Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar

Transkript

1 Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar 2016

2

3 Handbok GRUNDLÄGGANDE SOLDAT- OCH SJÖMANSUTBILDNINGAR 2016 H GSSU 2016

4 Försvarsmakten Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP Grafisk bearbetning: Jacob Flodén Produktionsid: Produktionsformat: Word Publikationsområde: UTB Tryck: Print on demand vid behov 2

5 VIDAR-handling: FM :2 Beslut om fastställande av Handbok Grundläggande soldatoch sjömansutbildningar Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (H GSSU 2016) fastställs att gälla från och med Publikationens har inget registrerat M-nr Följande upphävs : FM GSSU 2015, enligt MHS H skr , : Order med tillägg till FM GSSU 2015, enligt FM :1, gällande från Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på samt Detta beslut är fattat av C PROD, generallöjtnant Anders Silwer. I den slutliga handläggningen har major Jacob Flodén, överstelöjtnant Lars Carlstein, överste Olof Granander PROD STAB, generalmajor Karl Engelbrektson C FÖRBPROD deltagit, den sistnämnde tillika föredragande. Anders Silwer Karl L E Engelbrektson 3

6 REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG Nr Mom Omfattning Datum föredragning Beslut av 0 Ursprunglig fastställelse C PROD VIDARhandling nr FM :2 Sida avser sidnummer i den rättade versionen. Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. Kom ihåg! Om du läser denna publikation i pappersform kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens intranät. Förslag om ändringar ska skickas MHS H/ORE på mejladress: mhs-h-gmu@mil.se 4

7 Förord Reglemente Grund- och repetitionsutbildning kravställer att denna handbok ska finnas. Denna handbok innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar samt vidare hänvisningar för grundläggande och generella utbildningar i den militära grundutbildningen och i annan grundutbildning av militär personal. Anvisningarna i handboken bör alltid följas om särskilda skäl inte föreligger för att genomföra verksamheten på ett annat sätt. Den innehåller dessutom råd, riktlinjer och rekommendationer. Målgruppen för handboken är personal som ska genomföra grundläggande soldat- eller sjömansutbildningar inom Försvarsmakten eller i frivilliga försvarsorganisationer. Genom utbildningarna i H GSSU säkerställs en lägsta-nivå på förmågor för soldater, sjömän, gruppbefäl, hemvärnsmän, m fl i krigsförbanden. Användaranvisning H GSSU är gjord för att tryckas ut och sättas i pärm ( Office Depot - vitplastpärm 50 mm) med pärmregister (1-12). Handlingens missiv, etc sätts under flik 0, kapitel 1 sätts under flik 1, kapitel 2 under flik 2, osv. Varje utbildningsanvisning har en egen innehållsförteckning. 5

8 6

9 1. Inledning 1.1. Allmänt H GSSU beskriver målsättningar, krav för godkänt resultat och i förekommande fall andra områden som måste regleras för vissa gemensamma och grundläggande utbildningar avsedda för personal i Försvarsmaktens krigsförband. Syftet med H GSSU är att säkerställa att grundläggande krav på förmågor utvecklas för soldat-, sjömans- och gruppbefälskategorier. Krav på förmågor hos enskilda individer ska i sin tur säkerställa viss förmåga i krigsförbanden. Vidare underlättas personalrörlighet och fortsatta utbildningar då krav på förmågor finns. Utbildningarna inom GSSU kan genomföras antingen som grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller som annan utbildning och/eller av annan utbildningsgivare än Försvarsmakten, t ex frivilliga försvarorganisationer Begrepp I R GU RU definieras vissa begrepp som även gäller för denna handbok. Det tas inte upp nedan. I denna handbok används följande begrepp med följande innebörd: Begrepp R GU RU H FRIV HvH Utbildningskontroll FSjU GSSU-förmåga Innebörd Reglemente för grund- och repetitionsutbildning Handbok Frivillig försvarsverksamhet Hemvärnshandboken Inom GSSU värderas måluppfyllnad mot utbildningsmål överlag genom utbildningskontroller. Dessa kan vara både teoretiska och praktiska i sin karaktär. I GSSU t o m 2015 kallades dessa mer genomgående för examinationer. Fortsatt sjömansutbildning Ett generaliserat begrepp för att beskriva en samlad förmåga som soldat/sjöman och omfattar förmågor inom områdena vapentjänst, strid, försvarsmedicin, folkrätt, m fl. 7

10 1.3. Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU) Begreppet GSSU myntades 2013, efter en utredning av dåvarande OR-projektet. ORprojektet hade, på uppdrag av HKV PROD UTB, kartlagt de olika grundläggande soldatutbildningar (GSU) som genomfördes inom Försvarsmakten. GSU syftar till att ge en individ grundläggande förmåga inom vapentjänst, försvarsmedicin, strid, folkrätt, etc för att i sin tur kunna krigsplaceras i ett av Försvarsmaktens krigsförband. Kartläggningen gav vid hand att olika GSU genomfördes med vitt skilda innehåll och olika krav för godkänt resultat. C FÖRBPROD fastställde 1 därför 2013 ett antal olika utbildningar som sammantaget ledde till fem nivåer av successivt ökad GSU-förmåga för personal i krigsförbanden. Under 2013 utvecklades begreppet GSU till GSSU för att tydligare inteckna även sjömän som avnämnare ur utbildningarna. Efter införandet av den sammanhängande grundutbildningen har GSSU utvecklats till att omfatta följande utbildningar, se även bild 1: Utbildning Betydelse Anmärkning GMU FSU Grundläggande militär utbildning Fortsatt soldatutbildning FSjU Fortsatt sjömansutbildning Denna utbildning ingår i konceptet GSSU men regleras inte via H GSSU utan som specifik förmåga för personal i sjögående förband av marinchefen. GBU Gruppbefälsutbildning Gemensamma målsättningar för alla gruppbefälskategorier GU/SI GU-F GSU-INT KombU Grundutbildning mot specifika inriktningar Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst Kombattantutbildning för obeväpnad personal För rekryter vilka rekryteras direkt till GOU. Tidigare namn är GMU/FOK ( ) samt ASPU ( ) Utbildningsmål för GU-F utgör lägsta GSSU-nivå för samtliga personalkategorier vilka ska beväpnas Dessa utbildningsmål är avsedda för såväl kombattanter som icke kombattanter enligt Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) 1 HKV , :

11 Av dokumentet målkatalog befattning framgår vilka befattningskategorier som berörs av vilken GSSU. Bild 1. GSSU infördes med GMU som modell. Detta innebar att MHS H fastställde utbildningsmålsättningar i kursplan och kursbeskrivning för utbildningarna. Vidare fastställdes t ex krav för godkänt resultat, former för utvärdering och kursrapportering, etc. Med införandet av en sammanhållen grundutbildning har detta utvecklats. Sammantaget kan utvecklingen beskrivas som att termer och former hämtade från skolvärlden har tonats ner och ersätts av motsvarande som är mer bekanta på förband. Vad avser kärnan förväntad förmågeutveckling har dock mindre förändrats Ansvarsfördelning GSSU H GSSU fastställs av C PROD. För GSSU som genomförs inom ramen för förordning (2015:613) om militär grundutbildning regleras ansvarsförhållanden enligt R GU RU. GSSU (GU-F) som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer på uppdrag av Försvarsmakten genomförs enligt H FRIV. GSSU (KombU) som genomförs som hemvärnsutbildning genomförs enligt HvH. 9

12 GSSU (GSU INT) som genomförs som yrkes- och befattningsutbildning för anställd personal inom Försvarsmakten genomförs enligt FM UtbI. Dock kan skilda metoder för rapportering av dessa utbildningar finnas vilket anges i denna handbok. MHS H, med stöd av sakområdesansvariga organisationsenheter enligt VU och tabell nedan, utarbetar utbildningsanvisningar för GSSU. Organisationsenhet MHS H MSS MHS K/FMIF MHS H/FMLOPE HKV PROD Armé Marksäk HKV PROD MILJÖ FM HRC SKYDDC FömedC FM UndsäkC K 3/FÖS LedSS I 19/VintE Ing 2/FarbS Ansvarsområde GMU/Projekt 1 Koll på läget GMU/Projekt 5 Individuella dagar GMU/Projekt 6 Aldrig ge upp GMU/Projekt 7 Avslutning GMU/Strimma B Demokratin, FM och jag GMU/Projekt 2 Patrull GMU/Projekt 3 Försvara GMU/Projekt 4 Skyddsvakten bevakar Skjututbildning Strid Närkamp Folkrätt Karttjänst GMU/Strimma A Fysisk prestationsförmåga Ämnet Fysiskt stridsvärde GMU/Strimma C Uppgiften, gruppen och jag Utbildning i mental träning Trupputbildning/Pedagogik Truppföring/Ledarskap GMU/Strimma D Verksamhetssäkerhet Miljöutbildning GMU/Strimma E Fortsatt engagemang CBRN-utbildning Brandutbildning Försvarsmedicinsk utbildning Skyddsvaktsutbildning SERE utbildning Sambandstjänst Kallt väder inom FySv Fältarbetstjänst 10

13 På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GSSU Utbildningsanvisningar Av kap 2-8 framgår utbildningsanvisningar för berörda utbildningar. Av respektive utbildningsanvisning framgår: utbildningsmål eventuella utbildningsunderlag eller annan hänvisning eventuella anvisningar för utbildningens upplägg krav för godkänt resultat eventuella anvisningar för utvärdering av utbildningen eventuella anvisningar för uppföljning av utbildningen eventuella anvisningar för rapporter och dokumentation efter genomförd utbildning eventuella övriga anvisningar 1.6. Pärmregister Pärmregister att sätta i H GSSU pärmens som första sida. 2 R GU RU 11

14 PRÄMREGISTER H GSSU 2016 Missiv, förord, läsanvisning samt revidering 1 Inledning 2 GMU 3 FSU 4 GBU 5 GU/SI 6 GU-F 7 GSU-INT 8 KombU 9 Eftertext

15 13

16 Utbildningsanvisning för Grundläggande Militär utbildning (GMU) 2016 års utgåva 14

17 15

18 Innehåll 2. Grundläggande militär utbildning (GMU) Ingångsvärden LIKA och OLIKA Förändringar i GMU och Fokusområden Styrningar för GMU Ansvarsförhållanden i GMU Kvalitetssäkring av GMU Vad krävs för att vara godkänd vid GMU? Utbildningskontroller under GMU Lämplighetsbedömning under GMU Godkänt resultat efter GMU Icke godkänt resultat efter GMU Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning Dokumentation av GMU Bemanning av GMU-komp (motsv.) Utrustning Uppföljning och utvärdering av GMU Avslutning GMU Instruktörskompetens Målsättningar Slutmål för GMU Slutmål Slutmål Slutmål Utbildningens organisation Projekt Projekt 1 Koll på läget! Projekt 2 Patrull Projekt 3 Försvara Projekt 4 Skyddsvakten bevakar Projekt 5 Individuella dagar Projekt 6 Aldrig ge upp Projekt 7 GMU Avslutning Strimmor Strimma A Fysisk prestationsförmåga Strimma B Demokratin, Försvarsmakten och jag

19 Strimma C Uppgiften, gruppen och jag Strimma D Verksamhetssäkerhet Strimma E Fortsatt engagemang Veckoplan GMU Normalvecka Fältdygn

20 2. Grundläggande militär utbildning (GMU) GMU är den vanligaste och största grundläggande soldat- och sjömansutbildningen Ingångsvärden Rekryten har valt att möta Försvarsmakten! Försvarsmakten ska i GMU möta rekryten med en utbildning som av rekryten uppfattas vara av hög klass när det gäller innehåll och metodik. Ledarskap och ett bra möte mellan människor är avgörande för gott utbildningsresultat. Övergången till militär utbildning måste ske med omdöme och uppfattas av rekryterna vara en smidig övergång. I rekrytens möte med Försvarsmakten måste vår personal med omdöme, omtanke och klara motiv vägleda rekryten att förstå varför vi gör som vi gör, exempelvis vid krav på ordning och disciplin eller vid verksamhet som genomförs med tidskrav. Våra motiv är hämtade ur krigets krav och dessa måste rekryten förstå. Sammantaget utgör en professionellt genomförd GMU en avgörande förutsättning för rekrytens val om ett fortsatt engagemang inom Försvarsmaktens LIKA och OLIKA GMU ska vara en utbildning som är BRA och LIKA i hela landet. Det som är lika i GMU är: utbildningsinnehållet det övergripande upplägget (projekt och strimmor) krav för godkänt resultat Samtidigt som det finns krav på att GMU ska vara LIKA så kan man inte heller bortse från det faktum att i utbildningsverksamhet är det människor som utbildas av människor. Under GMU gjuts inga tennsoldater. Slutresultatet kommer således aldrig att bli exakt lika. Precis som i annan utbildningsverksamhet anges inga övre gränser för förmågeutvecklingen. Endast den undre gränsen, kravgränsen för godkänt resultat vid utbildningskontrollerna, är viktig. Olika förutsättningar, såsom ett GMU-inryck i januari i Boden jämfört med ett augustiinryck på Revingehed kommer leda till att rekryterna har kommit något olika långt i förmågeutvecklingen inom GMU:s olika utbildningsområden. Likaså kommer skillnader i rekryternas kravprofiler att leda till att olika högt utbildningstempo kan hållas och således till ett något olika slutresultat. Vidare ger projekt 6 utbildningsförbandet stor frihet avseende innehåll och upplägg. Något förband väljer att trycka lite extra på skyddsvaktsutbildningen, något annat förband skjuter lite mer medan ett tredje förband väljer att t ex drilla ingående i stridsställning, användandet av spränghandgranat eller omhändertagande enligt <C>ABCDE. Sammantaget kommer man att komma lite olika långt inom GMU:s olika målsättningar. Allt detta är dock helt okej och inom ramen för att GMU är LIKA. 18

21 2.3. Förändringar i GMU och Fokusområden Förändringar inför 2016 Fr.o.m genomförs GMU tillsammans med efterföljande utbildning inom ramen för en sammanhållen grundutbildning. Den tidigare GMU-förordningen (SFS 2010:590) är hävd och en ny förordning (SFS 2015:613) är fastställd. Den omfattar nu all grundutbildning som krävs för att kunna: krigsplaceras som totalförsvarspliktig anställas som GSS antas till utbildning som leder till anställning som yrkes- eller reservofficer. teckna avtal som hemvärnsman Vad gäller innehåll, upplägg och krav för godkänt resultat från GMU gäller i stort samma regler som tidigare år. Några förändringar sker dock inför 2016, t ex: kortas GMU-skedet från 13 till 12 utbildningsveckor skjututbildning på antingen Ak 5C eller Ak 4B beroende på rekrytkategorier antalet fältdygn ska minst vara 14 dygn det är tillåtet att tillföra utbildningsmål i GMU under förutsättning att utbildningsmål inte flyttas ut ur GMU lämplighetsbedömningen genomförs endast med tvåställig gradering, lämplig eller inte lämplig Fokusområden För att bidra till en bra utbildning med låga avgångar ska särskild fokus tillägnas att: 1. Rekrytens möte med Försvarsmakten ska vara ett bra möte! Anpassningen till ett militärt liv ska av rekryten uppfattas gå lätt. 2. Reducera skador under GMU! Belastningsökningen måste ske individuellt och successivt. 3. Utveckla yrkesvägledningen under GMU! Målet måste vara att alla rekryter fullföljer grundutbildningen med godkända resultat. Erfarenheter från GMU ger att goda resultat inom ovanstående fokusområden leder till lägre avgångar Styrningar för GMU I detta kapitel framgår de särskilda bestämmelser som behöver regleras rörande GMU för att GMU fortsatt ska vara en enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning i Försvarsmakten Ansvarsförhållanden i GMU C PROD fastställer H GSSU av vilken utbildningsanvisningar för bl a GMU framgår. Berörd stridskraftschef leder och samordnar grundutbildningen inom egen stridskraft. På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GSSU, inkl GMU inom ramen för grundutbildning. MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga, underlag för utbildningsanvisningar till H GSSU. 19

22 Kvalitetssäkring av GMU Följande genomförs för att GMU ska vara bra och lika i hela landet, oavsett utbildningsplats: Utbildningen genomförs enligt utbildningsanvisningar i H GSSU där utbildningsmål, övergripande upplägg samt krav för godkänt resultat framgår. Genomföra årlig GMU utbildningsfältövning för kommande års pluton- och kompanichefer. Vid utbildningsfältövningen presenteras GMU för kommande utbildningsår avseende innehåll, upplägg samt krav för godkänt resultat. Genomföra uppföljning av GMU. Uppföljningar utmynnar i rapporter. Via enkäter skapa underlag för utvärdering av utbildningen. Genomföra årligt utvecklingsmöte GMU med bland annat representanter från utbildningsförbanden samt GMU:s sakområdesansvariga. Mötet syftar till att generalisera lokala erfarenheter. Utvärderingar och uppföljningsrapporter utgör underlag för mötet. Utvecklingsmötet utmynnar i ett underlag för beslut om utveckling av GMU. Ovanstående genomförs synkroniserat med motsvarande aktiviteter för grundutbildningen. Inga utbildningsmål får flyttas ut ur GMU. Utbildning mot samtliga utbildningsmål och samtliga utbildningskontroller ska genomföras med godkänt resultat under grundutbildningens inledande tolv veckor. Enskilda rekryter kan medges fortsatt utbildning mot utbildningsmål i GMU om rekryten erhållit underkänt resultat på del eller delar av GMU, men bedöms nå godkänt resultat under resterande grundutbildningstid. Se vidare under avsnitt - Icke godkänt resultat efter GMU. Utbildningsmål må tillföras under de inledande tolv veckorna av grundutbildningen under förutsättning att inga av GMU utbildningsmål flyttas ut ur GMU. Vidare ska rekryter vilka eventuellt ansluter in i grundutbildningen medges kompletterande utbildning mot de tillförda utbildningsdelar denne i så fall missat. Inför 2016 förtydligas att utbildningsmål kan flyttas inom ramen för GMU-tiden om så krävs mht t ex begräsningar i tillgång till instruktörer eller utbildningsanordningar. Exempel: Vid ett förband råder det begräsningar i tillgång till skyddsvaktsinstruktörer i relation till rekrytvolymen. Förbandet behöver ändra i GMU upplägget och byta projekt 3 och 4 för halva kompaniet. Det ger att halva kompaniet genomför GMU enligt ordinarie upplägg medan den andra halvan genomför skyddsvaktsutbildningen före projektet 3 Försvara. För att följa upp omfattningen av flytt/byte av utbildningsmål i GMU ska detta rapporteras till MHS H. Rapporten ska omfatta vilket/vilka utbildningsmål som flyttas, vart i GMU utbildningen genomförs samt motiv till flytt/byte. Rapporten skickas via mejl till MHS H/ OR-enheten på mhs-h-gmu@mil.se 20

23 Vad krävs för att vara godkänd vid GMU? Godkänt resultat från GMU innebär att, se bild 1 nedan: resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GMU är godkända samt att resultat av lämplighetsbedömning i GMU är godkänd Utbildningskontroller under GMU 21 Bild 1. Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålsättningarna för GMU värderas genom utbildningskontroller. Utbildningskontrollerna i GMU kan vara såväl teoretiska som praktiska. Samtliga utbildningskontroller måste ha genomförts med godkänt resultat för att sammantaget erhålla godkänt resultat efter GMU. Begreppet Utbildningskontroll ersätter överlag det tidigare använda begreppet examination i GMU. Utbildningskontrollerna i GMU är kopplade till de olika projekt och strimmor och framgår av denna handbok. Samtliga utbildningskontroller enligt handboken ska genomföras och inga andra utbildningskontroller är tillåtna. Kraven för att erhålla godkänt resultat vid utbildningskontrollerna ska återspeglas av de utbildningsförhållanden som har erbjudits under utbildningstiden, till exempel väderoch ljusförhållanden.

24 Vid en underkänd utbildningskontroll ska rekryten erhålla respons på sin insats. Kompletterande utbildning och handledning ska erbjudas och rekryten ska medges tillfälle för ny utbildningskontroll. Förbandet ska vara berett att ge rekryten stöd, även utanför ordinarie utbildningstid. Flera utbildningskontroller kan genomföras och denna utbildningsanvisning reglerar inte något maximalt antal utbildningskontroller. Principen är istället så många som skäligen kan arrangeras. Antal utbildningskontroller och dess resultat ska löpande dokumenteras. Efter genomförd GMU sammanställs resultat av utbildningskontrollerna. Resultaten är två-gradigt, Godkänd vid samtliga utbildningskontroller alternativt Icke godkänd vid samtliga utbildningskontroller. Genom att kontrollera måluppfyllnad i respektive projekt (inte projekt 5 och 7) och strimma (inte strimma E) kontrolleras att utbildningens slutmål nås. Samtliga utbildningsmål behöver inte kontrolleras utan ett urval av lämpliga målsättningar inom respektive projekt/strimma kontrolleras. För GMU 2016 genomförs 15 utbildningskontroller jämlikt denna utbildningsanvisning (se sammanställning över utbildningskontroller i GMU nedan). I en utbildningskontroll kan flera olika moment ingå. Jämför de praktiska utbildningskontrollerna i projekt 2 och 3 eller de examinerande skjutövningarna i projekt 4. GMU genomförs med hög intensitet i en miljö som för de flesta rekryter är ny. Därför ska med stor tydlighet: rekryten veta att och när han/hon ska ställas inför ett kontrollerande moment. allmän information ges om hur utbildningskontrollen ska genomföras (t ex praktisk eller skriftligt moment). information ges om vilka krav som ställs för att erhålla godkänt resultat på utbildningskontrollen eller det kontrollerande momentet. information ges om hänvisningar till eventuellt instuderingsunderlag. vid eventuellt underkänt resultat information ges om tidpunkt för förnyad utbildningskontroll och formerna för denna anges. Utbildningskontrollerna under GMU behöver inte genomföras som särskilt avdelade utbildningsmoment eller med alla rekryter samtidigt. Istället kan utbildningskontrollerna genomföras som integrerade delar inom den ordinarie utbildningen så länge punktsatserna ovan är omhändertagna. Ytterligare styrningar rörande militärbetyg, lämplighetsbedömning, närvaro och individuppföljning framgår av R GU RU. 22

25 Sammanställning av utbildningskontroller för GMU Projekt 1 Prov vapenhantering och säkerhetsbestämmelser 2 Projekt 1 Prov KompI 3 Projekt 2 Praktisk utbildningskontroll i projekt 2 4 Projekt 3 Praktisk utbildningskontroll i projekt 3 5 Projekt 4 Praktisk prov skyddsvaktsutbildning 6 Projekt 4 Teoretiskt prov skyddsvaktsutbildning 7 Projekt 4 Examinerande övningar (3:9, 4:13, 5:4) samt FM Kompetensprov Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbildning. 3 8 Projekt 4 Examination i närkamp 9 Projekt 6 Aktivt deltagande 10 Strimma A Beep 7:5 11 Strimma A Ha nått målen i 14 strimma A pass 12 Strimma B Kunskapsprov 13 Strimma B Gruppseminarium 14 Strimma C Aktivt deltagande 15 Strimma D Skriftlig riskbedömning Lämplighetsbedömning under GMU Metoder och underlag för lämplighetsbedömning framgår av R GU RU. Dock ska bedömningen endast göras i två skalsteg: Lämplig respektive Inte Lämplig samt att bedömningen sker mot lämplig som generell soldat/sjöman/hemvärnsman OR-1, dvs. någon funktions-/befattningsinriktad bedömning kan och ska inte göras under GMU. Bedömning av lämplighet som skyddsvakt ska ske enligt utbildningspaket för skyddsvakt. Resultatet av detta ska inarbetas i den samlade Lämplighetsbedömningen. Rekryten måste vara bedömt lämplig som skyddsvakt för att erhålla Lämplig efter GMU Godkänt resultat efter GMU Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GMU samt resultatet av lämplighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GMU. Resultatet föreslås av plutonchef (motsv.). Kompanichef (motsv.) sammanställer och sammanväger inom kompaniet (motsv.) och fastställer godkänt resultatet från GMU. Kompanichefens beslut om godkänd GMU ska dokumenteras med tilläggskvalifikationen GMU i system PRIO Icke godkänt resultat efter GMU Rekryter vilka inte är godkända efter GMU bör prövas i granskningsnämnd. Finner granskningsnämnden att möjligheter till godkänt resultat från GMU kan utvecklas senare under grundutbildningen kan dessa rekryter medges fortsatt grundutbildning. Fortsatt utbildning mot icke godkända delar i GMU samt förnyade utbildningskontroller ska då ske. Då godkänt resultat från GMU finns ska detta dokumenteras med tilläggskvalifikationen GMU i system PRIO. Rekryter måste vara godkända från GMU för att sammantaget vara godkänd från grundutbildningen. 3 Samarbetsyta GSSU/GMU 23

26 Finner granskningsnämnden att möjligheter till godkänt resultat från GMU inte kan utvecklas inom ramen för fortsatt grundutbildning ska dessa rekryter föreslås för avskiljning från grundutbildningen. Förbandschef fattar beslut om skiljande från grundutbildningen. Beslut om skiljande ska föregås av granskningsnämnd. Se vidare i R GU RU avseende granskningsnämnd samt skiljande från grundutbildningen Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning Förbandet genomför i GMU alla de delar som ingår skyddsvaktsutbildningen, inklusive det teoretiska och det praktiska provet. En bedömning av rekrytens lämplighet som skyddsvakt ska ske och denna bedömning ingår som en delmängd av den samlade lämplighetsbedömningen, se vidare under rubriken Lämplighetsbedömning under GMU. Samtliga delar för godkänd skyddsvaktsutbildning ingår därmed som kriterier för godkännande efter GMU. Detta ger att en godkänd GMU är ekvivalent med godkänd skyddsvaktsutbildning. Utbildningsförbandet intygar och rapporterar detta genom tilläggskvalifikation GMU Dokumentation av GMU Heltäckande beskrivning av dokumentation av grundutbildning framgår av R GU RU. GMU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Istället ingår GMU i alla de olika BTK-kurser som genomförs inom ramen för grundutbildning. Godkänt resultat från GMU följs upp genom att GMU-kvalifikation rapporteras i system PRIO för berörda rekryter. GMU-kvalifikationen är en s.k. tilläggskvalifikation som följs upp jämte KBEK-kvalifikationen. GMU-kvalifikationen används bl a för att sortera ansökningar i system ATLAS Bemanning av GMU-komp (motsv.) Av VU/DUP (GO 30) framgår riktvärden för bemanning för genomförande av GMU. Redundans för utbildningsadjutanter bör särskilt beaktas. Kvinnliga chefer och instruktörer är av stor vikt som positiva förebilder för både kvinnliga och manliga rekryter vilket särskilt bör beaktas vid bemanningen av GMU-komp (motsv.) Utrustning GMU kan genomföras med personlig utrustning enligt särskilt grundutrustningskort för GMU. 4 Genomförs resterande grundutbildning med annat grundutrustningskort än grundutrustningskort för GMU må även GMU genomföras med denna utrustning. Detta under förutsättning att all utrustning finns för att genomföra GMU. 4 Grundutrustningskort rekryt, off.asp 24

27 Utbildningsförband kan göra överenskommelse med lokal SeC/SeP om utrustning på utrustningskortet som inte ska hämtas ut, t ex vinterutrustning för en GMU som genomförs sommartid. All personlig utrustning ska finnas tillgänglig och i rätt storlek från och med utbildningens inledning. Detta är: viktigt mht att utbildningen har ett omfattande innehåll och är styrd i genomförandet en viktig fråga i förtroendeskapandet för Försvarsmakten Eventuella brister i rekryternas utrustning ska avvikelserapporteras av respektive förband. Vidare ska avvikelser särskilt belysas i utvärderingar och uppföljning av utbildningen. Eventuell basker bärs i normalfallet inte av rekryt under GMU. Efter godkänd GMU kan basker tilldelas rekryter under resterande grundutbildning enligt lokala direktiv. GMU genomförs med den vapentyp som är aktuell för personalkategorin eller förbandstypen, dvs Ak 4 eller Ak 5. Permissionsuniform (m/87, motsv.) kan tilldelas rekryter enligt lokala direktiv Uppföljning och utvärdering av GMU Inom ramen för MHS H uppföljningsansvar för GMU utger MHS H särskild order för uppföljning och utvärdering Avslutning GMU GMU ska avslutas med en avslutningsceremoni i form av en soldaterinran Instruktörskompetens För genomförande av GMU krävs tillgång till bl a följande instruktörskompetenser. Vissa krävs över tiden medan vissa kompetenser endast krävs för delar i GMU och/eller för planering och förberedelser inför GMU. Skjutledare skjutbana (Ak 4B och/eller Ak 5C) Skjutledare skjutfält, FUSA/SUSA Kastledare handgranat Skyddsvaktsinstruktör SERE instruktör TOS instruktör (tillgång till i förberedelser inför GMU) Närkampsinstruktör Testledare fysiskt stridsvärde CBRN (tillpassningskontroll) HLR instruktör Yrkesvägledare (för strimma E) 25

28 2.5. Målsättningar Slutmål för GMU Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang. Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter, m.m. som gäller efterlevs. Slutmålen bryts i denna utbildningsanvisning ner till konkreta utbildningsmål och beskrivs som en viss förmåga i en given situation. Av denna utbildningsanvisning framgår också hänvisningar samt gällande utbildningskontroller. 26

29 Slutmål 1 Slutmål: Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Delmål: Efter GMU ska rekryten, kunna framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull. kunna lösa uppgift som skyddsvakt. som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Situation: Under dagsljus 5, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng. 6 Analys av delmålen: Rekryten ska kunna Strid Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF , MSR). Inta skydd (SoldF 221, MSR). Välja skydd med hänsyn till olika föremåls skyddsförmåga (SoldF 78, MSR). Tillämpa de olika stridsförflyttningssätten (SoldF , MSR). Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställning och vidta eldförberedelser (SoldF 28 37, 234, MSR). Ingå i en patrull som under framryckning leds med kommando och tecken och använder olika grupperingsformer (SoldF , , MSR). Framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull (SoldF , , MSR). Vidta enskild soldats/stridspars åtgärder vid sammanstöt (SoldF ). Genomföra strid från eldställning, även i mörker (SoldF ). Hänvisning SoldF MSR 7 SäkI/Ehv/Pv SoldR Mtrl Mörker Vintersoldat Systemplan Närkamp, ÖFT NK GMU, bilaga 1 H Miljö Utbildningsreglemente Utbildningssäkerhet/Arbetsmiljö Soldatutbildning 2008 (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/reglementen/ Utbsäk_Arb miljö) FMR MSS ÖFT Strid 9 5 Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål. 6 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt terräng eller i urban miljö. 7 MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 8 FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 9 Samarbetsyta GSSU/GMU 27

30 Genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, även i mörker (SoldF , MSR). Använda shgr m/56 (SoldF 48-49, MSR). Genomfört grundläggande kastövning med shgr m/56 (SäkI Ehv/Pv). Förbättra eget skydd: skyddsgrop, sandsäcksvärn, skottfältsröjning, maskering av objekt (SoldF 79 81, , ). Använda signalpistol och ha förståelse för hur närlys används vid strid i mörker (SoldF , SoldR Mtrl Mörker 43-58). Upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF 366, MSR). Redogöra för tecken på stressreaktion och hur man kan behandla individer i stressreaktion (SoldF ). Delta i Insats-/uppdragsutvärdering (SoldF 203). Utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner, insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7). Rekryten ska med stöd av utbildad kamrat kunna avvisa, avlägsna, omhänderta och gripa en person som gör motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9). Bruka handfängsel samt ha färdighet utföra visitations- och kontrollgrepp. Rekryten ska kunna växla mellan laga befogenhetstekniker till nödvärnstekniker (ÖFT NK GMU övn 10). Lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt, även i mörker. (SoldF , MSR 3 FU 13, ). I anslutning till postställe kunna använda larmmina (SoldF 337). 28

31 Skyddsvaktsutbildning Redogöra för vilka lagar och bestämmelser som styr skyddsvaktens agerande inom Försvarsmakten. Tillämpa gällande lagar och bestämmelser i tjänsteutövning som skyddsvakt. Förklara vikten av det personliga uppträdandet för en skyddsvakt inom Försvarsmakten. Bevaka skyddsobjekt. Kroppsvisitera samt undersöka fordon för att lösa bevakningsuppgiften. Upprätta och bedriva inpasseringskontroll till skyddsobjektet. Kontrollera behörigheten på personal inom och invid skyddsobjektet. Fatta beslut om ingripande, med rätt lagstöd vid brott på/mot skyddsobjektet. Fatta beslut om tvångsmedel enligt skyddslagen. Ingripa/agera mot personer med diplomatisk status. Under pressade förhållanden hantera sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt betryggande sätt. Använda rätt våldsanvändning enligt behovs- och proportionalitetsprincipen. Använda greppteknik och fängsel. Efter användande av tvångsmedel ex frihetsberövande och beslag, rapportera till polis/militärpolis på ett korrekt sätt. Skjututbildning Använda sitt eldhandvapen (Ak 4 eller Ak 5 beroende på rekrytkategori). Utbildningspaket Skyddsvakt 2015 Enligt fastställda bestämmelser Samarbetsyta GSSU/GMU 29

32 Försvarsmedicin Preventiv medicin Skapa förutsättningar för att upprätthålla personlig hygien. Hantera mat och vatten hygieniskt säkert. Använda och hantera uniformssystem samt utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls. Skapa förutsättningar för att upprätthålla god hygien i t ex förläggning. Försvarsmedicin Omhändertagande Genomföra ett omhändertagande enligt <C>ABCDE, Genomföra HLR CBRN Redogöra för hotbild och verkan av CBRN/Toxic Industrial Materials (TIM). Använda den personliga skyddsutrustningen. Genomföra tillpassningskontroll skyddsmask. Beskriva olika hotnivåer och de åtgärder som ska vidtas vid respektive nivå. Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/Nmiljöer inklusive medicinska motåtgärder. Fysisk prestationsförmåga Ha tillräcklig fysisk prestationsförmåga för att uppnå slutmål 1 i GMU. Ha genomfört soldatprov. Filmer Momentförteckning 11 Lärobok Preventiv medicin (L PREV MED) FömedC utbildningsanvisningar för försvarsmedicinutbildningen under GMU 12 MSS ÖFT strid 13 N:\SkyddC\06 Reglementen\GMU CBRN\2 GMU SoldF (s ) Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS) samt Handbok FM FysS (Emilia/Jobbstöd) Utmärkelser Fysisk prest.förm Samarbetsyta GSSU/GMU 12 Samarbetsyta GSSU/GMU 13 Samarbetsyta GSSU/GMU 14 Samarbetsyta Fysisk prestationsförmåga/delade Dokument/FM Dokument 30

33 Förläggning 15 Nyttja kvarter 16 och bivack (tält 12 eller 20) som förläggning (SoldF sid , , MSR) Fysiskt stridsvärde/sere Bygga och ensam övernatta nödbivack samt bygga och övernatta i gruppbivack. Förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt få i sig tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning. Rena vatten genom kokning och med vattenreningstabletter. Göra saltvatten användbart genom kondensering. Bygga eldplats. Genomföra stegvis tändning. Bestämma väderstrecken med hjälp av naturens tecken samt praktiskt kunna använda detta vid förflyttning. Tillverka nödsignal av tillfällig materiel. SoldF MSR 17 Handbok överlevnad SoldF s Utbpaket SERE A GU 18 Fickminne SERE A Slutmål 2 Slutmål: Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang. Delmål: Övergripande nivå: Rekryten ska översiktligt kunna redogöra för mål och syfte med svensk säkerhetspolitik, Försvarsmaktens uppdrag, uppgifter och organisation. Situation: I diskussion med anhöriga och kamrater. Förbandsnivå: Rekryten ska kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang (t ex patrull, grupp, pluton eller kompani). Situation: Alla situationer där rekryten löser (strids)uppgifter. 15 De dygn rekryten förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att rekryten utvecklar sin förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. 16 Här avses kvarter av tillfällig art, t ex industrilokal eller en lada. Innebär att rekryterna får använda liggunderlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. 17 MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 18 Samarbetsyta SERE/Delade Dokument/FM Dokument 31

34 Individ -grupp: Rekryten ska kunna bidra till att gruppens förmåga till samarbete och samspel utvecklas positivt under GMU, i syfte att förelagda uppgifter ska kunna lösas framgångsrikt. Situation: Under hela GMU. Analys av delmålen: Rekryten ska kunna Övergripande nivå Beskriva begreppet säkerhetspolitik. Beskriva de svenska säkerhetspolitiska målen. Beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation. Beskriva aktuella organisationer i internationell krishanteringsförmåga (FN, EU, NATO). Beskriva pliktsystemet och pliktlagarna. Förbandsnivå Redogöra för vilket syfte den egna uppgiften har i ett större sammanhang. Individ- grupp Bidra till att ett bra samarbete utvecklas och bibehålls i gruppen och med andra grupper i enheten. Bidra till att utveckla en god kommunikation i gruppen. Bidra till att utveckla gruppens förmåga att förebygga destruktiva konflikter. Utveckla sitt moraliska omdöme och kunna bidra till att gruppen har en god moralisk beredskap inför de uppgifter man har att lösa. Ha ökat sin självinsikt och sitt självförtroende Genomföra mental träning för att reducera stress. Koll på gruppen Ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen att rekryten övergripande kan presentera gruppmedlemmarna för befäl och/eller andra grupper. Kunna beskriva vilka civila förmågor som finns i gruppen och som antas komma till användning i gruppens arbete under GMU. Hänvisning Svensk soldat (i tillämpliga delar) Försvarsmakten i fickformat (senaste utgåvan) Exempel: Uppgift i stridspar ska kunna förstås och förklaras i ramen grupp/pluton Handbok Samarbete och befälsföring (H SamBef 2014) Lärarhandledning Strimma C GMU 20 Lärarhandledning Mental träning under GMU 21 Lärarhandledning Koll på gruppen Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under Samarbetsyta GSSU/GMU 21 Samarbetsyta GSSU/GMU 22 Samarbetsyta GSSU/GMU 32

35 Kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma uppfattning om vad som kännetecknar en välfungerande grupp. Ha reflekterat kring det militära yrkets särart avseende rätten/skyldigheten att använda dödligt våld och risken att dödas. Fysisk prestationsförmåga Känna till vikten av grennära regelbunden träning samt tillämpa detta vid egen träning. Känna till vilka faser som ingår i ett träningspass samt tillämpa detta vid egen träning. Kunna beskriva hur GMU är organiserad i projekt och strimmor samt kraven för godkänd GMU. Lärarhandledning Döden 23 Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS, Emilia/Jobbstöd) Handbok GSSU eller rekrytboken Slutmål 3 Slutmål: Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs. Delmål: Rekryten ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och skyldigheter. Rekryten ska aktivt kunna medverka i arbetsmiljö- och utbildningssäkerhetsarbetet. Rekryten ska kunna aktivt bidra i Försvarsmaktens värdegrundsarbete. Analys av delmålen: Rekryten ska Kunna redogöra för vad begreppet risk innebär. Efterhand som situationen utvecklas fortlöpande kunna göra nya riskbedömningar Medvetet 24 kunna tillämpa säkerhetsbestämmelserna när uppgifterna löses. I handling visa att rekryten tar ansvar för sig själv och sin omgivning. Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa vid fara. Hänvisning/referens SäkI G SoldH Utbildningssäkerhet 25 Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning 26 (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/reglementen/utbsäk_ Arbetsmiljö) Utb.pkt Hör upp och hör sen! 27 Utb.pkt Kallt väder 23 Samarbetsyta GSSU/GMU 24 Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling 25 SoldH Utbildningssäkerhet är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 26 Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 27 Samarbetsyta GSSU/GMU 33

36 Kunna agera utifrån bestämmelser för det lokala brandskyddet och vidta rätta åtgärder vid brand. Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt. Hantera sin personliga utrustning mht rådande väder- och miljöförhållanden. Kunna redogöra för syftet med och innehållet i Försvarsmaktens värdegrund och Försvarsmaktens nolltolerans mot droger, trakasserier, könskränkningar, homofobi, mm. Kunna agera vid händelse av diskriminering, mobbning, trakasserier eller andra yttringar som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Veta hur och till vem en anmälan görs samt vara införstådd med det egna ansvaret. Kunna ange vilken grad som motsvarar olika gradbeteckningar. (De grader som rekryten möter under sin GMU.) Kunna delta i vården av gemensamma lokaler med beaktande av bland annat miljöbestämmelser och krav på hygien. Ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som utrustningen används i GMU passas denna till. Kunna namnge de delar i den personliga utrustningen som används. Kunna vårda personlig och gemensam materiel under fält- och kasernförhållanden. Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning i enlighet med bestämmelser i FMR Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att aktuella lokala instruktioner följs Kunna redogöra för soldatreglerna. Kunna beskriva de grundläggande humanitära principerna. Kunna beskriva syftet med och formerna för medinflytande under GMU (ADL-portalen/LMS) Varmt väder (N:\00_FM_Projekt\ FÖS\SERE\SERE B 2015) FM HKV Utbmål, kursplan och -beskr SERE A-C Bil 3 Kursbeskrivning med lektionsförteckning, sid 1. Försvarsmaktens värdegrund Försvarsmaktens policys och Handlingsplaner. (Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/ Arbetsplatsen) GMU förbandets lokala handlingsplaner Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 (FM :2) Unibest FM 2015, (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/instruktioner/ Reglementen) Städinstruktion enligt lokal KompI (motsv.) SoldR Mtrl P SoldR Mtrl Vapen H Miljö FMR T ex Lokal KompI (motsv.) Svensk soldat (s ) SoldF (s 11-14) UP Krigets lagar 30 M Krigets lagar M Reglementet för grund- och repetitionsutbildning (R GU RU). 28 FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 29 Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under Samarbetsyta GSSU/GMU 34

37 Rättstjänst Kunna beskriva Disciplinansvarslagen. Kunna beskriva de rättigheter och skyldigheter, närvaro, ledigheter och uniformsbestämmelser som gäller under GU. Kunna förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman Kunna beskriva skyldigheten att lyda förmans order i vad som rör tjänsten. Kunna beskriva förbandets möjlighet att använda sig av tvångsmedel, bland annat visitera skåp och annat tillhörande rekryten. Hälso- och sjukvård Kunna beskriva de lokala bestämmelser avseende hälso- och sjukvård som gäller under GMU. Säkerhetsmedvetande Kunna beskriva säkerhetshotande verksamhet riktad mot Försvarsmakten och innebörd av tystnadsplikt och meddelandefrihet. Förmåner och rättigheter Kunna beskriva de förmåner rekryten har under GMU. Kunna beskriva vad som gäller för permission/tjänstledighet under GMU. Kunna beskriva vad som gäller för religiös utövning under GMU. Lokala förutsättningar under GMU T ex kunna hitta till matsal, serviceförråd, vapenförvaring, befälskontor, m m. Soldaterinran Under GMU ha blivit meddelad soldaterinran. Fysisk prestationsförmåga Ha genomfört regelbunden träning omfattande minst tre timmar/vecka fördelat på minst två träningspass. Ha genomfört mikroträning minst två gånger/dag. Minst ha den fysiska prestationsförmåga som rekommenderas för befattningsutbildning inom respektive arbetsområde (motsv.). Lag (1994:1 811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Svensk soldat (s ) H SamBef 2014 s Lokala bestämmelser Svensk soldat (s ) Reglementet för grund- och repetitionsutbildning (R GU RU). Lokala bestämmelser Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS) samt Handbok FM FysS (Emilia/Jobbstöd) 31 Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under

38 2.6 Utbildningens organisation Allmänt GMU är organiserad i projekt och strimmor. Projekt genomförs under en avgränsad tid med tydliga mål. Strimmor har tydliga mål men genomförandet är utsträckt över hela GMU. Projekt 2-4 innehåller huvuddelen av stridsutbildningen. De är organiserade så att de anknyter till vanliga uppgifter för en soldat/sjöman. I vårt fall att ingå i en patrull, att ingå i en grupp med uppgift att försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet och att vara skyddsvakt. Patrull kommer först i stridsutbildningen. Detta för att vi till rekryten tidigt vill förmedla synen att i första hand framrycka och ta initiativet. Att organisera utbildningen i projekt ansluter också till Försvarsmaktens pedagogiska grundsyn. 33 Denna pekar på att lärandet har en kontextuell aspekt. Dvs lärandet underlättas om det som ska läras kopplas till ett sammanhang. Om vi uppfattar att kunskapen förvärvas bara för sin egen skull utan ett sådant sammanhang, upplever vi den lätt som lösryckt, fragmenterad och mindre meningsfull. Vi glömmer den ganska snart. Att lösa den uppgift som projektet är uppbyggt kring kräver kunskap från flera traditionella ämnesområden, dvs tematisk utbildning istället för fragmenterad. I projekten ställs rekryten inför en pedagogisk situation vilken är lika med situationen i det kommande yrket. Dvs. att förstå vad som ska åstadkommas och vad jag behöver bidra med för att detta ska bli gjort. Och i utbildningssituationen: vad jag behöver lära mig för att kunna åstadkomma detta. Synsättet är också en grund för ett livslångt lärande. För att belysa hela vidden av uppgiftens innebörd och den situation i vilken den ska kunna lösas, består våra projekt oftast av ett scenario som utvecklas över projektperioden. Efterhand gör sig fler och fler friktioner påminda och rekryten måste för att hantera dem bli skickligare och skickligare. Sammantaget påvisas alla de förmågor som uppgiften och situationen kräver av den eller de som ska lösa uppgiften. De övningar som organiseras möjliggör för rekryten att utveckla dessa förmågor och att få pröva dem i nya situationer. Projektet som metodikidé ger också möjlighet att belysa ledarskap i vid bemärkelse. Detta eftersom rekryterna tillsammans kommer att arbeta med projektets uppgift och scenario på samma sätt som man kommer att arbeta i den kommande tjänsten i t ex insatsorganisationen. GMU:s strimmor bör så långt som möjligt levandegöras i projekten. Dvs det rekryterna lär sig i strimmorna åskådliggörs, utvecklas och förtydligas i GMU:s projekt. Som exempel resonerar rekryterna under ledning av sitt befäl om risker och nödvändiga åtgärder inför en övning i sammanstöt i efterhand under projekt 2. Andra exempel kan vara att folkrätten exemplifieras och tillämpas under projekt 3 eller att gruppen under projekt 6 ges tid att reflektera över gruppmedlemmarnas bidrag till samarbetet i gruppen. 33 Pedagogiska grunder (2006) 36

39 Under Projekt 6 ska rekryten använda tidigare utvecklade förmågor i nya och större sammanhang och därmed fortsätta sin förmågeutveckling. Rekryten kan klara allt mer komplexa situationer. Här är det således viktigt att inte nya utbildningsmål tillförs utan att rekryten fortsätter att träna mot tidigare utbildningsmål i GMU såsom t ex: färdiga till strid, kommandon och tecken, åtgärder vid sammanstöt, omhändertagande enligt <C>ABCDE eller att agera som skyddsvakt. Här finns relativt mycket tid att kompletteringsutbildad samt befästa förmågor. Att reflektera över Alla individer i Försvarsmakten har ett personligt ansvar för det egna lärandet och förväntas ta initiativ till olika aktiviteter för sin egen kompetensutveckling. Detta mindset behöver fokuseras under hela GMU. Du som befäl behöver inte ordna allt för rekryterna. De måste lära sig att med utgångspunkt i uppgiften skapa sig en uppfattning en bild av önskat slutläge/målbild/ vad som krävs för detta, samt vad de då ska göra/handling/. Utbildningen är full av skarpa uppgifter på vilka rekryten kan öva. T ex skjutbanan: ge order om förflyttning till skjutbana, iordningställa rätt individuella tavlor, skjutplatser, genomföra vapenkontroll, mm och stå uppställda kl: xx:xx för visitation före skjutning. Öva rekryternas förmåga att förstå läge och förutsättningar. Är det krig, fred, internationell insats med viss förutsättning, gäller soldatreglerna, Sveriges lag eller??? Under projekt 6 - växla läge i samma uppgift. Dvs. lös uppgiften framrycka till under läget krig i Sverige. Utbildningstiden under GMU är begränsad. Uppföljningarna av GMU ger att förbanden är olika bra på att organisera bakom-övningar. Likaså förekommer ofta fenomenet "eninstruktör-övar-en-rekryt" istället för "en-instruktör-övar-många-rekryter". Eftersträva att nyttja tillgänglig tid effektivt. Att de rekryter som väntar inför ett moment övar enskilt eller t ex två och två. Ytterligare några exempel: Medför vid plutonen enkel materiel för de mest grundläggande övningarna. Därmed kan repetitionsmoment snabb igångsättas. Ett alternativ till väntan kan ofta vara att rekryten själva övar olika moment. Nyttja förflyttningar till övningsplatser för att öva. Ge order om att framrycka som patrull över A, B till "gula huset". Eller vid marsch i sluten ordning: ställ frågor på olika saker, låt hela enheten svara på åtgärder vid ett visst kommando etc. Vid pluton bör strävan vara att när projekten genomförs (normalveckans tisdag till torsdag) är huvuddelen av plutonsbefälet i tjänst och med vid plutonen hela tiden. För att kunna följa och stödja rekryternas utveckling är det nödvändigt att delta över tiden, för att förstå vad som händer nu måste jag förstå vad som hände på förmiddagen. Det är viktigare att en övning kommer rätt i tid i förhållande till ett lärbehov, än att övningen är 100 % förberedd. Övningsförberedelser sker i fält parallellt med genomförande. Genomför olika verksamheter med skyddsmasken påtagen. Skyddsmask på! och fortsätt övningen. 37