Styrdokument för krisberedskap

Transkript

1 Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad Antaget av kommunstyrelsen

2

3 Termer Inledning Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen Krav enligt lagen om Extraordinära händelser Risk- och sårbarhetsanalyser Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap... 8 Ekonomi

4 TERMER SKL MSB LEH RSA WIS Sveriges Kommuner och Landsting Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Lagen (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Risk- och Sårbarhetsanalys Skyddat Webbaserat Informationssystem

5 1. INLEDNING Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Överenskommelsen preciserar statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap Kommunen ska dessutom, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Den planen ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1. en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, 3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.

6 2. KRAV ENLIGT LAGEN OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I Lagen om extraordinära händelser (LEH) finns ett antal krav som kommunen ska leva upp till. Nedan följer en tolkning av kraven samt inriktning och ansvar för de olika delarna. 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys. Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys är att den skall ligga till grund för kommande handlingsprogram och ge intressenter en möjlighet att skapa sig en samlad bild över risker i Landskrona stad. Vidare är syftet att identifiera stadens förmåga att stå emot påfrestningar och genom analys genomföra förbättringsåtgärder. I Landskrona stad görs en riskanalys och en sårbarhetsanalys varje ny mandatperiod. Genom att kontinuerligt uppdatera dessa analyser fås ett bra underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga för att fatta beslut om åtgärder, möjligheten för rätt information till allmänheten om risker i samhället ökar och det skapas bättre förutsättningar för en säker samhällsplanering. Landskronas inriktning är att nya Risk- och Sårbarhetsanalyser ska tas fram under varje ny mandatperiod. 2.2 Planering Fort 1. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Ett av kraven enligt lagen är att det ska finnas en plan för extraordinära händelser i kommunen. Den ska uppdateras i samband med varje ny mandatperiod och fastställas i kommunfullmäktige. Planen ska beskriva kommunens planering för att hantera en extraordinär händelse. I Landskrona stad finns en ledningsplan som beskriver hanteringen av extraordinära händelser i staden och dess geografiska område. Landskrona stads inriktning är att ledningsplanen ska uppdateras varje mandatperiod eller vid väsentliga omorganisationer som påverkar planens innehåll och funktion.

7 2.3 Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Nytt för är att kommunens ansvar för samverkan före, under och efter en kris har förtydligats med en särkskild samverkansersättning. Landskronas inriktning är att tillsammans med övriga kommuner i nordvästra Skåne, genomföra övningar över kommungränserna. Som ytterligare samverkansmål har Krishanteringsrådet Skåne Nordväst lokalregionala rådet föreslagit att under perioden samverka kring frågeställningar i bränsleförsörjningen och utbyta erfarenheter genom att kontinuerligt träffas och diskutera och öva händelser för att vara bättre förberedda vid en krishändelse. 2.4 Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Landskronas inriktning är att utföra övningar och utbildningar kontinuerligt under varje mandatperiod. Övningsverksamheten kan fokuseras till en större övning vid ett tillfälle och mindre övningar eller utbildningar övriga år i mandatperioden. 2.5 Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Landskronas inriktning är att vidtagna åtgärder för att minska riskerna i Landskrona stad meddelas i risk- och sårbarhetsanalysen som upprättas varje mandatperiod.

8 2.6 Höjd beredskap Kap 3 1 Kommuner och landsting skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser). Kommunen ska upprätthålla varningssystem för varning av allmänheten samt utbilda krishanteringsorganisationen i kommunens uppgifter vid höjdberedskap. Landskrona stads inriktning är att samla krisledningsorganisationens grupp- och stabschefer vid två tillfällen per år för genomgång av aktuellt krisledningsarbete. Ambitionen är att gruppcheferna i sin tur träffar sina gruppmedlemmar vid minst två tillfällen per år för att förmedla informationen om det aktuella krisledningsarbetet. Ekonomi 2016 Ersättning a) Grundbelopp För att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet b) Verksamhetsersättning För genomförande av risk- och sårbarhetsanalys, övning m.m. utbetalas 12,75 kr/invånare c) Ersättning för utomhusvarning Utbetalas 1100 kr per ljudenhet (32 st) d) Samverkansersättning Stimulering av kommunerna att samverka med aktörer utanför det geografiska området. Bidraget utgår med 2,10 kr/invånare kr Summa ersättning (KPI omräknat) En del av ersättningen från staten baseras på hur många invånare som bor i kommunen. Summan kan därför variera något mellan åren. 1 Kan variera något beroende på invånarantal. Siffra från 2015 års ersättning.

9 Kostnader Underhåll och provning av utomhusalarmering Beredskapssamordnare, personalkostnader, avgifter, verksamhetsplanering, risk- och sårbarhetsanalys kr Övning, utbildning, beredskapsplanering Samverkan, nätverksträffar SUMMA Kostnader totalt Sparade medel 0 De största kostnadsposterna är snittvärden och kommer variera årligen. Detta beror främst på att övningarnas storlek och planering varierar från år till år, när nya omfattande planer och analyser ska tas fram och år då större besiktningar eller liknande ska genomföras. 2 Värdena är hämtade ur uppföljningen till MSB 2014 och kan variera något mellan åren.