Risk- och sårbarhetsanalys (RSA)

Transkript

1 DOKUMENT Datum Sida 1(13) Säkerhetsansvarig Lars Leksén, Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Handlingsplan Dnr: 2015/1550 s:\rsa\handlingsplan\aktuellt\handlingsplan docx Leksands kommun Webbplats E-post Organisationsnr Postadress Verksamhet och service Leksand Besöksadress Torget 5 Telefon vx Fax Bankgiro

2 2(13) Innehåll 1 INLEDNING DET SVENSKA KRISHANTERINGSSYSTEMET BASERAS PÅ TRE GRUNDPRINCIPER:... 3 Ansvarsprincipen... 3 Likhetsprincipen... 3 Närhetsprincipen MÅL FÖR LEKSAND KOMMUN... 3 Kris kräver kommunikation... 3 Samverkan i Dalarnas län det Regionala Krishanteringsrådet HANDLINGSPLAN PLANERING GEOGRAFISKT OMRÅDES ANSVAR... 6 Karta över Leksand... 6 Olika aktörer inom kommunens geografiska område... 6 Krishanteringsåtgärder vid allvarlig samhällsstörning... 6 Larmvägar vid en extra ordinär händelse enlig LEH... 6 Samordning av information till allmänheten ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA RISKER OCH SÅRBARHETER... 7 Hantering av kommunens risk- och sårbarhet... 7 Reducering av alvarliga risker som beskrivs i RSA ÅTAGANDET FÖR ERSÄTTNING UTBILDNING OCH ÖVNING... 9 Utvärdering av övningar Samverkan med andra aktörer PLAN FÖR KRISORGANISATION Kommunens organisation vid extra ordinär händelse Krisledningsorganisation Lokaler och teknisk utrustning HÖJD BEREDSKAP Säkerställa grundläggande kunskaper vid höjd beredskap RAPPORTERING OCH INFORMATION Informationsförmåga... 13

3 3(13) 1 Inledning Handlingsplanen är ett styrdokument för hur krishanteringen ska organiseras och genomföras i kommunen vid en extra ordinär händelse enligt Lagen om Extraordinär Händelse - LEH (Lag 2006:544). Planen lyfter fram de risker som identifierats i Risk- och sårbarhetsanalys, hur riskerna förebyggs samt beskriver kommunens organisation vid krishantering samt utbildning och övningar. Ledordet för all krishantering är samverkan. Kraven på krishantering och samverkan skiljer sig från olika kommuner. Inte minst internt där olika verksamheter och kommunala hel- och delägda bolag samverkar med offentliga och privata aktörer. Det är viktigt att aktivt arbeta med frågan vad samverkan innebär inom den egna organisationen och att därefter öva praktiskt. 1.1 Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Det ansvar som en verksamhet har vid normala förhållanden gäller även vid kris. Ingen tar över ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen En organisation som ansvarar för en verksamhet vid normala förhållanden ska hantera den på ett liknande sätt även under kris. Närhetsprincipen En kris ska i första hand hanteras där den inträffat och av dem som är närmast ansvariga och berörda Dessa tre principer innebär ett sektorsansvar där alla myndigheter och verksamheter inom en samhällssektor som har ett ansvar i vardagen har samma ansvar inom sitt område vid en kris. 1.2 Mål för Leksand kommun Vi samverkar för en väl fungerande krishantering vid allvarliga störningar, stora olyckor och kriser. Vi använder samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa Kris kräver kommunikation Kommunerna och Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på lokal respektive regional nivå. I detta ingår att samordna information inom länet och verka för att vi kan enas om gemensamt viktiga budskap.

4 4(13) Samverkan i Dalarnas län det Regionala Krishanteringsrådet Alla 15 kommuner Räddningstjänsterna Landstinget Länsstyrelsen Polismyndigheten Försvarsmakten Trafikverket SOS Alarm Civilförsvarsförbundet Svenska kyrkan Sveriges Radio P4 Dalarna

5 5(13) 2 Handlingsplan Handlingsplanen utgår ifrån: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap(leh) Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2.1 Planering Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen (RSA), för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska fungera som ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Styrdokumentet ska innehålla: En beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Detta avser även verksamhet som bedrivs av heleller delägda bolag. En beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i kommun överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: - hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, - hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar och samverkar, - hur kommunen säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt - vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. En övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv.

6 6(13) 2.2 Geografiskt områdes ansvar Karta över Leksand Olika aktörer inom kommunens geografiska område Vid alla kriser eller händelser i ett samhälle som avviker från det normala är samverkan mellan olika resurser i en kommun den bästa vägen till framgång för att lösa en allvarlig störning. Inom Leksands kommun finns insatsresurser med hög beredskap såsom brandkåren, polisen och sjukvården. Andra viktiga aktörer i samverkan vid en störning är de kommunala bolagen, närliggande kommuner och länsstyrelsen. Övriga viktiga samhällsfunktioner är det civila samhället som har hög prioritet vid samverkan såsom elbolaget, större företag och föreningar. Krishanteringsåtgärder vid allvarlig samhällsstörning Samverkan mellan alla inblandade parter vid en samhällskris eller extra ordinär händelse enligt Lagen om Extraordinär Händelse (LEH) vilar på krisledningen och krisledningsnämnden. Krisledningen har huvudansvaret för information och rapportering. Ansvarsfördelningen inom gruppen skall vara densamma som i ordinarie verksamhet d.v.s. att sektorcheferna och verksamhetsansvariga tar ansvar för frågor inom sina ansvarsområden i enlighet med de tre principerna, ansvars-, närhetsoch likhetsprincipen. Vid behov och när det sker en större samhällsstörning larmas även krislednings- nämnden in. Detta för att kunna ge information till nämnden om det pågående operativa arbetet och att de vid behov ska kunna ta de nödvändiga besluten för att lösa en extra ordinär händelse enligt LEH. Larmvägar vid en extra ordinär händelse enlig LEH Brandkåren och Leksands kommun har avtal med SOS Alarm som förmedlar inkomna larm till räddningsstyrkorna. Utlarmning av räddningspersonal sker

7 7(13) efter en larmplan som räddningschefen fastställt och finns arkiverad hos SOS Alarm. Vid en kris eller alvarlig samhällsstörning larmas TiK (Tjänsteman i Beredskap) av SOS och/eller Brandkårens BiB (Brandbefäl i Beredskap) enligt av kommunen aktuell telefonlista. TiK avgör därefter omfattning av händelsen och larmar vid behov in krisledningen. Krisledningen gör därefter en samlad lägesbild och tar sedan beslut om att gå upp i stab och påbörja själva krisledningsarbetet. Ytterligare larmvägar kan vara via länsstyrelsen eller Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Samordning av information till allmänheten I krissituationer har informationen avgörande betydelse. Informationsenheten är kommunledningens instrument för information till/från allmänheten, massmedia, myndigheter/organisationer och egen personal. En förutsättning för att den ska kunna lämna riktig information är att den själv håller sig informerad och att alla berörda parter fortlöpande ger korrekt information till informationsenheten. Det är viktigt att krisinformationsenheten kan informera om alla viktigare beslut och åtgärder inom kommunen vid en kris. Kommunens informationschef har ansvar för att informationsenheten upprättas. Informationschef inkallas i krisledningen. Leksands kommuns plan för information i kris beskrivs mer ingående i dokumentet kommunens kriskommunikationsplan. 2.3 Åtgärder för att reducera risker och sårbarheter Hantering av kommunens risk- och sårbarhet Kommunens övergripande risk- och sårbarhetsanalys ger en bild av de risker och sårbarheter som finns i kommunen. Olyckor eller extraordinära händelser sker ofta hastigt och oväntat utan förvarning oftast med stora negativa konsekvenser. Detta kan drabba en eller flera kommundelar eller i extrema fall hela kommunen med många människor inblandade och som kan medföra betydande person- och/eller materiella skador. En olycka kan, även om den inledningsvis bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera i samverkan med andra berörda aktörer. Händelser som bedöms kunna ge svåra konsekvenser i Leksands kommun beskrivs i Risk och Sårbarhetsanalys som är antagen i KF i november 2015 med dnr: Utgångspunkterna för kommunernas krishanteringsarbete styrs via LEH.

8 8(13) Med extraordinär händelse enligt LEH avses en sådan händelse som avviker från det normala innebär en allvarlig störning överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser Kommunernas förebyggande arbete vid en redan inträffad olycka styrs av LSO, Lag om Skydd mot Olyckor (2003:778) och hanteras av Brandkåren. Vårt mål är att alla ska kunna känna sig trygga i Leksand. En viktig faktor som leder till trygghet är att vi bryr oss om varandra. Samverkan är ett ledord som gäller i stort som i smått och såväl lokalt som internationellt. Att hantera risker är en gemensam kommunal angelägenhet. Alla har ansvaret och alla måste gemensamt jobba mot samma mål. De händelser som är mest sannolika att inträffa i samhället och som det är svårt att riktigt förebygga fullt ut är olyckor relaterade till naturhändelser såsom stormar, skyfall, strömavbrott, ras och skred. Dessa står för ca 80 % av de totala krissituationerna att hantera för en enskild kommun. Folkhälsoarbetet handlar mycket om att förebygga och undvika skador och olyckor hos medborgare. Till dessa räknas bl.a. olika former av droger, misshandel och pandemier. Reducering av alvarliga risker som beskrivs i RSA Samverkan vid höga vattenflöden sker inom Dalälvens Älvgrupp där Länsstyrelsen är sammankallande. Samanställning av vattenflöden sker löpande av SMHI och Vattenregleringsföretagen för att på ett tidigt stadium kunna förutsäga risker och vidta åtgärder. Leksands kommun är mycket begränsat hotad vid ett eventuellt skyfall eller vid en kraftig vårflod p.g.a. att Siljan fungerar som en buffert. I planeringen för bostadsbyggande tas hänsyn till 50-årsflöden vid upprättande av nya planer i Leksands kommun. Gränsen för bostäder ligger på 165 m.ö.h. och för samhällsviktig verksamhet 175 m.ö.h. Dock kan ett dammbrott vid Trängslet få stora konsekvenser för Leksand. Idag finns kartsimulering som visar vart översvämningsområdena finns. Men även här fungerar Siljan som en buffert. Man räknar med att Siljan stiger ca 5m om Trängslet-dammen skulle haverera. Förstärkning av slänten och stranden vid södra delen av Siljans utlopp i Dalälven mot Leksand folkhögskola kommer att budgeteras och genomföras under 2017 eller Arbetet med att säkra ras och skred i Tibble pågår i samarbete med SGU(Statens Geologiska Undersökning). Ett antal rör är nerslagna för att under ett par år mäta och se eventuelle rörelser i marken och även kartlägga grundvatten nivåer i slänten under ett år. Risken för ras/skred är enligt SGU nästan obefintlig men bör säkerställas.

9 9(13) Elavbrott kan få stora konsekvenser särskilt vintertid och i första hand för äldreomsorgen. Här finns en regional plan kallad Styr-El där alla i kommunen verksamma kraftbolag har en plan för att prioritera de mest samhällsviktiga funktionerna vid ett eventuellt strömbortfall. Utöver detta har varje verksamhet en egen Handlingsplan för att vid behov evakuera boende inom SÄBO eller att för skolan använda alternativa lokaler för exempelvis sin verksamhet. Vid extrema snöfall kan vissa tak som är byggda före 1960 vara i riskzonen. Byggnader utförda efter 1960 och som följer gällande byggnormer för snölaster i Leksand kommun utgör ingen risk för ras. För att hantera IT-säkerheten finns backup system för mjukvara och verksamheternas dokumentation i alternativa lokaler för att snabbt kunna återställa funktionen i datanätet. För yttre attacker mot kommunens IT-system finns väl utvecklade säkerhets system och rutiner. Vid hantering av kemiska olyckor på järnväg eller landsväg kontaktas alltid Länsstyrelsen för att hantera regionala och nationella resurser beroende på omfattning. En enskild kommun kan aldrig ha en egen beredskap vid exempelvis en allvarlig olycka med utsläpp av exempelvis ammoniak. 2.4 Åtagandet för ersättning En extraordinär händelse i kommunen innebär nästan alltid en ekonomisk belastning. För att underlätta den ekonomiska hanteringen och ansökan om ersättning för extra kostnader redovisas krisledning och räddningstjänst på separata projekt i bokföringen. Alla kostnader som går att hänför till den särskilda händelsen och kommunens åtgärder med anledning av den redovisas på ett projekt för krisledning. Räddningstjänstkostnader i samband med LEH redovisas åtskilt från andra kostnader på ett projekt för räddningstjänst. 2.5 Utbildning och övning Krisledningsgrupp och krisstab skall under mandatperioden genomgå övning varje år för att upprätthålla sin förmåga i sina befattningar. Följande övningar kommer genomföras under 2016: Den 24 februari genomförs en heldag i krishantering vid en extra ordinär händelse där samordning och kommunikation mellan krisledningsstaben och kommunens olika verksamheter, kommunala bolag och viktiga företag kommer att övas och därefter utvärderas. Den 10 maj genomförs en regional övning hos Länsstyrelsen i Falun i förmågan att samverka vid en större samhällsstörning. POSOM-organisationen utbildas kontinuerligt i psykiskt och socialt omhändertagande.

10 10(13) Utvärdering av övningar Utvärdering sker efter varje övning och dokumenteras i syfte att återföra kunskapserfarenheten från övningar in i krisledningsorganisationen. Samverkan med andra aktörer Då en kris inträffar ökar samverkan snabbt med ett antal aktörer som ska samordna sina insatser för att på bästa kunna hantera krissituationen. Vid en kris har ofta inställelsetiden för insatsen en begränsande faktor och det är därför viktigt att ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna är tydliga och att kontakterna mellan dem är väl etablerade. Detta säkerställs genom övningar. Uppgifter om kontaktlista och beställning av disponibla resurser för kommunens handlande vid ett nödläge finns hos SOS Alarm. MSB ansvarar för beställning av nationella och internationella resurser.

11 11(13) 2.6 Plan för krisorganisation Kommunens organisation vid extra ordinär händelse För att kunna hantera en extra ordinär händelse enligt Lagen om extra ordinär händelse - LEH finns en väl sammansatt och övad krisorganisation. Krisledningsnämnden är den styrande politiska nämnden under en extraordinär händelse och utgörs av kommunstyrelsens arbetsutskott. Krisledningsnämnden tar beslutet att det är en extraordinär händelse och blir då därmed det högsta beslutande organet i kommun och tar då över alla övriga nämnders mandat. Kommundirektör är högsta styrande tjänsteman i kommunkoncernen. Han är också chef över sin krisledningsgrupp där ett flertal arbetsgrupper ingår. Kommundirektören ansvarar även för att informera och orientera krisledningsnämnden. Krisledningsorganisation Krisledningsgruppen Krisledningsgruppen är den grupp som operativt arbetar med och ansvarar för krishanteringen. Kommundirektör har den beslutande och styrande rollen för gruppen som helhet. Kommundirektör Säkerhet- och beredskapssamordnare Informationsenheten 1-3 personer Sektorchefer 4 personer Räddningschef Räddningstjänsten ingår också i krisledningsgruppen i händelse av en räddningsinsats enligt LSO. I dessa fall blir räddningschef styrande och ledande ovanför kommundirektör i frågan om räddningsinsatsen. Krisstab Kommundirektör är högst ansvarig för krisstaben och tar de beslut som behövs. Kommundirektören leder och styr inriktningen på krisstabens arbete. Kommundirektör Krisledningsnämnd Stabschef utses av kommundirektör Externa Samverkan aktörer Säkerhet- och beredskapssamordnar Kommunikationschef Sektorchefer 1-4 pers. Chef POSOM Räddningschef

12 12(13) Stabschef har det övergripande samordnande ansvaret för gruppen, är sakkunnig i svensk krishantering och dess lagstiftning och har det samordnande ansvaret för kontakter med en rad samverkan aktörer som andra kommuner och landsting, statliga myndigheter, frivillig organisationer och samhällsviktiga företag vid en krissituation. Kommunikationschef ansvarar för informationsarbetet och att dess stab arbetar enligt kriskommunikationsplanen. Sektorchef ansvarar för sin verksamhet. De sektorchefer som inte berörs direkt av krisen fortsätter sitt vardagliga arbete men kallas till stabens möten och ska finnas tillgängliga. Sektorchef som berörs av krisen ska vara en sakkunnig funktion kring den lagstiftning som styr den påverkade verksamheten och styra den egna krisledningsgrupp som arbetar med frågor inom den egna verksamheten. Verksamheten får dock inte agera på egen hand utan alla beslut ska fattas av krisledningsgruppen. POSOM-chef ansvarar för att samordna insatser från kyrkan, polisen, sjukvården m.fl. som arbetar med krishantering, i första hand riktad till enskilda och anhöriga som direkt drabbas vid kris. Lokaler och teknisk utrustning Samtliga kommunens verksamheter skall i största möjliga mån bedrivas i ordinarie arbetslokalerna enligt de tre ansvarsprinciperna. Lokaler och extra installationer för krisledningen och informationsverksamheten är förberedda i kommunhuset på torget i Leksand där även reservkraft finns. Krisledningens lokal är i Plenisalen. Krisledningsnämndens lokal är i mötesrum Tibble. Krisinformationsgruppen använder första hand i ordinarie arbetslokaler. Lokaler för presscentrum är i första hand Kulturhuset. POSOM-gruppen samlas i Sankt Persgården. Vid behov av alternativ ledningsplats för krisledningen finns lokaler på brandstationen att tillgå, där även reservkraft finns. Vid behov kan delar av krisledningen även verka från annan lämplig plats för exempelvis samgruppering med annan myndighet eller för att komma närmare aktuell olycksplats. För att säkerställa kommunikation använder kommunen Rakeltelefoner. Detta gäller även för de kommunala bolagen Leksandsbostäder och Dala Vatten och Avfall AB. Även vissa verksamheter inom Vård och Omsorg har Rakeltelefoner för att kunna dirigera personal i fält, i första hand hemtjänsten. Dokumentation av händelseförloppet under en krishantering görs i WIS för att därigenom kommunicera med andra offentliga aktörer i samhället både på regional- såväl som på nationell nivå.

13 13(13) 2.7 Höjd beredskap Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser) enligt LEH. Kommunstyrelsen ansvarar för ledningen av det civila försvaret under höjd beredskap. De ska verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten. Landstingsstyrelsen ansvarar för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva. Kommuner och landsting skall under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive landstinget. Säkerställa grundläggande kunskaper vid höjd beredskap. För att säkerställa att alla funktioner i Leksands kommuns krishanterings system fungerar genföres en gång per år en heldagsövning. 2.8 Rapportering och information Informationsförmåga Det är viktigt att krisinformationsstaben kan informera om alla viktigare beslut och åtgärder inom kommunen vid en kris. En förutsättning för att den ska kunna lämna riktig information är att den själv håller sig informerad och att alla berörda parter fortlöpande ger korrekt information till krisinformationsstaben. Krisinformationsstaben organiseras i följande funktioner: Informationsansvarig Upplysningscentral (telefonväxel och reception) Extern webb Sociala medier Press Extern information via VMA