Handbok Grundläggande. soldat- och sjömansutbildningar

Transkript

1 Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar 2017

2

3 Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar H GSSU 2017

4 Försvarsmakten Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP Grafisk bearbetning: Jacob Flodén Produktionsid: Produktionsformat: Word Publikationsområde: UTB Tryck: Behovstryckning 2

5 VIDAR-handling: FM :2 Beslut om fastställande av ändring nr 1 till Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar 2017 Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (H GSSU 2017) fastställs att gälla från och med i dess ändrade lydelse. Publikationens har inget registrerat M-nr Då publikationen fastställdes att gälla upphävdes; H GSSU 2016, FM :2 Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på samt Detta beslut är fattat av generallöjtnant Johan Svensson. Föredragande har varit generalmajor Anders Callert. Johan Svensson C PROD Anders Callert FM UTBCH 3

6 ÄNDRINGAR Nr Mom Omfattning Datum föredragning Beslut av 0 Ursprunglig utgåva C PROD VIDARhandling nr FM2017: 12252: Revidering inför GU och införandet av militär grundutbildning med totalförsvarsplikt. Förord Uppdaterat lagrum och utbildande organisationer Uppdaterat lagrum, reglemente och begrepp. Tillfört principer för uppdatering av utbildningsanvisningar enligt H GSSU. Uppdaterat inledningsstycket Uppdaterat stycke, ersatt GMU med GU Ny rubrik och uppdaterat stycke Nytt fokusområde Uppdaterat inledningsstycket Ny rubrik. Avsnittet har utvecklats avseende principer för genomförande ( ), beskrivet ordinarie GMUgenomförande om 12 veckor ( ) samt enligt R GURU beskrivet anpassat GMUgenomförande om 14 veckor ( ). Bild är tillförda Förtydligande av GMU Utbildningskontroller och militärbetyg. Tabell förtydligad avseende ansvarigt förband Ny rubrik och ändrade styrningar för lämplighetsbedömning under GMU Ny rubrik och omformulerad text rörande ej godkända utbildningskontroller Ny text och ändrade rutiner för rapportering Ändrade rutiner för dokumentation av GMU Ändrat GMU till GU Ändrat GMU till GMU-skedet C PROD UTB FM UTBCH C PROD FM2017: 12252:2 4

7 Ändrad hänvisning till R Parad 3 och SäkR Ehv/Pv 2017 Ändrat GMU till GU (flera ställen), ändrad hänvisning till R Parad 3 och SäkR G 2017, koppling målsättning säkerhetsmedvetande och sambandstjänst, ny (förtydligad) målsättning, utvecklat målsättning med Uppförandekoden Ändrat GMU till GU (flera ställen), text om belastningsplan tillagd, bytt begreppet mindset till tankemönster Ändrat GMU till GU (flera ställen), förtydligat koppling mellan säkerhetsmedvetande och sambandstjänst, ny målsättning, ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Bytt SERE till fysiskt stridsvärde, ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller samt förtydligande rörande Anpassat GMU upplägg Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller, förtydligande rörande Anpassat GMU upplägg samt förtydligande rörande utbildningskontroller i projektet. Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller samt lagt till uppförandekoden. Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller samt ändrat GMU till GU Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Bytt namn på strimman, förtydligande rörande antal utvecklingssamtal samt ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller 5

8 Förtydligande rörande Anpassat genomförande samt omformulering av GMU rörande antalet utbildningsdagar Ändrat GMU till GMU-skedet samt förtydligande rörande Anpassat GMU upplägg Ändrade målsättningar och/eller hänvisningar för Sambandstjänst, SERE, Soldatprov, Karttjänst och Brandbekämpningsförmåga Ändrat begrepp Godkänt resultat till Utbildningskontroller Ny mejladress Ändrad rubrik Förtydligande rörande rapportering Ändrad rubrik Ny hänvisning Ändrad rubrik och förtydligande av värdering av rekryter vid GU/SI Ändrat begrepp till Rekryter med godkända militärbetyg Ändrad text om Direktantagning till GU/SI Ändrad hänvisning till R Parad 3 och SäkR Ehv/Pv 2017 Ändrad hänvisning till R Parad 3 Förtydligande om hänvisningar samt nu mejladress Förtydligande om ansvarsförhållanden Förtydligande om utbildningskontroller Förtydligande om hänvisningar Bytt GU-F till GSU Ny mejladress Ändrad hänvisning till R Parad 3, SäkR Ehv/Pv 2017 och SäkR BRök 2017 Ändrad hänvisning till R Parad 3 Ny mejladress Ändrad hänvisning till R Parad 3 Ny mejladress Redaktionell information har tillförts Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. 6

9 Kom ihåg! Om du läser denna publikation i pappersform kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på Försvarsmaktens intranät. Förslag om ändringar ska skickas MHS H/ORE på mejladress: mhs-h-gu@mil.se 7

10 Förord Reglemente Grund- och repetitionsutbildning kravställer att denna handbok ska finnas. Denna handbok innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar samt vidare hänvisningar för grundläggande och generella utbildningar i den militära grundutbildningen och i annan grundutbildning av militär personal. Anvisningarna i handboken bör alltid följas om särskilda skäl inte föreligger för att genomföra verksamheten på ett annat sätt. Den innehåller dessutom råd, riktlinjer och rekommendationer. Ytterligare anvisningar för utbildningarna återfinns på emilia/samarbetsytor/grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU). H GSSU 2017 innehåller följande förändringar: Omformuleringar av målsättningar Nya hänvisningar Kapitel 5 Fortsatt gruppbefälsutbildning (FGBU) är ett nytt kapitel Kapitel 8 Grundläggande soldatutbildning (GSU) är ett nytt kapitel. Denna utbildning har samma utbildningsinnehåll och målsättningar som Grundläggande soldat utbildning för frivillig personal (GU-F), men riktar sig mot andra personalkategorier, främst försvarsmaktsanställd personal som saknar militär utbildning. Kapitel 2 har omformulerats avseende genomförandealternativ i enlighet med R GURU Vidare har text om fomrulering av godkänd GMU omformulerats. Sådan krav finns inte då utbildningen genomförs enligt pliktlagen. Inför införandet av militär grundutbildning med totalförsvarsplikt under 2018 har H GSSU 2017 uppdaterats. Uppdateringen omfattar övergripande: Omformulering av begreppet godkänd utbildning för de utbildningar som berörs av grundutbildning under totalförsvarsplikt, GMU FSU och GBU. Omformulerat text som beskriver GMU som en egen/unik utbildning istället för som ett skede i grundutbildningens inledning Smärre uppdateringar av utbildningsmål och hänvisningar/referenser Slutmålsättningarna för respektive utbildning, liksom tidsuttaget är oförändrade, jämfört med H GSSU Ändringarna påverkar inte slutmålsättningar och/eller tidsuttag. Målgruppen för handboken är personal som ska genomföra grundläggande soldat- eller sjömansutbildningar inom Försvarsmakten eller i frivilliga försvarsorganisationer. Genom utbildningarna i H GSSU säkerställs en lägsta-nivå på förmågor för soldater, sjömän, gruppbefäl, hemvärnsmän, m fl i krigsförbanden. 8

11 Användaranvisning H GSSU är gjord för att tryckas ut och sättas i pärm ( Office Depot - vitplastpärm 50 mm) med pärmregister (1-12). Handlingens missiv, etc sätts under flik 0, kapitel 1 sätts under flik 1, kapitel 2 under flik 2, osv. Varje utbildningsanvisning har en egen innehållsförteckning. 9

12 1. Inledning 1.1. Allmänt H GSSU beskriver målsättningar, krav för godkänt resultat och i förekommande fall andra områden som måste regleras för vissa gemensamma och grundläggande utbildningar avsedda för personal i Försvarsmaktens krigsförband. Syftet med H GSSU är att säkerställa att grundläggande krav på förmågor utvecklas för soldat-, sjömans- och gruppbefälskategorier. Krav på förmågor hos enskilda individer ska i sin tur säkerställa viss förmåga i krigsförbanden. Vidare underlättas personalrörlighet och fortsatta utbildningar då krav på förmågor finns. Utbildningarna inom GSSU kan genomföras inom ramen för olika lagar och förordningar såsom: lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt officersförordning (2007:1268) förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet Utbildningarna GSSU kan även bedrivas som annan utbildning och/eller av annan utbildningsgivare än Försvarsmakten, t ex frivilliga försvarsorganisationer. Inom ramen för anställning inom Försvarsmakten kan GSSU genomföras som Yrkesoch befattnings kurs (YBK) Begrepp I R GU RU definieras vissa begrepp som även gäller för denna handbok. Det tas inte upp nedan. I denna handbok används följande begrepp med följande innebörd: Begrepp R GU RU H FRIV HvH Utbildningskontroll FSjU Innebörd Reglemente för grund- och repetitionsutbildning Handbok Frivillig försvarsverksamhet Hemvärnshandboken Inom GSSU värderas måluppfyllnad mot utbildningsmål överlag genom utbildningskontroller. Dessa kan vara både teoretiska och praktiska i sin karaktär. I GSSU t o m 2015 kallades dessa mer genomgående för examinationer. Fortsatt sjömansutbildning 10

13 GSSU-förmåga Ett generaliserat begrepp för att beskriva en samlad förmåga som soldat/sjöman och omfattar förmågor inom områdena vapentjänst, strid, försvarsmedicin, folkrätt, m fl Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU) Begreppet GSSU myntades 2013, efter en utredning av dåvarande OR-projektet. ORprojektet hade, på uppdrag av HKV PROD UTB, kartlagt de olika grundläggande soldatutbildningar (GSU) som genomfördes inom Försvarsmakten. GSU syftar till att ge en individ grundläggande förmåga inom vapentjänst, försvarsmedicin, strid, folkrätt, etc för att i sin tur kunna krigsplaceras i ett av Försvarsmaktens krigsförband. Kartläggningen gav vid hand att olika grundläggande soldatutbildningar genomfördes med vitt skilda innehåll och olika krav för godkänt resultat. C FÖRBPROD fastställde 1 därför 2013 ett antal olika utbildningar som sammantaget ledde till fem nivåer av successivt ökad GSU-förmåga för personal i krigsförbanden. Under 2013 utvecklades begreppet GSU till GSSU för att tydligare inteckna även sjömän som avnämnare ur utbildningarna. Efter införandet av den sammanhängande grundutbildningen har GSSU utvecklats till att omfatta följande utbildningar, se även bild 1: Utbildning Betydelse Anmärkning GMU Grundläggande militär utbildning Den inledande gemensamma delen under GU som genomförs av alla soldater och sjömän. FSU Fortsatt soldatutbildning Gemensam del under GU för soldater med markstridsuppgifter (i huvudsak samtliga rekryter förutom de som ska placeras vid sjögående förband). FSjU Fortsatt sjömansutbildning Denna utbildning ingår i konceptet GSSU men regleras inte via H GSSU utan som specifik förmåga för personal i sjögående förband av marinchefen. GBU Gruppbefälsutbildning Gemensamma målsättningar för alla gruppbefälskategorier FGBU Fortsatt gruppbefälsutbildning Gemensamma målsättningar för alla kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälskategorier. 1 HKV , :

14 GU/SI GU-F GSU GSU-INT KombU Grundutbildning mot specifika inriktningar Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal Grundläggande soldatutbildning Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst Kombattantutbildning för obeväpnad personal För rekryter vilka rekryteras direkt till GOU. Tidigare namn är GMU/FOK ( ) samt ASPU ( ) Utbildningsmål för GU-F utgör lägsta GSSU-nivå för personal vilka ska beväpnas. I huvudsak personal till Hemvärnet. Samma utbildningsmål som GU-F men med ett annat upplägg som möjliggör genomförande för Försvarsmaktsanställd personal. Lägsta GSSU-nivå för personal vilka ska beväpnas. För personal som saknar militär grundutbildning. Dessa utbildningsmål är avsedda för såväl kombattanter som icke kombattanter enligt Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12) Av dokumentet målkatalog befattning framgår vilka befattningskategorier som berörs av vilken GSSU. Bild 1 visande utbildningsstrukturen för FM GSSU.Orange färg markerar utbildningar som genomförs under GU. Grå färg för utbildningar som anställd eller med frivilligavtal. 12

15 1.4. Ansvarsfördelning GSSU H GSSU fastställs av C PROD. Varje utbildnings övergripande reglemente eller handbok styr ansvarsförhållandena i respektive utbildning. För GSSU som exempelvis genomförs inom ramen för lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt regleras ansvarsförhållanden enligt R GU RU. GSSU (GU-F) som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer på uppdrag av Försvarsmakten genomförs enligt H FRIV. GSSU (KombU) som genomförs som hemvärnsutbildning genomförs enligt HvH. GSSU (GSU INT) som genomförs som yrkes- och befattningsutbildning för anställd personal inom Försvarsmakten genomförs enligt Reglemente utbildning (R UTB). 2 Metoder för rapportering av dessa utbildningar anges i denna handbok. MHS H, med stöd av sakområdesansvariga förband enligt tabell nedan, utarbetar utbildningsanvisningar för GSSU. Förband MHS H MSS MHS K/FMIF MHS H/FMLOPE HKV PROD Armé Marksäk HKV PROD MILJÖ FM HRC SkyddC Ansvarsområde GMU/Projekt 1 Koll på läget GMU/Projekt 5 Individuella dagar GMU/Projekt 6 Optimera stridsvärdet GMU/Projekt 7 Avslutning GMU/Strimma B Demokratin, FM och jag GMU/Projekt 2 Patrull GMU/Projekt 3 Försvara GMU/Projekt 4 Skyddsvakten bevakar Skjututbildning Strid Närkamp Folkrätt GMU/Strimma A Fysisk prestationsförmåga Fysisk prestationsförmåga Fysiskt stridsvärde GMU/Strimma C Uppgiften, gruppen och jag Utbildning i mental träning Trupputbildning/Pedagogik Truppföring/Ledarskap GMU/Strimma D Verksamhetssäkerhet Miljöutbildning GMU/Strimma E Karriärplanering under GU CBRN-utbildning Brandutbildning 2 R UTB är under framtagande, ej fastställd. 13

16 FömedC FM UndsäkC K 3/FÖS LedR I 19/VintE Ing 2/FarbS Försvarsmedicinsk utbildning Skyddsvaktsutbildning SERE utbildning Sambandstjänst Karttjänst Kallt väder inom FySv Fältarbetstjänst Förband enligt VU stödjer FM UTBCH och stridskraftsavdelningarna med uppföljning och utvärdering av GU Utbildningsanvisningar Av kap 2-10 framgår utbildningsanvisningar för berörda utbildningar. Av respektive utbildningsanvisning framgår: utbildningsmål eventuella utbildningsunderlag eller annan hänvisning eventuella anvisningar för utbildningens upplägg krav för godkänt resultat eventuella anvisningar för utvärdering av utbildningen eventuella anvisningar för uppföljning av utbildningen eventuella anvisningar för rapporter och dokumentation efter genomförd utbildning eventuella övriga anvisningar Förändringar av utbildningsanvisningar sker enlig följande principer: MHS H, med stöd av sakområdesansvariga förband, bereder förändringar och föreslår dessa för fastställande av C PROD efter föredragande för FM UTBCH. Utbildningsmålsättningar kan tillföras om: o befintliga utbildningsmål reduceras, o utbildningen effektiviseras eller o utbildningstid tillförs 1.6. Pärmregister Pärmregister att sätta i H GSSU pärmens som inledning. 3 R GU RU, avsnitt Uppföljning och Utvärdering 14

17 PÄRMREGISTER H GSSU 2017 Missiv, förord, läsanvisning samt revidering 1 Inledning 2 GMU 3 FSU 4 GBU 5 FGBU 6 GU/SI 7 GU-F 8 GSU 9 GSU-INT 10 KombU 11 Eftertext 12 15

18 16

19 Utbildningsanvisning för Grundläggande Militär utbildning (GMU) 2017 års utgåva 17

20 18

21 Innehåll 2. Grundläggande militär utbildning (GMU) Ingångsvärden Kvalitetssäkring av GMU Fokusområden Styrningar för GMU Genomförande och upplägg av GMU Principer för genomförande Ordinarie genomförande Anpassat genomförande Utbildningskontroller under GMU Lämplighetsbedömning under GMU Rekryt vilken ej uppnått godkänt resultat vid GMU utbildningskontroller Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning Dokumentation av GMU Bemanning av GU-komp (motsv.) Avslutning GMU Instruktörskompetens Målsättningar Slutmål för GMU Slutmål Slutmål Slutmål Utbildningens organisation Projekt Projekt 1 Koll på läget! Projekt 2 Patrull Projekt 3 Försvara Projekt 4 Skyddsvakten bevakar Projekt 5 Individuella dagar Projekt 6 Optimera stridsvärdet Projekt 7 GMU Avslutning Strimmor Strimma A Fysisk prestationsförmåga Strimma B Demokratin, Försvarsmakten och jag Strimma C Uppgiften, gruppen och jag Strimma D Verksamhetssäkerhet

22 2.8.5 Strimma E Karriärplanering under GU Veckoplan GMU Normalvecka Fältdygn

23 2. Grundläggande militär utbildning (GMU) All grundutbildning inom ramen för värnplikt inleds med utbildning mot GMU målsättningarna Ingångsvärden Försvarsmakten ska i grundutbildningen möta rekryten med en utbildning som av rekryten uppfattas vara av hög klass när det gäller innehåll och metodik. Ledarskap och ett bra möte mellan människor är avgörande för gott utbildningsresultat. Övergången till militär utbildning måste ske med omdöme och uppfattas av rekryterna vara en smidig övergång. I rekrytens möte med Försvarsmakten måste vår personal med omdöme, omtanke och klara motiv vägleda rekryten och förklara varför vi gör som vi gör, exempelvis vid krav på ordning och disciplin eller vid verksamhet som genomförs med tidskrav. Våra motiv är hämtade ur krigets krav och dessa behöver rekryten förstå. Sammantaget utgör en professionellt genomförd grundutbildning en avgörande förutsättning för rekrytens motivation till ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten Kvalitetssäkring av GMU GMU beskriver en gemensam förmågegrund för soldater och sjömän. GMU-förmåga kvalitetssäkras genom: utbildningsmål principer för genomförande utbildningskontroller Andra moment i kvalitetssäkringen framgår av GU ledningscykel, se R GURU. Inga utbildningsmål får flyttas ut ur GMU. Utbildning mot samtliga utbildningsmål och samtliga utbildningskontroller ska genomföras under grundutbildningens inledande tolv veckor. Utbildningsmål kan flyttas inom ramen för GMU-tiden om så krävs mht t ex begräsningar i tillgång till instruktörer eller utbildningsanordningar. Utbildningsmål från befattningsutbildningen (BU) må tillföras under de inledande tolv veckorna av grundutbildningen under förutsättning att inga av GMU utbildningsmål flyttas ut ur GMU Fokusområden Fokusområden För att bidra till en bra utbildning med låga avgångar ska särskild fokus tillägnas att: 1. Rekrytens möte med Försvarsmakten ska vara ett bra möte! Anpassningen till ett militärt liv ska av rekryten uppfattas gå lätt. 2. Reducera skador! Belastningsökningen måste ske individuellt och successivt. 21

24 3. Utveckla yrkesvägledningen! Målet måste vara att alla rekryter fullföljer grundutbildningen för att därefter välja ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 4. Språkbruk, jargong och bemötande ska ske i enlighet med Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod. Tidigare erfarenheter från GMU ger att goda resultat inom ovanstående fokusområden leder till ökad motivation och lägre avgångar Styrningar för GMU I detta kapitel framgår de särskilda bestämmelser som behöver regleras rörande GMU för att GMU fortsatt ska vara ett kvalitetssäkrat skede i GU Genomförande och upplägg av GMU Principer för genomförande Genomförande av GMU bör utgå från att lärandet underlättas om det sker i ett sammanhang, lärandet har en kontextuell aspekt. 4 Om vi uppfattar att kunskapen förvärvas bara för sin egen skull utan ett sådant sammanhang, upplever vi den lätt som lösryckt, fragmenterad och mindre meningsfull. Vi glömmer den ganska snart. Att lösa den uppgift som projektet är uppbyggt kring kräver kunskap från flera traditionella ämnesområden, dvs tematisk utbildning istället för fragmenterad. I sammanhanget ställs rekryten inför en pedagogisk situation vilken är lika med situationen i det kommande yrket. Dvs. att förstå vad som ska åstadkommas och vad jag behöver bidra med för att detta ska bli gjort. Och i utbildningssituationen: vad jag behöver lära mig för att kunna åstadkomma detta. Synsättet är också en grund för ett livslångt lärande. Efterhand gör sig fler och fler friktioner påminda och rekryten måste för att hantera dem bli skickligare och skickligare. Sammantaget påvisas alla de förmågor som uppgiften och situationen kräver av den eller de som ska lösa uppgiften. De övningar som organiseras möjliggör för rekryten att utveckla dessa förmågor och att få pröva dem i nya situationer Ordinarie genomförande I GMU:s ordinarie genomförande skapas situationer i GMU:s sju projekt och fem strimmor. Se bild 2.1 och 2.2. Projekt genomförs under en avgränsad tid med tydliga mål. Strimmor har tydliga mål men genomförandet är utsträckt över en längre tid. Projekt 2-4 innehåller huvuddelen av stridsutbildningen. De är organiserade så att de anknyter till vanliga uppgifter för en soldat/sjöman. I vårt fall att ingå i en patrull, att ingå i en grupp med uppgift att försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet och att vara skyddsvakt. Patrull kommer först i stridsutbildningen. Detta för att vi till rekryten tidigt vill förmedla synen att i första hand framrycka och ta initiativet. 4 Pedagogisk grunder (2006) 22

25 GMU:s strimmor bör så långt som möjligt levandegöras i projekten. Dvs det rekryterna lär sig i strimmorna åskådliggörs, utvecklas och förtydligas i GMU:s projekt. Som exempel resonerar rekryterna under ledning av sitt befäl om risker och nödvändiga åtgärder inför en övning i sammanstöt i efterhand under projekt 2. Andra exempel kan vara att folkrätten exemplifieras och tillämpas under projekt 3 eller att gruppen under projekt 6 ges tid att reflektera över gruppmedlemmarnas bidrag till samarbetet i gruppen. Bild 2.1: Ordinarie GMU genomförande Under Projekt 6 ska rekryten använda tidigare utvecklade förmågor i nya och större sammanhang och därmed fortsätta sin förmågeutveckling. Rekryten kan klara allt mer komplexa situationer. Här är det således viktigt att inte nya utbildningsmål tillförs utan att rekryten fortsätter att träna mot tidigare utbildningsmål i GMU såsom t ex: färdiga till strid, kommandon och tecken, åtgärder vid sammanstöt, omhändertagande enligt <C>ABCDE eller att agera som skyddsvakt. Här finns relativt mycket tid att kompletteringsutbilda samt befästa förmågor. Notera att målsättningar rörande SERE och soldatprov är delar av FSU, men kan i ordinarie GMU genomförande genomföras under projekt 6 (Optimera stridsvärdet), så som tidigare. 23

26 Anpassat genomförande Bild 2.2: Ordinarie GMU genomförande Enligt R GURU kan förbandschef fatta beslut om avsteg vad gäller genomförande av GMU: Flytta projekt 5,6 och 7 till FSU/FSjU och istället påbörja befattningsutbildning under motsvarande tid. Att utöka 12 veckorsperioden till 14 veckor. Genomförandet sker i detta fall med projekt 1,2 och 3 under de inledande 8 veckorna. Skyddsvaktsutbildning (tillika projekt 4, som tar 2 veckor) genomförs inom den efterföljande 6-veckorsperioden. Det betyder att alla rekryter är skyddsvaktsutbildade inom 14-veckorsperioden. Se anpassat genomförande enligt bild 2.2. Bild 2.3. Anpassat GMU genomförande 24

27 Vid val av GMU-upplägg behöver hänsyn tas till bl. a: hur valt alternativ påverkar eventuell samordnad befattningsutbildning att beredskapskrav kan påverka när genomförandet av Skyddsvaktsutbildningen som senast måste ske Utbildningskontroller under GMU Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålsättningarna för GMU värderas genom utbildningskontroller. Utbildningskontrollerna i GMU kan vara såväl teoretiska som praktiska. Resultat från GMU:s utbildningskontroller ingår i den samlade värderingen av militärbetygets del kopplat till förmåga att lösa uppgift enligt målkatalog befattning. Utbildningskontrollerna i GMU är kopplade till målsättningarna i projekt och strimmor och framgår av denna handbok. Samtliga utbildningskontroller enligt handboken ska genomföras och inga andra utbildningskontroller är tillåtna. Kraven för värdering av GMU-målsättningarna genom utbildningskontroller ska återspeglas av de utbildningsförhållanden som har erbjudits under utbildningstiden, till exempel väder- och ljusförhållanden. Vid en underkänd utbildningskontroll ska rekryten erhålla respons på sin insats. Kompletterande utbildning och handledning ska erbjudas och rekryten ska medges tillfälle för ny utbildningskontroll. Förbandet ska vara berett att ge rekryten stöd, även utanför ordinarie utbildningstid. Flera utbildningskontroller kan genomföras och denna utbildningsanvisning reglerar inte något maximalt antal utbildningskontroller. Principen är istället så många som skäligen kan arrangeras. Antal utbildningskontroller och dess resultat ska löpande dokumenteras. Hela GU-tiden ska utnyttjas för att nå godkänt resultat på GMU utbildningskontroller. GMU innehåller 15 utbildningskontroller jämlikt denna utbildningsanvisning (se nedan). I en utbildningskontroll kan flera olika moment ingå. Jämför de praktiska utbildningskontrollerna i projekt 2 och 3. Rekryterna ska veta att utbildningskontroller kommer genomföras. Utbildningskontrollerna under GMU behöver inte genomföras som särskilt avdelade utbildningsmoment eller med alla rekryter samtidigt. Istället kan utbildningskontrollerna genomföras som integrerade delar inom den ordinarie utbildningen. I många fall kan en utbildningskontroll genomföras i grupp för att nå utbildningsrationalitet. Ytterligare styrningar rörande militärbetyg, lämplighetsbedömning, närvaro och individuppföljning framgår av R GU RU. 25

28 Sammanställning av utbildningskontroller för GMU Ansvar 1 Projekt 1 Prov vapenhantering och MSS säkerhetsbestämmelser 2 Projekt 1 Prov KompI Egen utformning enligt riktlinjer i denna handbok 3 Projekt 2 Praktisk utbildningskontroll i projekt 2 MSS FömedC 4 Projekt 3 Praktisk utbildningskontroll i projekt 3 MSS SkyddC 5 Projekt 4 Praktiskt prov skyddsvaktsutbildning FMUndsäkC 6 Projekt 4 Teoretiskt prov skyddsvaktsutbildning FMUndsäkC 7 Projekt 4 FM Kompetensprov Ak enligt fastställda MSS bestämmelser skjututbildning. 5 ÖFT Ak GMU 8 Projekt 4 Examination i närkamp MSS 9 Projekt 6 Aktivt deltagande Bedömning av befäl 10 Strimma A Multitest styrka: 125p och FMIF FM Beeptest: 7:8 11 Strimma A Ha nått målen i 14 strimma A pass FMIF 12 Strimma B Kunskapsprov MHS H/UtbE MSS (Folkrätt) 13 Strimma B Gruppseminarium MHS H/UtbE 14 Strimma C Aktivt deltagande MHS H/FM LOPE Bedömning av befäl 15 Strimma D Prov riskbedömning PROD ARMÈ Marksäk Lämplighetsbedömning under GMU Jämte förmåga att lösa uppgift enligt målkatalog värderas även lämplighet i befattning i militärbetyget. GMU-förmågorna värderas mot aktuell befattning och särskild värdering av lämplighet under GMU genomförs inte Rekryt vilken ej uppnått godkänt resultat vid GMU utbildningskontroller Rekryt som vid grundutbildningens slut inte har uppnått godkänt resultat vid GMU utbildningskontroller ska bedömmas ej ha tillräcklig förmåga att lösa uppgifter i målkatalog befattning Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning Skyddsvaktsutbildning ingår i GMU, inklusive det teoretiska och det praktiska provet. En bedömning av rekrytens lämplighet som skyddsvakt ska ske och denna bedömning ingår som en delmängd av den samlade lämplighetsbedömningen. Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning sker enligt Utbildningspaket Skyddsvakt Samarbetsyta GSSU/GMU 26

29 Dokumentation av GMU Någon särskild dokumentation av GMU-skedet görs inte förutom i de fall rekryten tvingas avbryta sin grundutbildning och samtliga utbildningsmål i GMU har uppnåtts. Se vidare i R GU RU avsnitt Uppskov och Avbruten GU Bemanning av GU-komp (motsv.) Av VU/DUP (GO 30) framgår riktvärden för bemanning för genomförande av grundutbildningen. Kvinnliga chefer och instruktörer är av stor vikt som positiva förebilder för både kvinnliga och manliga rekryter vilket särskilt bör beaktas vid bemanningen av GU-komp (motsv.) Avslutning GMU GMU skedet ska avslutas med en avslutningsceremoni i form av en soldaterinran Instruktörskompetens För genomförande av GMU krävs tillgång till bl a följande instruktörskompetenser. Vissa krävs över tiden medan vissa kompetenser endast krävs för delar i GMU och/eller för planering och förberedelser inför GMU. Instruktör Ak/Övningsledare grundläggande skjututb Ak 5C/Ak 4B Skjutledare skjutfält, FUSA/SUSA Kastledare handgranat Skyddsvaktsinstruktör SERE instruktör TOS instruktör alternativt Huvudinstruktör-TOS (HI-TOS) alternativt Stridssjukvårdarinstruktör som är tillika HI-TOS Närkampsinstruktör Testledare FM FysS Tilläggsprov (vid fysiska prov) CBRN (tillpassningskontroll) HLR instruktör Yrkesvägledare (för strimma E) 2.5. Målsättningar Slutmål för GMU Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang. Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter, m.m. som gäller efterlevs. Slutmålen bryts i denna utbildningsanvisning ner till konkreta utbildningsmål och beskrivs som en viss förmåga i en given situation. 27

30 Slutmål 1 Slutmål: Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Delmål: Efter GMU ska rekryten, kunna framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull. kunna lösa uppgift som skyddsvakt. som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Situation: Under dagsljus 6, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng. 7 Analys av delmålen: Rekryten ska kunna Strid Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF , MSH TaFäG 59-61). Inta skydd (SoldF 221, MSH TaFäG 97-98). Välja skydd med hänsyn till olika föremåls skyddsförmåga (SoldF 78, MSH TaFäG 96-97). Tillämpa de olika stridsförflyttningssätten (SoldF , MSH TaFäG , MSH Grupp 68). Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställning och vidta eldförberedelser (SoldF 28 37, 234, MSH TaFäG ). Ingå i en patrull som under framryckning leds med kommando och tecken och använder olika grupperingsformer (SoldF , , MSH TaFäG 41-48, MSH Grupp 56-66). Framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull (SoldF , , MSH Grupp , 80-92, MSH TaFäG ). Vidta enskild soldats/stridspars åtgärder vid sammanstöt (SoldF ). Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva SoldF MSH Taktiska och fältmässiga Grunder MSH Grupp SäkR Ehv/Pv 2017 SoldR Mtrl Mörker MSH Vintersoldat Systemplan Närkamp, ÖFT NK GMU, bilaga 1 H Miljö 2014 Utbildningsreglemente Utbildningssäkerhet/Arbetsmiljö Soldatutbildning 2008 (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/reglementen/ Utbsäk_Arb miljö) R Parad 3 MSS ÖFT Strid 8 6 Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål. 7 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt terräng eller i urban miljö. 8 Samarbetsyta GSSU/GMU 28

31 Genomföra strid från eldställning, även i mörker (SoldF MSH TaFäG ). Genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, även i mörker (SoldF , MSH TaFäG , , MSH Grupp ). Använda shgr m/56 (SoldF 48-49, MSH TaFäG 90-92). Genomfört grundläggande kastövning med shgr m/56 (SäkR Ehv/Pv 2017). Förbättra eget skydd: skyddsgrop, sandsäcksvärn, skottfältsröjning, maskering av objekt (SoldF 79 81, , , MSH Grupp ). Använda signalpistol och ha förståelse för hur närlys används vid strid i mörker (SoldF , SoldR Mtrl Mörker 43-58). Upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF 366, MSH TaFäG 57-59). Redogöra för tecken på stressreaktion och hur man kan behandla individer i stressreaktion (SoldF ). Delta i Insats-/uppdragsutvärdering (SoldF 203, MSH Grupp 33-34). Utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner, insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7). Rekryten ska med stöd av utbildad kamrat kunna avvisa, avlägsna, omhänderta och gripa en person som gör motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9). Bruka handfängsel samt ha färdighet utföra visitations- och kontrollgrepp. Rekryten ska kunna växla mellan laga befogenhetstekniker till nödvärnstekniker (ÖFT NK GMU övn 10). Lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt, även i mörker. (SoldF , MSH Grupp ). I anslutning till postställe kunna använda larmmina (SoldF 337). Skyddsvaktsutbildning Redogöra för vilka lagar och bestämmelser som styr skyddsvaktens agerande inom Försvarsmakten. Utbildningspaket Skyddsvakt

32 Tillämpa gällande lagar och bestämmelser i tjänsteutövning som skyddsvakt. Förklara vikten av det personliga uppträdandet för en skyddsvakt inom Försvarsmakten. Bevaka skyddsobjekt. Kroppsvisitera samt undersöka fordon för att lösa bevakningsuppgiften. Upprätta och bedriva inpasseringskontroll till skyddsobjektet. Kontrollera behörigheten på personal inom och invid skyddsobjektet. Fatta beslut om ingripande, med rätt lagstöd vid brott på/mot skyddsobjektet. Fatta beslut om tvångsmedel enligt skyddslagen. Ingripa/agera mot personer med diplomatisk status. Under pressade förhållanden hantera sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt betryggande sätt. Använda rätt våldsanvändning enligt behovs- och proportionalitetsprincipen. Använda greppteknik och fängsel. Efter användande av tvångsmedel ex frihetsberövande och beslag, rapportera till polis/militärpolis på ett korrekt sätt. Skjututbildning Använda sitt eldhandvapen (Ak 4 eller Ak 5 beroende på rekrytkategori). Försvarsmedicin Preventiv medicin Skapa förutsättningar för att upprätthålla personlig hygien. Hantera mat och vatten hygieniskt säkert. Använda och hantera uniformssystem samt utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls. Skapa förutsättningar för att upprätthålla god hygien i t ex förläggning. Försvarsmedicin Omhändertagande Genomföra ett omhändertagande enligt <C>ABCDE, Genomföra HLR med hjärtstartare. Vidta åtgärder vid olycka Enligt fastställda bestämmelser 9 Filmer och momentförteckning 10 Lärobok Preventiv medicin (L PREV MED) Utbildningsanvisning Försvarsmedicin GSSU 11 MSS ÖFT strid 12 Bildspel åtgärder olycka Minneskort åtgärder olycka 9 Samarbetsyta GSSU/GMU 10 Samarbetsyta GSSU/GMU 11 Samarbetsyta GSSU/GMU 12 Samarbetsyta GSSU/GMU 30

33 CBRN Kunna redogöra för hotbild och symptom av CBRN Kunna använda den personliga skyddsutrustningen. Genomfört tillpassningskontroll avskyddsmask. Känna till hotnivåer samt utrustningsregler för CBRN. Kunna vidta personliga skyddsåtgärder i en C/R/N miljö inklusive medicinska åtgärder. Fysisk prestationsförmåga Förstå behovet av regelbunden fysisk träning i FM Ha en god uppfattning om sin egen fysiska prestationsförmåga Kunna tillämpa en säker arbetsteknik vid olika arbeten såsom lyft och bärande av tung materiel samt hopp från fordon Ha en uppfattning om hur olika utrustningsalternativ påverkar prestationsförmågan och ansträngningsgraden SkyddC utbildningspaket GMU CBRN ( ) 13 Handbok CBRN utbildning Handbok CBRN förband Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS), Emilia/Jobbstöd/Utbildning/ Publikationer) Genomförandeplan Strimma A 14 Testledaranvisningar för multitest styrka och FM-Beeptest 15 Utmärkelser Fysisk prestationsförmåga 16 Följande aktiviteter ska genomföras för att främja måluppfyllnad av slutmål 1 Två träningspass/vecka och mikroträning på daglig basis Inrycknings- och uppföljnings-tester (multitest styrka och FM-Beeptest) Förläggning 17 Nyttja kvarter 18 och/eller bivack (tält 12 eller 20) som förläggning (SoldF sid , , MSH TaFäG ) SoldF MSH Taktiska och fältmässiga grunder MSH Vintersoldat 13 Samarbetsyta GSSU/GMU 14 Samarbetsyta GSSU/GMU 15 Samarbetsyta MHS K FMIF/Försvarsmaktens Fysiska Standard/Testledaranvisningar 16 Samarbetsyta MHS K FMIF/Delade Dokument/FM Dokument 17 De dygn rekryten förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att rekryten utvecklar sin förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. 18 Här avses kvarter av tillfällig art, t ex industrilokal eller en lada. Innebär att rekryterna får använda liggunderlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. 31

34 Slutmål 2 Slutmål: Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang. Delmål: Övergripande nivå: Rekryten ska översiktligt kunna redogöra för mål och syfte med svensk säkerhetspolitik, Försvarsmaktens uppdrag, uppgifter och organisation. Situation: I diskussion med anhöriga och kamrater. Förbandsnivå: Rekryten ska kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang (t ex patrull, grupp, pluton eller kompani). Situation: Alla situationer där rekryten löser (strids)uppgifter. Individ -grupp: Rekryten ska kunna bidra till att gruppens förmåga till samarbete och samspel utvecklas positivt under GMU, i syfte att förelagda uppgifter ska kunna lösas framgångsrikt. Situation: Under hela GMU. Analys av delmålen: Rekryten ska kunna Övergripande nivå Beskriva begreppet säkerhetspolitik. Beskriva de svenska säkerhetspolitiska målen. Beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation. Beskriva aktuella organisationer i internationell krishanteringsförmåga (FN, EU, NATO). Beskriva pliktsystemet och pliktlagarna. Förbandsnivå Redogöra för vilket syfte den egna uppgiften har i ett större sammanhang. Individ- grupp Bidra till att ett bra samarbete utvecklas och bibehålls i gruppen och med andra grupper i enheten. Bidra till att utveckla en god kommunikation i gruppen. Bidra till att utveckla gruppens förmåga att förebygga destruktiva konflikter. Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva Svensk soldat 2016 (s.11-12, 16-17, 25-31) Försvarsmakten i fickformat (senaste utgåvan) Exempel: Uppgift i stridspar ska kunna förstås och förklaras i ramen grupp/pluton MSH TaFäG Handbok Samarbete och befälsföring (H SamBef 2014) Lärarhandledning Strimma C GMU Samarbetsyta GSSU/GMU 32

35 Utveckla sitt moraliska omdöme och kunna bidra till att gruppen har en god moralisk beredskap inför de uppgifter man har att lösa. Reflektera över hur den egna förmågan bidrar till gruppen i syfte att få ökad självinsikt och ökat självförtroende. Genomföra mental träning för att reducera stress. Koll på gruppen Ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen att rekryten övergripande kan presentera gruppmedlemmarna för befäl och/eller andra grupper. Kunna beskriva vilka civila förmågor som finns i gruppen och som antas komma till användning i gruppens arbete under GU. Kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma uppfattning om vad som kännetecknar en välfungerande grupp. Ha reflekterat kring det militära yrkets särart avseende rätten/skyldigheten att använda dödligt våld och risken att dödas. Lärarhandledning Mental träning under GMU 20 Lärarhandledning Koll på gruppen 21 Lärarhandledning Döden Samarbetsyta GSSU/GMU 21 Samarbetsyta GSSU/GMU 22 Samarbetsyta GSSU/GMU 33

36 Slutmål 3 Slutmål: Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs. Delmål: Rekryten ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och skyldigheter. Rekryten ska aktivt kunna medverka i arbetsmiljö- och utbildningssäkerhetsarbetet. Rekryten ska kunna aktivt bidra i Försvarsmaktens värdegrundsarbete. Analys av delmålen: Rekryten ska Kunna redogöra för vad begreppet risk innebär. Efterhand som situationen utvecklas fortlöpande kunna göra nya riskbedömningar Medvetet 23 kunna tillämpa säkerhetsbestämmelserna när uppgifterna löses. I handling visa att rekryten tar ansvar för sig själv och sin omgivning. Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa vid fara. Kunna agera utifrån bestämmelser för det lokala brandskyddet och vidta rätta åtgärder vid brand. Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt. Hantera sin personliga utrustning mht rådande väder- och miljöförhållanden. Kunna redogöra för syftet med och innehållet i Försvarsmaktens värdegrund, uppförandekod och Försvarsmaktens nolltolerans mot droger, trakasserier, könskränkningar, homofobi, mm. Kunna agera vid händelse av diskriminering, mobbning, trakasserier eller andra yttringar som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Veta hur och till vem en anmälan görs samt vara införstådd med det egna ansvaret. Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva SäkR G 2017 SoldH Utbildningssäkerhet 24 Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning 25 (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/reglementen/utbsäk_ Arbetsmiljö) Utb.pkt Hör upp och hör sen! 26 Utb.pkt Kallt väder (LMS) N:\00_FM_Projekt\FÖS\SERE\SERE B 2016\2 Survival\Varmt väder FM HKV Utbmål, kursplan och -beskr SERE A-C Bil 3 Kursbeskrivning med lektionsförteckning, sid 1. Försvarsmaktens värdegrund Försvarsmaktens policys och Handlingsplaner. (Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/ Arbetsplatsen) Svensk soldat 2016 (s.18-19) Förbandets lokala handlingsplaner Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 (FM :2) 23 Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling 24 SoldH Utbildningssäkerhet är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 25 Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 26 Samarbetsyta GSSU/GMU 34

37 Kunna ange vilken grad som motsvarar olika gradbeteckningar. (De grader som rekryten möter under sin GU.) Kunna delta i vården av gemensamma lokaler med beaktande av bland annat miljöbestämmelser och krav på hygien. Ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som utrustningen används i GU passas denna till. Kunna namnge de delar i den personliga utrustningen som används. Kunna vårda personlig och gemensam materiel under fält- och kasernförhållanden. Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning i enlighet med bestämmelser i R Parad 3. Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att aktuella lokala instruktioner följs Kunna redogöra för och tillämpa soldatreglerna. Kunna beskriva de grundläggande humanitära principerna. Kunna beskriva syftet med och formerna för medinflytande under GU Rättstjänst Kunna beskriva innebörden av Disciplinansvarslagen. Kunna beskriva de rättigheter och skyldigheter, närvaro, ledigheter och uniformsbestämmelser som gäller under GU. Kunna förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman Kunna beskriva skyldigheten att lyda förmans order i vad som rör tjänsten. Kunna beskriva förbandets möjlighet att använda sig av tvångsmedel, bland annat visitera skåp och annat tillhörande rekryten. Hälso- och sjukvård Kunna beskriva de lokala bestämmelser avseende hälso- och sjukvård som gäller under GU. Unibest FM 2015, (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/instruktioner/ Reglementen) Städinstruktion enligt lokal KompI (motsv.) SoldR Mtrl P SoldR Mtrl Vapen/Manual Ak 4B H Miljö 2014 R Parad 3 T ex Lokal KompI (motsv.) Svensk soldat 2016 (s ) UP Krigets lagar 27 M Krigets lagar M MSH TaFäG Reglementet för grund- och repetitionsutbildning (R GU RU). Lag (1994:1 811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Svensk soldat 2016 (s.77-96) H SamBef 2014 s Lokala bestämmelser 27 Samarbetsyta GSSU/GMU 35

38 Säkerhetsmedvetande Kunna beskriva säkerhetshotande verksamhet riktad mot Försvarsmakten och innebörd av tystnadsplikt och meddelandefrihet. Förmåner och rättigheter Kunna beskriva de förmåner rekryten har under GU. Kunna beskriva vad som gäller för permission/tjänstledighet under GU. Kunna beskriva vad som gäller för religiös utövning under GU. Lokala förutsättningar under GU T ex kunna hitta till matsal, serviceförråd, vapenförvaring, befälskontor, m m. Miljöutbildning Yttre miljö Kunna delta i Försvarsmaktens miljövårdsarbete Soldaterinran Under GMU ha blivit meddelad soldaterinran. Fysisk prestationsförmåga Förstå behovet av regelbunden fysisk träning i FM Skapat en vana till regelbunden träning och byggt upp sin fysiska kapacitet för att kunna genomföra aktuell befattningsutbildning Ha en god uppfattning om sin egen fysiska prestationsförmåga (FM-Beeptest och Multitest styrka) Känna till behovet av återhämtning i samband med träning Kunna tillämpa en säker arbetsteknik vid olika arbeten såsom lyft och bärande av tung materiel samt hopp från fordon Svensk soldat 2016 (s ) Se även målsättningar under Sambandstjänst Telehotet nedan. Reglementet för grund- och repetitionsutbildning (R GU RU). Lokala bestämmelser Utbildningspaket Miljö GSSU 28 Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS), Emlia/Jobbstöd/Utbildning/ Publikationer) Genomförandeplan Strimma A 29 Testledaranvisningar för multitest styrka och FM-Beeptest Samarbetsyta GSSU/GMU 29 Samarbetsyta GSSU/GMU 30 Samarbetsyta MHS K FMIF/Försvarsmaktens Fysiska Standard/Testledaranvisningar 36

39 Sambandstjänst - Telehotet Kunna beskriva hotet från främmande telekrigföring mot vår verksamhet och vår personal, samt hur felaktig och otillåten användning av radio, mobiltelefoni, mobila teletjänster och sociala media kan bidra till detta hot Kunna vidta lämpliga åtgärder med stöd av fickminne för att minska telehotet. Handbok Samband grunder (H Sb G 2016), kapitel LedSS fickminne Telehotet en utmaning för alla (2016). Foldern bör beställas och tilldelas samtliga rekryter Underlag om mobiltelefoni och sociala medier återfinns i MUST:s foldrar Säkerhet och mobiltelefoni (2011) respektive Säkerhet och sociala medier (2015). Även dessa foldrar bör beställas och tilldelas samtliga rekryter 37

40 2.6 Utbildningens organisation Att reflektera över Alla individer i Försvarsmakten har ett personligt ansvar för det egna lärandet och förväntas ta initiativ till olika aktiviteter för sin egen kompetensutveckling. Detta tankemönster behöver fokuseras under hela utbildningen. Du som befäl behöver inte ordna allt för rekryterna. De måste lära sig att med utgångspunkt i uppgiften skapa sig en uppfattning en bild av önskat slutläge/målbild/ vad som krävs för detta, samt vad de då ska göra/handling/. Utbildningen är full av skarpa uppgifter på vilka rekryten kan öva. T ex skjutbanan: ge order om förflyttning till skjutbana, iordningställa rätt individuella tavlor, skjutplatser, genomföra vapenkontroll, mm och stå uppställda kl: xx:xx för visitation före skjutning. Öva rekryternas förmåga att förstå läge och förutsättningar. Är det krig, fred, internationell insats med viss förutsättning, gäller soldatreglerna, Sveriges lag eller??? Under projekt 6 - växla läge i samma uppgift. Dvs. lös uppgiften framrycka till under läget krig i Sverige. Utbildningstiden under GU är begränsad. Uppföljningarna av GU ger att förbanden är olika bra på att organisera bakom-övningar. Likaså förekommer ofta fenomenet "eninstruktör-övar-en-rekryt" istället för "en-instruktör-övar-många-rekryter". Eftersträva att nyttja tillgänglig tid effektivt. Att de rekryter som väntar inför ett moment övar enskilt eller t ex två och två. Ytterligare några exempel: Medför vid plutonen enkel materiel för de mest grundläggande övningarna. Därmed kan repetitionsmoment snabb igångsättas. Ett alternativ till väntan kan ofta vara att rekryten själva övar olika moment. Nyttja förflyttningar till övningsplatser för att öva. Ge order om att framrycka som patrull över A, B till "gula huset". Eller vid marsch i sluten ordning: ställ frågor på olika saker, låt hela enheten svara på åtgärder vid ett visst kommando etc. Vid pluton bör strävan vara att när projekten genomförs (normalveckans tisdag till torsdag) är huvuddelen av plutonsbefälet i tjänst och med vid plutonen hela tiden. För att kunna följa och stödja rekryternas utveckling är det nödvändigt att delta över tiden, för att förstå vad som händer nu måste jag förstå vad som hände på förmiddagen. Det är viktigare att en övning kommer rätt i tid i förhållande till ett lärbehov, än att övningen är 100 % förberedd. Övningsförberedelser sker i fält parallellt med genomförande. Genomför olika verksamheter med skyddsmasken påtagen. Skyddsmask på! och fortsätt övningen. Vapnet bör vara med som vilken del av utrustningen som helst, även om det inte är skjutning eller strid på programmet. Detta ökar tilltron och färdigheten att handha vapnet. 31 Erfarenheter visar att uppkomna skador är en tydlig anledning till avbrott under GU. Vanligaste avgångsorsaken är belastningsskador. Ta därför hänsyn till att rekryten inte är van med den belastning (intensitet, varaktighet, värma, kyla, osv.) som militär verksamhet innebär. 31 INS VERKS Mark, Redovisning av inrapporterade avvikelse för

41 Tänk på att: Rekryten inte är van att bära stridsutrustning. Stegringen av belastning måste ske långsamt och individuellt för att undvika belastningsskador och överträning. Utveckla ett nära samarbete mellan Försvarshälsan och befälslaget som förutsättning för en individuell belastningsstegring av varje enskild rekryt. Muskelstyrka och kondition anpassas betydligt snabbare än t ex senor, ledband och brosk. Kroppsskydd och hjälm ska bäras då övnings- eller säkerhetsföreskrifter så föreskriver. När så inte är fallet bör kroppsskyddet och annan utrustning tas av så lång det är möjligt/lämpligt. Detta i synnerhet i utbildningens inledning. Likaså måste krav på enhetlighet inom truppen värderas mot varje enskild rekryts förutsättningar samt risken för skador. Varje enskild rekryts belastning ska öka successivt och efterhand som rekrytens förutsättningar medger. Förbandet utarbetar en belastningsplan. Syftet är att utveckla en samsyn inom befälslaget på lämplig belastningsstegring, som minskar risken för skador Utrustning tillhörande rekryter som har lättnader i tjänsten ska inte omfördelas till rekrytens kamrater. Denna ska transporteras mellan olika platser på annat sätt. Risken är annars överhängande att rekrytens kamrater bär för tungt. Det är okej att marschera mellan olika platser. Notera dock att särskild marschträning inte ska genomföras under GMU-skedet. Dels för att det inte finns några målsättningar som bär mot detta varför utbildningstiden ska ägnas åt de utbildningsmål som de facto ingår i utbildningen. Men också för att minska omfattningen av belastningsskador under inledningen av GU. De flesta kylskador undviks genom att vara noga med klädsel, dryck, föda och kontroller. En grundregel är att alltid vara TORR, VARM och MÄTT. 32 Kläder och skyddsutrustning kan hämma värmeavgivning, vilket kan leda till överhettning redan vid låga temperaturer (svenskt sommarklimat). Anpassa den fysiska aktiviteten till klädsel, utrustning och klimat. Om bedömningen är att den fysiska aktiviteten inte kan ändras, måste någon/några av de andra faktorerna anpassas t ex lättare klädsel, utrustning och/eller utföra fysisk aktivitet under tid på dygnet när temperaturen är lägre. Vätskebrist inverkar negativt både på svettningskapacitet och på prestationsförmåga vilket leder till försämrat fysiskt stridsvärde. Vätska ska därför tillföras vid svettdrivande aktivitet. Däremot finns det inget att vinna på att tillföra mer vätska än den mängd som behövs för normal vätskebalans. Planering och genomförande av närkampsutbildning kräver ett särskilt fokus. Genomförandet ska ske under kortare pass (max halvdagar), med anbefalld skyddsutrustning och under ledning av särskilt utbildade examinatorer och instruktörer. 32 Vintersoldat, sida

42 2.7 Projekt Projekt 1 Koll på läget! Mål Efter projektet ska rekryten; kunna hitta på förbandet. kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att aktuella lokala instruktioner (t ex lokal KompI) följs. kunna agera utifrån bestämmelser för det lokala brandskyddet och vidta rätta åtgärder vid brand. ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som utrustningen används i GU passas denna till. kunna tillämpa förebyggande och underhållande fotvård. 33 kunna namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål återkommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används). kunna beskriva syftet med och formerna för medinflytande under GU samt under handledning ha genomfört en plutonens timma. kunna ange vilken grad som motsvarar olika gradbeteckningar (under GU) kunna beskriva för regler och rutiner för hälso- och sjukvård, förmåner samt religiös utövning. Kunna; o beskriva innebörden av Disciplinansvarslagen. o beskriva de rättigheter och skyldigheter som gäller för närvaro, ledigheter och uniformsbestämmelser under GU. o förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman. o beskriva skyldighet att lyda förmans order i vad som rör tjänsten. o beskriva förbandets möjlighet att använda sig av tvångsmedel, bland annat visitera skåp och annat tillhörande rekryten. kunna delta i vården av gemensamma lokaler med beaktande av bland annat miljöbestämmelser och krav på hygien. kunna vårda personlig och gemensam materiel under kasernförhållanden. ha erhållit information om säkerhetshotande verksamhet riktad mot Försvarsmakten och innebörd av tystnadsplikt och meddelandefrihet (se även målsättningar under Sambandstjänst Telehotet nedan). ha påbörjat exercisutbildning med följande mål: hälsning, anmälan, uppställning på linje och kolonn, vändningar, marschanträde och halt, marsch i sluten ordning. 34 kunna använda det första förband som bärs i samband med skjututbildning. 35 kunna genomföra mental träning för att reducera stress. kunna delta i Försvarsmaktens miljövårdsarbete. 33 Detta delmål är hämtat ur försvarsmedicinutbildningen i projekt Exercisen fortsätter under hela GMU. Jmf normalvecka som anger ca 30 min exercis per vecka. 35 Detta delmål är hämtat ur försvarsmedicinutbildningen i projekt 2. 40

43 Efter projektet ska rekryten ha genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning. 36 ha genomfört Koll på gruppen enligt lärarhandledning mot följande målsättningar: Efter aktiviteten ska rekryten; o ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen att rekryten övergripande kan presentera gruppmedlemmarna för befäl och/eller andra grupper. o kunna beskriva vilka civila förmågor som finns i gruppen och som antas komma till användning i gruppens arbete under GMU. o kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma uppfattning om vad som kännetecknar en välfungerande grupp. Ha kunskap om telehotet och agera enligt FM policy m. m. Utbildningskontroller Projekt 1 Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildningskontroller: 1. Prov vapenhantering och säkerhetsbestämmelser enligt fastställda bestämmelser skjututbildning 37. Provet består av 15 moment där o moment 1-10 ska genomföras med godkänt resultat före första skjutpasset på skjutbana och o moment ska genomföras med godkänt resultat före första stridsutbildningen med skarp ammunition. Provet redovisas dock i sin helhet som en utbildningskontroll i projekt Prov KompI (motsv). Detta prov hanterar såväl lokala bestämmelser (t ex fys.kläder i matsalen, ordningsregler i gymmet, bestämmelser för resebeställning, parkering av fordon för rekryter, rutiner för sjukanmälan, etc) som övergripande regler (t ex förmansbegreppet, förlorat passerbevis, bestämmelser för vapenförvaring, närvaro och ansökan om ledighet, etc). Bortsett från ovanstående finns inga generella styrningar avseende provets omfattning eller på nivån för godkänt resultat. 36 Samarbetsyta GSSU/GMU 37 Samarbetsyta GSSU/GMU 41

44 2.7.2 Projekt 2 Patrull Mål Efter projektet ska rekryten kunna; vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF , MSR). inta skydd (SoldF 221, MSH TaFäG 59-61). välja skydd med hänsyn till olika föremåls skyddsförmåga (SoldF 78, MSH Ta- FäG 97-98). tillämpa de olika stridsförflyttningssätten (SoldF , MSH TaFäG , MSH Grupp 68). inta vald eld- eller skyddsställning och vidta förberedelser (SoldF 28 37, 234, MSH TaFäG ). ingå i en patrull som under framryckning leds med kommando och tecken och använder olika grupperingsformer (SoldF , , MSH TaFäG 41-48, MSH Grupp 56-66). framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull (SoldF , , MSH Grupp , 80-92, MSH TaFäG ). vidta enskild soldats åtgärder vid sammanstöt (SoldF ). genomföra strid från eldställning (SoldF , MSH TaFäG ). genomföra omhändertagande av skadad i strid eller vid olycka enligt <C>ABCDE. 38 delta i Insats-/uppdragsutvärdering. (SoldF 203, MSH Grupp 33-34). nyttja kvarter och/eller bivack som förläggning (SoldF sid , , MSH TaFäG ) namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål återkommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används). utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner, insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7). 39 Efter projektet ska rekryten ha; genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning. 40 Följande mål ur försvarsmedicin- samt fysiskt stridsvärde uppnås i samband med förläggning och/eller annan verksamhet i fält under projekt 2, 3 och 4. Rekryten ska kunna; skapa förutsättningar för att upprätthålla personlig hygien. hantera mat och vatten hygieniskt säkert. använda och hantera uniformssystem och utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls. skapa förutsättningar för att upprätthålla god hygien i t ex förläggning. förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt försöka få i sig tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning. Notera att målsättningarna inom preventivmedicin i många fall bör genomföras som utbildningspass i anslutning till annan utbildning, t ex förläggningstjänst och endast undantagsvis som exklusiv utbildning under rubriken försvarsmedicin. 38 Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och Samarbetsyta GSSU/GMU 42

45 Då fältdygnen under projekt 2, 3 och 4 genomförs ska följande målsättning uppnås. Rekryten ska kunna; vårda personlig och gemensam materiel under fältförhållanden. Situation Under dagsljus, aktuell årstid och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng. 41 Genomförande 1. Målbildsförevisning Klargörande av sammanhang och lärbehov 3. Övningar 4. Utbildningskontroll Utbildningskontroller Projekt 2 Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildningskontroller: 1. En praktisk utbildningskontroll (utbildningskontroll Patrull) bestående av flera moment där rekryten enskilt får en eller flera uppgifter att lösa. Dessa moment finns beskrivet på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU med bedömningsmall. Uppgifterna är sådana som övats under projektet men de löses i, för rekryten, ny terräng. Notera att denna utbildningskontroll ska påbörjas under projekt 2 med de rekryter som bedöms klara för utbildningskontroll. Utbildningskontrollen får fortsätta in i projekt Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt terräng eller i urban miljö. 42 Mer om målbilder och målbildförevisningar finns Samarbetsyta GSSU/GMU 43

46 2.7.3 Projekt 3 Försvara Mål Efter projektet ska rekryten kunna; lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt. (SoldF , MSH Grupp ). Även i mörker. använda larmmina i anslutning till postställe (SoldF 337). inta tilldelad eld- eller skyddsställning och vidta eldförberedelser (SoldF 28 37, 234, MSH TaFäG ). förbättra eget skydd: skyddsgrop, sandsäcksvärn, skottfältsröjning, maskering av objekt (SoldF 78 81, , , MSH Grupp ). genomföra strid från eldställning (SoldF , MSH TaFäG ). Även i mörker. genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning (SoldF , MSH TaFäG , , MSH Grupp ). Även i mörker. upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF 366, MSH TaFäG 57-59). använda signalpistol och ha förståelse för hur närlys används vid strid i mörker (SoldF , SoldR Mtrl Mörker 43-58). Använda shgr m/56 (SoldF 48-49, MSH TaFäG 90-92). redogöra för tecken på stressreaktion och hur man kan behandla individer i stressreaktion (SoldF ). redogöra för hotbild och verkan av CBRN/Toxic Industrial Materials (TIM). använda den personliga skyddsutrustningen. beskriva olika hotnivåer och de åtgärder som ska vidtas vid respektive nivå. vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer inklusive medicinska motåtgärder. genomföra omhändertagande av skadad i strid eller vid olycka enligt <C>ABCDE. 43 nyttja kvarter och/eller bivack som förläggning (SoldF sid , , MSH TaFäG ). namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål återkommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används). utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av, insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7). 44 Efter projektet ska rekryten ha genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning. 45 genomfört grundläggande kastövning med shgr m/56. genomfört tillpassningskontroll skyddsmask. Situation Under dagsljus, 46 aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och Samarbetsyta GSSU/GMU 46 Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål. 47 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt terräng eller i urban miljö. 44

47 Genomförande 1. Målbildsförevisning Klargörande av sammanhang och lärbehov 3. Övningar 4. Utbildningskontroll Utbildningskontroller Projekt 3 Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildningskontroller: 1. En praktisk utbildningskontroll (utbildningskontroll Försvara) bestående av flera moment där rekryten enskilt får en eller flera uppgifter att lösa. Dessa moment finns beskrivet på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU med bedömningsmall. Uppgifterna är sådana som övats under projektet men de löses i för rekryten ny terräng. Utbildningskontrollen får fortsätta in i projekt Mer om målbilder och målbildförevisningar finns N:\HKV\GMU\Kursplan och Kursbeskrivning\Projekt 2 Patrull, Projekt 3 Försvara, Projekt 4 Skyddsvakten bevakar 45

48 2.7.4 Projekt 4 Skyddsvakten bevakar Mål Efter projektet ska rekryten kunna; redogöra för vilka lagar och bestämmelser som styr skyddsvaktens agerande inom Försvarsmakten tillämpa gällande lagar och bestämmelser i tjänsteutövning som skyddsvakt förklara vikten av det personliga uppträdandet för en skyddsvakt inom Försvarsmakten bevaka skyddsobjekt kroppsvisitera samt undersöka fordon för att lösa bevakningsuppgiften upprätta och bedriva inpasseringskontroll till skyddsobjektet kontrollera behörigheten på personal inom och invid skyddsobjektet fatta beslut om ingripande, med rätt lagstöd vid brott på/mot skyddsobjektet fatta beslut om tvångsmedel enligt skyddslagen ingripa/agera mot personer med diplomatisk status under pressade förhållanden hantera sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt betryggande sätt använda rätt våldsanvändning enligt behovs- och proportionalitetsprincipen använda greppteknik och fängsel efter användande av tvångsmedel ex frihetsberövande och beslag, rapportera till polis/militärpolis på ett korrekt sätt nyttja kvarter och/eller bivack som förläggning (SoldF sid , , MSR) namnge de delar i den personliga utrustningen som används genomföra HLR med och utan hjärtstartare med stöd av utbildad kamrat kunna avvisa, avlägsna, omhänderta och gripa en person som gör motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9). bruka handfängsel samt ha färdighet utföra visitations- och kontrollgrepp. Rekryten ska kunna växla mellan laga befogenhetstekniker till nödvärnstekniker (ÖFT NK GMU övn 10) Efter projektet ska rekryten ha; genomfört övningar ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning. 49 Situation Under dagsljus och aktuell årstid. Urban miljö och betäckt terräng. 50 Genomförande 1. Målbildsförevisning Klargörande av sammanhang och lärbehov 3. Övningar 4. Utbildningskontroll 49 Samarbetsyta GSSU/GMU 50 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. 51 Mer om målbilder och målbildförevisningar finns N:\HKV\GMU\Kursplan och Kursbeskrivning\Projekt 2 Patrull, Projekt 3 Försvara, Projekt 4 Skyddsvakten bevakar 46

49 Utbildningskontroller Projekt 4 52 Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildningskontroller: 1. Det praktiska provet enligt anvisningar i Utbildningspaket Skyddsvakt Det teoretiska provet enligt anvisningar i Utbildningspaket Skyddsvakt FM Kompetensprov Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbildning Det examinerande momentet i närkampsutbildningen (NK GMU). 52 Utöver dessa utbildningskontroller genomförs även bedömning av lämplighet som skyddsvakt enligt särskilt bedömningsunderlag i utbildningspaket skyddsvakt Samarbetsyta GSSU/GMU 47

50 2.7.5 Projekt 5 Individuella dagar Mål Efter projektet ska rekryten ha genomfört eventuella kvarvarande utbildningskontroller. ha genomfört eventuella aktiviteter genererade ur strimma E karriärplanering. ha genomfört utbildning mot sådana mål rekryten missat eller inte nått erforderlig nivå i. Utbildningskontroller Projekt 5 Inga utbildningskontroller genomförs av projekt 5. Projekt 5 genomförs inte i det anpassade GMU-upplägget. 48

51 2.7.6 Projekt 6 Optimera stridsvärdet Syfte Projekt 6 är ett projekt där rekrytens lärande mot slutmålen fortsätter. Det fortsatta lärandet ska ske i nya och större sammanhang 54. Det större sammanhanget utgörs av ett tidsperspektiv som är väsentligt längre än tidigare i utbildningen. Rekryten måste bl a över tiden arbeta med att optimera sitt fysiska stridsvärde för att kontinuerligt kunna lösa uppgifter. Det större sammanhanget utgörs också av ett läge där högre förband, samverkande delar, etc gör att rekryten måste ha förmåga att anpassa sin uppgiftslösning till dessa inflytelser. Projekt 6 utgör, reservtid i GMU då det finns möjlighet att välja moment till projektet som t ex tidigare inte helt slutförts eller där tid för genomförande varit begränsad. Vidare finns möjligheter till förnyade utbildningskontroller. Här ska dock särskild hänsyn tas till att rekryterna under delar av projekt 6 kan ha nedsatt prestationsförmåga. Rekryterna ska kunna erfara och utveckla sin förmåga och därigenom stärka sin självinsikt och sitt självförtroende. Projektets karaktär ska ge goda möjligheter till lämplighetsbedömning. Det är viktigt att betona att projekt 6 inte är en slutövning i traditionell bemärkelse. Det är inte en "bära och gå övning". En väl genomtänkt belastningsstegring ska känneteckna GMU-genomförandet och projekt 6 är en del av denna stegring. Projektet utformas av fortsatt lärande i nya sammanhang. Vistelse i fält under 6 dygn innebär att rekryten inte får den vanliga sammanhängande nattvilan som sker på kasern, att vissa måltider blir förskjutna, att vardagssysslor kräver mer energi och planering än på kasern. Att trots detta kunna optimera sitt fysiska stridsvärde för att lösa tilldelade uppgifter och fortsätta sitt lärande genom att vara aktiv på olika övningsmoment. Sammantaget ska detta bidra till rekrytens utveckling i projekt 6. Projekt 6 genomförs i det ordinarie alternativet av GMU-upplägg. I det anpassade GMU-upplägget skjuts dessa målsättningar till FSU/FSjU och motsvarande övningar under GU. Mål Efter projektet ska rekryten; under sex dygn med fältförhållanden kunna uppvisa ett sådant fysiskt stridsvärde att rekryten framgångsrikt kan lösa tilldelade uppgifter. kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sammanhang ha fortsatt utveckla förmågor från främst projekt 2, 3 och 4 samt strimma B, C och D. ha ökat sin självinsikt och sitt självförtroende. kunna vårda personlig och gemensam materiel under fältförhållanden. Mål ur FSU/FSjU kunna nyttja bivack och/eller kvarter som förläggning. kunna bygga och ensam övernatta i nödbivack samt bygga och övernatta i gruppbivack. 54 Jmf slutmål 2. 49

52 kunna förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt försöka få i sig tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning. kunna rena vatten genom kokning och med vattenreningstabletter. kunna göra saltvatten användbart genom kondensering. kunna bygga eldplats. kunna genomföra stegvis tändning. kunna bestämma väderstrecken med hjälp av naturens tecken samt praktiskt kunna använda detta vid förflyttning. kunna tillverka nödsignal av tillfällig materiel. ha genomfört soldatprov. Situation Under hela dygnet 55, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan stridsfordon, urban miljö och betäckt terräng. Innehåll En sammanhållen övning över sex dygn. Fältförhållanden med uppgiftslösande och deltagande i olika övningsmoment kräver att rekryten kan optimera sitt fysiska stridsvärde. Uppgiftslösandet kräver anpassning till det större sammanhanget. Genomförande Under övningen ska förmåga utvecklad under främst projekt 2, 3 och 4 samt strimma B, C och D användas i större sammanhang. Det sker så att, för rekryten, nya friktioner måste hanteras samtidigt som kända uppgifter löses. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att förhindra belastningsskador. Projekt 6 innehåller också reservtid för GMU då det finns möjlighet att välja moment till projektet som t ex tidigare inte helt slutförts eller där tid för genomförande varit begränsad. Målsättningen ur FSU/FSjU att genomföra soldatprov genomförs som en naturlig del under projekt 6. Soldatprovet genomförs enligt Regler för Försvarsmaktens Utmärkelser Fysisk prestationsförmåga. Soldatprovsmärke tilldelas godkända rekryter i slutet av projektet alternativt i samband med avslutningsceremonin i projekt 7. De rekryter som har genomfört projekt 6 i sin helhet är godkända för soldatprovsmärke under GMU. Notera särskilt att långa marscher inte är ett krav för genomförande av soldatprovet. Vid anpassat GMU-upplägg genomförs soldatprov vid annat lämpligt tillfälle. Utbildningskontroller Projekt 6 Inga utbildningskontroller genomförs av projekt I första hand ska mörkermål från projekt 3 övas. I andra hand kan även moment som tidigare övats endast i dagsljus övas i mörker, när det bedöms lämpligt för att skapa ny situation/friktion. 50

53 2.7.7 Projekt 7 GMU Avslutning Mål Efter projektet ska rekryten kunna: vårda personlig och gemensam materiel under kasernförhållanden. Finns tid över i projektet bör befattningsutbildning påbörjas. Utbildningskontroller Projekt 7 Inga utbildningskontroller genomförs av projekt 7. 51

54 2.8 Strimmor Strimma A, C, D och E genomförs över hela grundutbildningsperioden. Nedan redovisas mål, mm för GMU-skedet. Mål, mm för resterande grundutbildningen utöver GMU, framgår av respektive strimmas genomförandeplan. Dessa återfinns på Emilia samarbetsyta Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU/GMU) Strimma A Fysisk prestationsförmåga Syfte Strimma A under GMU genomförs i syfte att rekryten skapar en vana till regelbunden och allsidig träning samt bygger upp sin fysiska kapacitet och robusthet för fortsatt GU. Mål Efter GMU ska rekryten förstå behovet av regelbunden fysisk träning i FM kunna beskriva hur olika träningsmetoder påverkar den fysiska prestationsförmågan kunna beskriva ett träningspass olika faser samt vilka effekter uppvärmning och nedvarvning har på träning och återhämtning kunna skatta egen ansträngning enligt Borgs RPE-skala samt kunna mäta sin hjärtfrekvens känna till behovet av återhämtning i samband med träning ha en god uppfattning om sin egen fysiska prestationsförmåga (FM-beeptest och Multitest styrka) och prognos för att nå upp till de fysiska kraven mot sitt valda befattningsområde 56 kunna tillämpa en säker arbetsteknik vid olika arbeten såsom lyft och bärande av tung materiel samt hopp från fordon ha en uppfattning om hur olika utrustningsalternativ påverkar prestationsförmågan och ansträngningsgraden kunna omhänderta och bandagera en akut mjukdelsskada (fotledstukning) Genomförande Genomförandeplan för strimma A finns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU. Litteraturhänvisning är Lärobok Fysisk prestationsförmåga, L FYS. Träning ska vara befälsledd. Inom ramen för strimma A genomförs tester för att kontrollera och följa upp den fysisk förmågan; kondition (FM Beeptest) samt styrka (Multitest Styrka) som ett inryckningstest, v 1 och som ett uppföljningstest som lämpligtvis genomförs i slutet av utbildningsvecka 10 (alt. Mån v.11). Notera att fälttest inte får genomförs under GMU, mht skaderisken. Utbildningskontroller Strimma A För att erhålla godkänt resultat i strimma A krävs: 56 Enligt målkatalog befattning för respektive stridskraft (Samarbetsytor.emilia.swedi.mil.se/samarbetsytor/grundorepetitionsutb/grundutbildning/stridskraft) 52

55 att rekryten uppnått målen och genomfört minst 14 av de pass som redovisas i genomförandeplan strimma A (exklusive inrycknings- och utvecklingstest). att rekryten under GMU genomfört FM Beeptest om lägst nivå 7:8 samt multitest styrka om lägst 125 poäng. 57 Testerna genomförs enligt regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). 57 Se även under pkt Utbildningskontroller under GMU 53

56 2.8.2 Strimma B Demokratin, Försvarsmakten och jag Mål Efter strimman ska rekryten kunna; beskriva begreppet säkerhetspolitik. beskriva de svenska säkerhetspolitiska målen. beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation. beskriva aktuella organisationer i internationell krishanteringsförmåga (FN, EU, NATO). beskriva de grundläggande humanitära principerna. redogöra för och tillämpa soldatreglerna. redogöra för syftet med och innehållet i Försvarsmaktens värdegrund, uppförandekod och Försvarsmaktens nolltolerans mot droger, trakasserier, könskränkningar, homofobi, mm. agera vid händelse av diskriminering, mobbning, trakasserier eller andra yttringar som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Veta hur och till vem en anmälan görs samt vara införstådd med det egna ansvaret. ha reflekterat kring det militära yrkets särart avseende rätten/skyldigheten att använda dödligt våld och risken att dödas ha meddelats soldaterinran Genomförande Strimman genomförs enligt särskild genomförandeplan. Denna återfinns Emilia/ Samarbetsyta GSSU/GMU. Utbildningskontroller Strimma B Strimmans mål värderas genom: kunskapsprov (försvarsinformation och folkrätt) seminarium (värdegrund) i grupps storlek. Seminariet ska avhandla 2 CASE där gruppen diskuterar hur man bör agera. Kunskapsprov, exempel på CASE till seminarium samt underlag för handledning återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU. Godkänd utbildningskontroll i strimma B uppnås genom att rekryten har minst 60% rätt på kunskapsprovet samt aktivt har deltagit i CASE seminariet. Eventuella omprov genomförs som antingen ett nytt kunskapsprov och/eller deltagande i ett nytt gruppseminarie. Kan inte ett gruppseminarium genomföras som omprov kan enskilt och muntligt omprov av rekryt genomföras. 54

57 2.8.3 Strimma C Uppgiften, gruppen och jag Syfte I militära enheter ställs stora krav på samarbetsförmåga. Under GU ska därför rekryten beredas möjlighet att utveckla sin förmåga att bidra till ett gott samarbete och samspel i gruppen. Mål Efter strimman ska rekryten kunna bidra till att ett bra samarbete utvecklas och bibehålls i gruppen och med andra grupper i enheten bidra till att utveckla en god kommunikation i gruppen. bidra till att utveckla gruppens förmåga att förebygga destruktiva konflikter. utveckla sitt moraliska omdöme och kunna bidra till att gruppen har en god moralisk handlingsberedskap inför de uppgifter man har att lösa. reflektera över hur den egna förmågan bidrar till gruppen i syfte att få ökad självinsikt och ökat självförtroende. Genomförande Strimman genomförs enligt underlag för handledning. Denna återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU. Utbildningskontroller Strimma C Krav för godkänt: Rekryten har aktivt deltagit i de olika övningar och löst de arbetsuppgifter som strimman omfattar. Bedömningspunkter: att rekryten individuellt reflekterat över sitt eget bidrag till samarbetet inom gruppen att rekryten tillsammans med övriga utvecklat gruppens strategier för ett väl fungerande samarbete att rekryten tagit ansvar för att tillsammans med andra lösa uppgifter som ställs under utbildningen att rekryten tillsammans med andra har samtalat om vad som bidrar till/utvecklar ett bra samarbete 55

58 2.8.4 Strimma D Verksamhetssäkerhet Syfte Utbildningen ska bidra till att rekryten utvecklar sin förmåga att bedöma risker i utbildnings- och insatssituationer. Rekryten ska kunna förstå vikten av varför säkerhetsbestämmelser finns och kunna tillämpa aktuella säkerhetsbestämmelser i förekommande utbildnings- och insatssituationer. Mål Efter strimman ska rekryten kunna redogöra för vad begreppet risk innebär efterhand som situationen utvecklas fortlöpande kunna göra nya riskbedömningar medvetet 58 kunna tillämpa säkerhetsbestämmelserna när uppgifterna löses. i handling visa att rekryten tar ansvar för sig själv och sin omgivning kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa vid fara hantera sin personliga utrustning mht rådande väder- och miljöförhållanden. Genomförande Verksamhetssäkerhet är en förutsättning för vår förmåga att lösa uppgifter. Säkerhetsbestämmelser får inte bli ett självändamål utan måste tas med som en röd tråd i allt vi gör. Verksamhetssäkerhet ska skapa förutsättningar för våra utbildnings- och insatssituationer. Rekrytens förmåga att göra riskbedömningar ska utvecklas och rekryten ska kunna tillämpa sin eller gruppens resultat av valt alternativ. Som grund för utbildningen ska gällande reglementen, instruktioner och handböcker ligga till grund. Utbildningsbefälet måste fortlöpande under utbildningen kontrollera att rekryten har uppfattat och anpassar sig efter gjord riskbedömning t ex genom att ställa frågor som: Var finns dina sidokamrater just nu? Var är din skjutgräns? Om gruppen fortsätter ytterligare 50 m, vilka risker kan då uppstå? Fanns det något i situationen som gjorde att verkan gick före skydd för att lösa uppgiften (breaking point)? Vilken påverkan kan det få att ni slänger skräp och inte tar med er det efter en rast? Alla utvärderingar efter genomförda moment ska om möjligt innehålla punkten risk och säkerhet knutet mot situationen. Strimman genomförs löpande under utbildningen och strävan ska vara att ju mer kunskap rekryten erhåller desto mer ansvar ska rekryten kunna ta för sin egen och för omgivningens säkerhet. Inom ramen för strimman ska följande utbildning genomföras: Skydd mot skadligt buller (Hör upp och hör sen). Genomförs i utbildningsvecka 1. Vädrets påverkan på det fysiska stridsvärdet (kallt eller varmt väder beroende på årstid). Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt. 58 Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling 56

59 Utbildningskontroller Strimma D Måluppfyllnaden värderas genom att rekryten redovisar en skriftlig riskbedömning. Utgångspunkten i utbildningskontrollen ska vara följande frågeställningar: Vilka vådahändelser kan inträffa för mig själv och mina kamrater? Hur sannolika är dessa vådahändelser? Vilka konsekvenser kan det bli om en eller flera vådahändelser inträffar? Vilka förebyggande åtgärder kan jag vidta? Finns det alternativa handlingsmöjligheter om förutsättningarna ändras? I utbildningskontrollen ska en situation väljas, som antingen är en situation som ska övas eller en applikatorisk situation. Applikatoriska exempel återfinns via Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU Krav för godkänt: Att rekryten skriftligt har reflekterat över samtliga punkter. 57

60 2.8.5 Strimma E Karriärplanering under GU Syfte De aktiviteter som genomförs inom strimma E:s ram är inte sprungna ur kravet på förmågeutveckling enligt utbildningsanvisningarna utan bär mot att klarlägga rekrytens kapacitet och intresse för att fullfölja grundutbildningen och fortsätta i ett engagemang inom Försvarsmakten. Vidare ska Försvarsmaktens behov beskrivas. Strimman syftar till att: säkerställa att rekryten kan göra ett aktivt och medvetet val inför ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten skapa en relation mellan rekryt, utbildande och rekryterande förband varje rekryt upplever en röd tråd från antagningsprövningen och genom utbildningen utifrån vald inriktning och förband rekryten vet vilken yrkesväg hon eller han ska gå och var de kan få svar på sina frågor Mål och riktlinjer Innan grundutbildningen avslutar ska rekryten ha genomfört samtliga aktiviteter enligt genomförandeplan i Riktlinjer Karriärplanering under GU. 59 Förbandet ska i ett tidigt skede informera om de olika verktyg för utveckling som erbjuds rekryten inom ramen för sammanhållen karriärplanering. Verktygen ska hjälpa rekryten att synliggöra möjliga karriärvägar i ett framtida engagemang som anställd eller kontrakterad i Försvarsmakten. Rekryten ska känna till rollspelet mellan chef, yrkesvägledare, livs- och karriärplanerare samt rekryteringskoordinatorer. Alla chefer och instruktörer som deltar i genomförandet av grundutbildningen ska kunna hänvisa rekryten till korrekt information, i rätt tid avseende rekrytens behov enligt punkten ovan. Förslag på genomförande Förslag på genomförande återfinns i genomförandeplanen. Denna återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU. Antalet utvecklingssamtal kan vid kort GU (ca fyra månader) minskas från tre till två (samtal nummer två stryks). Innehåll i genomförandeplanen i Riktlinjer Karriärplanering under GU 60 : Förbandspresentation Yrkesvägledning inom arbetsområde Möjliga befattningar, befattningsutbildningar, uppgifter och roller Hanterat eventuella önskemål om förändrad inriktning utifrån antagningsbeskedet till GU (såsom förband, arbetsområde, personalkategori, etc) Utbildningskontroller Strimma E Ingen utbildningskontroll genomförs av strimma E. 59 Återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU 60 Återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU 58

61 2.9 Veckoplan GMU GMU upplägg GMU genomförs under 12 veckor i ordinarie alternativ. Anpassad GMU genomförs under veckor inom en 14-veckorsperiod, se bild 2.2. Utb. vecka Innehåll Anm. (antal dagars utbildning) 1 Inryckning. Projekt 1 Koll på läget Helgtjänst. Projektet pågår tom söndag. (7) 61 2 Normalvecka. Projekt 2 Patrull (5) 3 Normalvecka. Projekt 2 Patrull (5) 4 Normalvecka. Projekt 2 Patrull Helgtjänst, t ex strimma E (6) 5 Normalvecka. Projekt 2 Patrull (5) 6 Normalvecka. Projekt 3 Försvara (5) 7 Normalvecka. Projekt 3 Försvara (5) 8 Normalvecka. Projekt 3 Försvara Helgtjänst, t ex strimma E (7) 9 Normalvecka. Projekt 4 Skyddsvakten (5) bevakar 10 Normalvecka. Projekt 4 Skyddsvakten (5) bevakar 11 Projekt 5 "Individuella dagar" t o m onsdag kväll. Därefter Projekt 6 Optimera stridsvärdet. (3) (4) Fyra dygn i fält. Helgtjänst 12 Projekt 6 Optimera stridsvärdet t.o.m. tisdag kväll. Därefter Projekt 7 "Avslutning". (2) Två dygn i fält. (3) Projekt 1 - Koll på läget Projekt 2 - Patrull Projekt 3 - Försvara Projekt 4 Skyddsv. bevakar Projekt 5 Individuella dagar Projekt 6 Optimera stridsv. Projekt 7 - Avslutning Totalt 7 dagars utbildning, inkl tid för strimma A, D, E 21 dagars utbildning, inkl tid för strimma A, B, C, D, E 15 dagars utbildning, inkl tid för strimma A, B, C, D, E 12 dagars utbildning, inkl tid för strimma A, B, C, D, E 3 dagars utbildning, inkl tid för strimma A, B, C, D, E 6 dagars utbildning, inkl tid för strimma B, C, D 3 dagars utbildning, inkl tid för strimma C 67 dagars utbildning Utbildningen mot GMU-målsättningarna omfattar 67 dagars utbildning. 61 Notera möjligheterna att ta utbildningstid för projekt 1 ur projekt 2. 59

62 Övrigt Ordningen på projekt 5, 6 och 7 kan flyttas. T ex kan projekt 5 genomföras efter projekt 6. Vidare kan projekt 7 flyttas till slutet av grundutbildningen och BU påbörjas direkt efter projekt 5 och 6. Dock skall soldaterinran och utvärderingar genomföras i anslutning till avslut för GMU Normalvecka Normalveckan, se nästa sida, är ingen styrning för genomförandet utan syftar som ett stöd i planeringen. Normalveckan säkerställer sammanhängande övningstid för projekten under tisdag torsdag. Således ligger tid för strimmorna A-C på måndag och fredag. Varje vecka genomförs ca 30 minuters exercis i anslutning till annan verksamhet t ex förflyttningar, väntan, etc. I normalveckan finns två kvällstjänster, se vidare i R GU RU avsnitt ledigheter och närvaro. Måndag Fm Strimma B Demokratin, Försvarsmakten och jag, ca 1,5-2 tim Strimma A Fysisk prestationsförmåga, ca 1,5-2 tim Em Strimma C Uppgiften, gruppen och jag, ca 1,5-2 tim Reservtid till kompch förfogande, ca 1,5-2 tim Tisdag Fm Projekt Em Projekt Kv Projekt Onsdag Fm Projekt Em Projekt Torsdag Fm Projekt Em Projekt Kv Projekt Fredag Tvättbyte Plutonens timma Strimma A Fysiskt prestationsförmåga, ca 1,5-2 tim Särskild tillsyn kasern, vård personlig utrustning, materielkontroll Tjänsten slut 60

63 2.11 Fältdygn Rekryten ska under GMU-skedet genomföra minst 14 dygn i fält. Under ett fältdygn ska övernattning i fält ske. Under projekt 2-5 och 7 genomförs minst 8 dygn i fält. Under projekt 6 genomförs 6 dygn i fält. Under fältdygnen sker förläggning som bivack (tält 12 eller 20) eller som kvartersförläggning, se även Projekt 6. Med kvartersförläggning avses under GMU-skedet en förläggning av tillfällig art i hus, t ex industrilokal eller en lada. Det innebär att rekryterna får använda liggunderlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. Jmf SoldF. Projekt 2-5 och 7 Dygnen i fält under projekt 2-5 och 7 ska kännetecknas av att rekryten utvecklar sin förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. Förläggningen nyttjas för dygnsvila vid ordinarie övningar i projektet. Vilan ska ha en sådan omfattning att rekryten kan koncentrera sig på och aktivt delta i de övningar som leder mot projektens mål. Det är också lämpligt att använda förläggningen som utgångspunkt för att lösa uppgifter inom ramen för patrull, försvar och skyddsvakt under hela dygnet. Friktionerna och uppgifter förs in successivt under GMU. Projekt 6 Dygnen i fält under projekt 6 ska kännetecknas av att rekryten löser kända uppgifter i nya situationer. Rekryten fortsätter att utveckla sin förmåga att optimera sitt fysiska stridsvärde och ta hand om sin utrustning under fältförhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. Förläggningen nyttjas under projektet som utgångspunkt för lösande av uppgifterna samt för vila. Förläggning i bivack- (tält 12 eller 20) samt kvarter ska användas. Ett ensamdygn och ett gruppdygn i nödbivack ingår i FSU/FSjU och kan genomföras under projektet enligt genomförandeplan SERE A GU. 61

64 62

65 Utbildningsanvisning för Fortsatt soldatutbildning (FSU) 2017 års utgåva 63

66 64

67 Innehåll 3. Fortsatt soldatutbildning (FSU) Allmänt Slutmål för FSU Utbildningsmål FSU FSU och utbildningstid Målbildsförevisningar Utbildningskontroller i FSU Dokumentation av FSU Utvärdering och utveckling

68 66

69 3. Fortsatt soldatutbildning (FSU) 3.1. Allmänt Soldater som ska bestrida huvuddelen av befattningarna i krigsförbanden i armén, amfibiekåren samt i flygvapnets basförband omfattas av utbildningen Fortsatt Soldatutbildning (FSU). Av respektive befattnings målkatalog framgår om förmågor enligt FSU målsättningar ska innehas. Där framgår också eventuella avsteg från delar av FSU. Även rekryter som genomför grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) ska genomföra bl a utbildningen FSU som förstegsutbildning inför kommande grundläggande officersutbildning. Utbildningen FSU har skapats för att: strukturerat omhänderta kvarstående behov av generell förmågeutveckling efter GMU hos alla rekryter definiera gemensamma förmågor hos soldater i krigsförbanden i armén, amfibiekåren samt flygvapnets basförband FSU och GMU är alltså beroende av varandra. För personal i sjögående förband finns motsvarande utbildning, Fortsatt sjömansutbildning (FSjU). Utbildningen läggs upp och genomförs t ex: samlat i början, mitten eller i slutet av befattningsutbildningen, eller delat och integrerat/tematiserat med annan befattningsutbildning. Upplägget är således inte styrt utan genomförs med hänsyn till lokala förutsättningar och övrig befattningsutbildning Slutmål för FSU Efter genomförd utbildning ska rekryten kunna verka i befattning i grupp som har i uppgift att bevaka objekt, framrycka och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet. Analys av slutmål till delmål och situationsbeskrivning Delmål Efter genomförd utbildning ska rekryten kunna framrycka och strida inom ramen för gruppens uppgifter. Situation Under dager, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Situationen i övrigt ska vara en för förbandstypen, vanlig insatsmiljö. 67

70 3.3. Utbildningsmål FSU Efter utbildningen ska rekryten: (ungefärlig utbildningstid) Strid (cirka 48 timmar) kunna agera i grupp vid sammanstöt (SoldF s , MSH Grupp 96-98) kunna nyttja följande metoder för gruppens eld och rörelse (SoldF s , MSH Grupp 45, , , , MSH TaFäG ): o ansatsvis fram- och tillbakaryckning o växelvis fram- och tillbakaryckning o attackförfarande o blixtlåsförfarande o närstrid o sammanstöt med stark fiende o försvar av taget anfallsmål o understöd kunna använda hgr (rök-, chock- och spräng-) i ovanstående stridssituationer. Skjututbildning (cirka 16 timmar) Fortsätta utveckla förmåga att använda eldhandvapen. Försvarsmedicinsk utbildning (cirka 24 timmar) Soldat/grupp skall kunna genomföra Taktiskt Omhändertagande av Stridsskadad (TOS) fas 1-3 kunna rapportering enligt MIST Karttjänst (cirka 8 timmar) kunna använda dels karta och kompass för orientering vid förflyttning kunna ange läge på dels karta mha MGRS/UTM Folkrätt (drygt 4 timmar) Ha förståelse för och kunskap om folkrätt i väpnade konflikter Ha kunskap om vissa särskilda folkrättsbestämmelser som Sverige har förbundit sig att följa Utbildning i klusterkonventionen Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva SoldF Vintersoldat SoldR Materiel Vapen Handgranater MSH Grupp Mörkerstrid: MSH Grupp Vinterstrid: MSH Vintersoldat. Fastställda bestämmelser skjututbildning. 62 Utbildningsanvisning Försvarsmedicin GSSU (N:\FomedC\GU Sjukvård\TOS instruktör\utbildningspaket TOS) Soldaten och kartan Utbildningsunderlag folkrätt 63 Kurs: Krigets lagar Grund (FM lärportal) Svensk soldat 2016 (tillämpliga delar) 62 Samarbetsyta GSSU/FSU 63 Samarbetsyta GSSU/FSU 68

71 Sambandstjänst (cirka 12 timmar) kunna utföra radiosignalering av muntligt meddelande i enlighet med fastställda metoder i Försvarsmakten. Brandbekämpningsförmåga (cirka 3 timmar) ha förståelse för verkan av brand och brandstridsmedel kunna handha släckutrustning och släcka brand på kamrat kunna handha brandsläckare och släcka brand ha passerat brandtunnel eller brandfönster på ett säkert sätt CBRN (cirka 8 timmar) kunna agera som C- och RN-varnare kunna ingå i indikeringspatrull Fysisk prestationsförmåga (cirka 8 timmar + soldatprov) Ha en grundläggande kunskap och färdighet att självständigt kunna planera, genomföra och följa upp egen befattningsinriktad fysisk träning efter genomförd grundutbildning Kunna beskriva innebörden av Försvarsmaktens fysiska standard (FM FysS) Soldatprov Miljöutbildning Yttre miljö (ca 45 min) kunna delta i Försvarsmaktens miljövårdsarbete SERE (ca 2 dygn) Bygga och ensam övernatta i nödbivack samt bygga och övernatta i gruppbivack. Förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt få i sig tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning. Rena vatten genom kokning och med vattenreningstabletter. Handbok Samband grunder (H Sb G 2016) Handbok Samband telefonering (H Sb Tfn 2016) Soldatreglemente Telemateriel (SoldR Mtrl Tele 1996) Publikationen är upphävd men utgör i väntan på ny handbok i ämnet en fullgod referens i det aktuella avsnittet enligt nedan. SäkR BRök 2017 SkyddC utbildningsunderlag FSU brandbekämpningsförmåga 64 Handbok CBRN utbildning Handbok CBRN förband Handbok CBRN Grunder 2017 (Emilia/jobbstöd/handböcker) Utbildningsunderlag Fysisk prestationsförmåga FSU 65 Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS, Emilia/Jobbstöd/Utbildning/ Publikationer) Utbildningsunderlag Miljöutbildning 66 Lärobok överlevnad SoldF s Utbpaket SERE A GU 67 Fickminne SERE A MSH Vintersoldat 64 Samarbetsyta GSSU/FSU 65 Samarbetsyta GSSU/FSU 66 Samarbetsyta GSSU/FSU 67 N:\K3\01_Enheter\03_FOS\SERE A GMU\SERE A GMU övningar samt N:\00_FM_Projekt\FÖS\SERE 69

72 Göra saltvatten användbart genom kondensering. Bygga eldplats. Genomföra stegvis tändning. Bestämma väderstrecken med hjälp av naturens tecken samt praktiskt kunna använda detta vid förflyttning. Tillverka nödsignal av tillfällig materiel. SERE (ca 1 timme) kunna redogöra för riktlinjer för uppträdande i fångenskap Fältarbete (ca 8 timmar) kunna beskriva hotbilden mot eget förband avseende fiendens möjligheter att nyttja sensorer, IED, minor och stridsteknik. kunna minspana längs väg och stråk samt märka ut och rapportera minering. Utbildningsunderlag Fångtjänst 68 SoldF (s ) MSH Grupp 80-84, FSU och utbildningstid Det bedöms åtgå ca tre utbildningsveckor för att nå utbildningsmålen i FSU Målbildsförevisningar Då FSU ska genomföras bör denna startas upp med en målbildsförevisning med efterföljande diskussion. 69 I den efterföljande diskussionen analyserar instruktörer och soldater tillsammans vilka förmågor och i vilka situationer dessa förmågor ska innehas för att kunna lösa den uppgift som precis ha förevisats. Målbildsförevisning bör göras oaktat om FSU genomförs med samlat eller delat upplägg. Målbildsförevisningen får gärna ta sin utgångspunkt i FSU:s sammansatta övning 70 men i annan terräng Utbildningskontroller i FSU Inom ramen för FSU genomförs följande utbildningskontroller: prov i karttjänst prov i sambandstjänst Anvisningar för respektive prov återfinns på Samarbetsytan GSSU/FSU Dokumentation av FSU FSU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Som huvudregel dokumenteras inte FSU som särskild kompetens utan FSU dokumenteras som ingående kompetens i berörda KBEK. 68 N:\00_FM_Projekt\FÖS\SERE\SERE A GMU\SERE A GMU övningar\övning SERE A Resistance 69 Mer om målbilder finns att läsa i Pedagogiska grunder, s Mer om målbildsförevisningar finns att läsa på N/HKV/GMU/t ex projekt 2 70 Samarbetsyta GSSU/FSU 70

73 3.8. Utvärdering och utveckling Utbildningen utvärderas: enligt eget lokalt underlag samt enligt centralt underlag Underlag för central kursutvärdering återfinns på Samarbetsytan GSSU/FSU Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar skickas på (mhs-h-gu@mil.se). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda sakområdesansvariga. 71

74 72

75 Utbildningsanvisning för Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) 2017 års utgåva 73

76 74

77 Innehåll 4. Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) Allmänt Begrepp Konceptbild GU Att organisera för GBU under GU Truppföring (TF) Allmänt och syfte Målsättningar Utbildningstid och omfattning Trupputbildning (TU) Allmänt och syfte Målsättningar Utbildningstid och omfattning Fysiskt stridsvärde (FySv) Allmänt och syfte Målsättningar Utbildningstid och omfattning Utbildningskontroller i GBU Dokumentation av GBU Utvärdering och utveckling

78 76

79 4. Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) 4.1. Allmänt Av handlingen Personaldirektörens beslut om flerbefälssystem framgår att: 71 Gruppbefäl har ansvar att leda soldater och sjömän i krigsförbanden eller att ansvara för kvalificerade materielsystem nationellt och internationellt. Gruppbefäl deltar i strid och verkställer chefers insats- och verkansbeslut antingen som gruppchefer eller som ansvariga för materielsystem. Gruppbefälsyrkets kärna i den väpnade striden handlar om en fördjupad yrkesexpertis med ansvar att leda personal eller system ingående i krigsförbandet. Yrket som gruppbefäl inrymmer dels individuell yrkesskicklighet i utövande av militärt våld, dels yrkesskicklighet som operatör av det egna materielsystemet. Gruppchefen har också ett särskilt ansvar att utbilda, öva och träna soldater. Yrket som gruppchef innebär utöver yrkeskompetens som soldat, att den enskilde ska kunna leda sin grupp som del i en stridsenhet. Generell gruppbefälsutbildning (GBU) har sin bakgrund i dåvarande OR-projektet vilka identifierade gemensamma krav på förmågor hos samtliga gruppbefäl inom områdena TF, TU och FySv. GBU ska mer ses som en samling gemensamma målsättningar än en sammansatt utbildning. Utbildning mot målsättning kan alltså genomföras samlat men också mer spritt, t ex i anslutning till utbildning mot befattningsspecifika målsättningar. GBU ska genomföras t ex: av rekryter under grundutbildning till gruppbefälsbefattningar, av anställda soldater/sjömän inför placering på gruppbefälsbefattningar, av officersaspiranter under Förberedande officerskurser (FOK) inför GOU av rekryter som genomför GU/SI I den generella gruppbefälsutbildningen säkerställa den minsta gemensamma nivån på Försvarsmaktens gruppbefäl vad gäller truppföring (TF), trupputbildning (TU) och fysiskt stridsvärde (FySv). Detta så att individen ska kunna: anställas och krigsplaceras som tidvis tjänstgörande gruppbefäl teckna avtal som gruppbefäl inom hemvärnet påbörja GOU För att fullt ut kunna tjänstgöra på befattning som kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl finns ytterligare krav på generella förmågor. Dessa redovisas under kapitlet Fortsatt generell gruppbefälsutbildning (FGBU) i denna handbok Begrepp 71 Personaldirektörens beslut om flerbefälssystem FM

80 Begrepp Gruppbefäl (GB) Gruppchef Befälselev Trupp Truppföring (TF) Trupputbildning (TU) Fysisk Prestationsförmåga (FP) Stridsvärde Fysiskt stridsvärde (FySv) Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) Förberedande officerskurs (FOK) Tidvis tjänstgörande gruppbefäl Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl Innebörd En individ som är krigsplacerad, anställd eller avtalsskriven i befattning som lägst OR4, eller är under grundutbildning till detta. En individ som är krigsplacerad, anställd eller avtalsskriven i befattning som lägst OR4 eller är under grundutbildning till detta och för befäl över en organisatorisk enhet. En individ som är under utbildning till gruppbefäl eller gruppchef kan benämnas befälselev. En samling soldater och/eller sjömän som agerar samordnat. TF är när en trupps verksamhet inriktas och samordnas av ett befäl. Verktyget för TF är befälsföring 72. TF administreras i FM inom ramen för ämnet Ledarskap. TU är när en trupps lärande organiseras under ledning av en eller flera instruktörer. Verktyget för TU är utbildningsmetodik 73. TU administreras i FM inom ramen för ämnet Pedagogik. FP kan sammanfattas som ett samspel mellan en individs energigivande processer, nerv- och muskelfunktioner samt psykologiska faktorer för ett bestämt fysiskt arbete. Detta samspel och ingående delar benämns även med samlingsnamnet inre faktorer i Fysiskt stridsvärde. Är ett förbands förmåga att lösa en bestämd (strids) uppgift. FySv är den fysiska prestationsförmågan/inre faktorer som i varje situation påverkas av yttre faktorer såsom vätska, kost, sömn/vila, miljö, personlig utrustning samt hygien som individen/gruppen har för att lösa en bestämd (strids)uppgift. FySv administreras i FM inom ramen för ämnet Fysiskt Stridsvärde. Gruppbefälsutbildning kan bestå av en generell del och en befattningsspecifik del. Begreppet GBU relaterar vanligtvis till den generella delen. Befälsutbildning för sökande/antagna till GOU vilka saknar GBU men i övrigt är behöriga, fyllnadstjänstgöring för sökande/antagna till GOU, eller GB/T GB/K 72 H SamBef 2014, kap 3 73 H UtbM (2013) 78

81 4.3. Konceptbild GU I konceptbilden nedan är åtta veckor avdelade för gruppbefälsutbildning under GU (den rödmarkerade tidsperioden i konceptbilden nedan). I denna period bör generell gruppbefälsutbildning genomföras. I perioden finns också möjlighet att: påbörja/genomföra FSU påbörja/genomföra befattningsspecifik gruppbefälsutbildning tillämpa den generella gruppbefälsförmågan vid pågående GMU 4.4. Att organisera för GBU under GU Bild 4.1. Generiskt GU koncept Den samlade utbildningstiden som åtgår för att nå utbildningsmålen enligt GBU är ca fyra veckor. Inom ramen för denna tid ska formell utbildning ske, men tid ska också finnas för att praktisera/utöva de förvärvade erfarenheterna. Den formella utbildningen kan omfatta t ex föreläsningar, litteraturstudier, seminariediskussioner eller förevisningar. I den praktiska utbildningen ska befälseleven, under handledning ges möjlighet att öva och pröva de delar som den formella utbildningen har omfattat. Att lära genom att göra bör ges företräde framför att lära genom att läsa om eller att prata om. I den praktiska utbildningen kan även utbildning mot andra utbildningsmål förekomma. Därför behöver inte fyra veckor exklusivt avdelas för GBU utan GBU kan vävas ihop med annan BU eller FU. Ett plus ett kan alltså bli tre Det viktiga är att befälseleven vid t ex grundutbildningens slut har nått samtliga utbildningsmål. Ett exempel är att under utbildning/övning i TU utbilda mot målsättningar enligt FSU eller annan BU. Bild 4.2. Effektiv grundutbildning 79

82 4.5. Truppföring (TF) Allmänt och syfte Truppföring är grundfundamentet i alla gruppbefäls förmåga att verka som befäl. Truppföringsutbildningen ska ge gruppbefälet metoder och verktyg. I truppföringssituationen förenas, den uppgift som ska lösas, den trupp som ingår i enheten som ska lösa uppgiften och enhetens chef. Med hjälp av sin befälsföring inriktar och samordnar chefen enheten så att uppgiften löses framgångsrikt. Ytterst handlar befälsföringen om att med bibehållet förtroende leda enheten i strid. En generell truppföringsuppgift har följande gång: Gruppbefälet får en uppgift som ska lösa med enheten. För att lösa denna uppgift måste gruppbefälet ha ett antal förmågor. Gruppbefälet ska kunna: 1. förstå innebörden i uppgiften och den situation i vilken uppgiften ska lösas 2. generera några olika alternativ på hur uppgiften kan lösas 3. värdera alternativen och välja alternativ 4. ge order för valt alternativ 5. leda genomförandet 6. värdera resultatet och rapportera detta Utbildningen ska ge gruppbefälet den formella, generella truppföringsförmåga som krävs av alla gruppbefäl för att kunna krigsplaceras. Efter formell utbildning ska fortsatt utbildning (tillämpning) ske. Omfattningen av tillämpning är troligen beroende på befattningens krav Målsättningar Efter utbildningen ska befälseleven kunna: efter lärarledd introduktion, ge exempel på utmaningar i den extrema situationen och hur man som individ kan möta dessa (H SamBef s ) förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman (H SamBef s ) förklara hur begreppen befälsföring, chefskap och ledarskap förhåller sig till varandra (H SamBef s ) efter lärarledd introduktion, använda avsnitten 3.2 och 3.3 i H SamBef som uppslagsbok för stöd i den egna befälsföringen (H SamBef s ) beskriva vilka krav folkrätten ställer på ett gruppbefäl FIB 1997:2 och kunna tillämpa det. leda insats- och uppdragsutvärdering med grupp (SoldF s.203) Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva Handbok Samarbete och Befälsföring (H SamBef 2014) SoldF MSH Grupp

83 leda särskild tillsyn på gruppen (H SamBef s.80-82) beskriva och använda ett generellt tillvägagångssätt för att hantera vägen från uppgift till resultat (H SamBef s ) använda det generella tillvägagångssättet (H SamBef s ) vid uppgiften att leda, o bevakning av terräng, plats, anläggning eller verksamhet (OBSLÖSA) o en patrull som framrycker i olika syften (RAS- SOIKA) o en grupp som försvarar en stridsställning o förläggningstjänst (bivack och kvarter) med grupp Utbildningstid och omfattning Ca två veckors utbildning bör avdelas för att utbilda mot ovanstående målsättningar. Truppföringsutbildningen ska vara praktisk. De sista fyra leda-målen kan betraktas som både mål och medel. Vi ser att kunnande i de sex stegen i det generella tillvägagångssättet (H SamBef s ) utvecklas genom praktiskt görande i dessa fyra mål. Vidare ger krav på förmåga i GMU att alla soldater/sjömän kan: bevaka terräng, plats, anläggning eller verksamhet framrycka i patrull försvara stridsställning nyttja förläggning för att bibehålla stridsvärdet Då ter det sig naturligt att alla gruppbefäl kan leda dessa verksamheter. Finns andra medel för att praktisera det generella tillvägagångssättet må dock dessa nyttjas. Ett exempel på upplägg är att arbeta i tre steg, först visar befälet hur uppgifter enligt leda-målen kan lösas därefter får gruppbefälet öva på varandra och i sista steget får de tillämpa sitt kunnande på inneliggande rekryter 4.6. Trupputbildning (TU) Allmänt och syfte För att underlätta grund- och repetitionsutbildning av T-förband ska GB ges viss instruktörsförmåga. Skälet till detta är att tillgången till instruktörer kommer att vara begränsad vid både grund- och repetitionsutbildning. De kvalificerade instruktörerna måste kraftsamlas till de kvalificerade utbildningsuppgifterna. Genom att GB kan genomföra enklare utbildningsmoment möjliggörs denna kraftsamling. Troligtvis är kraven på instruktörsförmåga högre för GB vid K-förband varför dessa bör ges en fortsatt utbildning inför tjänstgöring på en sådan befattning. Utbildningen syftar till att gruppbefälet utvecklar den formella grund som krävs för att: 81

84 kunna vara hjälpinstruktör 74 i övningar med begränsad komplexitet under grundoch repetitionsutbildning självständigt, efter förberedelser med stöd 75, kunna leda bakomstationer med mycket begränsad komplexitet under grund- och repetitionsutbildning Målsättningar Efter utbildningen ska befälseleven kunna: med stöd, tillämpa metoden visa, instruera, öva, öva, pröva 76 i övningar med begränsad komplexitet och självständigt i övningar med mycket begränsad komplexitet, under grund- och repetitionsutbildning. (H UtbM s. 69) Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva Handbok utbildningsmetodik (H UtbM) SoldF Utbildningstid och omfattning Ca en vecka åtgår för att utbilda mot ovanstående målsättningar. Under resterande GUtid ska befälselever ges möjlighet att praktisera TU-förmågorna. Ett exempel på upplägg är att arbeta i tre steg, först visar instruktören hur en viss övning kan genomföras därefter får gruppbefälet öva på varandra och i sista steget får de tillämpa sitt kunnande på skarp trupp Fysiskt stridsvärde (FySv) Allmänt och syfte Utbildningen i FySv ska ge gruppbefälet förmåga att vidta rätt åtgärder för att optimera gruppens fysiska stridsvärde. 77 Detta innebär att leda förebyggande åtgärder samt stridsvärdeshöjande åtgärder vid situationer där stridsvärdet nedgått. För att optimera gruppens fysiska stridsvärde krävs kunskaper om yttre faktorer av mer tillfällig art så som sömn/vila, vätska, kost, miljö, hygien och personlig utrustning. Gruppbefälet ska också ha förmåga att identifiera och analysera risker avseende yttre faktorer. Grunden för ett högt fysiskt stridsvärde är en god verksamhetsanpassad fysisk förmåga eftersom en tränad individ klarar yttre påfrestningar bättre än en otränad individ. 74 Med hjälpinstruktör menar vi en individ som under en instruktörs ledning visar olika moment i övningen och/eller leder enskilda och avgränsade moment i övningen. 75 Det är skillnad på vad en individ kan prestera själv och vad samma individ kan prestera när denna får stöd av andra, t ex handledare, instruktörer eller kamrater med mer erfarenhet än den egna. Det en individ kan åstadkomma tillsammans med andra kan den oftast lära sig att göra själv. 76 Är annan utbildningsmetod mer relevant för gruppbefälskategorin må denna nyttjas. 77 Definition av optimera = finna den bästa optimala lösningen på ett problem utifrån de förutsättningar som ges. 82

85 Målsättningar Efter utbildningen ska befälseleven: kunna förklara begreppet fysiskt stridsvärde och dess ingående delar. kunna förstå och beskriva behovet av sömn och vakenhet kopplat till verksamhetssäkerhet och prestationsförmåga kunna exemplifiera olika individers energibehov med utgångspunkt från olika militära aktiviteter kunna beskriva kroppens värmereglering och värmeacklimatisering kunna identifiera och analysera risker vid kyla och värme ha förmåga att anpassa klädsel i egen grupp med hänsyn till rådande väderlek och aktivitet kunna utföra kontroll på personal vid kyla och värme samt leda omhändertagande av köld- och värmerelaterade skador som uppstår i egen grupp kunna beskriva stressrelaterade symptom och hur ett bra psykiskt stridsvärde upprätthålls i egen grupp kunna värdera förbandsandan (motivationen) vid egen grupp och tillsammans med befäl ta fram förslag på åtgärder kunna genomföra mental grundträning och fokusering med egen grupp kunna förstå smittorisker och andra hälsorisker från luft, vatten och livsmedel och hur dessa minimeras Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva Lärobok Fysisk prestationsförmåga (2015), kap 6 Sömn & vakenhet (2005) Utbildningsreglemente Kallt väder(m ) FU MSR 2:3 Vintersoldat Värmehandbok för markstridssoldaten (2011) Lärobok Överlevnad (sid 41-55, ) SoldF H SamBef (2014) Kap 1.4 och kap 2 Lärarhandledning mentalträning (Samarbetsyta GSSU/GMU/Projekt 1) H Prev med (2006) Utbildningstid och omfattning Ca en vecka åtgår för utbildningen i FySv. Metoderna för att nå utbildningsmålen är både teoretiska och praktiska. Ett exempel på att arbeta är i tre steg, Först förmedlande teoretisk utbildning och exempel där instruktörerna visar hur åtgärderna kan göras. Därefter får gruppbefälseleverna öva på varandra Slutligen får de tillämpa sitt kunnande på innevarande rekryter 4.8. Utbildningskontroller i GBU Utbildningsmålen i GBU värderas inte genom centralt fastställda utbildningskontroller. Värderingen av utbildningsmålet i GBU sker i en samlad helhetsbedömning mot: målkatalogen för kommande befattning lämplighetsbedömning för kommande befattning 83

86 Detta gäller då GBU genomförs med rekryter under grundutbildning eller med GSS inför befordran till OR4. Då GBU genomförs vid FOK må utbildningskontroller fastställas för att värdera måluppfyllnad och lämplighet Dokumentation av GBU Rekryter under grundutbildning samt FOK-elever: Då GBU genomförs med rekryter under grundutbildning dokumenteras som huvudregel inte GBU som en särskild kompetens. Istället dokumenteras GBU som ingående kompetens i berörda KBEK vilket framgår av respektive målkatalog. KBEK sak rapporteras till Rekryteringsmyndigheten. Anställd personal Då GBU genomförs med anställd personal ska GBU dokumenteras som kurs i system PRIO. Kurskoder och administrativt stöd erhålls via samarbetsyta GSSU/GBU Utvärdering och utveckling Utbildningen utvärderas: enligt eget lokalt underlag samt enligt centralt underlag Underlag för central kursutvärdering återfinns på N:\MHSH\FM GSSU\FSU\ Kursbeskrivning\Utvärdering Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar skickas digitalt på mhs-h-gu@mil.se). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda sakområdesansvariga. 78 EMILIA 84

87 Utbildningsanvisning för Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU) 2017 års utgåva 85

88 86

89 Innehåll 5. Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU) Allmänt Truppföring (TF) Allmänt och målsättningar Utbildningstid och omfattning Trupputbildning (TU) Allmänt och målsättningar Utbildningstid och omfattning Fysiskt stridsvärde (FySv) Allmänt och syfte Målsättningar Utbildningstid och omfattning Krav för godkänt resultat efter FGBU Dokumentation av FGBU Utvärdering och utveckling

90 88

91 5. Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU) 5.1. Allmänt GBU är utformad för att kunna anställas och krigsplaceras som tidvis tjänstgörande gruppbefäl. Under grundutbildningen utvecklas förmåga till nivå PersQ 3. För att erhålla tillräcklig förmåga att kunna verka som kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl behöver fortsatt förmågeutveckling ske inom områdena truppföring, trupputbildning och fysiskt stridsvärde. Den övergripande största skillnaden mellan GB/T och GB/K är befälsföringen i fred, att kunna hantera rutiner, uppgifter, etc i den dagliga tjänsten på förbandet. Sådana rutiner, uppgifter, etc skiljer sig mellan funktioner, förband och stridskrafter. Det handlar därför om specifika målsättningar och beskrivs därför inte som gemensamma gruppbefälsutbildningen (FGBU). Den generella förmågan som dock alla gruppbefäl ska utveckla för att kunna bestrida kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälsbefattning är: att kunna planera och leda träningspass med egen grupp (FySv) fortsatt övning under handledning för att utvecklas från PersQ 3 till PersQ 4 i förmågor inom TF/TU. Detta avsnitt (FGBU) i H GSSU beskriver därmed den förmågeutvecklingen Truppföring (TF) Allmänt och målsättningar Utbildningsmålen för GB/K är samma som för GB/T (se GBU/TF). Dock ska förmågorna innehas i PersQ 4 istället för PersQ 3. Metoden för att öka i PersQ inom TF är att öva och att öva i tillämpade situationer, dvs t ex okänd terräng, samverkande friktioner, korta tidsförhållande, ny underordnad personal, etc. Det är viktigt att övandet och lärandet sker under handledning och att återkoppling ges och reflektion görs Utbildningstid och omfattning Mht att samma målsättningar ska innehas i högre PersQ och metoden är fortsatt övning under handledning, finns ingen fastställd utbildningstid för området TF i FGBU Trupputbildning (TU) Allmänt och målsättningar Motsvarande resonemang som gäller för GB/K och TF gäller för TU. Dvs, förmågemålet och utbildningsmålsättningen är de samma som för GB/T (se GBU/TU). Förmågan ska dock innehas i PersQ4 istället för PersQ3. Skillnaden mellan PersQ4 och PersQ3 ligger i graden av komplexitet. Exempel på ökad grad av komplexitet i utbildningssituationerna kan vara att kunna utbilda större elevvolymer, utbilda på allt mer avancerade uppgifter och/eller materiel eller genomföra utbildning med kortare förberedelsetid. 89

92 Metoden för att öka i PersQ inom TU är att under handledning öva på TU i allt mer komplexa situationer. Det är viktigt att övandet och lärandet sker under handledning och att återkoppling ges och reflektion görs Utbildningstid och omfattning Mht att samma målsättningar ska innehas i högre PersQ och metoden är fortsatt övning under handledning, finns ingen fastställd utbildningstid för området TU i FGBU Fysiskt stridsvärde (FySv) Allmänt och syfte Utbildningen i FySv ska ge gruppbefälet förmåga att planlägga, leda och utvärdera enstaka träningspass vid egen grupp och strimma A under GMU. Detta innebär att gruppbefälet ska ha förmåga att använda sig av olika träningsmodeller och rätt arbetsteknik för att uppnå syftet med träningspasset. Gruppbefälet ska kunna individ- och befattningsanpassa träningspasset samt anpassa träningspasset mot planerad belastningsstegring Målsättningar Efter utbildningen ska befälseleven: Kunna planera och leda ett träningspass avseende kondition, styrka och rörlighet med sin egen grupp. Kunna planera och leda mikroträning, kombinationsträning samt snabbhetsträning med sin egen grupp. Kunna leda pass i strimma A vid GMU Kunna göra en enklare krav- (arbetsbelastnings) analys. Visa exempel på rätt arbetsteknik och belastningsstegring samt individanpassning vid träningspass. Kunna grunderna för konditionsträning avseende val av olika typer av träningsmodeller och intensitetsnivåer samt kunna använda Borgskalan samt pulsen som hjälpmedel vid utvärdering av intensitet i rollen som tränare. Ha kunskap om behovet av rörlighet samt kunna använda sig av tänjning, töjning, stretching samt KAT 79 -metoden i träningen. Kunna grunderna för styrketräning avseende val av olika typer av träningsmodeller samt kunna instruera arbetsteknik för styrkeövningar. Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS), (Emilia/ Jobbstöd/ Utbildning/ Publikationer) GMU Strimma A Genomförandeplan, (Samarbetsyta GSSU/GMU/Projekt och strimmor) FMTK, ( forsvarsmakten.se/) 79 Sid 29 i Lärobok Fysisk prestationsförmåga 90

93 Utbildningstid och omfattning Ca en veckas utbildning bör avdelas för att utbilda mot ovanstående målsättningar. Utbildningen omfattar grundläggande teoretisk och praktisk utbildning där det praktiska utförandet att leda som tränare är en central del i utbildningen. Undervisningen genomförs med fördel i samband med fysisk träning där praktik och teori varvas. Elevledda träningspass (praktisk träning) kan med fördel kombineras med den regelbundna träningen (FMFysS) och trupputbildning och bör påbörjas efter att utbildning i TU har påbörjats Krav för godkänt resultat efter FGBU Utbildningsmålen i FGBU värderas som huvudregel inte genom särskilda utbildningskontroller. Värderingen av utbildningsmålet i GBU sker i en samlad helhetsbedömning mot: målkatalogen för kommande befattning lämplighetsbedömning för kommande befattning Detta gäller då GBU genomförs med GSS inför befordran till OR4. Då FGBU genomförs inom ramen för kurser i SOU gäller ordinarie kursregler för SOU Dokumentation av FGBU FGBU ska dokumenteras som kurs i system PRIO. Kurskoder och administrativt stöd erhålls via samarbetsyta GSSU/GBU Utvärdering och utveckling Utbildningen utvärderas: enligt eget lokalt underlag samt enligt centralt underlag Underlag för central kursutvärdering återfinns på samarbetsyta GSSU/GBU. 81 Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar skickas digitalt på mhs-h-gu@mil.se). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda sakområdesansvariga. 80 EMILIA 81 EMILIA 91

94 92

95 Utbildningsanvisning för Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI), 6 mån 2017 års utgåva 93

96 94

97 Innehåll 6. Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI), 6 mån Ingångsvärden GU/SI, 6 mån Styrande dokument och ansvarsförhållanden Utbildningsanvisning Värdering av resultat från GU/SI Dokumentation av genomförd GU/SI samt krigsplacering Utvärdering och utveckling Personlig utrustning Samordning av utbildningstid i och i anslutning till GU/SI Direktantagning till GU/SI Byte av inriktning i GU/SI alternativt GOU Ansökan till GOU Förordnande som skyddsvakt Befordran Utveckling av GU/SI, 6 mån

98 96

99 6. Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI), 6 mån 6.1. Ingångsvärden GU/SI, 6 mån GU/SI genomförs som förstegsutbildning för rekryter vilka har rekryterats exklusivt mot en grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan (GOU). GU/SI har sin grund i att vissa utbildningsinriktningar vid GOU har svårigheter att nå rekryteringsmål endast genom att rekrytera ur övriga rekryteringsgrupper. Dessa grupper är: anställda gruppbefäl, soldater eller sjömän (GSS), rekryter under pågående grundutbildning eller personalreserven ( magasinet ), dvs tidigare värnpliktiga, GSS eller rekryter. Målet en kommande utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer har därför kommunicerats med rekryten före och under antagningsprocessen till grundutbildningen. Försvarsmaktens löftesuppfyllnad är kritisk för att uppfattas som en trovärdig kommande arbetsgivare. Läs mer i R GU RU, kapitel 4. Analys har gett vid handen att kraven på förstegsutbildning för att kunna tillgodogöra sig kommande GOU kan bestämmas till en grundutbildning om ca 6 månader omfattande: en grundläggande soldat-/sjömansutbildning om ca 3 månader (GMU) en försvarsgrensvis gruppbefälsutbildning om ca 3 månader. Denna gruppbefälsutbildning omfattar FSU och GBU ur GSSU samt en stridskraftsvis befälskurs (BK Mark alternativt BK LUFT). Sammantaget är GU/SI en riktad, försvarsgrensvis gruppbefälsutbildning med målet att tillhandahålla en antagningsbar individ som har goda förutsättningar att tillgodogöra sig kommande GOU och därefter verka i kommande befattning. GU/SI, 6 mån baseras på arvet från GMU/FOK som genomförts åren Styrande dokument och ansvarsförhållanden GU/SI, 6 mån genomförs övergripande enligt R GU RU. Jämte R GU RU regleras GU/SI, 6 mån avseende t ex utbildningsmål och krav för godkänt resultat av dessa utbildningsanvisningar i H GSSU. Utöver utbildningsanvisningar i H GSSU utger MHS H kompletterande anvisningar för sådant som anges i denna handbok. 97

100 6.3. Utbildningsanvisning GU/SI omfattar följande gemensamma delar: GMU, med utbildningsmål, upplägg och krav för godkänt resultat enligt H GSSU. FSU, med utbildningsmål, och krav för godkänt resultat enligt H GSSU GBU, med utbildningsmål, enligt H GSSU Utöver ovanstående genomförs även en stridskraftsvis befälskurs, BK MARK eller BK LUFT, beroende på kommande försvarsgrenstillhörighet. Notera att FSU, GBU och befälskursen kan/bör genomföras tematiserat. Utbildningsmål för befälskurserna framgår av: BK MARK BK LUFT Kurskoder och administrativt stöd erhålls via samarbetsyta GSSU/GU/SI Värdering av resultat från GU/SI GU/SI är grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Utbildningen innehåller: GMU, FSU GBU samt BK för berörd stridskraft, t ex BK MARK. Utbildningarnas innehåll och målsättningar motsvarar målkatalog befattning. Värdering enligt Förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog befattning sker mot utbildningarnas målsättningar. Jämte utbildning och värdering mot dessa målsättningar ska rekryten också bedömas i Lämplighet i befattning enligt R GURU. Bedömningen ska göras mot lämplig som gruppbefäl inom berörd stridskraft. 82 EMILIA 98

101 6.5. Dokumentation av genomförd GU/SI samt krigsplacering Dokumentation av genomförd GU/SI, 6 mån Godkända rekryter från GU/SI ska erhålla KBEK kvalifikationer enligt nedan: Rekryter som påbörjar GOU Rekryter med godkända militärbetyg som inte påbörjar GOU GU/SI Linje MARK GU/SI Linje SJÖ GU/SI Linje FLYG GU/SI Linje MARK GU/SI Linje SJÖ GU/SI Linje FLYG PI Off.asp MARK PI Off.asp SJÖ PI Off.asp FLYG GA Bevakningsgruppchef GA Bevakningsgruppchef GA Bevakningsgruppchef GU/SI förband ska rapportera resultat från GU/SI till FM HRC och/eller FHS i syfte att kunna fullborda antagningen till SOU/ROU/OP. Denna rapportering sker enligt kompletterande anvisningar från MHS H. Krigsplacering efter genomförd GU/SI, 6 mån Godkända rekryter ska rapporteras till TRM för krigsplacering åtminstone i personalreserven med någon av ovanstående användbarheter (KBEK). Detta genomförs av GU/SI förbandet Utvärdering och utveckling GMU, FSU, GBU utvärderas enligt anvisningar för respektive utbildning. Befälskurserna utvärderas enligt kompletterande anvisningar från MHS H Personlig utrustning Utrustningskort GMU/Officersaspirant kan lämpligen användas vid genomförande av GU/SI. Om GMU och resterande GU/SI inte genomförs vid samma förband, bör personlig utrustning medföras till nytt GU/SI förband. Detta gäller inte vapen och vapenmateriel. Personlig utrustning ska medföras till GOU skola för antagna officersaspiranter enligt gällande nyttjandebestämmelser. 99

102 6.8. Samordning av utbildningstid i och i anslutning till GU/SI Då GU/SI, 6 mån genomförs med deltagande i övning där samverkan mellan GU/SI förbanden, Försvarshögskolan, m fl krävs ska riktlinjer för denna samverkan framgår av kompletterande anvisningar från MHS H. GU/SI förbanden ansvarar för tidsgapet mellan GU/SI och GOU avseende ersättningar samt för inställelseresa till GOU skola. Eventuella ytterligare regleringar avseende utbildningstiden framgår av kompletterande anvisningar från MHS H Direktantagning till GU/SI Rekryt med tillgodoräknad GMU kan efter särskilt beslut ansluta i GU/SI direkt efter GMU skedets avslutning. Sådana rekryter ska ansluta till GU/SI så att tilldelning av personlig utrustning, inskjutning, etc är klar då GMU avslutas Byte av inriktning i GU/SI alternativt GOU Av R GU RU, kapitel 4 framgår regler för byte av inriktning. Då byte av inriktning under GU/SI kan påverka antagning till efterkommande GOU ska FM HRC/MGR delta i beredning och beslut Ansökan till GOU Under pågående grundutbildning ska rekryter ansöka till berörd GOU. Anvisningar för detta ska utges av FM HRC Förordnande som skyddsvakt Rekryter kan godkännas som skyddsvakter vid det förband där GU/SI Befordran Rekryter under GU/SI, 6 mån befordras inte. Eventuell befordran sker då GOU påbörjas Utveckling av GU/SI, 6 mån MHS H utarbetar utbildningsanvisningar för samt följer upp GU/SI, 6 mån. Inom ramen för detta uppdrag kallar MHS H berörda aktörer såsom t ex utbildande förband, FM HRC eller mottagande skolor till utvecklingsmöten. 100

103 Utbildningsanvisning för Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F) 2017 års utgåva 101

104 102

105 Innehåll 7. Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F) Allmänt Ansvarsförhållanden i GU-F Utbildningsavtal Förberedelser före utbildningen GU-F slutmål Slutmål Slutmål Vad krävs för att godkänt resultat efter GU-F? Utbildningskontroller Lämplighetsbedömning Resultat efter GU-F Utbildningens organiserande Ytterligare hänvisningar och styrningar Dokumentation av GU-F Utvärdering av GU-F Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GU-F

106 104

107 7. Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F) 7.1. Allmänt GU-F genomförs som GSSU av frivilliga försvarsorganisationer för viss personal i hemvärnets krigsförband. Efter beslut av C FÖRBPROD utgör GU-F den lägsta nivån av GSSU för att få tilldelas vapnet vid övning, beredskap eller annan tjänstgöring. Utbildningsanvisningar finns för att genomföra GU-F med antingen: Ak 4 Ak 5 Pistol m/88 Utöver utbildningsanvisningar i denna handbok genomförs GU-F enligt H FRIV då GU- F genomförs för frivillig personal. För GU-F finns en särskild arbetsgrupp GU-F (AG GU-F) där samverkansfrågor och andra frågor hanteras Ansvarsförhållanden i GU-F MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga enligt kapitel 1 i denna handbok, utbildningsanvisningar för GU-F. C PROD fastställer utbildningsanvisningarna. På uppdrag av FM UTBCH genomför MHS H uppföljning av GU-F. Inom frivilliga försvarsorganisationer representerar organisationer enligt nedan följande sakområden. Sakområde Frivillig försvarsorganisation Kommendantur Försvarsutbildarna Inre tjänst Försvarsutbildarna Exercis Försvarsutbildarna Värdegrundsutbildning Försvarets personaltjänstförbund Skjututbildning AK Skjutbildning Pistol Strid Folkrätt Fysisk prestationsförmåga Verksamhetssäkerhet CBRN Försvarsmedicin Svenska Skyttesportförbundet Svenska Pistolskytteförbundet Försvarsutbildarna Försvarets Personaltjänstförbund Försvarsutbildarna Försvarsutbildarna Försvarsutbildarna Försvarsutbildarna Tabell

108 Svenska Försvarsutbildningsförbundet (Försvarsutbildarna) har ett huvudmannaskap inom frivilliga försvarsorganisationer för planering, genomförande, utvärdering och utveckling av GU-F, vilka genomförs av frivilliga försvarsorganisationer. GU-F genomförs normalt av frivilliga försvarsorganisationer enligt uppdrag i VU. Förband ur Försvarsmakten har i uppdrag i VU att stödja frivilliga försvarsorganisationer i planering och genomförandet av utbildningen Utbildningsavtal Deltagare som genomgår GU-F i frivilliga försvarsorganisationers regi ska ha tecknat ett s.k. utbildningsavtal. Anvisningar för antagning till utbildningen fastställs av HKV PROD FRIV Förberedelser före utbildningen Genomförandet av GU-F i frivilliga försvarsorganisationers regi baseras på att eleven har förberett sig inför GU-F genom den nätbaserade delen av utbildningen. Detta för att hålla rimligt tempo i genomförandet av utbildningen. Om den nätbaserade delen inte har genomförts kommer eleven uppleva ett högre tempo under genomförandet. Respektive frivillig försvarsorganisation som genomför GU-F ska kunna hänvisa elev till den nätbaserade utbildningen, inklusive inloggningsuppgifter GU-F slutmål GU-F genomförs mot följande slutmål: Efter genomförd GU-F ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna försvara plats eller anläggning. Eleven ska under GU-F och därefter fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs. Kommentarer till slutmålet Målsättningarna ovan kan vid en första anblick tyckas liknar målsättningarna i GMU och det kan därför vara lätt att tro att man kan utbilda en soldat med GMU-förmågor på endast två till tre veckor. Så är inte fallet. Ovanstående två slutmål bryts längre fram i denna anvisning ner till detaljerade utbildningsmål, d.v.s. vad eleven ska kunna och i vilka situationer som förmågan ska innehas. I många fall kompletteras dessutom utbildningsmålet med utbildningsanvisningar, t ex en övningsförteckning som stöd för planering och genomförande. Vidare anges den utbildningstid som normalt bör tilldelas till målsättningen. Allt detta sammantaget svarar på frågan vad eleven ska kunna och hur bra. GU-F har tagits fram med målet att ge viss personal i hemvärnets krigsförband en viss GSSU-förmåga. Efter GU-F och erforderlig grundläggande befattningsutbildning krigsplaceras denna personal som personalkategori frivillig personal. Exempel på befattningar som denna personal bestrider är signalist, fordonsförare, hundförare, kock och sjukvårdare. 106

109 Under GU-F utbildas inte skyttesoldater utan personalkategorierna löser andra huvuduppgifter än strid. Dock är personalen soldater och bild 1 nedan exemplifierar en typsituation som en elev ska kunna hantera efter godkänd GU-F. Eleven ska kunna tilldelas/välja en eldställning, kunna bli tilldelat ett eldområde och däri kunna bekämpa uppdykande mål och misstänkta punkter under förutsättning att dager råder, soldaten/gruppen är i förhand, motståndaren uppträder utan stridsfordon och på ett avstånd av ca m. Bild 7.1. Vid en så kort utbildning som GU-F måste utbildningsinnehållet noga värderas vad är viktigast, vad hamnar i fokus? I GU-F har skjututbildningen prioriterats. Därefter utbildning i försvarsmedicin, CBRN, strid samt folkrätt. Övrig utbildning har nedprioriterats och viss utbildning har helt valts bort, t ex brandutbildning. Bild

110 Slutmål 1 Slutmål: Efter genomförd GU-F ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med andra kunna försvara plats eller anläggning. Delmål: Efter GU-F ska eleven, som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av plats eller anläggning. Situation: I en förhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och mot en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng. 83 Analys av delmålen: Eleven ska kunna: Strid (13 tim) Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF , MSH TaFäG 59-61). Iordningsställa och tillpassa stridsvästen. Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställning och vidta eldförberedelser (SoldF 28 37, 234, MSH TaFäG ). Genomföra strid från eldställning (SoldF MSH TaFäG ). Genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, (SoldF , MSH TaFäG ). Förbättra eget skydd: skyddsgrop, sandsäcksvärn, skottfältsröjning, maskering av objekt (SoldF 79 81, , , MSH Grupp ). Upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF 366, MSH TaFäG 57-59). Skjututbildning (40 tim) Använda sitt eldhandvapen (Ak eller pistol). Grundövningar och övning 1-26 samt enligt ÖFT Ak GMU. Försvarsmedicin Preventiv medicin (6 tim) Skapa förutsättningar för att upprätthålla personlig hygien. Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva SoldF MSH TaFäG MSH Grupp SäkR Ehv/Pv 2017 SoldR Mtrl P R Parad 3 MSS ÖFT Markstrid 84 Fastställda bestämmelser skjututbildning. 85 Filmer och momentförteckning 86 Lärobok Preventiv medicin (L PREV MED) 83 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt terräng eller i urban miljö. 84 Samarbetsyta GSSU/GU-F 85 Samarbetsyta GSSU/GU-F 86 Samarbetsyta GSSU/GU-F 108

111 Hantera mat och vatten hygieniskt säkert. Använda och hantera uniformssystem samt utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls. Skapa förutsättningar för att upprätthålla god hygien i t ex förläggning. Försvarsmedicin Omhändertagande (14+2 timmar) Genomföra ett omhändertagande enligt <C>ABCDE, Genomföra HLR med hjärtstartare. Vidta åtgärder vid olycka CBRN (6 tim) Kunna använda den personliga skyddsutrustningen Genomfört tillpassningskontroll av skyddsmask Känna till hotnivåer samt utrustningsregler för CBRN Kunna vidta personliga skyddsåtgärder i en C/R/N miljö inklusive medicinska åtgärder Fysisk prestationsförmåga (3 tim) Ha förståelse för behovet av fysisk prestationsförmåga för lösande av slutmål 1 GU-F och kopplingen till fysiskt stridsvärde Ha genomfört mikroträning minst två gånger/dag Med handledning kunna planera egen träning efter GU-F i syfte att utveckla/ bibehålla sin fysiska prestationsförmåga kunna beskriva vätskebalansens betydelse för prestationen Ha genomfört konditionstest 2 km Utbildningsanvisning Försvarsmedicin GSSU 87 MSS ÖFT strid 88 Bildspel åtgärder olycka Minneskort åtgärder olycka SkyddC utbildningspaket GMU CBRN ( ) 89 Handbok CBRN utbildning Handbok CBRN förband Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L FYS, Emilia/Jobbstöd/Utbildning/ Publikationer) 87 Samarbetsyta GSSU/GMU 88 Samarbetsyta GSSU/GMU 89 Samarbetsyta GSSU/GMU 109

112 Förläggning 90 (13 tim) Nyttja bivack (tält 12 eller 20) som förläggning (SoldF sid , 380, MSH TaFäG ) Tillämpningsövning (24 tim) Under ett dygn med uppgiftslösande 91 och olika beredskapsgrader, kunna optimera det fysiska stridsvärdet så att eleven framgångsrikt kan lösa tilldelade uppgifter (dessa är fortsatt träning mot utbildningsmål i strid, försvarsmedicin, förläggningstjänst, etc). SoldF MSH TaFäG MSH Grupp 2 Fältdygn Slutmål 2 Slutmål: Eleven ska under GU-F och därefter fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs. Delmål: Eleven ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och skyldigheter. Eleven ska aktivt kunna medverka i utbildningssäkerhetsarbetet. Analys av delmålen: Eleven ska Exercis (3 tim) Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning i enlighet med bestämmelser i R Parad 3 (hälsning, uppställning på linje och kolonn, marschanträda och halt, marsch i sluten ordning). Hänvisning enligt nedan alt senare utgåva R Parad 3 90 De dygn eleven förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att eleven utvecklar sin förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. 91 T ex eldpost, genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, omhändertagande av skadad, CBRN. 110

113 Värdegrundsutbildning (2 tim) Kunna redogöra för syftet med och innehållet i Försvarsmaktens värdegrund och Försvarsmaktens nolltolerans mot droger, trakasserier, könskränkningar, homofobi, mm. Kunna agera vid händelse av diskriminering, mobbning, trakasserier eller andra yttringar som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Veta hur och till vem en anmälan görs samt vara införstådd med det egna ansvaret. Soldaterinran Under GU-F ha blivit meddelad soldaterinran. Folkrätt (2 tim) Kunna redogöra för soldatreglerna. Inre tjänst (4 tim) Kunna delta i vården av gemensamma lokaler med beaktande av bland annat miljöbestämmelser och krav på hygien. Förmåner eleven har under GU-F. Kunna ange vilken grad som motsvarar olika gradbeteckningar (de grader som eleven möter under sin GU-F). Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att aktuella lokala instruktioner följs Känna till Disciplinansvarslagen. Känna till de rättigheter och skyldigheter, närvaro, ledigheter och uniformsbestämmelser. Kunna förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman Förbandets möjlighet att använda sig av tvångsmedel, bland annat visitera skåp och annat tillhörande eleven. Försvarsmaktens värdegrund (FM :2) Försvarsmaktens policys och Handlingsplaner. (Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/ Arbetsplatsen) Försvarsmaktens Strategiska Inriktning 2015 (FM :2) Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal SoldF (s 11-14) Svensk soldat 2016 (s.54-58) Kurs Krigets lagar Grund (FM lärportal) M Krigets lagar M Städinstruktion enligt lokal KompI (motsv.) Försvarsmakten i Fickformat (2013) H BOK MILJÖ 2014 T ex Lokal KompI (motsv.) Lag (1994:1 811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Svensk soldat 2016 (s ) H SamBef 2014, (s ) 111

114 Verksamhetssäkerhet (3 tim) Kunna redogöra för vad begreppet risk innebär. Medvetet 92 kunna tillämpa säkerhetsbestämmelserna när uppgifterna löses. I handling visa att eleven tar ansvar för sig själv och sin omgivning. Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa vid fara. Kunna agera utifrån bestämmelser för det lokala brandskyddet och vidta rätta åtgärder vid brand. Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt. Kommendantur (5 tim) Hitta till matsal, serviceförråd, vapenförvaring, befälskontor, m m. Ha kvitterat ut all sin utrustning och kunna nyttja denna. Efterhand som utrustningen används i GU-F tillpassas denna. Kunna namnge de delar i den personliga utrustningen som används. Kunna vårda personlig och gemensam materiel under fält- och kasernförhållanden. Inlämning av utrustning. Tillämpliga delar av Utb.pkt Hör upp och hör sen! 93 Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning 94 (Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestämmelser/reglementen/utbsäk_ Arbetsmiljö) SoldR Mtrl P SoldR Mtrl Vapen Lokala bestämmelser 7.6. Vad krävs för att godkänt resultat efter GU-F? Att vara godkänd efter GU-F definieras som att, se bild 3: vara godkänd i samtliga utbildningskontroller i GU-F vara godkänd i Lämplighetsbedömning för GU-F Båda delarna är lika viktiga och finns inte godkänt resultat från båda delarna ska eleven rapporteras som underkänd från GU-F. 92 Medvetet innebär att eleven kan redogöra för sina motiv till vald handling 93 Samarbetsyta GSSU/GU-F 94 Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 112

115 Bild Utbildningskontroller Utbildningen värderas genom följande utbildningskontroller: Prov säkerhetsbestämmelser Prov vapenhantering Ak-utbildning: Kompetensprov Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbildning 95. Kompetensprov Ak med följande poängkvoter; Övn 1: 0,50; Övn 2: 0,45; Övn 3: 2,30 96 Pistolutbildning: Kompetensprov Pistol Ovanstående utbildningskontroller ska genomföras under GU-F och inga andra utbildningskontroller får genomföras med koppling till godkänt/underkänt resultat. Är eleven underkänd vid en utbildningskontroll ska kompletteringsutbildning och förnyad utbildningskontroll genomföras. Antalet tillfällen för utbildningskontroller är inte begränsade utan principen så många som är möjligt under hela utbildningstiden ska tillämpas. 95 Samarbetsyta GSSU/GU-F 96 Samarbetsyta GSSU/GU-F 113

116 Utbildningskontroller avseende elevens resultat i skjututbildningen ska genomföras av instruktörer ur Svenska skyttesportförbundet, Svenska pistolskytteförbundet eller kvalitetssäkrare ur Försvarsmakten eller av denne utsedd. Dessa genomför också kompletteringsutbildningar inför eventuell nytt förnyad utbildningskontroll Lämplighetsbedömning Bedömning av lämplighet görs enligt mall i punkt 6.14 denna handling. Lämplighetsbedömningen genomförs genom egen- och befälsskattning. Resultatet av Lämplighetsbedömningen ska sammanställas, sammanvägas och fastställs av lokal kurschef (motsv.). Försvarsutbildarna utger särskilda handlingsregler för genomförande av Lämplighetsbedömning Resultat efter GU-F Elevernas resultat ska löpande dokumenteras för att i slutet av utbildningen ha underlag för värdering av elevens resultat. Elev ska i halvtidssamtal få reda på om resultatet riskerar att inte nå godkänt. Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GU-F samt resultatet av lämplighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GU-F. Utsedd kurschef fastställer resultat efter GU-F Utbildningens organiserande GU-F omfattar 14 utbildningsdagar och organiseras i regel som en tvåveckors utbildning enligt av Försvarsutbildarna fastställd stomplan. 98 GU-F är komprimerad och genomförs med ett högt utbildningstempo. Vid genomförandet av GU-F under två veckor ska ca ett dygns återhämtning organiseras. GU-F omfattar två dygn i fältförläggning i tält. Av pedagogiska och verksamhetssäkerhetsmässiga skäl ska inte mer tid förläggas i fältförläggning. Utbildningen i preventiv medicin sker i huvudsak som enkla utbildningspass i anslutning till annan utbildning och endast i undantag som unika utbildningspass under rubriken försvarsmedicin Ytterligare hänvisningar och styrningar Respektive sakområdesansvarig inom de frivilliga försvarsorganisationerna enligt tabell 1 är insatta i de hänvisningar som anges i denna utbildningsanvisning. Det är i allt vä- 97 Se försvarsutbildarna.se/funktionär/gu-f 98 Se försvarsutbildarna.se/funktionär/gu-f 114

117 sentligt samma hänvisningar som för GMU och en viktig del i harmoniseringen av GU- F gentemot GMU. Dessa styrningar kan vid behov omsättas till särskilda och förtydligade styrning för GU-F av sakområdesansvarig ur frivilliga försvarsorganisationer. Särskilda och förtydligande styrningar för GU-F tillhandahålls av Försvarsutbildarna. Exempel på sådana styrningar är: övningsplaner och övningsförteckningar bestämmelser för medinflytande bestämmelser för skiljande från utbildningen bestämmelser för lämplighetsbedömning bestämmelser för utvärdering och rapportering Dessa återfinns på försvarsutbildarna.se/funktionär/gu-f. Hänvisningar och styrningar kan gälla såväl personal ur frivilliga försvarsorganisationer som personal ur Försvarsmakten, t ex kvalitetssäkraren från stödjande förband. Inloggningsuppgifter kan erhållas av Försvarsutbildarna eller t ex lokala kurs- /skolchefer för GU-F Dokumentation av GU-F GU-F rapporteras som kurs i system PRIO. Kurskoder och administrativt stöd erhålls via samarbetsyta GSSU/GU-F eller av Försvarsutbildarna Utvärdering av GU-F Försvarsutbildarna utger styrningar för utvärdering av GU-F. Dessa utvärderingar redovisas och analyseras bl a i Arbetsgrupp (AG) GU-F. Erfarenheter dragna i AG GU-F avseende utbildningsmål eller krav för godkänt resultat lämnas till MHS H. Inom ramen för MHS H uppdrag att utarbeta utbildningsanvisningar för GSSU samverkar MHS H med sakområdesansvariga förband i Försvarsmakten om utveckling av innehåll och/eller krav för godkänt resultat från GU-F. 99 EMILIA 115

118 116

119 7.14. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GU-F Födelsenr. Namn Förband Chefsbedömning Egenbedömning BEDÖMNINGEN SKER MOT LÄMPLIGHET SOM GENERELL SPECIALIST, OR 1 ALT. GENERELL GSS, OR 1 FÖR PERSONAL UR FÖRSVARSMAKTEN A Ansvar, omdöme och föredöme Exempel: Tar sitt ansvar, Vidtar åtgärder när det behövs, Är ett föredöme för andra, Har god ordning och ett gott uppförande, Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar Inte Lämplig Lämplig (IL) (L) Kommentarer: Ej bedömd B Flexibilitet, initiativ och kreativitet Exempel: Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden, Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden, Är idérik, kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer Inte Lämplig Lämplig (IL) (L) Kommentarer: Ej bedömd C Inspiration, motivation och ledarskap Exempel: Motiverar andra, Hjälper andra till utveckling, Ger konstruktiv feedback på utförda insatser, Berömmer andra, Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett ändamålsenligt sätt, Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt Inte Lämplig Lämplig (IL) (L) Kommentarer: Ej bedömd D Samarbete, hänsyn och social kompetens Exempel: Samarbetar mot gemensamma mål, Strävar efter att uppnå överenskommelser om vad som skall göras, Kan säga emot utan att vara otrevlig, Får god kontakt med andra människor, Bidrar till ett bra arbetsklimat, Tar hänsyn till andras personliga förutsättningar, Visar förståelse för andras behov Inte Lämplig (IL) Kommentarer: Lämplig (L) Ej bedömd E Uthållighet och självkontroll Exempel: Visar förmåga att hantera stressiga situationer, Visar psykisk uthållighet och en vilja att inte ge upp, Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor Inte Lämplig (IL) Kommentarer: Lämplig (L) Ej bedömd F Värdegrund Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund Inte Lämplig (IL) Kommentarer: Lämplig (L) 117

120 Kommentarer: Fastställt och delgivet: Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Elev Sign KC (motsv.) 118

121 Utbildningsanvisning för Grundläggande soldatutbildning (GSU) 2017 års utgåva 119

122 120

123 Innehåll 8. Grundläggande soldatutbildning (GSU) Allmänt Ansvarsförhållanden i GSU Utbildningskontroller Lämplighetsbedömning Resultat efter GSU Utbildningens organiserande Dokumentation av GSU Utvärdering av GSU Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU

124 122

125 8. Grundläggande soldatutbildning (GSU) 8.3. Allmänt GSU genomförs som GSSU för viss personal i krigsförbanden. Främst handlar det om Försvarsmaktspersonal som saknar tidigare soldatutbildning och som ska krigsplaceras i beväpnad befattning. Är befattningen obeväpnad ska Kombattantutbildning för obeväpnad personal (KombU) genomföras. Utbildningsmålen och GSSU-förmågan är den samma som för GU-F. Dock genomförs GSU under tre veckor (15 utbildningsdagar) i enlighet med gällande arbetstidsavtal för anställd personal. Därför omfattar detta avsnitt i H GSSU endast de skillnader som uppkommer maa olika personalgrupper. För utbildningsmål, utbildningsunderlag, krav för godkänt resultat, etc se avsnitt GU-F. Efter beslut av C FÖRBPROD utgör GSU den lägsta nivån av GSSU för att få tilldelas vapnet vid övning, beredskap eller annan tjänstgöring. Utbildningsanvisningar finns för att genomföra GSU med antingen: Ak 4 Ak 5 Pistol m/88 Utbildningsunderlag för GU-F (som har samma utbildningsmål som GSU) återfinns även på försvarsutbildarna.se/funktionär/gu-f. För inloggningsuppgifter kontakta MHS H på mejladress: mhs-h-gu@mil.se Ansvarsförhållanden i GSU MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga enligt kapitel 1 i denna handbok, utbildningsanvisningar för GSU. C PROD fastställer utbildningsanvisningarna. På uppdrag av FM UTBCH genomför MHS H uppföljning av GSU. GSU genomförs av krigsförbanden eller av krigsförbanden arrangerat stöd i genomförandet (t.ex. från frivilliga försvarsorganisationer) Utbildningskontroller Utbildningen värderas genom följande utbildningskontroller: Prov säkerhetsbestämmelser Prov vapenhantering Ak-utbildning: Kompetensprov Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbildning 100. Kompetensprov Ak med följande poängkvoter; Övn 1: 0,50; Övn 2: 0,45; Övn 3: 2, Pistolutbildning: Kompetensprov Pistol 100 Samarbetsyta GSSU/GU-F 101 Samarbetsyta GSSU/GU-F 123

126 Ovanstående utbildningskontroller ska genomföras under GSU och inga andra än utbildningskontroller får genomföras med koppling till godkänt/underkänt resultat. Är eleven underkänd vid en utbildningskontroll ska kompletteringsutbildning och förnyad utbildningskontroll genomföras. Antalet tillfällen för utbildningskontroller är inte begränsade utan principen så många som är möjligt under hela utbildningstiden ska tillämpas. Utbildningskontroller avseende elevens resultat i skjututbildningen genomförs av kompanichef/plutonchef/instruktörer (motsv.) Lämplighetsbedömning Bedömning av lämplighet görs enligt mall i punkt 8.11 denna handling. Lämplighetsbedömningen genomförs genom egen- och befälsskattning. För stöd avseende genomförande av lämplighetsbedömning se handlingsregler på emilia samarbetsyta GSSU/GSU eller Försvarsutbildarnas hemsida. 102 Resultatet av Lämplighetsbedömningen ska föreslås av plutonchef (motsv.), sammanställas, sammanvägas och fastställs av kompanichef (motsv.) Resultat efter GSU Elevernas resultat ska löpande dokumenteras för att i slutet av utbildningen ha underlag för värdering av elevens resultat. Elev ska i halvtidssamtal få reda på om resultatet riskerar att inte nå godkänt. Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GSU samt resultatet av lämplighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GSU. Utsedd kompanichef (motsv) fastställer resultat efter GSU Utbildningens organiserande MHS H tillhandahåller stomplan för GSU, se samarbetsyta GSSU/GSU 103 GSU omfattar två dygn i fältförläggning i tält. Av pedagogiska och verksamhetssäkerhetsmässiga skäl ska inte mer tid förläggas i fältförläggning. Utbildningen i preventiv medicin sker i huvudsak som enkla utbildningspass i anslutning till annan utbildning och endast i undantag som unika utbildningspass under rubriken försvarsmedicin Dokumentation av GSU GSU rapporteras som kurs i system PRIO. Kurskoder och administrativt stöd erhålls via samarbetsyta GSSU/GSU Se försvarsutbildarna.se/funktionär/gu-f 103 EMILIA 104 EMILIA 124

127 8.10. Utvärdering av GSU GSU utvärderas av lokal utbildningsanordnare. En sammanställning av genomförd utvärdering ska ställas till MHS H på mejladress mhs-h-gu@mil.se 125

128 126

129 8.11. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU Födelsenr. Namn Förband Chefsbedömning Egenbedömning BEDÖMNINGEN SKER MOT LÄMPLIGHET SOM GENERELL GSS, OR 1 A Ansvar, omdöme och föredöme Exempel: Tar sitt ansvar, Vidtar åtgärder när det behövs, Är ett föredöme för andra, Har god ordning och ett gott uppförande, Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar Inte Lämplig Lämplig (IL) (L) Kommentarer: Ej bedömd B Flexibilitet, initiativ och kreativitet Exempel: Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden, Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden, Är idérik, kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer Inte Lämplig Lämplig (IL) (L) Kommentarer: Ej bedömd C Inspiration, motivation och ledarskap Exempel: Motiverar andra, Hjälper andra till utveckling, Ger konstruktiv feedback på utförda insatser, Berömmer andra, Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett ändamålsenligt sätt, Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt Inte Lämplig Lämplig (IL) (L) Kommentarer: Ej bedömd D Samarbete, hänsyn och social kompetens Exempel: Samarbetar mot gemensamma mål, Strävar efter att uppnå överenskommelser om vad som skall göras, Kan säga emot utan att vara otrevlig, Får god kontakt med andra människor, Bidrar till ett bra arbetsklimat, Tar hänsyn till andras personliga förutsättningar, Visar förståelse för andras behov Inte Lämplig (IL) Kommentarer: Lämplig (L) Ej bedömd E Uthållighet och självkontroll Exempel: Visar förmåga att hantera stressiga situationer, Visar psykisk uthållighet och en vilja att inte ge upp, Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor Inte Lämplig (IL) Kommentarer: Lämplig (L) Ej bedömd F Värdegrund Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund Inte Lämplig (IL) Kommentarer: Lämplig (L) 127

130 Kommentarer: Fastställt och delgivet: Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Elev Sign KC (motsv.) 128

131 Utbildningsanvisning för Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT) 2017 års utgåva 129

132 130

133 Innehåll 9. Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT) Allmänt Ansvarsförhållanden i GSU INT Antagningsprövning GSU INT slutmål Slutmål Slutmål Slutmål Vad krävs för att godkänt resultat efter GSU INT Utbildningskontroller Lämplighetsbedömning Resultat efter GSU INT Utbildningens organisation Allmänt Fältdygn Medinflytande Stomplan Utvärderingar Dokumentation av GSU INT Skiljande från utbildningen Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT

134 132

135 9. Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT) 9.1. Allmänt Utbildningen GSU INT är skapad och avsedd för personal med särskild kompetens som behövs i krigsförband insatta i internationell tjänst men där personalen saknar tidigare grundläggande soldatutbildning. Exempel på sådan personal är stabsassistenter, förrådspersonal, IT-/IS-personal eller sjukvårdspersonal. Det är inte skyttesoldater och eleven blir inte skyttesoldat efter GSU INT. Däremot blir eleven soldat och ska efter eventuell lokal utbildning samt insatsspecifik utbildning kunna lösa soldatuppgifter såsom t ex delta i bevakningen av campen eller kunna ingå i en avdelning som utsätts för ett eldöverfall. Bild 9.1. Bilden ovan visar ett exempel på ungefärliga tidsförhållanden för prövning, antagning och utbildning av personal via GSU INT. Avvikelser från dessa förhållanden finns, såväl kortare som längre tidsförhållanden. Notera att insatsspecifik utbildning också varierar i omfattning för olika personalgrupper. Bild 9.2. Vid en så kort utbildning som GSU INT måste utbildningsinnehållet noga värderas vad är viktigast, vad hamnar i fokus? Här har säker vapenhantering och skjututbildning prioriterats. Därefter utbildning i försvarsmedicin, CBRN, strid samt folkrätt. Övrig utbildning har tvingats nedprioritera, vilket inte innebär att den är oviktig men den hinns helt enkelt inte med. 133