Reglemente Grund- och repetitionsutbildning

Transkript

1 Reglemente Grund- och repetitionsutbildning 2016

2

3 Reglemente GRUND- OCH REPETITIONSUTBILDNING R GU RU 2016

4 Försvarsmakten Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP Grafisk bearbetning: Lars Carlstein; Jacob Flodén Produktionsid: Produktionsformat: Word Publikationsområde: UTB Tryck: Print on demand vid behov 2

5 VIDAR-handling: FM :4 Beslut om fastställande av Reglemente Grund- och repetitionsutbildning 2016 Reglemente Grundutbildning och repetitionsutbildning (R GU RU 2016) fastställs att gälla från och med Av bilaga 4 framgår särskilt de interims- /övergångsbestämmelser som gäller intill systemet är fullt utbyggt. Publikationens har inget registrerat M-nr Följande upphävs : Försvarsmaktens instruktion för befattnings- och förbandsutbildning (HKV , :50759) Försvarsmaktens instruktion för krigsförbandsövning (HKV , :50758) Särskilda bestämmelser för Grundläggande Militär Utbildning i Försvarsmakten (FM :3) Särskilda bestämmelser för Kompletterande Militär Utbildning i Försvarsmakten (FM :1) FM :13 Uppdrag-upprättande av granskningsnämnd vid OrgE Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på Detta beslut är fattat av C PROD, generallöjtnant Anders Silwer. I den slutliga handläggningen har överstelöjtnant Lars Carlstein, överste Olof Granander PROD STAB, generalmajor Karl Engelbrektson C FÖRBPROD deltagit, den sistnämnde tillika föredragande. Anders Silwer Karl L E Engelbrektson 3

6 REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG Nr Mom Omfattning Datum föredragning Beslut av 0 Ursprunglig fastställelse C PROD VIDAR - handling nr FM :4 Sida avser sidnummer i den rättade versionen. Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. Kom ihåg! Om du läser denna publikation i pappersform kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens intranät. Detta reglemente revideras av eller på uppdrag av HKV PROD UTB. Synpunkter på reglementet skickas till HKV PROD UTB, Att: huvudhandläggaren för reglementet. 4

7 Förord Försvarsmaktens grund- och repetitionsutbildningssystem (GU RU-system) ska bidra till att krigsförbanden över tid är personellt uppfyllda till anbefalld PersQ-nivå. Utbildningssystemet måste sammantaget vara både ett rationellt utbildningssystem som ett effektivt personalförsörjningssystem. För att lyckas måste utbildningen priorieteras. Huvuddelen av de som genomgår vår utbildning har frivilligt sökt sig till Försvarsmakten för att vara en del av Sveriges säkerhetspolitik och för att göra en insats för landet. Alla behövs och ska därför ges bästa möjliga förutsättningar för att förberedas för den uppgift som följer av den utbildning som erhålls. Avgörande för detta är att en utbildningsmiljö skapas som bidrar till alla medarbetare uppmuntras att ta egna initiativ och agera för att lösa uppgifter i samarbete med andra individer. Vidare förväntas medarbetarna göra medvetna val, ta hand om sig själva, varandra och sin omgivning. Under utbildning ska det finnas fokus på den enskildes fortsatta engagemang tillsammans med Försvarsmakten. En viktig del i detta är att finna och vägleda framtidens officerare som alla börjar med grundutbildning. Detta reglemente innehåller bindande bestämmelser om ledning och genomförande av grund- och repetitionsutbildning. Det innehåller också detaljerade och vägledande förklaringar samt beskrivningar av förhållningsätt rörande hur utbildningen ska genomföras. Det innehåller också bestämmelser, förmåner etc. som gäller under såväl grund som repetitionsutbildning. R GU RU är skrivet i första hand för den personal vid förband som ska leda planering, genomförandet och utvärdering av grund- och repetitionsutbildning. Andra grupper är yrkesvägledare, rekrythandläggare och utbildningsadjutanter. Reglementet är den grundläggande styrningen av grund- och repetitionsutbildning inom Försvarsmakten. Till reglemente kopplas handböcker för stridskrafterna, ett nytt kapitel i hemvärnshandboken, handbok GSSU och handbok RU samt målkataloger för krigsförbanden och dess nedbrytningar. Utbildning är en delmängd i personalförsörjningen, där bland annat det finns andra handböcker. Detta reglemente ska tillämpas parallellt med utbilningsbestämmelserna som gäller i övrigt. Denna publikation omfattas inte av sekretess. Användaranvisning Reglementets kapitel ett innehåller inledande, övergripande och allmänna bestämmelser. Kapitel två innehåller bestämmelser rörande grundutbildning, kapitel tre bestämmelser rörande repetitionsutbildning och kapitel fem innehåller övriga gemensamma bestämmelser för grund- och repetitionsutbildningen. 5

8 Innehåll Förord... 5 Användaranvisning Inledning Inledning Styrande dokument Handböcker för GU Handbok Repetitionsutbildning (H RU) Målkataloger och PersQ Plan för GU Tioårsplan för RU Plan för RU Principer för planering, genomförande och utvärdering av utbildning Utbildningsmiljön under GU och RU Inledning Krav på samtliga förband som genomför GU eller RU Grundutbildning (GU) Allmänt om GU GU omfattning och innehåll Utbildning Grundutbildning med behov av lång befattningsutbildning Grundläggande militär utbildning (GMU) Strimmor under GU Befattningsutbildning (BU) Förbandsutbildning (FU) Grundläggande krigsförbandsövning (GKÖ) Ansvarsfördelning i GU Attraktiv grundutbildning Kvalitetssäkring av rekryten, utbildningspremie samt dokumentation av GU Vad krävs för att vara godkänd från GU? Fullföljande av grundutbildningstid Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen Värdering av rekrytens lämplighet i befattning Militärbetyg och utbildningspremie Dokumentation av en individs GU Kvalitetssäkring av krigsförbandet efter genomförd GU Information före utbildningens start

9 Allmänt Informationsträff Inryckning till GU Utbildningsuppehåll Förmåner Behörighetshandling Hälsoundersökning, hörselkontroll, skadeanmälan, rehabiliteringsansvar samt TBE-vaccinering Daglig sjukvård Säkerhetsprövning med registerkontroll Optimerad Utbildning Närvaro och ledigheter samt rutiner vid sjukdom i hemmet Högskoleprov Utrustning Medinflytande Befordran av gruppbefäl Ordnings-, bevaknings- och ceremoniella uppgifter samt godkännande som skyddsvakt Individuppföljning Skiljande från, uppehåll i samt avbruten utbildning Överklagan av beslut om skiljande samt omprövning av militärbetyg Överklagan av beslut om skiljande Begäran om omprövning av militärbetyg Avslutningsceremonier Särskilda riktlinjer för GU HV Särskilda riktlinjer för GU/SI Uppföljning och utvärdering Repetitionsutbildning (RU) Syfte med RU Allmänt om RU Målbild krigsförbandens RU Ansvarsfördelning i RU HKV ansvar Förbandschefs ansvar Krigsförbandschefs ansvar Repetitionsutbildningens olika former Krigsförbandsövning (KFÖ) Grundläggande Krigsförbandsövning (GKÖ)

10 Särskild övning befäl (SÖB) Särskild övning förband (SÖF) Funktionsövning och systemövning Krigsförbandskurs (KFK) Ledningsträningsövning (LTÖ) Mobiliseringsövning (MobÖ) Inmönstringsövning (ImÖ) Efterarbeten Planering av RU Inledning Stöd för planering Säkerhetsprövning vid repetitionsutbildning Genomförande av RU Kvalitetssäkring, värdering och dokumentation av en individs RU Värdering av krigsförband som genomför RU och rapportering Värdering av individer som genomför RU Dokumentation av en individs RU Personalförsörjning via GU Mål och syfte personalförsörjning via GU Aktiviteter som stödjer personalförsörjningen Ansvarsförhållanden Centrala riktlinjer Byte av inriktning under GU Återrekrytering till del av GU Karriärplanering under GU Anställningsprocess för anställning av GSS ur GU Avtal som hemvärnsman efter GU Allmänt om rekrytering till utbildningar syftande till anställning som yrkes- eller reservofficer Militär behörighet att antas ur GU till SOU, SOU/R eller ROU Militär behörighet att antas ur GU till OP Krigsplacering efter genomförd GU eller RU Avbruten GU Övriga gemensamma bestämmelser för grund- och repetitionsutbildning Granskningsnämnd Granskningsnämnds sammansättning Granskningsnämnds uppgifter

11 5.2. Rättstjänst Sekretessbevis Glasögon Begrepp och förkortningar Bilaga 1 Metod för värdering av förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog efter GU eller RU Bilaga 2 Metod för värdering av lämplighet i befattning efter GU eller RU Bilaga 3 Mall för lämplighetsbedömning efter GU eller RU Bilaga 4 Interims-/övergångsbestämmelser Sakregister Litteratur/Källförteckning

12 1. Inledning 1.1. Inledning Detta reglemente gäller för all grundutbildning av rekryter enligt förordningen 1. Grundutbildning av andra militära personalgrupper, t ex frivillig personal eller viss personal för internationella militära insatser genomförs enligt andra bestämmelser, se vidare under Allmänt om GU. Reglementet omfattar också bestämmelser för Försvarsmaktens repetitionsutbildning av individer och krigsförband som bidrar till att krigsförbandens förmåga vidmakthålls. Detta reglemente är fastställt av Försvarsmaktens produktionschef. Eventuella avsteg får beslutas av Försvarsmaktens utbildningschef om inte annat anges i detta reglemente. Detta reglemente (R GU RU) innehåller bestämmelser för genomförandet av grund- och repetitionsutbildning. Antagning till grundutbildningen regleras i andra bestämmelser Styrande dokument Bild 1. Förteckning över de lagar, förordningar, föreskrifter, etc som påverkat detta reglemente framgår av under avsnittet Litteratur/Källförteckning 1 Förordning (2015:613) om militär grundutbildning 2 Instruktion med antagningsordning för militär grundutbildning 10

13 Reglemente Utbildningsbestämmelser Grundutbildning genomförs enligt reglemente utbildningsbestämmelser. 3 Grundutbildning av rekryter ska omfattas av en kursplan vilken kopplas till befattningstypkod (BTK-kursplan). BTK-kursplanen för en viss befattningstypkod gäller för hela grundutbildningsperioden, från inryckning till avslutning. Se under avsnitt Dokumentation av en individs GU. Särskilda bestämmelser för kurshantering av kurser inom ramen för grundutbildning ska framgå av reglemente utbildningsbestämmelser. Repetitionsutbildning genomförs enligt bestämmelser i detta reglemente, aktuella handböcker och målkataloger. Repetitionsutbildning omfattas inte av reglemente utbildningsbestämmelser. Övriga styrande dokument Grund- och repetitionsutbildning genomförs även enligt styrningar i VU, KFM, KFS, m.fl Handböcker för GU Grundutbildningens innehåll, upplägg, utvärderingar och uppföljningar regleras av stridskraftsvisa Handböcker för Grundutbildning. Handböcker utges för armé, marin, flygvapen, försvarslogistik samt ledning. För grundutbildning mot hemvärnet framgår motsvarande av hemvärnshandboken (HvH). Jämte de stridskraftsvisa handböckerna regleras vissa delar i grundutbildningen i Handbok Grundläggande Soldat- och Sjömansutbildningar (H GSSU). Här utges utbildningsanvisningar för GMU, FSU och GBU ingående i grundutbildningen. Av H GSSU framgår även utbildningsanvisningar för andra GSSU såsom GU-F, GSU-INT samt KombU. Vidare utges utbildningsanvisningar för GU/SI i H GSSU. Samtliga handböcker fastställs av C PROD Handbok Repetitionsutbildning (H RU) Av Handbok Repetitionsutbildning (H RU) framgår gemensamma bestämmelser för repetitionsutbildningar utöver detta reglemente. Vad avser RU i hemvärnet framgår bestämmelser i HvH. 3 Detta reglemente ersätter den tidigare Försvarsmaktens Utbildningsinstruktion (FM :1) 11

14 Målkataloger och PersQ Målkataloger Respektive stridskraftschef fastställer målkataloger, beslutar om framtagning av målkataloger och hur dessa revideras över tid. Syftet med målkataloger är att de ska utgöra Försvarsmaktens gemensamma grund i uppdragsprocessens samtliga skeden från uppdragsförslag, dialoger, uppdrag, utbildningsplanering med genomförande samt värdering av utbildningens resultat. I målkatalogen framgår vilka uppgifter som ska kunna lösas efter utbildningen av enhet eller individ, vilka förmågekrav som finns samt under vilka friktioner uppgifterna ska kunna lösas. Därmed styr målkatalogen val av innehåll i utbildningen. Utbildningen kvalitetssäkras genom att utbildningens resultat värderas i förhållande till målkatalogen. Målkatalogen säkerställer att det finns spårbarhet från krigsförbandsmålsättningen (KFM) till mål för en utbildning eller övning. Målkataloger ska finnas för fem nivåer och gäller för både grund- och repetitionsutbildningen. Se bild 2. Bild 2. Målkatalog befattning Varje KBEK ska kopplas till en målkatalog. Av målkatalog befattning ska framgå bl a vilken berörd GSSU 4 som ska genomföras för aktuell befattning, se vidare i H GSSU. Sammanhanget KDU PersQ 4 t ex GMU, GU-F eller KombU 12

15 Krigsduglighet (KDU) anger i vilken utsträckning ett förband uppfyller KFM. KDU uttrycks i en skala från 1-5, där 5 innebär att man helt uppfyller kraven uttryckta i KFM. KDU är en sammanvägning av tre Q-värden, PersQ, MaterielQ och AnläggningsQ. Dessa värden uttrycks i en skala från 1-5. PersQ anger den personella förmågan att lösa förbandets olika uppgifter. MaterielQ anger tillgänglighet och kvalité på krigsförbandets materiel. AnläggningsQ anger tillgänglighet och kvalité på krigsförbandets (eventuella) anläggningar. PersQ PersQ används både vid angivande av mål för en utbildningsinsats och vid värdering av förmåga i relation till målkatalog. PersQ individ används där det finns behov av att tydliggöra krav på förmåga hos individer t ex vid befattningsutbildningens olika delar eller vid värdering av förmåga för att se om utbildning i förband kan påbörjas. Användande av PersQ ska bidra till att vi genomför utbildingen med rätt ambitionsnivå. Därmed undviker vi såväl under- som överutbildning. PersQ förband PersQ Innebörd 5 Förbandet har framgångsrikt löst sina uppgifter under krigsförhållanden. 4 Förbandet är samövat till en sådan nivå att det är insatsberett i tillämpade 5 uppgifter enligt målkatalog. 3 Förbandet behärskar rutiner, är samövat i alla 6 huvuduppgifter och kan lösa dem i formella situationer 7. GMU- och befattningsförmåga finns hos huvuddelen av personalen på en sådan nivå att förbandet kan nå PersQ Förbandet behärskar grundläggande rutiner. Huvuddelen av personalen har endast förmåga att enskilt lösa sin uppgift men saknar förmåga i förband. 1 Ingen förmåga i förband. Huvuddelen av personalen kan inte lösa alla sina uppgifter i befattning. Tabell 1. 5 Ej känt, ej förövat, ej rekat etc. 6 I dialogen kan vissa uppgifter prioriteras vilket kan innebära att alla uppgifter enligt målkatalogen inte övas. 7 Känt, förövat, rekat etc. 8 Det som skiljer PersQ 3 från 4 är graden av samövning. Det behövs inte mer formell befattningsutbildning för att förbandet ska kunna utvecklas från PersQ 3 till 4. 13

16 PersQ individ PersQ Innebörd 5 Individen har framgångsrikt löst sina uppgifter enligt målkatalog befattning, i samarbete med andra i en enhet. Enheten löser uppgift under krigsförhållanden. 4 Individen kan lösa sina uppgifter enligt målkatalog befattning, i samarbete med andra i en enhet. Enheten löser uppgift i tillämpade situationer. 3 Individen kan lösa sina uppgifter enligt målkatalog befattning, i samarbete med andra i en enhet. Enheten löser uppgift i formella situationer. 2 Individen kan lösa sina uppgifter enligt målkatalog befattning, enskilt och i formella situationer. 1 Individen kan lösa enstaka uppgift enligt målkatalog befattning, enskilt och i formella situationer Plan för GU 14 Tabell 2. Varje förband som ska genomföra grundutbildning ska upprätta en plan för grundutbildning. Plan för grundutbildning är ett lokalt dokument som beskriver kommande grundutbildningsomgång. Denna beskriver vem som ska åstadkomma vad, när, var, varför och i förekommande fall hur. Detta innefattar bl a: vilka förbandsdelar och/eller befattningar som ska utbildas ansvarsfördelning stomplan för grundutbildningsomgången där t ex central och annan samordnad BU, högvakt, större övningar och ledigheter framgår eventuell samordning av TU/TF för officersaspiranter från skolor hur rekrytering innan och under grundutbildning ska genomföras Plan för grundutbildning kan framgå av förbandets verksamhetsorder (motsv.) Tioårsplan för RU Varje förband ska upprätta en tioårsplan för repetitionsutbildning. Underlag för tioårsplanen hämtas från bl a förbandets KFS som anger krav på förbandet i perioden. Tioårsplan för repetitionsutbildning beskriver när krigsförbanden planeras att genomföra olika former av repetitionsutbildning. Tioårsplanen ska revideras årligen Plan för RU För varje repetitionsutbildning ska förbandet upprätta en plan. Denna plan beskriver vem som ska åstadkomma vad, när, var, varför och i förekommande fall hur. Detta innefattar bl a: vilka förbandsdelar och/eller befattningar som ska utbildas ansvarsfördelning och tider för olika förberedelser

17 materiel tilldelning och övriga resursallokeringar, t ex instruktörsstöd stomplan där t ex samordnad BU, skjutningar, större övningar och ledigheter framgår 1.3. Principer för planering, genomförande och utvärdering av utbildning Generella principer för planering, genomförande och utvärdering av utbildning - HUR - följer den horisontella processen i modell enligt bild 3. Målkatalogerna (lodrätt) anger krav på förmåga - VAD -. Bild 3. Utbildningsmålen, oavsett om det handlar om mål för kompani, pluton eller enskild befattning, analyseras varvid ett innehåll för utbildningen skapas. Det finns också utbildningsmål som har sin grund i t ex lagar eller andra bestämmelser och inte är direkt kopplade till KFM, t ex administrativa bestämmelser. Innehållet organiseras i ett genomförande varvid ett resultat uppnås. Resultatet värderas avslutningsvis mot de mål som sattes för utbildingen. Denna princip utvecklas i Handbok Utbildningsmetodik (H UtbM, kapitel 2-3). 15

18 1.4. Utbildningsmiljön under GU och RU Inledning Försvarsmaktens medarbetare förväntas ta egna initiativ och agera för att lösa uppgifter i samarbete med andra individer. Vidare förväntas medarbetarna göra medvetna val, ta hand om sig själva, varandra och sin omgivning. Utbildningsmiljön ska ge utrymme för och uppmuntra till detta. Sammantaget ger det en sådan bild av Försvarsmaktens verksamhet att det positivt bidrar till Försvarsmaktens rekrytering. Se bild 7 nedan. 9 Grundutbildningen är för de flesta militära medarbetarna den första handgripliga kontakten med Försvarsmaktens verksamhet. För många är detta den tid då grunden för yrkesidentiteten skapas. Bild 7. Försvarsmaktens personal ska verka i en jämställd organisation där kvinnor och män kan utvecklas och får bidra med sin fulla potential till Försvarsmaktens operativa förmåga. Jämställdhet och jämlikhet är en del av de demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som Försvarsmakten ska försvara, såväl nationellt som internationellt. Försvarsmaktens personal har rätt att få arbeta i en miljö där var och en respekteras för sin kompetens och kunskap. Det är ett gemensamt ansvar att skapa en utbildningsmiljö som är inkluderande och som ger individer förutsättningar att utvecklas, oavsett olikheteter och skilda komptenser. En utbildningsmiljö fri från diskriminering är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. Försvarmakten blir en effektiv och trovärdig myndighet när medarbetare upplever delaktighet och får möjlighet att utvecklas både i sina yrkesroller och som individer Ur FMSI 2015 (FM :2, underbilaga 1.1) 10 Försvarsmaktens styrdokument för jämställdhet och jämlikhet, HKV :54891, bilaga 1 16

19 Krav på samtliga förband som genomför GU eller RU Allmänt Förband som genomför grund- eller repetitionsutbildning ska utifrån de lokala förutsättningar förbandet har, arrangera såväl utbildningen som situationen utanför tjänsten på ett sådant sätt att individer lär sig att de förväntas: Ta ansvar Göra medvetna val Ta initiativ och agera Lösa uppgifter tillsammans Ta hand om sig själva, varandra och sin omgivning Grund- och repetitionsutbildningen ska betraktas som en helhet. Tiden utanför den planerade tjänsten är lika viktig som själva utbildningen när det gäller att signalera till individerna vilka förhållningssätt och beteenden som förväntas av medarbetare i Försvarsmakten. Samtliga som på ett eller annat sätt befinner sig i tjänst hos Försvarsmakten förväntas bemöta varandra med det ömsesidiga förtroende som finns mellan ansvarstagande kollegor. Boende De som genomför grund- eller repetitionsutbildning har generellt sitt huvudsakliga boende i logement eller motsvarande. Respektive förband ska, utifrån de lokala förutsättningarna, skapa en god boendesituation. Säker förvaring av privata ägodelar såsom t.ex. kläder och datorer ska kunna ske. Möjlighet att hantera hygien könsseparerat ska finnas. Vid förband där kvinnor är i minoritet ska förbandet säkerställa att kvinnor bor tillsammans med andra kvinnor. Istället för att sprida ut kvinnorna, ska förbandet planera boendet så att minst två kvinnor finns i varje grupp. 11 Fritid Förbandet ansvarar för att det finns en planering som gör att det finns tid och möjlighet för främst rekryter att utöva fritidsintressen. En rekryt ska i god tid få veta var och när utbildningen genomförs, så att denne till exempel kan planera in en kvällskurs. Samtliga förband ska tillhandahålla möjlighet till enskild träning och till lagsport under fritiden. I anslutning till det huvudsakliga boendet ska individerna ha tillgång till: Internet gemensamhetsutrymme (dagrum) TV 11 I en situation där det endast finns två kvinnor vid en utbildning ska förbandet se till att de placeras i samma boende.i fält är det en annan sak, vilket kan komma att kräva andra lösningar. 17

20 Utöver detta ska förband, utgående från lokala förutsättningar, tipsa om fritidsaktiviteter som erbjuds på orten. Detta kan ske i samarbete med lokala intressenter som t.ex. soldat- och örlogshem, kommuner, föreningar eller näringsliv. Planering av tid, resor m.m. Tjänstgöringstid, resor m.m. bör planeras i lika god tid som för anställd personal och förändringar med kort framhållning ska undvikas. Måltider Måltider för de som genomför grund- eller repetitionsutbildning bör serveras i samma lokal som för anställd personal. I anslutning till det huvudsakliga boendet bör individerna ha möjlighet att förvara och värma enklare mat av karaktären en kopp te och en kvällsmacka. Besök De som genomför grund- eller repetitionsutbildning bör, om det är säkerhetsmässigt och praktiskt möjligt, kunna ta emot besök. Om besök inte kan tas emot i individernas huvudsakliga boende kan detta ordnas genom att man får tillgång till lämplig lokal utanför skyddsobjektet, t.ex. soldathem eller örlogshem. Plan för utveckling Vid varje förband där grund- eller repetitionsutbildning genomförs ska det finnas en plan för utveckling av utbildningsmiljö, enligt ovan. Denna plan ska vara känd för företroendevalda och behandlas på förbandsnämnder. 18

21 2. Grundutbildning (GU) 2.1. Allmänt om GU Grundutbildning omfattar en allmän grundläggande militär utbildning och en därpå följande utbildning som sammantaget syftar till att rekryten ska kunna: 12 a) krigsplaceras enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt b) anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman c) påbörja utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer d) teckna avtal som hemvärnsman. Den som antagits till eller genomgår grundutbildning benämns rekryt. Grundutbildningen ska omfatta lägst 120 utbildningsdagar och som högst 365 utbildningsdagar. Utbildningsdagar är alla dagar från och med inryckningsdagen till och med avslutningsdagen. Den totala grundutbildningstiden styrs av längden på den befattningsutbildning som ska genomföras under grundutbildningen. Undantag från ovanstående tider kan vara t ex då en rekryt antas till grundutbildning via reservantagning och ansluter till grundutbildningen först någon vecka in i utbildningen. Likaså kan även den rekryt som tidigare genomfört GMU få tillgodoräkna sig grundutbildningstid och utbildningstiden kan då understiga 120 utbildningsdagar. Beslut om tillgodoräknande sker vid antagning till grundutbildningen. Om en rekryt t ex byter inriktning under pågående grundutbildning kan den samlade utbildningstiden överstiga 365 dagar. 13 På motsvarande sätt kan den rekryt som kompletterar sin grundutbildning, t ex inför anställning som GSS i Försvarsmakten, sammantaget erhålla en grundutbildningstid som överstiger 365 utbildningsdagar. Grundutbildningen kan resultera i omsättning av förbandsenheter (grupp till kompani) eller individvis omsättning. Krigsförbandets behov styr på vilket sätt som omsättning sker. Övrig militär grundutbildning regleras inte av detta reglemente utan av nedanstående handlingar: Personalkategori Utbildning Styrande dokument Frivillig personal GU-F samt aktuell befattningsutbildning H GSSU samt H Friv 14 Viss personal för internationella insatser GSU-INT samt eventuell befattningsutbildning H GSSU samt C INS handling rörande rekrytering via GSU INT 12 Förordning (2015:613) om militär grundutbildning, 2 13 Utbildningspremie och beräkningsgrund, se avsnitt Kvalitetssäkring av rekryten, utbildningspremie samt dokumentation av GU 14 Kommer att ersättas med ett motsvarande reglemente 19

22 Civila arbetstagare krigsplacerade i krigsförband KombU samt eventuell befattningsutbildning om befattningen inte kräver beväpning. H GSSU Om befattningen kräver att arbetstagaren ska beväpnas genomförs som lägst GU-F. Tabell GU omfattning och innehåll Utbildning Grundutbildning kan omfattas av följande delar, se bild 4a-4e: Grundläggande militär utbildning (GMU) Befattningsutbildning (BU) Förbandsutbildning (FU) Grundläggande krigsförbandsövning (GKÖ) alternativt slutövning Vård, återställning och avslutning (AVSL.) Bild 4a. Generiskt GU koncept Bild 4b. GU mot marina förband Grundutbildning mot marina förband saknar förbandsutbildningsskede. Detta genomförs inom ramen för den inledande anställningen och placering i förband. Bild 4c. GU mot flygvapenförband 20

23 Grundutbildning mot flygvapenförband omfattar som regel förbandsutbildningsskede med slutövning istället för GKÖ. Slutövningen genomförs med tillfälligt sammansatta GU-förband. Bild 4d. GU mot hemvärnsförband Grundutbildning mot hemvärnet omfattande 4-7 månader saknar förbandsutbildningsskede. Detta genomförs inom ramen för hemvärnets utbildningssystem. Bild 4e. GU/SI Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) inför kommande GOU 15 saknar förbandsutbildningsskede. GU/SI utvecklas i H GSSU. All grundutbildning omfattas av delarna GMU och BU. Vissa kategorier genomför FU och GKÖ inom ramen för grundutbildning. Vissa kategorier genomför FU och GKÖ/KFÖ inom ramen för sin anställning eller avtalsskrivning. Gruppbefälsutbildning är en del av BU. Försvarsmakten definierar minsta krav på förmåga för alla rekryter genom utbildningsanvisningarna för GMU, FSU och FSjU. Motsvarande för alla GB ska hanteras inom ramen för GBU. Dessa utbildningsanvisningar återfinns i H GSSU Grundutbildning med behov av lång befattningsutbildning Befattningar med behov av lång grundutbildning hanteras enligt nedan, se bild 4f: räcker inte grundutbildningstid omfattande 9 månader, genomför befattningstypen grundutbildning omfattande 11 månader. 15 Grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildningen som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan (sammanfattande begrepp för SOU, OP, ROU) 21

24 räcker inte grundutbildningstid omfattande 11 månader, genomför befattningstypen inledande grundutbildning omfattande 11 månader som ger viss användbarhet och möjlighet till krigsplacering. Efter grundutbildningens avslut kompletteras grundutbildningen med resterande befattningsutbildning inom ramen för anställning som GSS. Exempel: En befattningstyp ska erhålla befattningsutbildning för tung lastbil med släp, hjullastare, ksp-skytt samt stridsjukvårdare. Under sin 11 månaders grundutbildning genomförs all utbildning utom stridsjukvårdarutbildningen. Denna genomförs efter grundutbildning inom ramen för anställning som GSS. Bild 4f Grundläggande militär utbildning (GMU) GMU är en försvarsmaktsgemensam, enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning. Genom GMU skapas en försvarsmaktsgemensam förmågegrund. Vidare skapas möjligheter till ett flexibelt personalflöde och fortsatt grundutbildning efter GMU. Tre exempel på sådana personalflöden är: återrekrytering av personal som tidigare valt eller tvingats avbryta grundutbildningen alternativt endast genomfört GMU under tidigare år. byten av utbildningsinriktning där bytet innebär byte av förband, personalgrupp och/eller arbetsområde/befattning. Sådana byten ska kanaliseras till perioden mellan GMU och BU. kompletteringsutbildning av rekryter som t ex söker anställning som GSS men saknar tillräcklig omfattning av grundutbildning alternativt saknar relevant befattningsutbildning för tjänsten. I kapitel 4 utvecklas personalflöden. Utbildningsanvisningar och former för kvalitetssäkring av GMU-skedet framgår av H GSSU. Av utbildningsanvisningar för GMU ska framgå: utbildningsmål, hänvisningar för utbildning, övergripande upplägg samt kriterier för godkänt resultat från GMU 22

25 utbildningskontroller och lämplighetsbedömning under GMU rapportering och dokumentation av GMU uppföljning och utvärdering av GMU hantering av underkända rekryter efter GMU GMU är organiserat i sju utbildningsprojekt och fem strimmor, se bild 5. Projekten genomförs under en avgränsad tid med tydliga mål. Strimmor har tydliga mål men genomförandet är utsträckt över hela GMU Strimmor under GU Bild 5. Under grundutbildningen, efter GMU genomförs fortsatt verksamhet i strimma A, C, D och E. I H GSSU/GMU ska framgå hur utbildningsmål, m.m. för strimmorna regleras över hela grundutbildningen. 23

26 Befattningsutbildning (BU) BU ska leda till att rekryten utvecklar specifika förmågor för att lösa uppgifter i planerad, specifik befattning i visst krigsförband. BU kan omfatta generella eller specifika utbildningar/kurser/övningar. All BU ska omfatta någon av nedanstående generella befattningsutbildningar: Fortsatt soldatutbildning (FSU) Fortsatt sjömansutbildning (FSjU) För blivande gruppbefäl ska BU även omfatta: Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) Stridskraftschef kan fatta beslut om undantag avseende hela eller delar av FSU eller FSjU. Sådana undantag ska framgå av målkatalog KBEK. BU kan vara styrd avseende innehåll eller krav för godkänt resultat men kan också vara mer generellt hållen och variera t ex mellan instruktörslag, förband eller utbildningsår. Målkatalog befattning styr de utbildningsmål som befattningsutbildning ska uppnå. BU kan omfatta en formell utbildningsdel samt en del som består av fortsatt utbildning. Den inledande formella BU är individuell och grundläggande, den ska leda till PersQ 2. I fortsatt BU används individuella förmågor i olika sammanhang och i samarbete med andra. Lärandet utvecklas mot PersQ 3 i den fortsatta utbildningen då förbandet löser sina uppgifter. Om rationalitet eller kostnadsbesparing nås eller om materieltillgång så kräver ska BU samordnas. Samordning av BU ska ske inom ordinarie VU-process Förbandsutbildning (FU) FU genomförs i slutet av grundutbildningen och syftar till att samöva förbandsenheter. Antingen för att skapa förutsättningar för krigsplacering av del av krigsförband eller för att ge individer en erfarenhet av att öva i sammansatta förband. Alla grundutbildningar omfattas inte av ett tydligt FU-skede utan vissa stridskrafter genomför FU först efter genomförd grundutbildning, se bild 4a-4e Grundläggande krigsförbandsövning (GKÖ) En del av FU kan vara en GKÖ. Denna bör så långt som möjligt genomföras: sammansatt av rekryter, GSS, yrkes- och reservofficerarer som ska ingå i krigsförbandet med krigsförbandets typmateriel GKÖ bör vara samordnad med KFÖ för resterande delar av krigsförbandet eller andra krigsförband. 24

27 2.3. Ansvarsfördelning i GU Nedan exemplifieras hur ansvaret för grundutbildningens olika delar fördelas: C FÖRBPROD i egenskap av såväl C FÖRBPROD som FM UTBCH är ytterst ansvarig för grundutbildningen. Detta innebär bl a att: - samordna utbildningsprocessen i GU-systemet med skolornas utbildningsprocess avseende bl a TU/TF - central samordning av BU - samordning av Försvarsmaktens övningsverksamhet - sammanhåller Försvarsmaktens KBEK- och tilläggskvalifikationer HKV PROD UTB stödjer C FÖRBPROD. Grundutbildningen leds och samordnas av respektive stridskraftschef (AC, MC, FVC, FLOGC, LSC). Detta innebär bl a att: - tilldela utbildningsuppdrag och resurser för utbildning, - målkataloger är fastställda - Handbok Grundutbildning inom respektive stridskraft är fastställd - KBEK-kvalifikationer är fastställda - tilläggskvalifikationer är fastställda och tillgängliggjorda - berörda utrustningskort är fastställda - genomföra uppföljning av grundutbildningen RIKSHVC utger anvisningar avseende grundutbildning mot hemvärnet. RIK- SHVC tillser att motsvarande styrningar som övriga stridskraftschefer ansvarar för, finns för grundutbildning mot hemvärnet. Vad avser uppdrag och resurser hanteras detta via förbandens ordinarie PROD SKA. På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av försvarsmaktsgemensam GMU, FSU, GBU och GU/SI. Vid respektive förband där grundutbildning genomförs, ska förbandschef utse en eller flera ansvariga för grundutbildningen. Denne eller dessa leder grundutbildningen av rekryter tillhörande förbandet på respektive utbildningsort och benämnas i detta reglemente för chef grundutbildning (C GU) Attraktiv grundutbildning För att skapa en grundutbildning som uppfattas attraktiv av rekryten ska ett antal aktiviteter, vilka inte direkt är kopplade till PersQ, genomföras. Dessa aktiviteter ska: bidra till att rekryten fullföljer sin grundutbildning och bidra till att rekryten fortsätter i ett engagemang i Försvarsmakten och stödja deltidspersonal i sitt engagemang utanför Försvarsmakten. Se vidare i avsnitt Aktiviteter som stöder personalförsörjningen. 25

28 2.5. Kvalitetssäkring av rekryten, utbildningspremie samt dokumentation av GU Med begreppet kvalitetssäkring av rekryten avses en process som säkerställer att rekryten utvecklar erforderlig förmåga under grundutbildningen samt att rekryten är lämplig i befattning. Kvalitetssäkring av rekryten grundar sig på tre delar: målkatalog för befattning utbildningens genomförande värdering på individnivå av utbildningens resultat respektive lämplighet i befattning Målkatalog för befattning Målkatalog för befattning (KBEK) är styrande för kvalitetssäkringen av rekryten. Målkataloger fastställs av respektive stridskraftschef. Av målkatalog för befattning framgår de uppgifter som respektive befattning (KBEK) ska kunna lösa. Dessa uppgifter är utbildningens slutmål och genererar grundutbildningens innehåll. Målkatalogen är också det dokument mot vilket individens slutliga förmåga värderas. Utbildningens genomförande Utbildning inom ramen för grundutbildningen syftar till att individen utvecklar den förmåga som krävs för att lösa uppgifter enligt målkatalogen. Utbildningsanordnarens förmåga att välja relevant innehåll i utbildningen och att ordna detta i ett pedagogiskt välavvägt genomförande, blir avgörande för vilken förmåga rekryten kan utveckla. Värdering på individnivå av utbildningens resultat respektive lämplighet i befattning Denna del i modellen beskriver värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen respektive lämplighet i befattning. Se vidare under avsnitt Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog befattning samt Värdering av rekrytens lämplighet i befattning. Färdigheter och kunskaper Av förordningen 16 framgår bl a att: Den militära grundutbildningen ska ge grundläggande militära färdigheter samt kunskaper om det svenska försvaret och dess syfte. Vidare ska den militära grundutbildningen ge de särskilda militära färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna: a) krigsplaceras i en befattning i totalförsvaret, b) anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman, c) antas till utbildning som kan leda till en anställning som yrkes- eller reservofficer, eller d) teckna avtal som hemvärnsman. I förordningen 17 och Försvarsmaktens föreskrifter 18 används begreppet färdigheter och kunskaper. I detta reglemente sammanfattar vi de två begreppen med förmåga 19. Motiven till detta är flera: 16 Förordning (2015:613) om militär grundutbildning, 6 17 Förordning (2016:613) om militär grundutbildning 18 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning (FFS 2015:5), Pedagogiska grunder (2006). s

29 Vi vill tydliggöra att i en militär kontext syftar mänskliga handlingar till att få något gjort: att få uppgifter lösta. Militära enheter finns till för att lösa uppgifter, det är det som konstituerar dem. Utbildning och lärande kan alltså studeras med uppgiften som utgångspunkt. Innehåll i och resultat av en utbildning kan bedömas mot bakgrund av hur de bidrar till förmågan att lösa kommande uppgifter. 20 Begreppet förmåga används i KFM och målkataloger. Målkatalogerna för befattning beskriver de uppgifter befattningen ska kunna lösa vilka är nedbrutna från krigsförbandets uppgifter. För att lösa en uppgift krävs förmåga, vilket definitionsmässigt är mer omfattande än färdigheter och kunskaper. Bl a inryms även vilja, engagemang, och förståelse av sammanhanget i begreppet förmåga Vad krävs för att vara godkänd från GU? Av Försvarsmaktens föreskrifter 22 framgår att godkänt resultat från grundutbildningen kräver att rekryten: har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut har färdigheter och kunskaper att lösa uppgifter enligt målkatalogen för befattningstypen är lämplig i befattningen bedömd utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbedömning Godkänt resultat i samtliga tre delar krävs för att erhålla godkänt resultat från grundutbildningen Fullföljande av grundutbildningstid Fullföljandet av grundutbildningstiden ska bidra till att krigsförbanden över tid är personellt uppfyllda till anbefalld PersQ-nivå. Rekryten förväntas fullfölja den grundutbildningstid som i antagningsbeslutet har erbjudits av Försvarsmakten och som rekryten har bejakat i antagningen till utbildningen. Av den anledningen ingår fullföljandet av grundutbildningstid enligt antagningsbeslut som ett kriterium för godkänd grundutbildning och således erhållande av utbildningspremie. Reserverantagna som påbörjat grundutbildning efter ordinäre utbildningsstart, ska räkna grundutbildningstiden från den dagen de påbörjat utbildningen. 23 Den rekryt som byter inriktning under grundutbildningen ska erhålla nytt antagningsbeslut, se kapitel H UtbM, s H UtbM, s Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning (FFS 2015:5), Avseende inryckningstider för reservantagna se Gällande Instruktion med Antagningsordning för militär grundutbildning 27

30 En rekryt som avbryter grundutbildningen efter minst 120 utbildningsdagar ska dokumenteras som värnpliktig och föreslås för krigsplacering, trots att grundutbildningstiden inte fullgjorts. Detta under förutsättning att Försvarsmakten bedömer att användbarhet mot en viss målkatalog för befattning (KBEK) samt att lämplighet i den befattningen finns. Se vidare i kapitel 4. Vid avbruten grundutbildning ska inte nytt antagningsbeslut fattas. En rekryt som avbryter grundutbildningen innan 120 utbildningsdagar har genomförts ska dokumenteras som underkänd utan användbarhet och föreslås inte för krigsplacering Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen Värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen, grundar sig på en helhetsbedömning av rekrytens utbildningsresultat. Bedömningen görs i en skala 0-4 med innebörd enligt tabell 4 nedan. Nivåer vid värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen Gradering Innebörd 0 Rekryten har inte tillräcklig förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning. 1 Rekrytens utbildningsresultat är något under genomsnitt. Rekryten har tillräcklig förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning. 2 Rekrytens utbildningsresultat är genomsnittligt. Rekryten har förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning. 3 Rekrytens utbildningsresultat är något över genomsnittet. Rekryten har god förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning. 4 Rekrytens utbildningsresultat är klart över genomsnittet. Rekryten har mycket god förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning. Anmärkning Rekryten kan inte godkännas på aktuell befattning. Rekryten har en underkänd förmåga och kan inte krigsplaceras. Rekryten har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras. Rekryten har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras. Rekryten har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras. Rekryten har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras. Tabell 4. 28

31 En förenklad bedömning och återkoppling ska ske löpande under grundutbildningen och bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt Individuppföljning. Den förenklade bedömningen syftar till att rekryter, vilka riskerar att erhålla underkänt resultat från grundutbildningen, ska få återkoppling på genomförd utbildning och möjlighet att komplettera utbildning så att godkänt resultat från grundutbildningen kan erhållas. Samtal där rekrytens befäl/lärare informerar rekryten om att ett underkännande riskeras ska dokumenteras så att det framgår att denna information givits, rekryten ska skriftligen kvittera att så skett. Om rekryten varit frånvarande från utbildningen i sådan omfattning att rekryten inte bedöms nå utbildningens målsättningar ska rekryten kallas till granskningsnämnd. Vid granskningsnämnden ska rekrytens förutsättningar att nå godkänt resultat prövas. Bedöms rekryten inte kunna nå godkänt resultat ska rekryten skiljas från grundutbildningen. Se vidare avsnitt Skiljande från, uppehåll i samt avbruten utbildning. Metod för värdering av rekrytens förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen framgår av bilaga Värdering av rekrytens lämplighet i befattning Av Försvarsmaktens föreskrifter 24 framgår de kriterier som ska utgöra grund för bedömning av rekrytens lämplighet i befattning. Dessa kriterier är inarbetade i särskild mall för lämplighetsbedömning, se bilaga 3. Metod för värdering av rekrytens lämplighet i befattning framgår av bilaga 2. Lämplighet i befattning uttrycks i skalan 0-4 med innebörd enligt tabell 5 nedan. En förenklad bedömning och återkoppling ska ske löpande under grundutbildningen och bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt Individuppföljning. Den förenklade bedömningen syftar till att rekryten ska kunna utveckla beteenden så att godkänt resultat från grundutbildningen kan erhållas. Samtal där rekrytens befäl/lärare informerar rekryten om att ett underkännande riskeras ska dokumenteras så att det framgår att denna information givits, rekryten ska skriftligen kvittera att så skett. 24 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning (FFS 2015:5), 17 29

32 Tabell för värdering av lämplighet i befattning Gradering Innebörd Anmärkning 0 Rekryten är inte lämplig i befattning. Rekryten kan inte godkännas på aktuell befattning. Rekryten kan inte krigsplaceras. 1 Rekrytens lämplighet i befattning är något under genomsnittet. Rekrytens lämplighet i befattning är tillräcklig. Rekrytens lämplighet är godkänd och rekryten kan krigsplaceras. 2 Rekrytens lämplighet i befattning är genomsnittlig. Rekryten är lämplig i befattning. 3 Rekrytens lämplighet i befattning är något över genomsnittet. Rekryten är väl lämplig i befattning. 4 Rekrytens lämplighet i befattning är klart över genomsnittet. Rekryten är mycket väl lämplig i befattning Militärbetyg och utbildningspremie Rekrytens lämplighet är godkänd och rekryten kan krigsplaceras. Rekrytens lämplighet är godkänd och rekryten kan krigsplaceras. Rekrytens lämplighet är godkänd och rekryten kan krigsplaceras. Tabell 5. För att vara godkänd efter grundutbildning krävs enligt Försvarsmaktens föreskrifter 25 att rekryten: har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut har kunskaper och färdigheter att lösa uppgifter enligt målkatalogen för befattningen är lämplig i befattningen bedömd utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbedömning Värderingen av ovanstående tre delar ska sammanställas i ett militärbetyg. Militärbetyget syftar till att beskriva hur väl rekryten har tillgodogjort sig grundutbildningen. Detta kan användas exempelvis vid krigsplacering, vid antagning till yrkes- eller reservofficersutbildning, vid avtalsskrivning med hemvärnet, vid anställning inom Försvarsmakten eller hos annan arbetsgivare. Militärbetyg ska tilldelas rekryt som genomfört grundutbildning om 120 utbildningsdagar eller mer. Godkänt resultat Om godkänt resultat finns i samtliga tre delar är rekryten godkänd och militärbetyget är godkänt. Godkänt militärbetyg föreslås av plutonchef (motsv.) och fastställs av kompanichef (motsv.). 25 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning (2015:613) om militär grundutbildning (FFS 2015:5), 17 30

33 Godkänt militärbetyg innebär även beslut om att rekryten erhåller utbildningspremie, vars storlek är i relation till den tid som rekryten genomfört grundutbildning, se avsnitt Förmåner. Militärbetyg är kopplat till individen och ska dokumenteras i system PRIO. Militärbetyget ska också framgå av utbildningsbeviset se avsnitt Avslutningsceremonier. Det senast fastställda militärbetyget är det gällande militärbetyget. Icke godkänt resultat efter grundutbildningen Om godkänt resultat inte finns i samtliga tre delar är rekryten icke godkänd efter grundutbildningen och militärbetyget är icke godkänt. Ett icke godkänt resultat efter grundutbildningen, föranlett av att rekryten inte fullföljt hela grundutbildningstiden enligt antagningsbeskedet, fastställs av C GU vid förband. En sådan rekryt kan krigsplaceras på befattning (KBEK) som motsvarar de förmågor rekryten utvecklat under grundutbildningstiden. Detta under förutsättning att rekryten bedöms lämplig för denna befattning. Erhållna kvalifikationer ska dokumenteras för dessa rekryter. En rekryt som är icke godkänd, föranlett av att rekryten inte fullföljt hela grundutbildningstiden enligt antagningsbeskedet, erhåller inte utbildningspremie. Ett icke godkänt resultat efter grundutbildningen, föranlett av att rekryten värderats som inte godkänd i förmågor att lösa uppgifter enligt målkatalogen eller värderats inte i lämplighet i befattning ska överlämnas till C GU. Denne ansvarar för att värdering sker mot andra befattningar (KBEK) innan hon eller han slutligen fastställer ett icke godkänt militärbetyg. Kan rekryten godkännas och t ex krigsplaceras mot annan KBEK, ska så ske. Sådana rekryter ska då erhålla godkänt militärbetyg mot ny KBEK samt utbildningspremie för den utbildningstid som genomförts, dock max 365 dagar. Vid sådan värdering sker en bedömning mot förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen för den nya befattningen. Värdering av lämplighet i befattning genomförs i detta fall endast av befäl/lärare. Icke godkänt militärbetyg ska dokumenteras i system PRIO. Icke godkänd rekryt kan erhålla intyg för den grundutbildningstid som är genomförd. Se mall på samarbetsytan Grund- och repetitionsutbildning. 26 Fastställt militärbetyg med motivering ska delges rekryten före avslutning av grundutbildningen. Rekryten signerar att militärbetyget är delgivet. Utbildningspremie Militärbetyg ska fastställas så att utbildningspremie kan utbetalas samlat för alla rekryter vid förbandet och i så nära anslutning till avslutning av grundutbildning som möjligt. Beslut om utbildningspremie kan överklagas till Statens överklagandenämnd. 27 Nämndens beslut får inte överklagas. Ett överklagande ska skriftligen inlämnas till Försvarsmakten, den myndighet som har fattat beslutet. Överklagandet ska ha inkommit dit 26 EMILIA 27 Förordning (2015:613) om militär grundutbildning, 18 31

34 inom tre veckor från den dag då rekryten fick del av beslutet. I överklagandet ska rekryten ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som rekryten begär. Handläggning av överklaganden ska ske vid FM HRC. Kopia på överklagan samt överklagande nämndens beslut ska skickas till HKV PROD UTB (rekrytombud). Förtroendepersoner och lokalt medinflytandeansvariga ska vara beredda att stödja rekryt vid överklagan av beslut om utbildningspremie. Se även avsnitt Överklagan av beslut om skiljande samt omprövning av militärbetyg Dokumentation av en individs GU Tills systemet med dokumentation av grundutbildningen finns uppbyggs i system PRIO ska motsvarande uppgifter dokumenteras i handling vid respektive förband. Dokumentationen syftar till att beskriva: den grundutbildning som en individ har genomfört och därmed denna individs användbarhet i krigsorganisationen efter genomförd grundutbildning, d.v.s. krigsbefattningskod (KBEK) hur väl en individ har tillgodogjort sig grundutbildningen, d.v.s. militärbetyget Dokumentationen ska kunna användas som underlag: till förslag för krigsplacering vid anställning, avtalsskrivning eller antagning till yrkes- eller reservofficersutbildning för statistik och underlag för personalflödesberäkningar för efterlevnad av förvaltningsmässiga krav Genomförd dokumentation ska överföras till Rekryteringsmyndigheten. Dokumentation av grundutbildningen ska omfatta fyra delar, BTK-kurs, KBEKkvalifikation, eventuella tilläggskvalifikationer och militärbetyg, se bild 6 och tabell 6 nedan. 32