BUDGET 2014 Ekonomiplan

Transkript

1 BUDGET 2014 Ekonomiplan

2

3 BUDGET FÖR ÅR 2014 EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Innehåll 1. STRATEGIN SIBBO Förändringar i omvärlden EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomin Sibbo kommuns ekonomi BUDGETEN 2014 OCH EKONOMIPLANEN Befolkning Inkomstgrunderna Utgiftsgrunderna Personalen Investeringar Resultaträkning och finansieringsanalys Budgetberedningen och balanseringen av budgeten Skyldighet att täcka underskott BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Nettobudgetering Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär Uppföljning av resultatet för verksamheten och ekonomin DRIFTSEKONOMIDELEN Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Tekniska utskottet/byggnads- och miljöutskottet RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN FINANSIERINGSDELEN

4

5 BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN STRATEGIN SIBBO 2025 Kommunstrategin Sibbo 2025 uppdaterades år 2013 och fullmäktige godkände uppdateringen Strategin grundar sig på visionen Sibbo Finlands mest eftertraktade. Sibbo är en oas i huvudstadsregionen som erbjuder en gemenskaplig boende- och fritidsmiljö samt förutsättningar för framgångsrikt företagande. Invånarna och företagarna i Sibbo är aktiva och initiativrika människor som samarbetar med varandra. Kommunorganisationens verksamhet bygger på följande värdegrund: Tjänstvillighet Sibbo prioriterar kundorientering i all sin verksamhet. Sibbo är en snabb och flexibel kommun. Sibbo vårdar sina interna kundrelationer. Öppenhet Sibbos information är tidsenlig och tvåspråkig. Sibbos verksamhet är transparent. Sibbo är en bra och pålitlig aktör och samarbetspartner. Uppfinningsrikedom Ständig utveckling är en del av Sibbos vardag. Sibbo är känt för kreativa och modiga lösningar. Tillväxtmål och ekonomiska mål under strategiperioden: Invånare Genomsnittlig tillväxt/år 2013: ca tillväxt ca 2 3 % ( ) 2017: ca tillväxt ca 4 5 % ( ) 2020: ca tillväxt ca 5 % ( ) 2025: ca Resursfördelningen baserar sig på kommunens helhetsfördel, avdelningarnas behov är olika vid olika tidpunkter. Finansieringen av driftsekonomin baserar sig på skatteinkomster, statsandelar och avgiftsinkomster, inte på försäljning av egendom. Investeringsfinansieringen är på lång sikt hållbar. 1

6 Strategiska fokusområden: - Markanvändning, boende och trafik - Strategisk grund för serviceproduktionen: Kundorienterade tjänster är faktorer för tillväxt. Sibbo involverar kunderna, serviceproducenterna och personalen, men beaktar individens eget ansvar. Sibbo producerar tjänsterna tillsammans med andra kommuner, den privata sektorn och tredje sektorn individuellt. Sibbo skapar vi-anda och eftersträvar gemenskap och social harmoni. Sibbo är lyhörd för förändringar av behoven och nya verksamhetssätt förebygger genom växelverkan och söker nytt. Sibbo är på väg mot en 24/7-service som är oberoende av tid, plats och redskap. Markanvändning, boende och trafik (MBT): Sibbo erbjuder mångsidiga bondealternativ och Sibbos natur- och landskapsvärden är en källa till välbefinnande bland kommuninvånarna. Sibbo planlägger i främsta hand på kommunägda marker. I början av planeringsperioden ligger byggandets huvudvikt på Nickby och Tallmo och i slutet av planeringsperioden på södra Sibbo (Söderkulla-Majvik). Tätortsområdena i Sibbo formas till socialt balanserade områden med en tät struktur som stöder sig på kollektivtrafiken och i Nickby på spårtrafiken. Byarna i Sibbo utvecklas tillsammans med byborna med hjälp av byplaner. Sibbo kommun främjar aktivt produktionen av hyresbostäder. Näringslivet: Hela kommunorganisationen främjar företagens verksamhet, etablering och utveckling i området genom snabb och smidig service. Sibbo kommun har ett tidsenligt näringsprogram som styr näringslivets utveckling och möter kommunens tillväxtmål. Genom markanskaffning och planläggning garanteras en tillräcklig tomtreserv för att utöka antalet arbetsplatser. Målet är att fördubbla antalet arbetsplatser i Sibbo fram till år 2025, >

7 Strategiska mål för fullmäktigeperioden I samband med uppdateringen av strategin godkände fullmäktige följande strategiska mål för organisationen för fullmäktigeperioden: Kundorienterade kommuntjänster som främjar välbefinnandet och hälsan Utveckling av kundservicen i hela organisationen. Hantering av kundrespons Invånarorienterade produktfamiljer över avdelningsgränserna Mätbara modeller för effekter och produktion Kostnadsstrukturen klar. Ständig förbättring Alla anställda är förpliktade att utveckla det egna arbetet och den gemensamma verksamheten. Vi lämnar bekvämlighetszonen och tar små snabba steg för att utveckla verksamheten i den riktning som ledningen bestämt. S.k. grytlocksprincip inom ekonomin Högst en inflationsjusterad nolltillväxt för utgifter, ökningen av kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin överstiger inte skatteinkomsterna. Driftsekonomins kostnader per invånare överstiger inte medeltalet i Nyland. Verksamhetsutgifterna täcks med verksamhetsintäkter, skatter och statsandelar. Inkomstfinansieringen för investeringar fördubblas från och med Årsbidraget täcker avskrivningarna enligt plan. Lyftkranar till Sibbo Byggandet inleds. Flexibilitet för att finna lösningar som möjliggör ett snabbare och mera kostnadseffektivt byggande Tillräckligt tomtutbud till försäljning. De strategiska målen för avdelningarna och de bindande årsmålen som härleds ur dem grundar sig på de ovan nämnda målen för fullmäktigeperioden. Sambandet mellan de strategiska målen för fullmäktigeperioden och målen för avdelningarna framgår av tabellen som bifogas budgeten. Utvecklingen av nyckeltalen i budgeten och bokslutet mäter hur de strategiska målen för fullmäktigeperioden uppnås. Beslut om nyckeltalen och mätarna för avdelningarna har fattats av de utskott som ansvarar för respektive verksamhetområde. De gemensamma nyckeltalen för hela kommunen och deras utveckling presenteras i början av budgeten. Till vissa nyckeltal som berör hela kommunen bifogas även jämförelseuppgifter för Nylands och andra kommuners del. Nyckeltalens och mätarnas koppling till de strategiska målen samt deras presentation utvecklas vidare under år

8 STRATEGISKA MÅL FÖR FULLMÄKTIGEPERIODEN Sammandrag av avdelningarnas strategiska mål. Vissa mål kan placeras under flera övergripande mål. KUNDORIENTERADE KOMMUNTJÄNSTER STÄNDIG FÖRBÄTTRING S.K. GRYTLOCKSPRINCIP LYFTKRANAR TILL SIBBO SOM FRÄMJAR VÄLBEFINNANDET INOM EKONOMIN OCH HÄLSAN Social- och hälsovårdsväsendet Alla avdelningar/kd Alla avdelningar/kd Teknik- och miljöväsendet Förebyggande, tidigt stöd Cheferna på mellannivå Ett anpassningsprogram utarbetas. Investeringsprogrammet för 10 år och ingripande stöds i den rådande Resultaten syns i budgeten kompletteras så att det blir ett verksamhetsmiljön. prioriterat och motiverat investerings- Mångprofessionellt samarbete Budgetdisciplin program. och partnerskap Social- och hälsovårdsväsendet De mest verkningsfulla social- Teknik- och miljöväsendet Utvecklings- och planläggnings- Enhetliga servicehelheter och och hälsovårdstjänsterna Kostnadsuppföljningen för avdel- centralen effektfulla verksamhetsmodeller ningens interna redovisning Planläggningsprogrammet Bildningsväsendet förnyas och görs verksamhets- genomförs enligt planerna. Bildningsväsendet Uppfinningsrika och ändamåls- baserad. Kommuninvånaren är aktivt med och enliga verksamhetssätt i Marknadsföringen av påverkar planeringen och genomförandet serviceproduktionen Ekonomi- och förvaltnings- tomterna effektiveras. av servicen. centralen Tjänster som främjar Budgeteringen, uppföljningen Kundresponsen samlas in välbefinnandet och hälsan och prognoser utvecklas ständigt samt analyseras och utnyttjas och samarbetet med olika samt tillförlitliga uppgifter för ständigt i utvecklingsarbetet. verksamhetsområden, tredje ledningen och beslutsfattarna sektorn och andra aktörer produceras i tillräckligt Hela byn fostrar. utvecklas. god tid. Teknik- och miljöväsendet Tidsenliga färdigheter för ICT-basservicens Mot en systematisk och förutsägbar informationssamhället främjas kostnadseffektivitet förbättras verksamhet. Målet är att höja inom servicen. och dataadministrationen servicenivån och sänka de effektiveras. reella kostnaderna. Utvecklings- och planläggnings- Ekonomi- och förvaltningscentralen centralen Kundservicen utvecklas i Effektiv verksamhet hela organisationen. Genom fortbildning Den gemensamma kundserviceverk- garanteras personalen en samheten (Info) effektiveras och fördjupas möjlighet att upprätthålla och med beaktande av de förpliktelser utveckla yrkesskickligheten. som lagstiftningen medför. Arbetsgivarbilden stärks och därigenom garanteras tillgången på behörig personal. Den pesonaladministrativa praxisen förenhetligas. Utvecklings- och planläggningscentralen Deltagande på nätet utvecklas som en del av planläggningsprocessen. Den interna och externa informationen samt interaktionen utvecklas. 4

9 1.1 FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De mest betydande faktorerna som påverkar kommunernas verksamhet inom den närmaste framtiden är den pågående kommunstrukturreformen samt hanteringen av hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Detta kommer oundvikligen att påverka kommunernas finansieringsgrund och även kommunernas uppgifter under en viss tidsperiod. Kommunstrukturreformen är en totalreform som består av en revidering av finansieringssystemet, en totalreform av kommunallagen, lagen om ordnandet av social- och hälsovården samt en utvärdering av kommunernas uppgifter. Enligt regeringsprogrammets mål ska kommunreformen och social- och hälsovårdens strukturreformer samordnas. Regeringen kommer att bedöma hur kommunreformen framskrider i slutet av Vid sidan om kommunstrukturutredningarna inleds beredningen av en lagstiftning som gäller metropolförvaltningen. Innehållet i och omfattningen av metropolförvaltningens uppgifter är kopplade till de pågående kommunstrukturutredningarnas slutresultat. För Sibbos del betyder kommunstrukturreformen att kommunen deltar i flera utredningar samtidigt under räkenskapsperioden Utredningarna som gäller mellersta Nyland och östra Nyland har redan påbörjats, och Sibbo kommer troligen också under den kommande räkenskapsperioden att delta i en utredning som gäller huvudstadsregionen. Statsandelssystemet förnyas som en del av kommunstrukturreformen. Målet är att systemet ska förenklas och förnyas. De slutliga förslagen om behoven att förnya statsandelsgrunderna ska läggas fram före utgången av Målet är att den nya statsandelslagstiftningen ska träda i kraft Vid beredningen av budgeten 2014 känner man ännu inte till reformens slutresultat för Sibbo kommuns del. Statsandelsreformen kommer att påverka den kommunala ekonomin i avsevärd grad. Det är uppenbart att statsandelarnas totala belopp inte kommer att utökas, endast de nuvarande fördelningsgrunderna ändras. Nedskärningar i statsekonomin och hanteringen av hållbarhetsunderskottet kommer också att leda till minskade statsandelar. 2. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 DET ALLMÄNNA EKONOMISKA LÄGET Enligt de senaste konjunkturprognoserna har ekonomi- och finanskrisen i euroområdet lämnat sin mest akuta fas och totalproduktionen inom valutaunionens område torde börja öka Det är dock fortfarande beaktansvärt att ekonomi- och finanskrisen inte helt är övervunnen. Tillväxten förblir fortfarande långsam på grund av den låga sysselsättningen, hushållens och den offentliga sektorns anpassningar samt den fortsatt svaga konkurrenskraften. Finlands Bank har förbättrat sin prognos angående utvecklingen av Finlands totalproduktion. Tidigare i år räknade Finlands Bank med en ekonomisk tillväxt på 1,7 % för 2013 och motsvarande 1,4 % för Nu förväntas den ekonomiska tillväxten bli 1,4 % år 2014 och 1,8 % år Enligt Finansministeriets prognos krymper Finlands bruttonationalprodukt med 0,5 % under innevarande år och ekonomin förutspås komma in på ett långsamt tillväxtspår först mot slutet av året. Enligt Finansministeriet torde totalproduktionen nästa år öka med 1,2 % med stöd från den inhemska konsumtionen och exporten. Tillväxten stöds av euroområdets stegvisa återhämtning, den ökade exportefterfrågan och den fortsatt låga räntenivån. Såväl Finansministeriet som Finlands Bank räknar med att tillväxten blir cirka 2 % år Den ekonomiska tillväxtpotentialen är låg eftersom arbetsinsatsen inte ökar, strukturförändringen har förstört den existerande produktionskapaciteten och nyinvesteringarna är små. Den dämpade ekonomiska utvecklingen i hemlandet har avspeglat sig i konsumentprisernas utveckling. Även pristrycket från den internationella råvarumarknaden har förblivit lågt. I år är inflationen i medeltal 1,6 % och nästa år 2,1 %. Skärpningen av den indirekta beskattningen höjer priserna med 0,6 procentenheter bägge åren. 5

10 I år stiger arbetslöshetsgraden till 8,3 % och sjunker under 8 % först mot slutet av prognosen. Att den totala produktionen minskat två år i följd avspeglar sig oundvikligen i de offentliga finansernas ställning och den offentliga ekonomin fortsätter att uppvisa underskott de närmaste åren. Den offentliga skulden ökar både nominellt och i relation till totalproduktionen. Skuldförhållandet (offentlig skuld/bruttonationalprodukt) överskrider redan 2014 gränsen 60 % och skulden hotar att växa ytterligare. De offentliga utgifterna i relation till den totala produktionen stiger högre än på 15 år. Källor: Finlands Bank, meddelande Finansministeriet, ekonomisk översikt, hösten KOMMUNALEKONOMIN År 2012 var kommunekonomins underskott 1,1 % i relation till bruttonationalprodukten och den finansiella ställningen försämrades med cirka en miljard euro jämfört med föregående år. Kommunernas finansiella ställning har försämrats snabbt, för 2010 var kommunekonomin fortfarande nära nog i jämvikt. År 2012 ökade kommunernas totala utgifter med endast fem procent, men skatteinkomsterna och statsandelarna ökar ännu långsammare, med 3,5 %. Kostnadsnivån inom kommunsektorn beräknas stiga med cirka 2 % år År 2013 förväntas kommunernas skatteinkomster öka raskare än föregående år, även om de centrala skatteunderlagen växer klart långsammare. Beskattningsutfallet ökar av korrigeringen av utdelningen för skatteåret 2012, som en åtgärd av engångsnatur. Åren beräknas kommunernas skatteinkomster årligen öka med i medeltal 3 %. Löneinkomsterna är centrala med tanke på kommunalskatteintäkterna och de antas öka med i medeltal knappt 3 % och pensionsinkomsterna med 5 %. Prognosen innehåller inte något antagande om höjningar av kommunernas skatteprocent, trots att trycket på höjningar är kännbart. De omfattande ändringarna i grunderna för samfundsskatten 2014 påverkar inte kommunernas intäkter av samfundsskatten, eftersom ändringarna kompenseras genom att kommunernas utdelning av samfundskatteintäkterna höjs. År 2014 ändras fastighetsvärderingsgrunderna så att fastighetsskatteinkomsterna ökar med 100 miljoner euro. År 2015 ändras grunderna för inkomstbeskattningen i enlighet med regeringsprogrammet i överensstämmelse med den stigande inkomstnivån, vilket beräknas minska intäkterna av kommunalskatten med 100 miljoner euro. Statsandelarna förutspås öka långsamt, endast 1,5 % per år. Ökningen bromsas av de stegvisa nedskärningarna av kommunernas statsandelar, som är en del av åtgärderna för att anpassa statsfinanserna. Sammanlagt beräknas skatteinkomsterna och statsandelarna öka med i medeltal knappt 3 % per år. Kommunekonomin fortsätter att uppvisa ett klart underskott Underskottet beräknas utgöra knappt 1 % i relation till bruttonationalprodukten och kommunekonomin fortsätter att skuldsätta sig. Kommunernas bruttoskuld har mer än trefaldigats från och med år På motsvarande sätt har skulden i relation till bruttonationalprodukten fördubblats under samma tidsperiod. Om inkomsterna och utgifterna utvecklas enligt denna prognos, skulle kommunekonomin skuldsätta sig i accelererande takt och skulden nästan fördubblas före Räntenivån förutspås börja stiga, vilket tillsammans med den växande skulden stramar åt kommunekonomin och krymper spelrummet ytterligare särskilt för de svårast skuldsatta kommunerna. Risken är att kommunerna blir tvungna att kännbart höja sina skattesatser under de närmaste åren om inga korrigerings- eller anpassningsåtgärder vidtas. Om underskottet enligt prognosen skulle täckas helt och hållet med skattehöjningar, skulle den genomsnittliga kommunalskattesatsen stiga med cirka 2,5 procentenheter. Källa: Finansministeriet, ekonomisk översikt, hösten

11 2.3 SIBBO KOMMUNS EKONOMI Sibbo kommuns ekonomi har försämrats under de senaste åren. Utan de stora extraordinära posterna skulle resultatet för år 2012 ha uppvisat ett överskott på endast 0,1 miljon euro. Det slutliga resultatet efter resultatregleringsposterna förbättrade dock en aning det fria kapitalets andel i balansräkningen. Enligt den senaste prognosen kommer inkomsterna av samfundsskatten för innevarande år att vara betydligt lägre än vad som förutspåddes i budgeten Skatteinkomsterna i sin helhet förväntas dock till följd av den positiva utvecklingen av kommunalskatteinkomsterna till största delen att utfalla enligt budgeten. Utgiftsökningen inom driftsekonomin kommer att överskrida de budgeterade utgifterna för år 2013 med cirka 0,4 miljoner euro. Social- och hälsovårdsavdelningen förväntas överskrida sin ursprungliga budget med samma summa. De andra utskotten förväntas hålla sig inom budgetramarna. Såväl driftsekonomins utfall som inkomstprognoserna är dock förknippade med stora osäkerhetsfaktorer som kan förändra situationen i slutet av året. Utvecklingen av tomtförsäljningsinkomsterna utgör en osäkerhetsfaktor. I detta skede är prognosen den att tomtförsäljningsinkomsterna inte kommer att nå målet i budgeten, utan de kommer att underskridas med 2 miljoner euro. I budgeten 2013 utgick man ifrån att resultatet för år 2013 skulle uppvisa ett överskott på 0,07 miljoner euro. Förutom överskridningen av driftsbudgeten och de sämre tomtförsäljningsinkomsterna kommer även avskrivningarna att bli större än väntat. I samband med bokslutet 2013 bör dessutom en nedskrivning på cirka 1 miljon euro göras i balansvärdet av förvaltningsbygganden på f.d. Nickby sjukhus område. På basis av de nämnda orsakerna torde resultatet för år 2013 uppvisa ett underskott på cirka 3,9 miljoner euro. Utgångspunkten för budgeten 2014 är krävande och årsbidraget kommer inte att täcka avskrivningarna i sin helhet. Vi befinner oss i en situation, där utgiftsutvecklingen kraftigt bör dämpas och samtidigt bör ständig uppmärksamhet fästas vid utvecklingen av de totala inkomsterna. För att kommunen på sikt ska kunna ha en balanserad ekonomi bör speciell uppmärksamhet fästas även vid ökningen av lånebeståndet. Detta betyder att tidsförläggningen av investeringar blir allt viktigare. Samtidigt framhävs betydelsen av en kostnadseffektiv driftsekonomi allt mer för att finansieringen av investeringarna ska kunna stärkas genom årsbidraget. 3. BUDGETEN 2014 OCH EKONOMIPLANEN BEFOLKNING Målet för befolkningsökningen enligt kommunstrategin är att invånarantalet skulle öka med i snitt 5 % per år. Under de senaste åren har utvecklingen varit följande: ,1 % ,1 % ,2 % ,5 % ,2 % Befolkningen uppgick i slutet av år 2012 till personer. Under de åtta första månaderna år 2013 har invånarantalet i kommunen ökat med 142 personer. Under motsvarande period år 2012 ökade invånarantalet med 248 personer. Om befolkningsutvecklingen fortsätter på samma sätt som under det innevarande årets åtta första månader innebär detta att befolkningsökningen under hela år 2013 sannolikt rör sig kring 1,1 %, dvs. en ökning på cirka 230 personer. År 2014 beräknas ökningen uppgå till cirka 1,5 %. Detta skulle betyda att befolkningen i slutet av budgetåret 2014 skulle uppgå till cirka invånare. 7

12 Nettoflyttning enligt ålder INKOMSTGRUNDERNA Skatteinkomstökningen i Sibbo har varit gynnsam. De beskattningsbara inkomster som utgör inkomstbasen för kommunalbeskattningen i Sibbo har utvecklats cirka 2,5 3 % snabbare än genomsnittet i landet. Det osäkra ekonomiska läget under de senaste åren har dock oundvikligen lett till att skatteinkomsterna varierat betydligt mera än under tidigare år. Arbetslöshetsgraden i kommunen ligger på cirka 5 % eller cirka 500 personer, dvs. en ökning under året med cirka 100 personer. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en inkomstskattesats på 19,25 %. Kommunalskatten beräknas år 2013 inbringa 73,5 miljoner euro, vilket betyder 4,3 miljoner euro mera är utfallet för år År 2014 beräknas kommunalskatten inbringa 76,5 miljoner euro. Inkomsterna av samfundsskatten beräknas år 2014 ligga på samma nivå som i utfallsprognosen för år 2013 och beräknas uppgå till 3,3 miljoner euro. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en procentsats om 1,00 för allmän fastighetsskatt, 0,50 för stadigvarande boende, 1,10 för andra bostadsbyggnader och 3,0 för obebyggda byggplatser. Inkomsterna av fastighetsskatten beräknas uppgå till 7,4 miljoner euro, en ökning på cirka 0,9 miljoner euro jämfört med utfallsprognosen för år Statsandelsberäkningen har beräknats på basis av de förhandsberäkningar som man fick av staten i slutet av sommaren Indexjusteringen av statsandelarna är 2,4 %. Skatteinkomstutjämningen, som baserar sig på uppgifter för skatteåret 2012, beräknas för Sibbos del vara 6 miljoner euro, dvs. på samma nivå som år Utgående från detta uppskattas de kalkylerade statsandelarna inbringa 15,7 miljoner euro år 2014, dvs. 1,1 miljoner euro mindre än år Under ekonomiplaneperioden är statsandelarna även beroende av befolkningstillväxten, statens åtgärder och eventuella indexjusteringar. Statsandelarna beräknas bli cirka 15,7 miljoner euro både år 2015 och år Statsandelarnas utveckling är dock mycket svår att förutspå eftersom slutresultatet av den statsandelsreform som ska träda i kraft i början av år 2015 ännu är osäkert. Sibbo kommuns skattefinansiering (statsandelar och skatteinkomster) beräknas år 2013 öka med 3,2 % och år 2014 med 2,7 %. Motsvarande siffror för samtliga kommuner är +4,6 % år 2013 och +1,7 % år

13 3.3 UTGIFTSGRUNDERNA Som utgångspunkt för budgeten och ekonomiplanen har bl.a. följande principer följts: Lagstadgad basservice bör ges i egen eller andras regi. Utgiftsökningen inom driftsekonomin bör kraftigt dämpas. Beräkningarna för 2015 och 2016 utgår ifrån att utarbetandet och genomförandet av ett anpassningsprogram, som är ett av kommunstyrelsens bindande mål, lyckas. Med hänvisning till det ovan anförda bör kommunens totala personalstyrka inte överskrida nivån för år Kommunen bör använda sina egna lokaler mera effektivt och avstå från onödiga lokaler. Kommande investeringsbehov och investeringarnas genomförande övervägs noggrant. Investeringsprogrammet anpassas till målet om att hålla utvecklingen av kommunens lånebestånd måttfull och öka inkomstfinansieringens andel av investeringarna. Avgifterna justeras inom ramen för lagstiftningens möjligheter. En av de största utgiftsökningarna i budgeten 2014 är ökningen för köpta tjänster med cirka 1,3 miljoner euro. Ökningen för köpta tjänster beror i främsta hand på betalningsandelarna till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt Samkommunen för Helsingforsregionens trafik (HRT). Personalkostnaderna ökar med 0,2 miljoner euro. Utgångspunkten är att personalkostnaderna ökar högst enligt de allmänna avtalsförhöjningarna och att antalet anställda inte ökar under budgetåret. Verksamhetskostnaderna 2014 (interna och externa) uppgår till 137,8 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 3,1 % jämfört med den ursprungliga budgeten för år Ökningen var 2,7 % i jämförelse med utfallsprognosen för år 2013 och 6,9 % i jämförelse med bokslutet för år Det största utgiftstrycket inom driftsekonomin under planeperioden kommer att ligga på social- och hälsovården och på undervisningsverksamheten. Samtidigt bör resurser även kunna avdelas för utveckling av näringslivet, markanvändningen och samhällsstrukturen. Såsom ovan konstateras utgår ekonomiplanen för åren från att anpassningsprogrammet som ska utarbetas 2014 leder till resultat och att utgiftsökningen dämpas Detta kräver kraftiga anpassningsåtgärder vad gäller utgifterna, men också en ökning av totalinkomsterna. Detta kräver för sin del att kommunens tillväxtmål uppnås. Verksamhetskostnader, euro/inv PERSONALEN Enligt kommunens strategi säkerställs serviceproduktionens effektivitet och mångsidighet genom att personalens kunnande utvecklas och personaltillgången tryggas. Den ordinarie personalens medelålder är 44,6 år. År 2014 avgår uppskattningsvis cirka 15 personer med ålderspension. Till följd av pensioneringarna antas personalens medelålder sjunka under de kommande åren. 9

14 År 2012 ökade kommunens personal med 10 personer. Budgeten 2013 innehöll inget anslag för nya tjänster eller befattningar. Utskottens budgetramar förutsätter att kommunens totala personalstyrka inte ökar Antalet ordinarie anställda har stigit från 754 personer år 2000 till 939 personer år Den ordinarie personalstyrkan i slutet av 2013 beräknas uppgå till 935 personer. År 2013 beräknas kommunernas lönesumma öka med cirka 1,4 % och år 2014 med cirka 2,4 %. Sibbo kommuns budget för år 2014 räknar med en 0,8 procents allmän löneförhöjning. Antalet anställda/1000 invånare 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 50,0 62,0 77,0 78,0 66,0 61,0 69,0 57,0 58, Personalkostnader, euro/inv. 3500,0 3000,0 2500,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0, INVESTERINGAR Under ekonomiplaneperioden är återinvesteringen Nickbys hjärta, dvs. Sibbo skolcentrum, den mest betydande investeringen. Färdigställandet av återinvesteringen Nickby social- och hälsostation, tillredningsköket i södra Sibbo samt en omfattande satsning på nya bostadsområdens infrastruktur ingår också i investeringsplanen. I budgeten 2014 uppgår bruttoinvesteringarna till 17,2 miljoner euro och nettoinvesteringarna till 13,7 miljoner euro. I bruttoinvesteringarna ingår ett reserverat anslag för markköp på 2 miljoner euro. Anslaget för markköp fördubblas sålunda år Orsaken till detta är statens beslut om skattelättnader vid försäljning av markområden åt kommuner. Från nettoinvesteringarna har man däremot avdragit inkomsterna av försäljning av markområden som beräknas uppgå till 3,4 miljoner euro år 2014 samt eventuella statsandelar och motsvarande intäkter. Avskrivningarna enligt plan är 8,2 miljoner euro. 10

15 Den publika egendomens andel av bruttoinvesteringsutgifterna år 2013 är 6,7 miljoner euro. För saneringar har 3 miljoner euro reserverats. För anskaffning av lös egendom har 0,6 miljoner euro reserverats. Summan är på samma nivå som tidigare år. De totala investeringsbeloppen under planeperioden framgår av nedanstående tabell: TA 2013 TA 2014 TS 2015 TS 2016 Intäkter Kostnader Netto RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS En balanserad budget utgör grunden för en sund ekonomi på lång sikt. Resultaträkningen för de olika ansvarsområdena presenteras i informativt syfte på det ställe i budgeten där respektive ansvarsområde behandlas. I detta sammanhang bör dock beaktas att utskottsnivån är den bindande nivån i förhållande till fullmäktige. Kommundirektörens förslag för de olika utskotten avviker till vissa delar från utskottens förslag (som är på lägre nivå än dem). Den nivå som ska behandlas i fullmäktige när det gäller anslag är uttryckligen utskottsnivån. Utskotten beslutar om anslagen för de olika resultatenheterna efter fullmäktigebehandlingen och de ändringar i eurobeloppen som kommundirektörens förslag förorsakar avgörs sålunda genom utskottets beslut i samband med driftsekonomiplanen. Enligt resultaträkningen (s. 71) är inkomstfinansieringen på en acceptabel nivå under planeperioden. I detta sammanhang bör beaktas att utarbetandet och genomförandet av det ovan nämnda anpassningsprogrammet bör lyckas för att inkomstfinansieringen ska kunna hållas på en acceptabel nivå. Problematiskt är också att inkomstfinansieringen fortfarande till alltför stor del bygger på inkomsterna av försäljning av markområden. Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, är -96,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blir 4,4 miljoner euro sämre än i budgeten 2013 och cirka 2 miljoner euro sämre jämfört med utfallsprognosen för Årsbidraget uppgår till 5,1 miljoner euro och blir 1,5 miljoner euro mindre än i budgeten Avskrivningarna uppskattas vara 8,2 miljoner euro, varvid årsbidraget inte räcker för att täcka avskrivningarna enligt plan. Räkenskapsperiodens resultat är sålunda klart negativt och räkenskapsperioden förväntas uppvisa ett underskott på 1,7 miljoner euro. 300,0 250,0 Årsbidrag/Avskrivningar, % 255,0 200,0 150,0 162,3 175,6 100,0 50,0 70,6 102,2 0,

16 Finansieringsanalysen (s. 87) utvisar att kassamedlen ökar från år Investeringsutgifterna, från vilka beräknade intäkter av investeringar och försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva har avdragits, uppgår till 13,7 miljoner euro. Långfristiga lån amorteras till ett värde av cirka 9,8 miljoner euro. 3.7 BUDGETBEREDNINGEN OCH BALANSERINGEN AV BUDGETEN Efter att budgetramarna gavs har man fått noggrannare prognoser speciellt vad gäller statsandelarna och skatteinkomsterna. Följande ändringar har gjorts under budgetberedningen för att kunna åstadkomma en balanserad budget: Skatteinkomsterna i sin helhet har justerats uppåt. Statsandelarna har justerats neråt. Andra inkomster har justerats uppåt. Utgiftsnedskärningar på cirka 1,5 miljoner euro har gjorts i utskottens budgetförslag. 3.8 SKYLDIGHET ATT TÄCKA UNDERSKOTT I mom. i kommunallagen bestäms följande: I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planeperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer. Eftersom kommunens balansräkning för år 2012 visar ett ackumulerat överskott på 12,5 miljoner euro är den ovan anförda bestämmelsen i kommunallagen inte aktuell. 4. BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Kommunens ekonomiska hushållning styrs både av kommunallagen och av bokföringslagen. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen ska göras upp. Bokföringslagen innehåller för sin del bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet ska göras upp. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av en driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdel. Budgeten presenteras på detta sätt ur såväl resultaträknings- som finansieringssynvinkel. Kommunens verksamhet styrs med hjälp av driftsekonomidelen. I den uppställer fullmäktige verksamhetsmål för de olika ansvarsområdena och anvisar behövliga anslag för att dessa mål ska uppnås samt uppskattar intäkterna av skötseln av de helheter som fullmäktige har beslutat om. Driftsekonomidelen är indelad i ansvarsområden och dessa i sin tur i resultatenheter. På basis av budgetens driftsekonomidel uppgörs såväl en resultaträkning som en finansieringsanalys. Resultaträkningen utvisar hur den intäktsfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för kostnaderna för serviceverksamheten, räntor samt avskrivningar enligt plan på grund av slitage på anläggningstillgångarna. I investeringsdelen ingår investeringarna under såväl budgetåret som planeperioden. Fullmäktige godkänner anslagen och intäktsberäkningarna i investeringsdelen antingen projektgruppvis eller projektvis. Om anskaffningskostnaden för en investering beräknas fördela sig på två eller flera år godkänner fullmäktige den totala kostnadsberäkningen för investeringen. Fullmäktige granskar de totala kostnadsberäkningarna och fattar i samband med behandlingen av ekonomiplanen beslut om de årliga anslag som ska reserveras för projekten. I finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som utöver de internt tillförda medlen behövs för investeringarna och låneamorteringarna och hur finansieringsbehovet ska täckas eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det ska användas. 12

17 4.1 NETTOBUDGETERING Fullmäktige kan fördela anslag eller intäkter för ett uppgiftsområde eller del därav såsom netto- eller bruttoanslag. Vid godkännandet av budgetuppställningen har fullmäktige beslutat att anslagen fördelas enligt nettoprincipen. 4.2 BUDGETENS OCH BUDGETMOTIVERINGARNAS BINDANDE KARAKTÄR Fullmäktige beslutar hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och de andra kommunala förvaltningsorganen. Budgeten består av verksamhetsområdenas anslag, finansiella intäkter och verksamhetsmål samt av allmänna budgetmotiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Ansvarsområdenas anslag är bindande gentemot fullmäktige. Vid nettobudgetering är skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna bindande gentemot fullmäktige. Resultatenheterna åläggs att sköta uppbörden av de intäkter som finns antecknade i budgeten. Eventuella avvikelser bör klarläggas snarast genom en ändring i budgeten och senast vid bokslutet. Resultatenheterna kan utan särskilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövlig. Inkomsterna av dylik försäljning kan användas för att täcka resultatenheternas kostnader. Fullmäktiges beslut angående budgetens bindande karaktär är följande: Driftsekonomidelen Driftsekonomidelens anslag och beräknade intäkter är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Investeringsdelen Även investeringsdelens anslag är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Resultaträkningsdelen I resultaträkningen är nettoanslaget för finansiella intäkter och kostnader bindande gentemot fullmäktige. Finansieringsdelen I finansieringsdelen är förändringen i lånebeståndet bindande gentemot fullmäktige. Verksamhetsmålen Målen under rubriken "Bindande mål" är bindande för förvaltningsorganen gentemot fullmäktige. Nyckeltalen (volymmål, ekonomimål och kvalitetsmål) är riktgivande för förvaltningsorganen. 4.3 UPPFÖLJNING AV RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Utfallet av budgetens resultat för verksamheten och ekonomin följs upp utgående från den godkända budgeten och eventuella ändringar i budgeten. Med uppföljning av resultatet för verksamheten förstås att resultatenheterna följer upp de uppställda verksamhetsmålen och deras utfall och med uppföljning av ekonomin att resultatenheterna följer upp utfallet av kostnaderna och intäkterna. 13

18 14

19

20

21 DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetens bruttoutgifter sektorvis år 2014 Teknik och miljö 14 % Förvaltning 8 % Bildning 37 % Social- och hälsovård 41 % Förvaltningen avser centralvalnämnden, revisionsnämnden och kommunstyrelsen. 15

22 16

23 DRIFTSEKONOMIDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN Läsanvisningar Förklaring av förkortningarna BS BSP BGF BU EP = Bokslut = Bokslutsprognos = Utskottens budgetförslag = Kommunstyrelsens budgetförslag = Ekonomiplan De mål som är bindande gentemot fullmäktige är markerade med fet stil. De övriga målen och motiveringarna är riktgivande för verksamheten eller informativa. Ändringar i verksamhetsområdenas kostnader inom driftsekonomin (1 000 euro) och tillväxtprocenten åren Förvaltning Social- och hälsovård Bildning Teknik och miljö År 2010 BS 3,4 7,1 10,8 11,7 År 2011 BS 15,1 7,7 3,8 6,5 År 2012 BS 14,6 2,1 2,9-0,5 År 2013 BSP 9,6 3,9 2,3 6,6 År 2014 BU - 0,1 3,7 2,1 2,8 17

24 DRIFTSEKONOMIN Verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader Driftskostnaderna i budgeten 2014 är 137,8 miljoner euro och driftsintäkterna 40,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är -96,9 miljoner euro, vilket utgör euro/invånare, då det år 2013 ser ut att bli cirka euro/invånare. Ansvarsområde BS 2010 BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU Centralvalnämnden Intäkter Kostnader Netto Revisonsnämnden Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Social- och hälsovårdsutskottet Intäkter Kostnader Netto Bildningsutskottet Intäkter Kostnader Netto Tekniska utskottet, Byggnads- och miljöutskottet Intäkter Kostnader Netto Sammanlagt Intäkter Kostnader Netto

25 VERKSAMHETSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreteraren BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU 2014 Verksamhetens intäkter 25,3 51,2 0,0 24,0 24,0 Verksamhetens kostnader -28,9-72,6-3,4-24,0-24,0 Verksamhetsbidrag -3,5-21,4-3,4 0,0 0,0 Verksamhetens utgifter, ändrings-% #JAKO/0! Verksamhetens utgiftsökning i euro 73 Verksamhetsbidragets ändrings-% #JAKO/0! Verksamhetsbidragets ändring i euro 21 Invånare Nettoutgifter euro/invånare -0,19-1,14-0,18 0,00 0,00 Verksamhetens kostnader ,4-24,0 0,0 Löner och arvoden ,9-12,3 0,0 Övriga lönebikostnader -1-3,9-2,8 0,0 Övriga lönebikostnader Personalkostnader ,8-15,1 0,0 Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster -8-9,6-6,9 0,0 Köp av tjänster -8-9,6-6,9 0,0 Material, förnödenheter och varor -1-6,0-1,5 0,0 Understöd Hyror 0 0,0-0,5 0,0 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens intäkter 25 51,2 24,0 0,0 Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Europaparlamentsval förrättas år 2014, riksdagsval år 2015 och kommunalval år

26 VERKSAMHETSOMRÅDE: REVISIONSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: REVISION ANSVARSPERSON: Nämndens ordförande BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 11,5 5,8 15,4-0,43-0,43 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 11,5 5,8 15,4-0,43-0,43 Verksamhetsbidragets ändring i euro Asukkaat Resultat euro/invånare -2,2-2,1-2,5-2,4-2,4 Revisionsdagar Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Verksamhetsmål år 2014 Kommunens förvaltning och ekonomi år 2014 granskas i enlighet med kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga. Antalet lagstadgade revisionsdagar uppgår uppskattningsvis till 35. Därtill kommer nämndens sekreteraruppgifter och eventuella köpta sakkunnigtjänster. Revisionsnämndens mål är att sammanträda 11 gånger om året. Revisionssammanslutningen avger skriftliga och muntliga rapporter till nämnden enligt behov. Efter granskningen av bokslutet avges en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsnämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till fullmäktige. 20

27 VERKSAMHETSOMRÅDE: KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektören BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 BU 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 15,1 14,6 9,6 5,0-0,1 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 15,9-222,1-11,7-11,6 12,1 Verksamhetsbidragets ändring i euro Avskrivningar enligt plan Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 62 67,28 68,6 69,3 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Pers.ersättningar Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter

28 Verksamhetsidé Kommundirektören leder kommunens organisation utgående från de direktiv som fullmäktige och kommunstyrelsen fastställer. Centrala förändringar i omvärlden åren Sibbo är en tillväxtkommun i huvudstadsregionen med en allt livligare inflyttning. Nya bostadsområden tas i bruk i takt med att fastställda planer möjliggör detta. Kommunen skapar möjligheter för denna tillväxt genom att årligen satsa 3 6 miljoner euro på att bygga ut infrastrukturen i nya bostadsområden. Denna satsning möjliggör en årlig tillväxt på nya invånare inom några år. Det försvagade inkomstunderlaget och de ökade driftskostnaderna har förorsakat bekymmer under de senaste åren. Kommunen har nu lyckats få bukt på kostnaderna och kostnadsstegringen inom kommunens ordinarie verksamhet har underskridit kommunfältets medeltal de två senaste åren. Vårt inkomstflöde drabbas tyvärr allt hårdare av den internationella och nationella lågkonjunkturen. Lågkonjunkturens påverkan beskrivs i kapitel två i denna budget. Redan nu behöver vi årligen 2 3 miljoner euro i markförsäljningsinkomster för att täcka våra driftskostnader fastän utgångspunkten vid utarbetandet av budgeten för 2014 var ett underskott. De anpassningsskyldigheter på 2 miljarder euro som staten planerar att överföra på kommunerna kommer också att minska vårt inkomstflöde. Samtidigt borde de även leda till att vissa lagstadgade tjänster minskar. Om statens anpassningsskyldigheter skulle fördelas jämnt enligt invånarantal skulle deras inverkan för Sibbos del vara cirka 8 miljoner euro. Vårt ekonomiska spelrum har följaktligen minskat och det kommer att minska ytterligare. Detta bör fortsättningsvis beaktas i vår kostnadsstruktur, vilket betyder att vi bör utarbeta ett anpassningsprogram under våren för att underlätta kostnadsstrukturen. Samtidigt bör verksamheten utvecklas i en riktning mot mera kostnadseffektiva tjänster. Målet är en stram men realistisk budgetering och en god ekonomiuppföljning. Kommunstrukturreformen som inleddes sommaren 2011 framskrider fastän man stött på motgångar under hela kommunreformsprocessen. För Sibbos del betyder kommunstrukturreformen att vi nu deltar både i en kommunsammanslagningsutredning med åtta mellannyländska kommuner och i en kommunsammanslagningsutredning med sju östnyländska kommuner. Hösten 2013 torde dessutom beredningen av en metropolförvaltning inledas som berör fjorton kommuner i KUUMA-området och huvudstadsregionen. Finansministeriet överväger också att utse separata kommunindelningsutredare för Helsingforsregionen och man kan anta att detta gäller även Sibbo. Utredningar görs även hela tiden inom social- och hälsovårdsväsendet och dessa kan ha stor betydelse för ordnandet av Sibbos serviceutbud. Regeringens mål är att få till stånd strukturella beslut nästa år. Kommunen bör aktivt delta i kommunstrukturprocessen och målet bör vara att trygga och utveckla kommuninvånarnas tjänster. Då man beaktar utredningarnas antal och tidtabell kommer detta arbete att kräva en stor satsning av de ledande politikerna och tjänstemännen. Detta och den allt stramare ekonomiska situationen ställer stora krav på organisationens funktionalitet. Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare S.k. grytlocksprincip inom ekonomin S.k. grytlocksprincip inom ekonomin Budgetdisciplin Anpassningsprogram Budgeten hålls på nettonivå. Ett anpassningsprogram har utarbetats för alla avdelningar och resultaten syns i budgeten

29 Ständig förbättring Cheferna på mellannivå stöds. En plan för att stöda cheferna på mellannivå har utarbetats och verkställts. Kommunens ledning BS 2011 BS 2012 BSP 2013 BUF 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% -21,3-4,3 21,2 1,1 Verksamhetens utgiftsökning i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 2,6 1,0 1,0 1,0 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk RESULTATENHET: EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektören Verksamhetsidé Ekonomi- och förvaltningscentralen stöder fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande avdelningarna i skötseln av deras uppgifter. Ekonomi- och förvaltningscentralen producerar kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltnings- och it-tjänster samt ansvarar för styrningen av kommunens förvaltning och ekonomi och för dess gemensamma riktlinjer. Dessutom ansvarar centralen för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter och för den gemensamma kundservicen till externa kunder. Centrala förändringar i omvärlden, verksamheten och personalen åren De pågående kommunstrukturutredningarna påverkar hela organisationens verksamhet och därmed också Ekonomi- och förvaltningscentralens verksamhet. Utredningarnas sysselsättande effekt är så stor att inga nya, omfattande utvecklingsprojekt kan påbörjas samtidigt som kommunstrukturutredningarna pågår. En lag om gemensam kundservice inom den offentliga förvaltningen träder sannolikt i kraft i början av 2014, bekräftelse fås under senhösten Enligt lagförslaget är kommunerna förpliktade att ordna besökskundtjänsterna inom den offentliga förvaltningen och kommunerna. De gemensamma kundserviceställena som upprätthålls av kommunerna ska förutom värdkommunens egen kundservice även tillhandahålla polisens tillståndsförvaltning samt skatteförvaltningens, magistratens, arbets- och näringsbyråernas, servicecentret för arbetskrafts samt närings-, trafik- och miljöcentralens tjänster. Ordnandet av servicen bör planeras och förberedas år Därutöver är det meningen att kommunen ska utvidga sina kundservicetjänster till Söderkulla. Inga betydande ändringar kommer att ske i Ekonomi- och förvaltningscentralens personal. 23