BUDGET ÅR 2012 EKONOMIPLAN ÅREN

Transkript

1

2 BUDGET ÅR 2012 EKONOMIPLAN ÅREN Innehåll 1. KOMMUNENS STRATEGI 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden Strategin Sibbo Kommunens organisation En stark och balanserad ekonomi EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomin Kommunens personal Skatteinkomsternas utveckling Statsandelar Sibbo kommuns ekonomi BUDGETEN 2012 OCH EKONOMIPLANEN Befolkning Inkomstgrunderna Utgiftsgrunderna Personalen Investeringar Resultaträkning och finansieringsanalys Budgetberedningen och balanseringen av budgeten Skyldighet att täcka underskott BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Nettobudgetering Budgetens och budgetmotiveringarnas bindande karaktär Uppföljning av resultatet för verksamheten och ekonomin DRIFTSEKONOMIDELEN Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Utskottet för teknik och miljö RESULTATRÄKNINGSDELEN INVESTERINGSDELEN FINANSIERINGSDELEN BILAGOR Budgetverkställighetsdirektiv Bilaga 1 Befogenhetsregelverk Bilaga 2 Förteckning över kostnadsställen Bilaga 3

3 BUDGETEN 2012 OCH EKONOMIPLANEN KOMMUNENS STRATEGI 1.1 FÖRÄNDRINGAR I DEN YTTRE OMVÄRLDEN Under de närmaste åren kommer det att ske kraftiga, rentav turbulenta förändringar i kommunernas omvärld. I budgetens beredningsskede är det ännu helt oklart vilka effekter regeringens kommunstrukturreform kommer att ha och hur den framskrider. Enligt regeringsprogrammet står kommunstrukturreformen i centrum av de andra pågående reformerna. Den skapar en grund för totalreformen av kommunallagen, förnyandet av statsandelssystemet och social- och hälsovårdens servicestruktur samt för förändringarna i regionförvaltningen. Mera information om hur kommunstrukturreformen framskrider lär komma först i slutet av år Därför kan man inte i detta skede förutspå vilka effekter strukturreformen kommer att ha för Sibbos del. Regeringsprogrammet innehåller löften om åtgärder som ska stabilisera kommunernas ekonomi, men samtidigt innehåller det också många projekt som har en motsatt effekt på kommunalekonomin. Den viktigaste riktlinjen för social- och sjukvården i regeringsprogrammet gäller den så kallade äldreomsorgslagen som har mycket stora kostnadshöjande effekter för kommunerna. Ökningen av kommunens uppgifter i enlighet med äldreomsorgslagen påverkar tillsammans med förändringen i befolkningsstrukturen mycket kraftigt organiseringen och finansieringen av servicen under de kommande åren och medför ett stort tryck på den kommunala ekonomin. Av de åtgärder i regeringsprogrammet som syftar till att förlänga arbetskarriärerna och som vidtas i början av arbetskarriären ökar samhällsgarantin för unga före utgången av 2013 kommunernas kostnader, särskilt om det inte finns tillräckligt med studieplatser för unga. Regeringsprogrammet ökar normstyrningen gentemot kommunerna också i fråga om andra uppgifter. 1.2 STRATEGIN SIBBO 2025 Kommunfullmäktige godkände år 2007 Sibbo kommuns strategi som grundar sig på visionen Sibbo Finlands mest eftertraktade. Strategin möjliggör en snabb planmässig tillväxt, förnyelse och utveckling, som genomförs innovativt med hjälp av nätverksbildning. Under åren har den årliga befolkningstillväxten i Sibbo varit cirka 2 procent. Kommunen har i synnerhet satsat på att utveckla verksamheten och förbättra organisationens beredskap att svara på de utmaningar som en snabb tillväxt medför. Fullmäktige tog vid sitt seminarium våren 2011 ställning till målet för befolkningstillväxten för åren Som mål sattes en behärskad tillväxt på cirka 5 procent, som börjar med en tillväxt på 2 procent och slutar med en tillväxt på 8 procent. Denna totaltillväxt är något moderatare än i strategin, men styr kommunen starkt i riktning mot visionen. Denna tillväxttakt leder till en befolkningsökning på invånare fram till år I och med att invånarantalet ökar skapas förutsättningar för nya arbetsplatser. Utgående från fullmäktigeseminariets och fullmäktiges beslut våren 2011 har kommunstyrelsen inlett uppdateringen av strategin som baserar sig på ovan anförda principer samt utarbetandet av ett konkret genomförandeprogram. Genomförandeprogrammet kommer i fortsättningen att anknytas till den årliga ekonomiplanen för att ge en grund för den områdesvisa befolkningstillväxten, tomtutbudet och sålunda också för investeringsplanen. Betydelsen av utvecklingsåtgärderna i strategin framhävs allt tydligare på grund av den ovan nämnda kommunstrukturreformen. Målet med reformen är en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka primärkommuner. I regeringsprogrammet nämns som kriterier för en stark primärkommun förutom naturliga pendlingsområden även näringspolitiken, utvecklingsarbetet och åtgärder för att utveckla samhällsstrukturen. Syftet med strategin Sibbo 2025 är just att utveckla dessa delområden. 1.3 KOMMUNENS ORGANISATION Då strategin Sibbo 2025 utarbetades var ett av målen att förnya kommunens förtroendemanna- och tjänsteinnehavarorganisation. Avsikten var att ta övergå till en processbaserad organisation som 1

4 skulle ha betytt en betydande snabb förändring jämfört med den nuvarande organisationen både på förtroendemanna- och tjänsteinnehavarnivå. Kommunstyrelsen beslutade på hösten 2011 att förnyelsen av organisationen fortsätter, men i stället för den snabba helhetsförnyelsen som man tidigare eftersträvat arbetar man vidare på utvecklingen med hjälp av flera partiella förnyelser och förändringar. Social- och hälsovårdsväsendet har redan för sin del övergått till en mera processinriktad organisation i enlighet med den s.k. livscykelmodellen. Man strävar efter att främja och stöda ett motsvarande utvecklingsarbete även på de andra avdelningarna. Målet är fortfarande en kundinriktad verksamhetsmodell som är bunden till målen. 1.4 EN STARK OCH BALANSERAD EKONOMI Sibbos tillväxt är baserad på en stark och balanserad ekonomi. Endast på detta sätt möjliggörs ett tillräckligt serviceutbud och investeringar genomförs i takt med den snabba befolkningstillväxten. Den godkända strategins målsättningar: utgifterna anpassas till årsbidraget med beaktande av inkomsternas och skattefinansieringens utveckling servicenätets nivå och kvalitet justeras, verksamheten effektiveras i avgifterna och taxorna görs justeringar som motsvarar kostnadsnivån skattesatsen hålls på den nivå som servicekostnaderna förutsätter skattesatsen hålls på en konkurrenskraftig nivå i förhållande till grannkommunerna man drar nytta av serviceutbudet på den öppna marknaden och idkar samarbete med andra serviceproducenter alternativa finansieringsformer används egendomen används effektivt. 2 EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 DET ALLMÄNNA EKONOMISKA LÄGET (källa: Finansministeriet , Finlands Bank ) Osäkerheten i världsekonomin har ökat under sommaren 2011 och den har försämrat framtidsutsikterna såväl internationellt som i hemlandet. Den finländska ekonomin förväntas växa måttligt år 2011 tack vare inhemsk efterfrågan. Även exporten stöder tillväxten, om dock mindre än tidigare. Den ekonomiska tillväxten kommer att avta år Orsakerna är dels den svaga exportefterfrågan och dels den på grund av ökad osäkerhet nedsatta investeringsvilligheten. Arbetslösheten beräknas minska långsamt till följd av den låga ekonomiska aktiviteten. Höjningen av konsumentpriserna kommer att överskrida tre procent både år 2011 och år Finansministeriet prognostiserar följande nyckeltal för åren 2011 och 2012: Bruttonationalprodukten (BNP) stiger med 3,5 procent år 2011 och med 1,8 procent år Konsumtionsefterfrågan stiger med 2,6 procent år 2011 och med 1,3 procent år Investeringarna ökar med 5,6 procent år 2011 och med 0,9 procent år Arbetslöshetsgraden är 7,9 procent år 2011 och 7,6 procent år KOMMUNALEKONOMIN Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in förbättrades kommunernas ekonomiska ställning år 2010 jämfört med året innan. I bokslutsuppgifterna för år 2010 var försvagningen av verksamhetsbidragen mindre än förväntat och kommunerna lyfte inte långfristiga lån i lika hög grad som året innan. Ökningen av skattefinansieringen kompenserade försvagningen av verksamhetsbidraget. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med 3,9 procent från år 2009 till år Även samkommunernas verksamhetsintäkter ökade med 12,6 procent och verksamhetsutgifterna med 2

5 12,2 procent, vilket för sin del också förklarar ökningen i kommunernas verksamhetsutgifter. Kommunernas investeringsutgifter ökade ännu mera. Kommunerna använde 3,7 miljarder euro för investeringar, vilket är 11,6 procent mer än året innan, vilket å andra sidan ledde till en ökning av lånebestånden med 6,9 procent. Lånebeståndet per kommuninvånare var i genomsnitt euro år 2010, då det året innan var euro. Enligt bokslutsuppgifterna täckte årsbidraget 148 procent av kommunernas avskrivningar och 121 procent av samkommunernas. Årsbidraget täckte 71 procent av kommunernas egenanskaffningsutgifter för investeringar och 27 procent av samkommunernas. Enligt Statistikcentralen ökade kommunernas verksamhetsutgifter med 4 procent under januari juni 2011 jämfört med motsvarande period året innan. Kommunernas skatteinkomster ökade med 8 procent och statsandelarna med något under 3 procent. Skillnaden mellan kommunernas årsintäkter och -utgifter, dvs. årsbidraget, ökade med 53 procent. Den största enskilda posten av verksamhetsutgifterna, dvs. löner och arvoden, ökade med 3 procent från motsvarande period året innan. Av verksamhetsutgifterna ökade köp av tjänster med 5 procent. Köp av material, förnödenheter och varor ökade med 8 procent medan utbetalda understöd var på samma nivå som året innan. Kommunernas verksamhetsinkomster steg med 5 procent. Försäljningsinkomsterna ökade med 4 procent och avgiftsinkomsterna med 5 procent. Under januari juni 2011 ökade kommunernas statsandelar med något under 3 procent och skatteinkomsterna med 8 procent. Kommunernas investeringsutgifter steg med 11 procent så kommunernas lånebestånd ökade även i slutet av juni 2011 med 3 procent från kvartalet innan och med 2 procent från året innan. 2.3 KOMMUNERNAS PERSONAL (källa: Kommunarbetsgivarna) Över hälften av kommunernas och samkommunernas utgifter utgörs av personalutgifter. År 2011 uppskattas kommunernas och samkommunernas personalutgifter bli 19,9 miljarder euro, varav cirka 15,3 miljarder euro är lönekostnader och 4,6 miljarder euro pensions- och andra socialförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar. Medellönen i kommunsektorn var euro per månad i oktober Lönerna höjdes genom en allmän förhöjning och en justeringspott med sammanlagt 2 procent. Dessutom betalades en engångspott. I oktober 2010 uppgick den kommunala personalstyrkan till personer. Det är ca personer fler än år Av personalen inom kommunsektorn är 71 procent anställda i arbetsavtalsförhållande och 29 procent i tjänsteförhållande. Kvinnornas andel av personalen är 79 procent. Personalens medelålder är högre inom kommunsektorn än inom andra arbetsmarknadssektorer, det vill säga 45,5 år. Enligt Kevas prognos kommer en tredjedel av de nuvarande kommunanställda att avgå med pension före utgången av år Eftersom de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen gäller till kan man inte i budgetens beredningsskede säga hur de nya avtalen kommer att påverka lönerna år SKATTEINKOMSTERNAS UTVECKLING Kommunernas beskattningsutfall för inkomstskatter ökade med 2,1 procent från år 2009 till år Ökningen i samfundsskatteintäkterna med 17,9 procent förklaras delvis med att fördelningen av andelarna av samfundsskatten mellan kommunerna och staten tillfälligt ändrades. I regeringsprogrammet föreslås ingen breddning av kommunernas skattebas fastän det hade varit nödvändigt för att trygga hållbarheten i den kommunala ekonomin, utan ändringarna beror till stor del på att tyngdpunkten i beskattningen läggs på konsumtionsskatten. Regeringen höjer kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna år 2012 och 2013 med fem procentenheter till närmare 27 procent. I praktiken betyder dock detta att kommunernas samfundsskatteintäkter minskar från år 2011 med cirka 10,5 procent. Enligt regeringsprogrammet ska den börda som kommunerna förorsakas genom skatteavdragen i kommunalbeskattningen så långt som möjligt överföras på statens ansvar i syfte att begränsa 3

6 skillnaden mellan den nominella och den faktiska kommunala skattenivån. Skatteavdragen i kommunalbeskattningen kompenseras kommunvis huvudsakligen via skattesystemet. De ökade skatteavdragen hänför sig främst till de lägre inkomstklasserna. Kommunernas kommunalskatteintäkter beräknas öka med cirka 3,6 procent från år 2010 till år Skatteintäkternas ökning avtar dock år 2012, då ökningen förutspås vara cirka 1,8 procent. Regeringsprogrammet har också som mål att fastighetsskattens andel av kommunernas skatteinkomster ska öka under valperioden. En höjning av fastigheternas beskattningsvärden så att de skulle komma att ligga närmare gängse värden kommer dock inte att genomföras. Enligt regeringsprogrammet ska inte heller de övre gränserna för fastighetsskatten slopas. I praktiken uppskattas fastighetsskatteintäkterna förbli på nästan samma nivå som år Totalt sett beräknas kommunernas skatteintäkter öka med cirka 4,4 procent från år 2010 till år 2011, men ökningen avtar klart år 2012, då den prognostiserade ändringen i skatteintäkterna är endast 0,8 procent positiv. 2.5 STATSANDELAR Enligt statsandelsreformen som genomfördes i början av år 2010 beräknas statsandelen för kommunal basservice genom att man räknar ihop de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt den kalkylerade grunden för den invånarbaserade grundläggande konstundervisningen och kommunernas allmänna kulturväsende, och från summan av alla dessa drar av kommunens självfinansieringsdel. I regeringsprogrammet föreslås betydande nedskärningar i statsandelarna till kommunerna. Ungefär 3/4 av statsandelsfinansieringen till kommunerna (10,43 miljarder euro år 2011) utgörs av finansministeriets statsandel för den kommunala basservicen (8,04 miljarder euro) och ungefär en fjärdedel av undervisningsoch kulturministeriets statsandel (2,39 miljarder euro). Av statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet utgörs det största beloppet av huvudmannafinansieringen (s.k. finansiering enligt pris per enhet) för utbildning efter den grundläggande utbildningen. Enligt regeringsprogrammet ska statsandelarna för kommunal basservice skäras ner med 631 miljoner. Den nuvarande statsandelsprocenten för basservice på 34,11 sjunker på grund av nedskärningen till 31,40 procent. Detta motsvaras i praktiken av att indexförhöjningen och justeringen av kostnadsfördelningen inte betalas ut. Regeringsprogrammet innehåller inga nedskärningar i Undervisnings- och kulturministeriets statsandelar. Enligt Finlands Kommunförbunds beräkningar skulle nedskärningen i statsandelarna för Sibbos del i princip betyda en minskning på 2,154 miljoner euro. Detta kompenseras dock en aning av att samfundsskatten tillfälligt stiger med 5 procent jämfört med den normala nivån, vilket för Sibbos del betyder en ökning på cirka 0,9 miljoner euro. ( : Kommunförbundets bedömning av hur åtgärderna i regeringsprogrammet inverkar på kommunernas intäkter år 2012 baserad på preliminära uppgifter av Skatteförvaltningen). I praktiken ökar dock statsandelarna i euro en aning år 2012 jämfört med år Orsaken till detta är den ovan nämnda statsandelsreformen som ändrade beräkningsgrunderna för statsandelarna. Sålunda blir situationen för Sibbo den att regeringsprogrammets åtgärder år 2012 närmast skär ner förväntade men ännu orealiserade ökningar i statsandelarna. 2.6 SIBBO KOMMUNS EKONOMI Sibbo kommuns ekonomi har hållits på en acceptabel nivå under de senaste åren. Resultatet för år 2010 som blev bättre än budgeterat stärkte det fria kapitalets andel i balansräkningen medan ökningen i lånebeståndet igen försämrade ekonomin på lång sikt. Enligt den senaste prognosen kommer kommunalskatteintäkterna och budgetens utgiftsutveckling i stora drag att förverkligas enligt budgeten för år De största osäkerhetsfaktorerna kring utfallet av budgeten 2011 hänför sig till specialsjukvårdens kostnadsutveckling. I budgetens beredningsskede pekade prognoserna på att budgeten skulle överskridas beträffande specialsjukvårdens anslag. Tidigare år har dock utvisat att situationen kan ändra avsevärt före utgången av året och definitivt besked i saken fås först i början av år

7 Budgeten för år 2012 utgår från att årsbidraget är positivt och täcker också avskrivningarna i sin helhet. För att kommunen även i fortsättningen på sikt ska kunna ha en balanserad ekonomi bör speciell uppmärksamhet fästas vid ökningen av lånebeståndet. I praktiken betyder detta att tidsförläggningen av investeringar blir allt viktigare. Detta mål eftersträvas framför allt med strategins genomförandeprogram. Samtidigt framhävs betydelsen av en kostnadseffektiv driftsekonomi allt mer för att finansieringen av investeringarna ska kunna stärkas genom årsbidraget. 3. BUDGETEN 2012 OCH EKONOMIPLANEN BEFOLKNING Målet för befolkningsökningen enligt kommunstrategin är att invånarnas antal skulle öka med i snitt 5 procent per år. Under de senaste åren har utvecklingen varit följande: ,2 % ,1 % ,1 % ,2 % Befolkningen uppgick i slutet av år 2010 till personer. Under de åtta första månaderna 2011 har invånarantalet i kommunen ökat med 248 personer. Under motsvarande period år 2010 ökade invånarantalet med 199 personer. Om befolkningsutvecklingen fortsätter på samma sätt som under det innevarande årets åtta första månader innebär detta att befolkningsökningen under hela år 2011 sannolikt rör sig kring 1,8 procent, dvs. en ökning på cirka 330 personer. År 2012 beräknas ökningen uppgå till cirka 2,2 procent. Detta skulle betyda att befolkningen i slutet av budgetåret 2012 skulle uppgå till cirka invånare. 3.2 INKOMSTGRUNDERNA Skatteinkomstökningen i Sibbo har varit gynnsam. De beskattningsbara inkomster som utgör inkomstbasen för kommunalbeskattningen i Sibbo har utvecklats cirka 2,5 3 procent snabbare än genomsnittet i landet. På grund av det osäkra ekonomiska läget är det dock sannolikt att de kommande åren kommer att medföra större fluktuationer inom skatteinkomsterna än tidigare år. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en inkomstskattesats på 19,25 procent. Kommunalskatten beräknas år 2012 inbringa 69,2 miljoner euro, vilket betyder 1,5 miljoner euro mindre är utfallet för år 2009 och 2,7 miljoner euro mer än prognosen för år Samfundsskatten beräknas sjunka med 0,7 miljoner euro jämfört med prognosen för år 2011 och beräknas inbringa 4,8 miljoner euro. Budgeten och ekonomiplanen är uppgjorda med en procentsats om 1,00 för allmän fastighetsskatt, 0,50 för stadigvarande boende, 1,10 för andra bostadsbyggnader och 3,0 för obebyggda byggplatser. Intäkterna från fastighetsskatten beräknas uppgå till 5,3 miljoner euro, en ökning på 0,1 miljoner euro från år Statsandelsberäkningen har beräknats på basis av de förhandsberäkningar som man fick av staten sommaren Indexjusteringen av statsandelarna är 3,4 procent. Skatteinkomstutjämningen, som baserar sig på uppgifter för skatteåret 2010, beräknas för Sibbos del vara 5,6 miljoner euro eller cirka 0,1 miljoner euro mera än år Utgående från detta uppskattas de kalkylerade statsandelarna inbringa 16,5 miljoner euro år 2012 eller 0,9 miljoner euro mera än år År 2013 beräknas statsandelarna höjas med samma belopp som skatteutjämningen kommer att minska. Under ekonomiplaneperioden beror statsandelarna även på befolkningstillväxten, statens åtgärder och eventuella indexjusteringar. År 2013 beräknas statsandelarna bli cirka 17 miljoner euro och år miljoner euro. Sibbo kommuns skattefinansiering (statsandelar och skatteinkomster) beräknas år 2011 stiga med 0,5 procent och år 2012 med 3,1 procent. Motsvarande siffror för samtliga kommuner är +4 procent år 2011 och +2 procent år

8 3.3 UTGIFTSGRUNDERNA Som utgångspunkt för budgeten och ekonomiplanen har bl.a. följande principer följts: Lagstadgad basservice bör ges i egen eller andras regi. Strävan är att skattesatserna hålls på den nivå som verksamheten kräver. En stram budgetdisciplin bör fortsätta. Kommunens egna lokaler bör användas mera effektivt. Kommande investeringsbehov och investeringarnas genomförande bör noggrant övervägas. Avgifterna bör ses över. Verksamheten bör effektiveras. Inbesparingar söks främst genom att förnya processer och strukturer. En av de största utgiftsökningarna i budgeten år 2012 är ökningen för köpta tjänster med cirka 2,6 miljoner euro. I ökningen för köpta tjänster ingår de utgifter som uppstår till följd av anslutningen till Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) Personalkostnaderna ökar med 0,9 miljon euro. Verksamhetskostnaderna år 2012 uppgår till 124 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 3,8 procent jämfört med budgeten för år Det största utgiftstrycket under planeperioden kommer att ligga på social- och hälsovården och på undervisningsverksamheten. Samtidigt bör resurser även kunna avdelas för utveckling av näringslivet, markanvändningen och samhällsstrukturen. Verksamhetskostnaderna beräknas öka med cirka 2,8 procent under de närmaste åren och 0,5 miljoner euro har ställts som årsresultat för år PERSONALEN Enligt kommunens strategi säkerställs serviceproduktionens effektivitet och mångsidighet genom att personalens kunnande utvecklas och personaltillgången tryggas. Den ordinarie personalens medelålder är 45,4 år. År 2012 avgår uppskattningsvis cirka 24 personer med ålderspension. Till följd av pensioneringar och ökat antal anställda antas personalens medelålder sjunka under de kommande åren. Under år 2010 ökade kommunens personal med 11 personer. I budgeten för år 2011 ingick anslag för sammanlagt 32 nya tjänster eller befattningar. I utskottens budgetförslag för år 2012 äskas om totalt 10 nya tjänster eller befattningar. Antalet ordinarie anställda har stigit från 754 personer år 2000 till 899 personer år Den ordinarie personalstyrkan i slutet av år 2011 beräknas uppgå till 925 personer. År 2011 beräknas kommunernas lönesumma växa med cirka 4,5 procent och år 2012 med cirka 4,1 procent. Såsom ovan redan har konstaterats är den inkomstpolitiska uppgörelsen för kommunsektorn för år 2012 för närvarande oklar. Sibbo kommuns budget för år 2012 räknar med en 2,1 procents höjning. 3.5 INVESTERINGAR Under ekonomiplaneperioden är tillbyggnaden och saneringen av hälsocentralen i Nickby de mest betydande investeringsprojekten. Dessa projekts andel av nettoinvesteringsutgifterna i ekonomiplanen är cirka 15,5 miljoner euro. Andra enskilda investeringar åren är ett daghem i södra Sibbo, saneringen av Söderkulla skolcentrum, tillbyggnaden av Leppätien koulu och utvidgningen av köket vid Lukkarin koulu. I budgeten för år 2012 uppgår bruttoinvesteringarna till 17,3 miljoner euro och nettoinvesteringarna till 11,8 miljoner euro. Avskrivningarna enligt plan är 6 miljoner euro. Inkomsterna av försäljning av markområden m.m. beräknas uppgå till 5,2 miljoner euro. Det reserverade anslaget för markköp är 3 miljoner euro. År 2012 uppgår nettoinvesteringarna för nybyggen till 7,6 miljoner euro. Nettoutgiftsandelen för utbyggnaden av Nickby hälsostation är 3,1 miljoner euro. År 2012 har 3,3 miljoner euro reserverats för publik egendom. 6

9 För saneringar har 2,6 miljoner euro reserverats. För anskaffning av lös egendom har 0,4 miljoner euro reserverats. De totala investeringsbeloppen under planeperioden framgår av nedanstående tabell: TOTALT BU 2011 BG 2012 EP 2013 EP 2014 Intäkter Kostnader Netto RESULTATRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Ur finansieringssynpunkt är en balanserad budget grunden för en sund ekonomi på lång sikt. Resultaträkningen för de olika ansvarsområdena presenteras i informativt syfte på det ställe i budgeten där respektive ansvarsområde behandlas. Enligt resultaträkningen (s. 80) är inkomstfinansieringen på en acceptabel nivå under planeperioden. Detta är dock följden av försäljningsinkomsternas andel av de totala intäkterna. Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, är -87,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blir 5,6 miljoner euro sämre än i föregående budget. Årsbidraget uppgår till 6,5 miljoner euro och blir 0,8 miljoner euro sämre än i budgeten för år Avskrivningarna uppskattas vara 6 miljoner euro, varvid årsbidraget räcker för att täcka avskrivningarna enligt plan. Räkenskapsperiodens resultat uppvisar sålunda ett överskott på 0,5 miljoner euro, som är 0,9 miljoner euro sämre än i budgeten för år Det faktiska överskottet ökar kommunens eget kapital i balansräkningen. Finansieringsanalysen (s. 95) utvisar att kassamedlen ökar från år Investeringsutgifterna, från vilka beräknade intäkter av investeringar och försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva har avdragits, uppgår till 15,8 miljoner euro. Finansieringsbehovet förändras genom 10 miljoner euro stora amorteringar på långfristiga lån. 3.7 BUDGETBEREDNINGEN OCH BALANSERINGEN AV BUDGETEN I förvaltningarnas budgetförslag är utgifterna cirka 1,4 miljoner euro större än de riktgivande ramarna. I praktiken beror detta på den föreslagna anslutningen till Samkommunen HRT. På basis av de beslut och riktlinjer som fattats efter att budgetramarna gavs har följande ändringar gjorts under budgetberedningen för att kunna åstadkomma en balanserad budget: Skatteinkomsterna har justerats uppåt. Markförsäljningsvinsterna har justerats neråt eftersom det planerade tomtutbudet för år 2012 gäller områden som kommunen skaffat i sin ägo först under innevarande år. I övrigt bygger budgetförslaget på utskottens budgetförslag. 3.8 SKYLDIGHET ATT TÄCKA UNDERSKOTT I mom. i kommunallagen stipuleras följande: I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under 7

10 planeperioden, ska i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specificerade åtgärder genom vilka det underskott som saknar täckning ska täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer. Eftersom kommunens balansräkning för år 2010 visar ett ackumulerat överskott på 14,6 miljoner euro är den ovan anförda bestämmelsen i kommunallagen inte aktuell. 4. BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Kommunens ekonomiska hushållning styrs både av kommunallagen och av bokföringslagen. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen ska göras upp. Bokföringslagen innehåller för sin del bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet ska göras upp. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av en driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdel. Budgeten presenteras på detta sätt ur såväl resultaträknings- som finansieringssynvinkel. Kommunens verksamhet styrs med hjälp av driftsekonomidelen. I den uppställer fullmäktige verksamhetsmål för de olika ansvarsområdena och anvisar behövliga anslag för att dessa mål ska uppnås samt uppskattar intäkterna av skötseln av de helheter som fullmäktige har beslutat om. Driftsekonomidelen är indelad i ansvarsområden och dessa i sin tur i resultatenheter. På basis av budgetens driftsekonomidel uppgörs såväl en resultaträkning som en finansieringsanalys. Resultaträkningen utvisar hur den intäktsfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för kostnaderna för serviceverksamheten, räntor samt avskrivningar enligt plan på grund av slitage på anläggningstillgångarna. I investeringsdelen ingår investeringarna under såväl budgetåret som planeperioden. Fullmäktige godkänner anslagen och intäktsberäkningarna i investeringsdelen antingen projektgruppvis eller projektvis. Om anskaffningskostnaden för en investering beräknas fördela sig på två eller flera år godkänner fullmäktige den totala kostnadsberäkningen för investeringen. Fullmäktige granskar de totala kostnadsberäkningarna och fattar i samband med behandlingen av ekonomiplanen beslut om de årliga anslag som ska reserveras för projekten. I finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som utöver de internt tillförda medlen behövs för investeringarna och låneamorteringarna och hur finansieringsbehovet ska täckas eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det ska användas. 4.1 NETTOBUDGETERING Fullmäktige kan fördela anslag eller intäkter för ett uppgiftsområde eller del därav såsom netto- eller bruttoanslag. Vid godkännandet av budgetuppställningen har fullmäktige beslutat att anslagen fördelas enligt nettoprincipen. 4.2 BUDGETENS OCH BUDGETMOTIVERINGARNAS BINDANDE KARAKTÄR Fullmäktige beslutar hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och de andra kommunala förvaltningsorganen. Budgeten består av verksamhetsområdenas anslag, finansiella intäkter och verksamhetsmål samt av allmänna budgetmotiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Ansvarsområdenas anslag är bindande gentemot fullmäktige. Vid nettobudgetering är skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna bindande gentemot fullmäktige. Resultatenheterna åläggs att sköta uppbörden av de intäkter som finns antecknade i budgeten. Eventuella avvikelser bör klarläggas snarast genom en ändring i budgeten och senast vid bokslutet. Resultatenheterna kan utan särskilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövlig. Inkomsterna av dylik försäljning kan användas för att täcka resultatenheternas kostnader. 8

11 I bilaga 2 anges beloppsgränserna för förvaltningarnas beslutanderätt. Fullmäktiges beslut angående budgetens bindande karaktär är följande: Driftsekonomidelen Driftsekonomidelens anslag och beräknade intäkter är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Investeringsdelen Även investeringsdelens anslag är bindande gentemot fullmäktige på nettonivå. Resultaträkningsdelen I resultaträkningen är nettoanslaget för finansiella intäkter och kostnader bindande gentemot fullmäktige. Finansieringsdelen I finansieringsdelen är förändringen i lånebeståndet bindande gentemot fullmäktige. Verksamhetsmålen Målen under rubriken "Bindande mål" är bindande för förvaltningsorganen gentemot fullmäktige. Nyckeltalen (volymmål, ekonomimål och kvalitetsmål) är riktgivande för förvaltningsorganen. 4.3 UPPFÖLJNING AV RESULTATET FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Utfallet av budgetens resultat för verksamheten och ekonomin följs upp utgående från den godkända budgeten och eventuella ändringar i budgeten. Med uppföljning av resultatet för verksamheten förstås att resultatenheterna följer upp de uppställda verksamhetsmålen och deras utfall och med uppföljning av ekonomin att resultatenheterna följer upp utfallet av kostnaderna och intäkterna. 9

12 10

13

14 DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetens bruttoutgifter sektorvis Teknik och miljö 13 % Förvaltning 9 % Bildning 38 % Social- och hälsovård 40 % Förvaltningen avser centralvalnämnden, revisionsnämnden och kommunstyrelsen. 11

15 12

16 DRIFTSEKONOMIDELEN Läsanvisningar Förklaring av förkortningarna BS BUÄ BGF BU EP = Bokslut = Budget efter ändringar = Nämndernas och utskottens budgetförslag = Kommunstyrelsens budgetförslag = Ekonomiplan De mål som är bindande gentemot fullmäktige är markerade med fet stil. De övriga målen och motiveringarna är riktgivande för verksamheten eller informativa. Ändringar i verksamhetsområdenas kostnader inom driftsekonomin (1 000 euro) och tillväxtprocenten åren Förvaltning Social- och hälsovård Bildning Teknik och miljö År ,4-2,2-1,7 10,0 År ,4 7,1 10,8 11,7 År ,6-0,6 1,5 1,1 År ,9 3,7 1,2 3,1 Budgeten innehåller följande ändringar jämfört med tidigare år: Som en del av centraliseringen av ekonomiförvaltningen som kommunstyrelsen beslutat om överförs avdelningarnas ekonomicheftjänster (3 tjänster) till Ekonomi- och förvaltningscentralen De s.k. interna hyrornas kapitalandel har överförts på kommunstyrelsen, delvis till resultatenheten Kommunens ämbetsverksledning och delvis till Utvecklings- och planläggningscentralen. Markförsäljningsintäkterna har överförts till resultatenheten Kommunens ämbetsverksledning. Social- och hälsovårdsväsendets budget har utarbetats för att motsvara den ändrade organisationen i enlighet med den s.k. livscykelmodellen. Siffrorna från tidigare år har inte justerats för att motsvara de ovan anförda ändringarna. I resultaträkningsdelen presenteras specificerade resultaträkningar för hela kommunen, för vattentjänstverket och för kommunens övriga verksamhet. 13

17 DRIFTSEKONOMIN Verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader Driftskostnaderna i 2012 års budget är 124 miljoner euro och driftsintäkterna 36,1 miljoner euro. Verksamhetsbidraget är -87,9 miljoner euro, vilket utgör euro/invånare, då det år 2011 ser ut att bli cirka euro/invånare. Ansvarsområde BS 2009 BS 2010 BU 2011 BGR 2012 BU Centralvalnämnden Intäkter Kostnader Netto Revisonsnämnden Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Social- och hälsovårdsutskottet Intäkter Kostnader Netto Bildningsutskottet Intäkter Kostnader Netto Utskottet för teknik och miljö Intäkter Kostnader Netto Sammanlagt Intäkter Kostnader Netto

18 VERKSAMHETSOMRÅDE: CENTRALVALNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreterare Peter Stenvall BS 2009 BS 2010 BU 2011 BU 2012 Verksamhetens intäkter ,8 50,6 Verksamhetens kostnader ,4-81,0 Verksamhetsbidrag ,6-30,4 Verksamhetens utgifter, ändrings-% 85,2-100,0 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% -53,5-17,8 Verksamhetsbidragets ändring i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv. -0,46-0,03-1,60 Verksamhetens kostnader ,4-81,0 Löner och arvoden ,6 Övriga lönebikostnader ,8 Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster ,9 Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor ,4 Understöd Hyror ,3 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens intäkter ,6 Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 21 24,8 50,6 Presidentval och kommunalval förrättas år 2012.Europaparlamentsval förrättas år

19 VERKSAMHETSOMRÅDE: REVISIONSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: REVISION BS 2009 BS 2010 BU 2011 BU 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 11,2 7,9 15,0 10,95 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% 11,2 7,9 15,0 10,95 Verksamhetsbidragets ändring i euro Invånare Resultat euro/invånare -1,9-2,0-2,2-2,5 Revisionsdagar Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster ,3 Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor ,2 Verksamhetsmål år 2012 Kommunens förvaltning och ekonomi år 2012 granskas i enlighet med kommunallagen och kommunens förvaltningsstadga. Antalet lagstadgade revisionsdagar uppgår uppskattningsvis till 35. Därtill kommer nämndens sekreteraruppgifter och eventuella köpta sakkunnigtjänster. Revisionsnämndens mål är att sammanträda 11 gånger om året. Revisionssammanslutningen avger skriftliga och muntliga rapporter till nämnden enligt behov. Efter granskningen av bokslutet avges en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisionsnämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till fullmäktige. 16

20 VERKSAMHETSOMRÅDE: KOMMUNSTYRELSEN ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING TP 2009 TP 2010 TA 2011 TA 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 11,2 4,8 16,3 17,2 Verksamhetens utgiftsökning i euro Verksamhetsbidragets ändrings-% -69,8 135,0 23,2-155,5 Verksamhetsbidragets ändring i euro Avskrivningar enligt plan -3 Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 49,4 54,1 59,5 63,5 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Övriga lönebikostnader Pers.ersättningar 9 36 Personalkostnader Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetskostnader #VIITTAUS! Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter

21 RESULTATENHET: KOMMUNENS ÄMBETSVERKSLEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektör Mikael Grannas Verksamhetsidé Kommundirektören leder kommunens organisation utgående från de direktiv som fullmäktige och kommunstyrelsen fastställer. Centrala förändringar i omvärlden åren Sibbo kommun är en tillväxtkommun med en allt livligare inflyttning. Nya bostadsområden kommer att tas i bruk i allt större omfattning i takt med att fastställda planer möjliggör detta. På grund av osäkerheten inom världsekonomin är det mycket svårt att i budgetens beredningsskede förutspå ekonomin. Följderna av en eventuell recession torde till fullo inverka på kommunens ekonomi först år 2013, men i detta fall är det skäl att inleda anpassningsåtgärder redan under det pågående budgetåret. Statens kommunstrukturreform som lanserades sommaren 2011 kommer att påverka kommunens omvärld under de kommande åren. Eftersom kommunstrukturreformen först är i planeringsskedet kan dess konsekvenser inte ännu i detta skede bedömas. Kommunen bör dock aktivt delta i kommunstrukturprocessen och ha tryggande av kommuninvånarnas service som sitt huvudsakliga mål. Strategiska mål för åren Kommunens strategiska mål för åren är: 1. Genomförande av kommunens strategi 2. En balanserad ekonomi 3. Intressebevakning 4. Utveckling av organisationens verksamhet Genomförandet av kommunens tillväxtstrategi förutsätter ett målmedvetet och långsiktigt utvecklingsarbete inom ramen för förutsättningarna för boende, näringsliv, service och ekonomi. Därför utarbetas som stöd för genomförandet av kommunens strategi ett genomförandeprogram som möjliggör en sammankoppling, årlig planering och utvärdering av dessa faktorer på tio års sikt. En balanserad ekonomi betyder att driftsekonomi- och investeringsbudgetarna hålls på en nettonivå. Om Finland hamnar i en recession under år 2012 behövs även andra åtgärder som stabiliserar ekonomin. Kommunstrukturreformen kommer att kräva att kommunen aktivt deltar i bevakningen av kommuninvånarnas intressen. Därutöver utvecklas samarbetet med de övriga KUUMA-kommunerna och kommunen deltar aktivt i utvecklingen av markanvändningen, boendet, trafiken, servicen och konkurrenskraften i metropolområdet. Organisationens verksamhet utvecklas i riktning mot kundorientering och avtalsstyrning med små snabba pragmatiska steg. Hela personalen uppmuntras att delta i utvecklingsverksamheten. Strategiskt fokusområde Åtgärd Tidtabell Eftersträvad nytta och/eller utvärdering av genomförandet Mätare som uppföljs årligen Intressebevakning Utveckling av organisationens verksamhet Kommunen deltar aktivt i kommunstruktur-reformen. Utvecklingsåtgärder genomförs Bästa möjliga struktur för att trygga kommuninvånarnas service Lyckade utvecklingsåtgärder 18

22 Bindande mål för år 2012 Bindande mål Åtgärd Mätare En balanserad ekonomi Budgetdisciplin Budgeten hålls på nettonivå. Strategin genomförs. Ett genomförandeprogram utarbetas. Den första användbara versionen av genomförandeprogrammet är i bruk. Kommunens ledning BS 2009 BS 2010 BU 2011 BU 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Netto Verksamhetens utgifter, ändrings-% 17,8-3,4 9,1-13,9 Verksamhetens utgiftsökning i euro Invånare Nettoutgifter euro/inv Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster årsverk 1 1,4 2,5 2,5 Verksamhetens kostnader sammanlagt euro/årsverk RESULTATENHET: EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna-Marja Jokinen Verksamhetsidé Ekonomi- och förvaltningscentralen stöder fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande avdelningarna i skötseln av deras uppgifter. Ekonomi- och förvaltningscentralen producerar kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltnings- och it-tjänster samt ansvarar för styrningen av kommunens förvaltning och ekonomi och för dess gemensamma riktlinjer. Dessutom ansvarar centralen för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter och för den gemensamma kundservicen till externa kunder. Centrala förändringar i omvärlden åren Ekonomi- och förvaltningscentralens tjänster bör i allt högre grad motsvara efterfrågan. Under planeperioden centraliseras producerandet av ekonomitjänster till enheten Ekonomitjänster. Målet är att samtidigt utveckla den ekonomiska informationens tillförlitlighet och kvalitet så att den bättre än för närvarande betjänar beslutsfattandet och serviceproduktionen. Förändringen stärker framför allt styrningen och kontrollen av kommunens helhetsekonomi. Eftersom kommunerna befinner sig i en föränderlig situation bör den proaktiva kommunikationen svara på kommuninvånarnas och beslutsfattarnas behov. Även informationssamhället ställer allt högre krav på kommunikationen och den elektroniska servicen. Den ökade användningen av elektroniska tjänster skapar också spelrum inom den allt stramare kommunalekonomin. 19

23 Behoven av informationshantering ökar i takt med att antalet kommuninvånare och ärenden som ska behandlas ökar. Detta ställer krav på ärende- och informationshanteringssystemen samt ärendehanteringspraxisen. Strategiska mål för åren Strategiskt fokusområde Åtgärd Tidtabell Eftersträvad nytta och/eller utvärdering av genomförandet Mätare som uppföljs årligen Ekonomi- och förvaltningsorganisationen ICT-servicen Ekonomiförvaltningen Personalförvaltningen Kundbetjäningen Kommunens image Ekonomi- och förvaltningstjänsterna centraliseras. ICT-bastjänsternas kostnadseffektivitet förbättras. Dataförvaltningen effektiveras. Budgeteringen, rapporteringen, uppföljningen och prognostiseringen utvecklas. Personalrekryteringen förenhetligas. Personalens engagemang förstärks. Den gemensamma kundservicen utvidgas. Arbetsprocesserna inom kundbetjäningen effektiveras. Potentiella samarbetspartner söks. Kommunens interna och externa information förbättras De interna tjänsterna förbättras och förenhetligas och de nuvarande resurserna används effektivare Rationaliseringseffekter söks i interkommunalt samarbete. Datasäkerheten utvecklas i en nationellt standardiserad riktning. Helhetsarkitekturen utarbetas enligt Finansministeriets direktiv Ledningen och beslutsfattarna får tillförlitliga uppgifter i tillräckligt god tid. Jämförelser med tidigare år möjliggörs i delårsrapporterna Tillgången till behörig personal underlättas. Ett belöningssystem tas i bruk Kundprocesserna sköts i allt större utsträckning av Infon Kommuninvånarna, personalen, inflyttarna, företagarna och andra intressentgrupper får bättre tillgång till information och större möjlighet att påverka verksamheten. Likaså förbättras kommunens anseende. 20

24 Bindande mål år 2012 Bindande mål Åtgärd Mätare Kommunens förvaltning granskas. Kommunens ekonomiförvaltning utvecklas. Kommunens ärendehantering och arkivering effektiveras. Personalens engagemang förstärks. Kommunens information och marknadsföring förenhetligas. Kommunens synlighet förbättras. Dataadministrationen effektiveras. De elektroniska tjänsterna görs mera tillgängliga. Förvaltningsstadgan, förtroendeorganisationen och tjänsteinnehavarorganisationen granskas. Dessutom utarbetas ett befogenhetsregelverk. Möjligheterna att centralisera inköps- och försäljningsreskontran utreds. En månatlig rapport utarbetas för kommunstyrelsen och utskotten. Rapporten innehåller uppgifter om budgetutfallet och befolkningsutvecklingen. Möjligheterna att centralisera registreringen utreds. Möjligheterna att delta i Kuntien Tiera Ab:s pilotprojekt SARKK (Sähköinen arkistointi kuntien käyttöön) utreds. Målet med projektet är att övergå till elektronisk arkivering. Ett belöningssystem tas i bruk. En kommunikationsplan utarbetas. Kommunen deltar i olika tillställningar och evenemang. Samarbetet med medierna utvecklas. Grunduppgifterna för en helhetsarkitektur samlas in. En ICT-projektportfölj sammanställs. Kommunen ansluter sig till statens medborgarkonto Suomi.fi Den uppdaterade förvaltningsstadgan tillämpas från början av år 2013 då den nya fullmäktigeperioden inleds. Beslut om centraliseringen fattas under år Rapporteringen tas i bruk Beslut om centraliseringen fattas under år På basis av erfarenheterna från pilotprojektet tas ställning till hur arkiveringen i fortsättningen utvecklas. Belöningssystemet är i bruk. Enhetliga anvisningar för hela organisationen. Deltagande i 1 3 mässor tillsammans med företagare och andra intressenter. Pressmeddelanden och tips på artiklar sänds regelbundet. En databas över grunduppgifterna har utarbetats. Medborgarkontot används av kommuninvånarna. 21