Kvalitetsredovisning. för läsåret 2014/2015. Förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 Förskola Datum: Förskolechef: Maria Hedström Utvecklingsledare: Pernilla Hållén, Anette Aspgren Resultatenhetschef: Karin Vestman 1

2 Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat utifrån analyser av insatser och resultat, samt strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner, lokala handlingsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2

3 Förskoleområdet Innehållsförteckning Förskoleområdet/organisation 1. Normer och värden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1Målplan 1.2 Kvalitetsenkäten 1.3 Plan mot kränkande behandling 2. Barns delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2.1 Målplan 3. Utveckling och lärande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Målplaner 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar - resultat, analys och utvecklingsstrategi 5. Modersmålsstöd - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 5.1 Målplan 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 6.1 Målplan 7. Hem och förskola- resultat, analys och utvecklingsstrategi 7.1 Målplan 8. Barnhälsoteamarbete - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 9. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 10. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 11. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi 13. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 13.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 13.2 Identifierade utvecklingsområden 3

4 Förskoleområdet/organisation (antal barn, förskolor, avdelningar, personal (bsk/fsk, förändringar av betydelse) Avesta centrala förskolområde består av 7 förskolor med 24 avdelningar varav en förskola är dygnetrunt-förskola med 3 avdelningar och en nattavdelning. Av dessa förskolor är en förskola nyöppnad från med 3 avdelningar. I Avesta centrala förskolområde finns 458 barn. I januari 2015 slogs förskolorna Blåkullen och Montessorihuset ihop till en större enhet och blev förskolan Blåkullen. Förslaget till ändringen kom från pedagogerna på Montessorihuset då det endast är en av tre avdelningar som idag arbetar montessoriinspirerat. Vi ser fler samordningsvinster med sammanslagningen, bland annat att överinskolningar kan ske smidigare mellan husen och en ökad gemenskap mellan pedagogerna. I januari 2015 öppnades den första avdelningen till nya förskolan Älvnäs i en tillfällig lokal på Åsgatan 12. Detta medförde att ledningsgruppen fick byta lokal för en tid för att kunna möta kötrycket. I början av mars 2015 flyttade dygnet-runt-förskolan Talgoxen till nya lokaler i modulerna på Prästgatan 37. I samband med att Talgoxen lämnade sina lokaler på Älvnäsleden öppnade förskolan Älvnäs sin verksamhet med tre avdelningar i dessa lokaler, varav den tillfälligt placerade avdelningen på Åsgatan kunde flytta med. I samband med flytten till modulerna utökades natt-och skiftverksamheten med 3 pedagoger. Det innebär att vi nu kan ta emot barn till dygnet-runt-förskolan Talgoxen. Under maj 2015 har ledning föreslagit och förhandlat en flytt av singelförskolan Skruvlådan till modulerna utifrån pedagogernas inkomna synpunkter kring arbetsmiljö och säkerhet. Detta har framkommit i medarbetarsamtal, likabehandlingsplanen, medarbetarenkät och deras utvärderingar av verksamheten. Flytten sker 31 augusti Gruppen som tidigare varit en utvidgad syskongrupp 1-5 år kommer till hösten att bli en syskongrupp 3-5 år. Gruppen blir då anpassad efter lokalerna i modulerna då avdelningen ligger på en övervåning tillsammans med två andra syskongrupper. Under året har vi haft svårt att rekrytera förskollärare såväl till vakanser, som pensionsavgångar och nystartade arbetslag. Under våren 2015 annonserades 19 förskollärartjänster ut inom förskolområdet där ingen förskollärare kunde rekryteras till någon tjänst. I dagsläget finns 40 förskollärare av grundbemanningen på 95 pedagoger. I vårt område har vi många mångkulturella familjer där ca 20 olika modersmål är representerade. Dessa familjer finns främst på Blåkullen, Älvnäs, Prästkragen och Skruvlådan då förstahandsvalet på förskoleplats är så nära hemmet som möjligt. Ledningsgruppen har under året förändrats utifrån att en utvecklingsledare gått i pension, förskolechef Maria Hedström har studerat på rektorsprogrammet och byte av förskole administratör. September december 2014 har Pernilla Hållén vikarierat 20 % för Maria under hennes studier. Januari-juni 2015 har Marie Andersson (Violen) vikarierat 20 % för Maria under hennes studier och Pernilla Hållén har vikariat som utvecklingsledare efter Siv Holms pensionsavgång under perioden januari-augusti Ledning fick förstärkning under januari-mars 2015 av Marie Andersson (Talgoxen) för planering och verkställande av Talgoxens flytt och Älvnäs nyöppning. I slutet av maj 2015 flyttade ledningsgruppen tillbaka till lokalerna på Åsgatan Normer och värden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1Målplan Pedagogerna har anammat vikten av sitt egna förhållningssätt i mötet med barn och föräldrar, och fortbildningsinsatsen kring Vägledande samspel har slagit väl ut. Pedagogerna blir mer medvetna om sitt förhållningssätt både till barnen, föräldrar och kollegor. Arbetet fortsätter under kommande år med fortbildningsinsatser. Vi ser tydligt i arbetslag som haft hög personalomsättning, hur detta påverkat arbetet och resultaten i målplanen negativt. Vi kan se svårigheten i att upprätthålla samsynen i de viktiga värdegrundsfrågorna när det sker många förändringar av personalsammansättningar i arbetslagen. Med den insikten ser vi att dessa arbetslag hade behövt mer avsatt tid och stöd från ledning kring samsyn och förhållningssätt utifrån värdegrundsfrågor. Vi har sett i utvärderingarna hur den entreprenöriella målplanen återspeglas i arbetet och hur tydlig 4

5 struktur, små grupper, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Utifrån högskolekursen Värdegrund och likabehandling har en ny likabehandlingsplan för varje förskola tagits fram. Den nya likabehandlingsplanen har kompletterats med beskrivning av analys, uppföljning och åtgärder av föregående års insatser samt ett reviderat årshjul med ett utökat arbete med främjande insatser. Likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplanen har nogsamt implementerats under hela läsåret. För detta har vi använt en verksamhetsdag, ett områdesgemensamt APT och flera arbetslagsledarträffar. Vi har fått en systematik i arbetet med incidentrapporter och kartläggning och en fördjupad medvetenhet kring arbetet med Likabehandlingsplanen. Flera pedagoger har läst boken Anknytning i förskolan och det finns fortsatt intresse för att läsa den boken. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen har gett resultat i att nästan alla arbetslag nu känner sig trygga med dokumentationsmallen. Reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan och skickas in enligt årshjul och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. 1.2 Kvalitetsenkäten 1. Känner du och ditt barn er välkomna när ni kommer till förskolan: Över lag gott (96,9 % alltid/ofta) resultat över att barn och föräldrar känner sig välkomna. Kritik framkommer bland annat om att föräldrar upplever att det är stor skillnad på bemötande och känslan av att vara välkommen av ordinarie pedagoger och vikarier/ny personal som inte hälsar eller presenterar sig. Det här året har inga kommentarer framförts gällande osäkerhet om vem som är ordinarie och vilka som är vikarier, vilket vi tror beror på de namnskyltar vi inskaffat. Det framkommer att pedagoger ibland upplevs trötta, stressade och har mycket att stå i. Känslan av välkomnande kan skilja sig mellan småbarnsavdelningar och syskonavdelningar där arbete och upplägg kan se olika ut. Viktigt blir att i överskolning mellan avdelningar kommunicera detta med föräldrar. 2. Upplever du att personalen är lyhörd för ditt barns funderingar och idéer: Över lag gott resultat (96,2 % alltid/ofta) Vi kan se att föräldrar tycker det är bra när ordinarie personal är på plats som kan möta och vara lyhörd för barnens funderingar och idéer, vilket upplevs svårare med vikarier. Ledning kommer att ge stöd till pedagogerna hur verksamheten kopplas till och bygger på barns inflytande. 3. Upplever du att dina synpunkter beaktas gällande ditt barns behov på förskolan: Överlag gott resultat (92,7 % alltid/ofta). En kommentar är att man som förälder tror att det finns skillnad i insikt och kunskap, t.ex. hur pedagogerna utmanar och möter enskilda barns behov. En annan kommentar är att det upplevs som det är svårare att ha en direkt kommunikation med vikarier, man vill hellre kommunicera med ordinarie personal. Kommentarer kring uppkomna synpunkter har ledning skyndsamt åtgärdat och återkopplat. En åtgärd innebär inte alltid att verksamheten kan bemöta alla önskemål men återkoppling med förklaring och uppföljning görs alltid. Synpunkter är tillgodo för verksamheten och ger oss möjlighet att utvärdera och utveckla verksamheten. Ledningen tydliggör ärendegången för personal och 5

6 föräldrar samt förmedlar synen på hur vi professionellt förhåller oss till inkomna synpunkter. 4. Möts du av positiv och engagerad personal: Överlag gott resultat (95,2% alltid/ofta). Kommentarer är att ordinarie personal är positiva, engagerade och glada och deltar aktivt i barnens lek. Men det framkommer också att både vikarier och ordinarie personal kan upplevas oengagerade, ointresserade och stressade. Ledning ser vikten av att arbetslagen hålls intakta över längre tid, och att en jämn fördelning förskollärare-barnskötare finns. Det är dock väldigt svårt att rekrytera förskollärare. 5. Upplever du att barnen möts av stimulerande miljö på förskolan: Överlag gott resultat (95,5% alltid/ofta). Kommentarer varierande men övervägande positivt. Vad gäller synpunkter på miljöer upplever föräldrar att pedagogerna gör ett bra arbete utifrån förutsättningar. Fortbildning med fokus på entreprenörellt lärande ser vi har varit ett bra stöd för pedagogerna att utveckla och utmana miljöerna ute och inne. 6. Upplever du att barnen är trygga med varandra i gruppen: Överlag gott resultat (93,5% alltid/ofta). Kommentarer kring personalens agerande vid konfliktsituationer upplevs positivt av föräldrarna. Det upplevs som att det är en bra stämning mellan barnen och att grupperna fungerar bra på de flesta förskolorna men det finns också föräldrar som uttrycker att de upplever oro i barngrupper med utåtagerande barn. Vår satsning på Vägledande samspel och utbildning kring Likabehandling och värdegrundsarbete är ett stöd för att kvalitetssäkra detta arbete. 7. Upplever du att det är positiv och trevlig stämning på förskolan: Överlag gott resultat (96,7 alltid/ofta). Flera kommentarer är att pedagogerna har ett positivt och professionellt bemötande. Föräldrar upplever att sjukskrivningar och personalförflyttningar påverkar stämningen på förskolan. Även struktur och organisation vid hämtning och lämning upplevs påverka stämningen på förskolan. Förskolorna behöver se över skriftliga rutiner för vikarier. 8. Upplever du att det är lätt att få kontakt med ledning på förskolan: Till största del (81,3 % alltid/ofta). Många föräldrar kommenterar att de inte behövt ta kontakt med ledning men om man behöver ta kontakt finns tydliga uppgifter på förskolan. Ledning använder namnskyltar, och bild och information om ledningen har funnits på hemsidan (i dagsläget är bilden borttagen pga ny organisation). Ledningen fortsätter med inskolningssamtal med varje ny familj enligt inskolningsrutiner. Sammanfattning av Övriga synpunkter: Överlag många nöjda kommentarer om pedagogernas bemötande, lyhördhet, insatser för barns lärande, inskolning och engagemang. Många föräldrar uttrycker att de är nöjda och trygga att lämna sina barn på förskolan. Flera kommentarer tangerar barngruppernas storlek då dessa upplevs bli större och påverkar pedagogernas arbetssituation. Det finns kommentarer om upplevelser av att kommunikationen mellan pedagoger och information till och från föräldrar inte fungerar bra. Detta är något som ledning får stötta arbetslagen i. Hygien-och smittspridning lyfts på några förskolor som tex hantering av tygtvättlappar, information och rutiner vid smittspridande sjukdomar. Synpunkter som kommit till ledning har setts över och återkopplats. Föräldrar upplever att det är stor omsättning av personal med många nya vikarier som kommer konstant, det är önskvärt att den situationen hålls borta om det går. Annan kritik gällande vikarier är att de inte har presenterat sig. Åter igen handlar det om introduktionsdagar och stöd till vikarierna samt att det vore bra att vikarierna har skyltar på sig. Alla lokaler och utemiljöer upplevs inte ändamålsenliga. Investeringsmedel har sökts och arbete med miljöerna utifrån ett arbetsmiljöperspektiv fortsätter. Ledningens sammanfattande tankar: Sammanlagda svarsresultatet för området är 224 respondenter av sammanlagt 458 barns familjer. Vi ser att vi över lag har en professionell och engagerad personal men att det behövs punkinsatser med pedagogisk ledning och stöd i vissa arbetslag. Planerade fortbildningsinsatser är en del av det proaktiva pedagogiska arbete som vi tänker främjar utveckling, förhållningssätt och systematiskt kvalitetsarbete. 6

7 1.3 Plan mot kränkande behandling En ny likabehandlingsplan för respektive förskola mot kränkande behandling har arbetats fram och implementerats under året inom området. Den nya planen innehåller såväl främjande som förebyggande arbete samt en tydligare rutin för hantering av incidentrapporter vilket utvecklar, systematiserar och kvalitetssäkrar likabehandlingsplansarbetet. Två pedagoger, förskolechef och utvecklingsledare har gått en Högskolekurs på 7,5 poäng Likabehandling och värdegrundsarbete. Innehållet i hösten första verksamhetsdag bestod bland annat av föreläsning och seminarium i ämnet för samtlig förskolepersonal. Denna dag arbetade även all personal med att ta fram en gemensam verktygslåda med förslag på aktiviteter, litteratur och diskussionsdilemman för det främjande arbetet. Förskolområdet hade ett gemensamt APT i januari 2015 där samtliga förskolor fick arbeta med sin likabehandlingsplan. Ett nytt årshjul för likabehandlingsarbetet är utarbetat och kommunicerat under samma APT. Årshjulet och rutiner för incidentrapportering har implementerats med stöd av Arbetslagsledarna under våren Vi kan se i inflödet av incidentrapporter att rutinen fungerar väl både med återkoppling från ledning samt med åtgärder i verksamheten. Det här ser vi som en framgångsrik utveckling i vårt kvalitetsarbete för normer och värden och trygghet i förskolan. Viktigt är att pedagogerna förstår och känner sig trygga i när, hur och varför de skriver och dokumenterar incidenter. 2. Barns delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2.1 Målplan Inom förskolområdet har vi detta år integrerat målplanen Barns inflytande i alla våra målplaner och har därmed ingen separat målplan för Barns inflytande längre. Fortbildningen kring Vägledande samspel ger fortsatt gott resultat i arbetet med Barns inflytande. I utvärderingarna ser vi att pedagogerna nu äger processen själva och känner i det en yrkesstolthet, vilket vi ser i pedagogernas dokumentation och hör i deras dialoger. Känslan av sammanhang är märkbar vilket vi i ledning tycker är roligt. Arbetet med små grupper och teman fortsätter ge resultat, och skapar också möjligheter för barnen att ha inflytande i sin vardag på förskolan. I flera utvärderingar framkommer det att arbetet med tydlig struktur, små grupper, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Arbetet med verksamhetspärmen synliggör verksamheten och barnens lärprocesser utifrån läroplanen och våra målplaner. Verksamhetspärmen är ett bra dokumentationsverktyg för pedagoger och som även gör barn och föräldrar delaktiga. Ledning har stöttat arbetslagen med att arbeta med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll vilket arbetslagen signalerar ger god struktur och högre medvetenhet om barns lärprocesser. 3. Utveckling och lärande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Målplaner Matematik: Vi ser kompetens och kunskaper kring arbetet med målplanen som ger resultat. Många nyanställda i området har efterfrågat fortbildning i matematik, och för att behålla den goda kvalitén och utveckla arbetet behöver vi i ledning se över kompetensutveckling för våra nyanställda samt att pedagogerna förvaltar den kunskap och kompetens som finns på området. Vi ser att det finns förståelse och medvetenhet för att miljön är den tredje pedagogen. Vi har sett i utvärderingarna hur den entreprenöriella målplanen återspeglas i arbetet med matematik genom hur pedagogerna beskriver hur de presenterar och erbjuder många olika sorters material, och att det medvetna förhållningssättet att ge barnen TID och möjlighet att upprepa många gånger är en framgångsfaktor. 7

8 Pedagogernas ökade medvetenhet kring dokumentation av barns lärprocesser utvecklar arbetet i verksamheten. Vi ser i flera utvärderingar att arbetet med tydlig struktur, små grupper, temaarbete, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Kommunens handlingsplan för matematik är känd för personalen och ligger till grund för vår verksamhetsplanering. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och har blivit ett mer medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Idag använder alla arbetslag dokumentationsmallen vid den gemensamma planeringstiden och vi ser hur den synliggör och beskriver verksamheten och barnens lärprocesser. Arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen har gett resultat i att nästan alla arbetslag känner sig trygga med dokumentationsmallen. Reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan och skickas in enligt årshjul och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. Språk: Barnen på våra förskolor möts av en språkstimulerande miljö med intresserade och medvetna pedagoger och flera avdelningar har höjt sina resultat. Användandet av de tre dialogerna är ett bra verktyg för pedagogerna i mötet med barnen och vi ser resultat av den ökade medvetenheten. Stor vikt läggs vid att använda "rätt" ord och benämning på olika saker och situationer (ex mellis-mellanmål) i alla möten i den pedagogiska vardagen. Barnen ges tid, och material byts inte ut för ofta vilket ger dem möjlighet att utforska, undersöka och upprepa under längre tid. Vi kan se att den entreprenöriella målplanen återspeglas både i miljön, material och tankar kring förhållningssättet. Begreppet och förhållningssättet Ögonblickspedagogik och "språkbadande" kring vardagliga situationer används alltmer. Flertalet pedagoger använder sig av tecken som stöd och annat visuellt material för att åskådliggöra verksamheten och ge barnen förutsägbarhet, vilket vi också kan se goda resultat av. Det finns ett ökat intresse bland pedagogerna kring tecken som stöd, både i arbetet och som fortbildning. Vissa förskolor har material för hemlåning och skapar då bra möjlighet till kommunikation med föräldrar. Vi ser att över lag i området läggs mer fokus på sagor/berättande/böcker. Medvetenheten hos pedagogerna har ökat kring barnens förståelse av sagan/berättandet. Den kommunövergripande handlingsplanen finns idag på samtliga förskolor. Vi ser i flera utvärderingar att arbetet med tydlig struktur, små grupper, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Arbetet med verksamhetspärm har resulterat i en ökad medvetenhet hos pedagogerna och också gett vårdnadshavarna större förståelse för den pedagogiska verksamheten när den har använts i utvecklingssamtalen. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Idag använder alla arbetslag dokumentationsmallen vid gemensamma planeringstiden och vi ser hur den synliggör och beskriver verksamheten och barnens lärprocesser. Arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen har gett resultat i att nästan alla arbetslag känner sig trygga med dokumentationsmallen. Reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan och skickas in enligt årshjul och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen 8

9 pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. Naturvetenskap och teknik: NTA-jämföra mäta fungerar i hela området. Fortbildningsinsatser pågår i Luft o Vatten, jämföra- mäta och ljud. Nytt är att tema Ljus kommer till hösten och till att börja med kommer en pedagog/ förskola få den utbildningen. Intresse och vilja att utveckla och skaffa mer kompetens finns hos pedagogerna, liksom viljan att utveckla det entreprenöriella lärandet. Engagerade pedagoger och tematiskt arbetssätt bidrar till bra resultat, liksom medvetenheten kring att arbeta med de olika entreprenöriella förmågorna. Vi ser att fortbildningsinsatserna har genererat utveckling inom området på alla förskolor samt kunskaper och förståelse genom pedagogiska samtal kring naturvetenskap och teknik. Vi ser en ökad medvetenhet att använda det pedagogiska uterummet. Vi kan se att det behöver fortsätta diskuteras kring begreppen utevistelse- pedagogiskt uterum. Det är viktigt och utmanande att tänka på hur och varför vi använder det pedagogiska uterummet. Medvetenheten har ökat men det är viktigt att diskutera vad naturvetenskap och teknik är för våra yngsta barn i verksamheten. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och är ett mer medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. Hållbar utveckling: Vi ser en fortsatt stor medvetenhet och att utveckling ständigt pågår. Vi ser även att det finns ett intresse och engagemang kring målplanen. Många förskolor har haft fokus på odling och olika kretslopp och hållbar utveckling genom bland annat att använda recyklingsmaterial i bygg och skapande. De pedagogiska miljöerna både inne och ute har setts över och utvecklats till mer inspirerande och utmanande rum. Skapandemiljöer har blivit mer tillgängliga, utmanande och inspirerande. Arbetet med Grön flagg på en av förskolorna fortsätter och ger goda resultat. Mulleverksamhet finns på tre av områdets förskolor, här finns ett fortsatt uttalat önskemål om fortbildning för att pedagogerna ser goda resultat av arbetet med konceptet Mulle, Knytte, Knopp. Vi ser i flera utvärderingar att arbetet med tydlig struktur, små grupper, närvarande pedagoger där barnen är och fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. 9

10 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar - resultat, analys och utvecklingsstrategi Förskolechef bjöd i maj 2015 in till möte med rektor och utvecklingsledare för Markusskolan och Bergsnäs som är områdets samverkansskolor. Tillsammans planerades upplägg för samverkansmöten mellan förskola-förskoleklass-fritidshem-skola. I början av juni 2015 hölls ett samverkansmöte, där förskolan presenterade verksamheten utifrån verksamhetspärm från olika förskolor vilket möttes av ett stort engagerat intresse från förskoleklass-fritidshem-skola. Förskolan fick ta del av hur samverkansformer mellan förskoleklass-fritidshem-skola ser ut på de respektive skolorna. Det var ett positivt möte där alla parter blev mer intresserade av varandras verksamheter och vi ser att vi har mycket att ge och komplettera varandra. Det beslutades att nästa samverkansmöte mellan respektive kontaktskola-kontaktförskola sker på ett gemensamt APT under våren 2016 som skolan bjuder in till. I maj 2015 bjöds pedagoger från förskoleklass-fritidshem in till att delta på föreläsningen kring entreprenöriellt lärande. Med dessa insatser ser vi att vi påbörjat en gynnsam samverkan. 5. Modersmålsstöd - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 5.1 Målplan Inför läsåret integrerade vi den mångkulturella målplanen i målplanerna för språk, förskola-hem och normer o värden. Ledning ser i målplanernas utvärderingar att intresse, medvetenhet och engagemang finns för att utveckla området, men fortbildning önskas kring kulturella skillnader och kunskap om flerspråkighet. Under läsåret har representanter från förskolorna i kommunen träffats i nätverket mångkultur och modersmålsstöd. Nätverket har under våren tagit fram en kommungemensam målplan som heter Flerspråkighet och interkulturalitet med tillhörande dokument för inskolning och språklig utvecklingsplan där språkdomäner ingår. Målplanen kommer ånyo att implementeras under höstens första verksamhetsdagar. Modersmålspedagogens arbete är uppskattat och ger ett gott stöd för barn, pedagoger och föräldrar. De goda resultaten av användandet av tecken som stöd samt visuellt stöd är bra verktyg för pedagogerna som sprider sig och utvecklas. Det finns önskemål om fortbildning kring Tecken som stöd. Vi ser i flera utvärderingar att arbetet med tydlig struktur, små grupper, temaarbete, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA 10

11 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 6.1 Målplan Vi ser över lag fina resultat kring arbetet med målplanen. Tydligt är att pedagogernas förhållningssätt och samsyn kring barnen och dess lärande är den största framgångsfaktorn för att utveckla och främja barnens entreprenöriella förmågor. Medvetenheten kring bemötande och förhållningssätt har ökat i takt med att pedagogerna fått fortbildning i Vägledande samspel och möjligheten att implementera kunskapen utifrån upprättad handlingsplan. Samtliga pedagoger har läst boken "Med känsla för barns självkänsla" skriven av Petra Krantz Lindgren, och tagit del av fortbildningsdag kring entreprenöriellt lärande. Vi ser att arbetslagen i stort har fått goda resultat genom att ha en tydlig struktur, erbjuda inspirerande miljöer, använda öppna frågeställningar och vara medforskande o medupptäckande pedagoger. Dokumentationsmallen och reflektionsprotokoll har varit ett bra stöd för arbetslagen för att se barns lärprocesser, bli medveten om sin egen roll i mötet med barnen och utveckla miljöer efter barnens intresse. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. 7. Hem och förskola- resultat, analys och utvecklingsstrategi 7.1 Målplan Under året har arbetet med denna målplan gett fortsatt goda resultat som vi är stolta över! Flertalet arbetslag har fått nya personalkonstellationer detta år samt att en helt ny förskola, Älvnäs, öppnades under våren Inför öppnandet av Älvnäs avsattes tid för diskussioner kring samsyn om arbetet med målplanen. Trots kort tid tillsammans kan vi se goda resultat på förskolan Älvnäs. Detta kan vi se genom att arbetslagen har hittat en gemensam samsyn, trygga barn och nöjda föräldrar. Detta ser vi också i analys och resultat i målplanen. Kurser och arbetet med Vägledande samspel har gett fortsatt resultat i verksamheten. Vi ser att behovet ökar av kompetens kring ICDP utifrån många nyrekryteringar och en del personalomsättning. Det framkommer i utvärderingen av målplanen att vi har många föräldrars mandat. Föräldrar vågar/vill lyfta synpunkter både positiva och negativa, och pedagogerna har utvecklat ett mer professionellt bemötande i att ta emot synpunkter. Pedagogerna har fått en ökad och fördjupad medvetenhet och större förståelse och ödmjukhet inför föräldrars olika situationer. Handlingsplanen för inskolning har implementerats och har arbetats med under året. Handlingsplanen har gett pedagogerna bra verktyg och stöd för att ge barn och föräldrar en så bra start hos oss som möjligt. Vi har under året provat olika mötesformer för föräldrasamverkan och det behöver vi fortsätta utveckla. Vår utmaning i uppdraget är kommunikationen med våra utländska föräldrar. Månadsbrev och föräldradeklarationen fungerar bra. Verksamhetspärmen har på många ställen använts vid utvecklingssamtal, och finns nu med i den reviderade handlingsplanen för arbetet med utvecklingssamtal som togs fram under våren Överinskolningsrutinerna på respektive förskola har setts över och reviderats, där vi ser resultat av bättre dialog med vårdnadshavare och mellan pedagogerna på olika avdelningar. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har fortsatt utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen har gett resultat i att nästan alla arbetslag känner sig trygga med dokumentationsmallen. Reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan och skickas in enligt årshjul och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk 11

12 dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Arbetslagen har även sparat sina planeringar i dokumentationsmallen i avdelningens aktivitet på Pingpong där ledning har tillgång att läsa och få insyn i resultat, analys och utveckling. Vi ser resultat av detta arbete genom att fler reflektionsprotokoll har skickats in till ledning för återkoppling och används också vid planeringarna. Vi ser att pedagogerna har en djupare medvetenhet kring barns lärprocesser och sin egen pedagogroll och har ett reflekterande arbetssätt. Vi i ledning vill att pedagogerna fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP, GENUS och MILJÖERNA. 8. Barnhälsoteamarbete - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Under läsåret har vi haft en specialpedagog i tjänst på 100 %. Nya rutiner för BHTärenden och skärpta rutiner för samtyckesblanketter angående kontakter vid pågående BHT-ärenden. I den nya BHT-ärendegången ingår en kedja av åtgärder där kartläggning, uppföljning och återkoppling ingår. Ledning och specialpedagog har under året haft avstämningsmöten för att kartlägga inkomna och pågående ärenden och utifrån detta prioritera specialpedagogens uppdrag. De nya rutinerna tryggar och kvalitetssäkrar vårt barnhälsoteamsarbete då förskolechef är mer delaktig i processen. Specialpedagog och ledning har under året särskilt granskat sekretessfrågor både ur etiska och juridiska aspekter. Vi kan se att det är viktigt att hålla sig till rutinerna även fast det ibland kan upplevas byråkratiskt och vi ser att pedagogerna behöver stöd och vägledning i dessa frågor. Vi ser att förskolor med många nyanlända behöver ett stort stöd från BHT-teamet. Specialpedagogens kunskaper om tecken och bildstöd är därför värdefullt. Under läsåret har representanter från förskolorna i kommunen träffats i nätverket mångkultur och modersmålsstöd. 9. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Avesta centrala förskolområde har under läsåret genomfört 2 utbildningar i Vägledande samspel Steg 1. Sammanlagt har 12 pedagoger från vårt område gått utbildning i vägledande samspel. Resultatet avspeglar sig i arbetslagens diskussioner, målplanearbete och reflektionsprotokoll. Pedagogerna själva uttrycker att de känner sig stärkta och bekräftade genom detta förhållningssätt så väl i mötet med barnen som i mötet vuxen-vuxen. Det är en mycket efterfrågad och uppskattad utbildning som vi eftersträvar ska komma alla till del inom vårt förskolområde. Från mars 2014 till mars 2015 har samtliga arbetslag följt en handlingsplan för implementering av vägledande samspel. Träffarna utifrån planen har skett på APT planerade och ledda av pedagoger som tidigare gått steg 1. För helt nya pedagoger har utvärderingen av handlingsplanen visat att de fått förståelse för vad vägledande samspel är. Andra kommentarer från utvärderingen är att det varit långt mellan gångerna, många bra diskussioner i arbetslagen, bra upplägg på handlingsplanen, bra med egen bok, bra underlag för intressanta diskussioner och reflektioner. I april 2014 började två pedagoger samt Anette och Maria från ledning på en 7,5- poängsutbildning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. Syftet var att utveckla områdets Likabehandlingsplan för att kvalitetssäkra metoder för att kartlägga, analysera, utvärdera och leda ett systematiskt värdegrundsarbete. Utbildningen sträcker sig till januari Områdets första verksamhetsdag 8 september 2014 handlade om värdegrund och 12

13 likabehandlingsarbete. Finn Calander, universitetslektor vid Uppsala universitet föreläste under förmiddagen för områdets samtliga pedagoger utifrån värdegrundsfrågor. På Eftermiddagen presenterades på respektive förskola ett nytt upplägg av likabehandlingsarbete med fokus på främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Pedagogerna arbetade sedan i smågrupper med att skapa en områdesgemensam verktygslåda att använda i det främjande arbetet. 27 augusti 2014 börjar förskolechef Maria Hedström Rektorsprogrammet med beräknat avslut juni september 2014 gick representanter från förskolorna på föreläsningarna Heart and Brain i Verket. Kultur, lärande, glädje, lust och kreativitet var ledord denna heldag med föreläsningar om kulturens betydelse för hjärnan och det kreativa lärandet. Föreläsare var Rolf Ekman professor på Göteborgs universitet föreläste om hjärnforskning och lärande. Lina Bunketorp Käll sjukgymnast och fil. doktor som föreläste om att hjärnan är formbar hela livet samt Petra Frank vice rektor för dans och cirkushögskolan som föreläste om det kreativa lärandet september 2014 genomfördes en kommungemensam utbildning för Arbetslagsledare. Från Avesta centrala förskolområde deltog 14 pedagoger. Det var en uppskattad, inspirerande och lärorik utbildning som bland annat innehöll ledarstrukturer, grupprocesser, reflektionsmetoder, dokumentation, förväntningar på uppdraget som arbetslagsledare, förändringsarbete, förståelsebaserad handlingsteori och kollegialt lärande november 2014deltog skyddsombud och ledning i Arbetsmiljödagar i Avestaparken där bland annat Tomas Fogdö föreläste. 29 januari 2015 sjösattes förskolornas likabehandlingsplaner. Områdets samtliga pedagoger samlades i Avestaparken på ett APT där ledning berättade och informerade kring likabehandlingsplanens kvalitetsarbete vilket bland annat innehåller kartläggning, uppföljning, åtgärder, utvärdering och incidentrapportering. 14 april 2015 deltog en pedagog på SETT-mässan i Stockholm som handlade om digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer. Pedagogen tog del av olika föreläsare tex: Anna Lundholm Ehn (lärare mot yngre åldrar, IKT-inspiratör o föreläsare) som föreläste om språkutveckling med lärplatta. Hur fungerar det för de yngsta barnen på förskolan? och Fredrik Söderlund (förskollärare o IKT-mentor i Västerås stad) som föreläste om När blir dokumentationen pedagogisk och hur gör vi barnen delaktiga i den?. Pedagogen är utbildad IT-pedagog och har utbildningar i IKT och lärplatta i området. Under hösten kommer pedagogen att delge från mässan på ett Arbetslagsledarmöte. Områdets fjärde verksamhetsdag i maj 2015 handlade om entreprenöriellt lärande. Kommunens alla förskolpedagoger samt inbjudna pedagoger från fritidshem och förskoleklass samlades i Avestaparken och lyssnade på föreläsning av Daniel Nordström och Petra Kranz Lindgren. Under eftermiddagen arbetade arbetslagen med diskussionsfrågor och reflektioner från förmiddagen samt utvärderade den entreprenöriella målplanen. Ett av målen med verksamhetsdagen var att ge all personal stöd för att kunna bidra till att stärka barns självkänsla och därmed bli förtrogna med vad entreprenörskap innebär. Vi kan tydligt se resultatet av den entreprenöriella målplanen som genomsyrar förhållningssätt och miljöerna i verksamheten, samt pedagogernas medvetenhet kring barns utveckling av de entreprenöriella förmågorna. 13

14 21 maj 2015 deltog arbetslagsledare och specialpedagog på en föreläsning av Kjerstin Almqvist (adj. professor i medicinsk psykologi, specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut Karlstad universitet) i Hedemora om Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja. Under året har fortbildning och repetition i Pingpong getts till de som efterfrågat detta, samt till nyanställd personal. Fortbildning och uppdatering i Pingpong efterfrågas och vi strävar efter att användandet av Pingpong ökar av såväl pedagoger som ledning. Under våren erbjöds pedagoger olika datum för fortbildning i IKT, lärplatta och pingpong. Dock var det få deltagare på de erbjudna tillfällena trots stor efterfrågan. Vi har en fortsatt plan för fortbildning i pingpong och IKT för nästa år. Under våren 2015 har utbildningar i NTA Luft, Vatten, Jämföra-mäta och ljud genomförts för 10 utvalda pedagoger i området. Efterfrågan på utbildningar i NTA temalådor är stor bland pedagogerna. Under hösten 2015 kommer en pedagog per förskola att delta i nytt NTA-tema Ljus. Två pedagoger avslutade 7,5-poängskurs Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan i november 2014, som syftade till att utveckla kompetens i arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk och kunskapsutveckling. Kunskaperna inom området är idag eftersatt och efterfrågat. Ökad kunskap inom området ska ge stöd till pedagogerna och utveckla arbetet kring flerspråkighet och interkulturalitet. Under året har ett kommunövergripande nätverk bestående av representanter från varje förskola startats upp och handlar om mångkultur och flerspråklighet. Sammanlagt har fyra träffar genomförts, nätverket planerar fortsätta träffas två gånger per termin. Pedagogerna har fått möjlighet att läsa in följande litteratur. Anknytning i förskolan, Med känsla för Barns självkänsla, Vägledande samspel samt möjlighet att ta del av föreläsning via länk UR samtiden Lika- värde -stöd för flerspråkiga barn. Skyddsombud och utvecklingsledare har under året gått BAM-utbildning. Under året har genuspedagogen haft regelbundna nätverksträffar med pedagoger i kommunen. Ledning planerar ett möte med genuspedagog under hösten för att se över fortsatt arbete kring genus. 10. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 11. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Hösten 2015 introducerades 14 arbetlagssledare i Avesta centrala förskolområde. Initialt fick de en två dagars lång fortbildning, och träffar har sedan hållits 1 ggr/ månaden enligt kalendarium. Arbetslagsledarnas uppgifter har bland annat varit att ansvara för och samordna arbetslagens 14

15 uppdrag enligt årshjul och att vara en informationskanal mellan ledning och arbetslag. Träffarna har gett stora möjligheter till kollegialt lärande mellan pedagogerna och bra dialoger för utveckling på individ och gruppnivå har skett. Efter utvärdering av arbetslagsledaruppdrag kan ledning utläsa att pedagogerna upplever en ökad känsla av delaktighet och inflytande samt en ökad förståelse för beslutsprocesser. Under hösten fortsatte ledning arbetet med verksamhetsbesök. Besöken genomfördes under längre eller kortare stunder i olika arbetslag, som sedan fick feedback på nästkommande arbetslagsplanering. Ledning har dock upplevt svårigheter i att logistera tider som passar både pedagoger och ledning att ge feedback på planeringstid. Genom verksamhetsbesöken har ledning fått insyn i pedagogernas vardag och kunnat ge stöd, ställa frågor, skapa dialoger för att föra verksamheten framåt. Reflektionsprotokollen har också bidragit till djupare pedagogiska dialoger kring barns lärprocesser och pedagogernas medvetna förhållningssätt. Punktinsatser av tydligt pedagogiskt ledarskap har gjorts utifrån behov i några arbetslag. Där har ledning arbetat i team, och även ibland med specialpedagog och med gott stöd av personalenhet. Flytten av dygnetruntförskolan Talgoxen och uppstart av nya förskolan Älvnäs har inneburit förutom mycket logistik och organisationsstöd, ett fysiskt, stabilt och närvarande pedagogiskt ledarskap. Området har under året haft många arbetslag med nya konstellationer som även dessa krävt ett fysiskt, stabilt och närvarande pedagogiskt ledarskap. Fysiskt närvarande ledarstöd efterfrågas av pedagogerna vilket den nya organisationen kommer att kunna underlätta till. 12. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vår ledningsgrupp har hittat former för utveckling av pedagogisk verksamhet, organisation och rutiner. Vi har använt våra skilda kompetenser i ledningsgruppen. Ledningens samstämmighet och nära arbete med varandra har uppskattats av personalen. Arbetet med målplanerna har gått framåt och vi har under året sett en stor utveckling av utökad förståelse och medvetenhet för arbetet hos pedagogerna. Vi kan se ett samband med dessa resultat bland annat utifrån samarbetet med arbetslagsledarna utifrån dialoger, utvärderingar och ökad struktur och tydlighet. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med arbetslagsledarna och deras uppdrag. Ledning har i olika grupper, enskilt/arbetslag, gett handledning, stöd och feedback vilket har visat sig i resultaten av utvärderingen av målplanerna. Den återkoppling ledning får av pedagogerna ute i verksamheterna är att vi har hög tillgänglighet via mejl och telefon, snabb återkoppling och att vi uppfattas finnas till som stöd och är inlyssnande. Med ny organisation kan vi se möjligheter att vara mer fysiskt närvarande ledare ute i verksamheterna med än mer tillgänglighet och närmare till beslut. 13. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 13.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen Arbetet med mångkultur genom bland annat nätverksgruppen och stöd från ledning och specialpedagog har gett pedagogerna mer trygghet i kommunikationsvägar genom bildstöd och tecken som stöd och i möten där kulturella skillnader uppstår. Fortsättningen med arbetet kring pedagogernas förhållningssätt genom Vägledande samspel/ ICDP-utbildning kan vi genom utvärderingar se ger resultat i möten med såväl kollegialt som i mötet med barn och föräldrar. Vi kan se att i ökad takt med ökad insikt ökar efterfrågan av Vägledande samspel. Arbetslagen har fått möjlighet att läsa boken Anknytning i Förskolan efter givna förutsättningar och det finns fortsatt intresse för litteraturen. Förbättring av Struktur och organisation utifrån Talgoxens förutsättningar har skett genom flytt till nya, större och mer anpassade lokaler och utegård. Utifrån behov av dygnet- 15

16 runt-omsorg har vi utökat antal platser och bemanning med tre heltidsanställda som är riktade mot de äldre barnen och nattverksamheten. I nyrekryteringen har vi anställt en pedagog med fritidsledarkompetens just för de äldre barnens behov. Området hade tidigare en gemensam likabehandlingsplan som vi nu utvecklat så alla förskolor har en egen likabehandlingsplan. Denna har nu ett mer systematiserat och kvalitetssäkert innehåll med utvärdering av föregående års insatser och åtgärder samt ett mer tydligt främjande och förebyggande arbete enligt nytt årshjul. Vi har arbetat intensivt med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation genom att revidera dokument tillsammans med arbetslagsledarna, skapat aktiviteter och rutiner för dokumenthantering i pingpong samt ledarstöd på individ och gruppnivå. Vår intention att implementera digitalt ärendehanteringssystem för BHT-ärenden under året har ställts in utifrån att vi ser risker med hantering av dokument digitalt samt att vi i nuläget ändå har skapat och uppnått goda rutiner för BHT-ärendehantering. Vi har under juni månad upprättat en rutinpärm som kommer att kommuniceras ut på pingpong under sommaren och implementeras under hösten tillsammans med arbetslagsledarna. Nya inskolningsrutiner och utvecklingssamtalsunderlag har upprättats tillsammans med några pedagoger i området och följs och arbetas med. Det vi är mest nöjda med och som har gjort störst skillnad för oss i området är implementering och organisationen med arbetslagsledarna. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med arbetslagsledarna även i den nya ledningsorganisationen Identifierade utvecklingsområden Utifrån både arbetsmiljöperspektiv och pedagogiskt ledarskapsperspektiv ser vi behov både hos pedagoger och ledare att som ledare vara mer fysiskt närvarande i verksamheten. Detta framkommer i olika samtal med pedagogerna, utvärderingar, kartläggningar och rehabärenden men är också ledningens uppfattning och reflektion i strävan att bättre uppnå sitt uppdrag. Vi kommer att bibehålla och utveckla arbetet med arbetslagsledarna och stärka dem i sin roll. Vi ser ödmjukt på att vi står inför ny organisation med nya chefer och nybildad ledningsgrupp som kan hitta och utveckla samarbetsformer. Fortsätta satsa på utbildning i Vägledande samspel enligt plan Erbjuda fortbildning i IKT och pingpong enligt upprättad plan. Tecken som stöd Språkdomäner 16