VERKSAMHETSBERÄTTELSE , PYTTIS SVENSKA SKOLA
|
|
- Gustav Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE , PYTTIS SVENSKA SKOLA 1. INLEDNING 1.1 INLEDNING (arbetsplan) Grundläggande utbildning Skolåret kommer skolan att ha tre klasslärare, en förskolelärare och två skolgångsbiträden. Skolans timresurs kommer att vara 95 timmar. Undervisningen sker i sammansatta klasser F-1 och 4-5. Åk 2 och 6 är delvis sammansatta beroende på ämne. I realämnena följer vi växelkurs 2. Med de resurser som står till buds vill vi sträva till att varje enskild elev får ut så mycket som möjligt av undervisningen. Skolgångsbiträdena skall i huvudsak stöda elever med särskilda behov. Specialeleverna får också regelbunden stödundervisning av lärarna. Vi strävar också till att dela timmar i modersmål, matematik, engelska och finska, dvs. de ämnen där vi man inte har växelkurs. Detta läsår har vi goda möjligheter att skapa lämpliga undervisningsgrupper eftersom vi inte har några elever i åk 3. Vid de veckovisa personalmötena diskuterar vi aktuella frågor, planerar projekt, utvärderar resursanvändning mm. Samplanering är viktig för samarbetet mellan lärare och skolgångsbiträden. Under möten skrivs PM, så att alla ska få del av mötets beslut eller planer. 1.1 INLEDNING (verksamhetsberättelse) Grundläggande utbildning Med läroplanen som grund har undervisningen genomförts enligt arbetsplanen. Skolan har haft tre klasslärare, en förskolelärare och två skolgångsbiträden. Timresursen var 95 veckotimmar. På grund av klassernas varierande elevantal har förskolan och årskurs 1 varit sammansatt under ca hälften av lektionerna. Ettorna har varit sammanslagna med eleverna i årskurs 2 i läsämnena, som ju lästs enligt växelkurs 2. Årskurs 2 har varit enkel klass. På höstterminen fanns inga elever i åk 3, så årskurs 4-5 var en sammansatt klass. I läsämnena följde femmorna växelkurs 1 med sexorna, som i övrigt var en egen undervisningsgrupp. Enstaka lektioner har klasserna varit sammanslagna till större grupper. På vårterminen har vi haft en elev i åk 3, vilket ledde till vi fick en åk 3-5. Skolföreståndaren har varit alterneringsledig Hennes undervisning har skötts av en vikarie och den administrativa delen har skötts av kollegerna. Skolgångsbiträdenas resurser har fördelats så att de kunnat stöda elever med speciella behov, men även till att stöda övriga elever. Särskilt i ämnen som modersmål, matematik, engelska och finska
2 där växelkurs inte kan följas är deras stöd mycket viktigt. Även eftermiddagsvården och verksamheten har letts av skolans skolgångsbiträden. Under personalmötena har vi planerat och utvärderat undervisningen och skolans övriga verksamhet. 2. MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET 2.1 MÅLBESKRIVNING FÖR LÄSÅRET (arbetsplan) Grundläggande utbildning och förskola Skolans målsättning är att utgående från läroplanen ge eleven de baskunskaper som han/hon behöver för att ha en god grund att bygga vidare på i sina fortsatta studier. Genom samarbete med föräldrar, närfostrare samt elevvårdsgruppens medlemmar vill vi skapa en inlärningsmiljö där eleven skall känna sig trygg. Lärarnas och skolgångsbiträdenas samarbete och gemensamma planeringstid skall resultera i att all elever skall få det stöd och de resurser som behövs för att deras studier ska framskrida så bra som möjligt. De nya stödformerna (trestegsstödet) ger nya möjligheter att utgående från elevens behov utforma undervisningsgrupper, istället för att följa klass- och åldersindelning. Eleven ska lära sig att arbeta individuellt och i samarbete med andra, samt ta att ansvar för sitt eget arbete. På regionnivå utarbetas en ICT-strategi, som skall ligga till grund för Pyttis kommuns egen strategi. Utgående från denna utarbetar kommunens skolor under skolåret sina strategier, vilka resulterar i en ICT-plan för varje enskild lärare och elev. Datorn blir ett allt viktigare redskap för textbehandling, men även för att söka fram information. Textoch bildbehandling lärs in genom små projektarbeten i olika ämnen. Vi betonar användandet av datorn som ett verktyg för skapande och lagring av egna arbeten. Med hjälp av gratisprogram på nätet kan vi variera inlärningen av bl.a.stavningen och multiplikationstabellen. Vi har också program för specialundervisningen som med fördel kan användas i stödundervisningen. Säkerheten på nätet, samt vikten av att ha en kritisk inställning till det som finns på nätet betonas. Detta som en del i mediafostran. Vi vill göra eleven bekant med de finlandssvenska traditionerna genom att delta i evenemang som ordnas i närmiljön. Eleverna uppträder med sång och musik vid olika tillställningar både på skolan och ute i samhället. För att förankra undervisningen i elevens och samhällets vardag vill vi bygga upp undervisningen utgående från årstider, högtider, internationella och nationella temadagar och -veckor, samt aktuella händelser. (se bifogad detaljerad plan) Vi lägger stor vikt vid läsning och litteratur. Vi strävar till att alla elever ska läsa skönlitteratur i olika genrer. Förutom att vi flitigt besöker skolans eget bibliotek samarbetar vi
3 också med kommunens bibliotek. Läsförståelsen och förmågan att plocka ut det centrala ur en text, blir allt viktigare i samhället och arbetslivet och vi vill fortsätta att fokusera på dessa delområden. Även i matematiken ska vi fokusera på förståelse, problemlösning och kreativt tänkande. Utgående från kommunens trafiksäkerhetsplan (2008) ingår trafikfostran i undervisningen. Klubbverksamhet Vi har möjlighet att ordna klubbverksamhet även Vilka klubbar vi kan ordna klarnar i början av höstterminen då vi kartlägger vilka klubbar som intresserar eleverna och vem som kan leda klubbarna. Detaljerade planer för klubbarna lämnas in för godkännande innan klubbverksamheten startar i september. Skolskjuts ordnas för de klubbdeltagare som behöver. Eftermiddagsverksamhet Till eftermiddagsvård och -verksamhet har vi fått tio anmälningar. Detta innebär att verksamheten hålls på skolan. Eftisen hålls i skolans utrymmen, i huvudsak i förskolan. Eftisledaren har utgående från koordinatorhandboken för eftiledare som utgetts av Utbildningsstyrelsen, gjort upp ett schema för hur verksamheten kommer att byggas upp. Elevvårdsgruppen Elevvårdsgruppens uppgift är att värna om elevernas välbefinnande. Dess betydelse har ökat i och med ändringen av lagen för grundskolan. Den sammankallas vid behov, men minst 1-2 ggr/ termin för att behandla allmänna ärenden. Elevvårdsgruppen är den yrkesövergripande grupp, som utreder om elever ska överföras till specialundervisningen. I gruppen ingår skolans lärare, skolhälsovårdare och skolkurator. Vid behov kan psykolog, socialarbetare eller andra experter bjudas in. Elevernas hälsa granskas regelbundet av skolhälsovårdare eller läkare. Eleverna kallas också regelbundet till tandläkare. Kuratorn besöker vår skola ungefär en gång i månden. Intensifierat och särskilt stöd, AISS (trestegsstödet) Om det visar sig att någon behöver extra stöd i något ämne, och att tillfällig stödundervisning (allmänt stöd) inte räcker till skall läraren göra en pedagogisk bedömning av elevens situation. Utgående från denna tas ärendet upp i elevvårdsgruppen och då kan man besluta att eleven skall få intensifierat stöd. Elever i behov av intensifierat stöd studerar enligt en plan för elevens lärande som görs upp av den lärare som undervisar ifråga varande ämne. Elever med intensifierat stöd har tillgång till biträde i klassen under lektioner åtminstone i modersmål, matematik, engelska och finska. Om det visar sig att eleven förkovrar sig i ämnet skall läraren göra en ny bedömning, och vid behov avslutas det intensifierade stödet. De elever som är i behov av särskilt stöd borde få specialundervisning, men då vi inte har tillgång till speciallärare, kommer de att få regelbunden stödundervisning. Stödundervisningen ordnas i huvudsak så att de inte får längre skoldagar eftersom skoldagens längd, skolresan medräknad, för dessa elever redan är lång och tröttsam.
4 Långsiktig planering av stödundervisningen är viktig för att nå önskade resultat. I klassen har elever med behov av särskilt stöd tillgång till skolgångsbiträde. Det är viktigt att vårdnadshavarna och eleven hålls informerade under alla skeden, så att de känner sig delaktiga under hela processen. Samarbete mellan hem och skola Vi kommer att ordna föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrarna är välkomna att delta i skolans fester och andra tillställningar. Skolan håller kontinuerlig kontakt med hemmet via informationsbrev, telefonsamtal, samt ett "läxhäfte" eller kontakthäfte, som eleven alltid har i sin väska så att lärare och föräldrar kan hålla kontakt. I och med att antalet barn med behov av särskilda stödåtgärder ökar lägger skolan vikt vid att kontakten med just dessa hem sköts kontinuerligt. Skolan har nära samarbete med föreningen Hem och skola, och tillsammans med föräldrarna ordnas gemensamma aktiviteter, utedagar, skiddagar, konserter, teaterbesök mm. Föreningens hemsidor nås via en länk på skolans hemsidor. Under föräldramöten, med infobrev, samt via hemsidorna informerar vi om aktuella saker som angår hela skolan. Skolans hemsidor uppdateras regelbundet och där kan man ta del av allmän information. På hemsidorna finns även blanketter för anhållande av t.ex. ledighet eller skolskjuts. Vi hoppas att vi under läsåret även kan publicera elevarbeten av olika slag, så att föräldrarna kan ta del av dessa. Elevdemokrati Eftersom vi är en liten skola har vi inget elevråd, men i mån av möjlighet får eleverna delta i beslutsfattandet angående vissa frågor angående sitt eget arbete. Eleverna får delta i omröstningar om förverkligande av olika projekt på skolan. Särskilt på klassnivå skall eleverna delta i diskussioner och lära sig att uttrycka sin åsikt. Teman. program och projekt av olika slag Tema för skolåret är Framtidens skola, och vi vill satsa på läsning, litteratur och läsförståelse. Åk 2 deltar i simskola under skolåret. Bland projekten som vi jobbade med senaste år kommer vi att fortsätta med KiVaskola, programmet mot mobbning. MOKU-projektet tangerar KiVa eftersom det handlar om att acceptera andra och umgås med olika människor. Vi har också en plan för hur vi ska leva klimatsmart, KeKe, (kestävä kehitys-hållbar utveckling). Budgetmål eleverna deltar i riksomfattande prov och placerar sig över medeltalet - trygghet i vardagen - samarbete hem och skola - kvalitetskorten utarbetas och tas så småningom i bruk - trestegsstödet
5 - personalens fortbildning/ledarutbildning Stödtjänster & samarbetspartners (arbetsplan) Kostservice ansvarar för skolbespisningen enligt Statens näringsdelegations Rekommendation för skolbespisningen (2008). För matutdelningen och städningen på skolan ansvarar samma svenskspråkiga person. Vi kommer att samarbeta med och bjuda in trafikpolisen, brandkåren, församlingen mm. Samarbetet med daghemmet fortsätter. Tekniska väsendet sköter om byggnadernas och gårdsplanens underhåll. En förbättring av skötseln av fastigheterna och gårdsplanen vore om gårdskarlen skulle besöka skolan och kontrollera deras skick med jämna mellanrum, och sköta om att eventuella skador repareras. Intervallet kunde vara t.ex. 2-3 gånger i veckan. Nu är det oftast skolpersonalen som upptäcker skador och meddelar till gårdskarlen. Skolan redogjorde i en skrivelse till bildningsnämnden ( ) för olägenheter i skötseln av säkerheten på skolan. För att råda bot på detta problem ska tekniska avdelningen ansvara för s.k. säkerhetspromenader vid kommunens alla verksamhetspunkter. I dessa promenader ska representanter för skolan och för dem som ansvarar för fastighetens skick. I samarbetet kan man lyfta fram de aspekter som är viktiga ur bägges synvinkel. Under promenaden utnämner man ansvarspersoner, samt bestämma viktighetsordning och tidtabeller för olika reparationer. 2.2 RESULTAT FÖR LÄSÅRET (verksamhetsberättelse) Grundläggande utbildning och förskola Skolans målsättning är att ge eleverna en god grund för fortsatta studier, både kunskapsmässigt och socialt. Förutom baskunskaperna i respektive ämnen har eleverna tränat sina sociala färdigheter. Eleverna har jobbat i olika grupper för att lära sig att samarbeta med andra. Eleverna har också arbetat självständigt, tagit ansvar för sina uppgifter och redovisat sina arbeten. Enligt det nya trestegsstödet har elever med särskilda behov fått stödundervisning. Deras planer för lärande har uppdaterats en gång per termin. Tack vare att vi haft små undervisningsgrupper har de också fått mycket individuell hjälp av läraren. I informations- och kommunikationsteknik (ICT), där även mediafostran ingår, har eleverna tränat informationssökning och textbehandling, samt lärt sig att lagra sina arbeten. Vårt tema var Framtidens skola, och där passar datorkunskap bra. Under året har kommunens ICT-strategi utformats.
6 I informationssökningen har vi betonat vikten av att vara kritisk till det som står på nätet. Vi har också betonat nätsäkerheten. Vi har använt program på nätet i t.ex. modersmålsundervisningen för att differentiera. Även i stödundervisningen har vi använt datorprogram. Eleven kan jobba självständigt och får omedelbar respons på sitt arbete. Som den enda svenska skolan i kommunen har vi som uppgift att värna om de finlandssvenska traditionerna. I år sågs vårt luciaprogram vid svenska pensionärernas julfest och i kyrkan i samband med De vackraste julsångerna. Där uppträdde eleverna också med sångprogram. Förskolan och åk 1 har besökt Mulle-skogen, åk 4 blev bjudna på kommundirektörens självständighetsbal, åk 6 har ordnat disco tillsammans med samskolans elever, dvs blivande klasskamrater. På hösten deltog vi i älgjakten på Mogenpört. De som inte ville delta i jakten hade annat program vid jaktstugan i Nerbyn, bl.a. naturstig. I samarbete med Måsarna såg förskolan - tvåan pjäsen Lilla monstrets godnattsockor. Tvåorna gjorde ett konstverk till elevutställningen i samband med bibliotekets 10-års jubileum. Trean-sexan deltog i Missio-sähly och i stafettkarnevalen. Åk 6 fick också delta i Företagarbyn tillsammans med Kotka svenska samskolas och Kuusankoski skolas elever. Dessutom deltog åk 5-6 i ett skogsplanteringsevenemang tillsammans med KSS den 20.5 Hela skolan var på simhallsbesök till Borgå simhall, besökte samskolans vårkarneval och var på skolutfärd till Heureka. Hela skolan har också deltagit i våra sedvanliga fester, De vackraste julsångerna i Pyttis kyrka, skolans julfest och vårfest. Elevernas program är en viktig del i dessa evenemang, och eleverna får en möjlighet att uppträda inför publik. Föräldrarna och övriga intresserade är välkomna att delta och det är viktigt för samhörigheten. I år betonades vänskap i samband med Alla hjärtans dag. Varje elev gjorde ett kort och sedan delades dessa ut så att alla elever fick ett kort av någon. Kulturstigen erbjöd i år en konsert med cellisten Jussi Makkonen för åk 1-2, Stockfors konstutställning för åk 4 och teaterföreställningen Mörköjen yö för åk 5-6. Samarbetet med biblioteket har fortsatt, boklådan som bytts ut en gång per termin, har varit i flitig användning under våra läskvarter. Bokbussen har kommit varannan fredag. Trafiksäkerheten är ett återkommande tema, som vi behandlat i huvudsak på hösten, men också under årets lopp. Klubbverksamhet Vi har haft möjlighet att ordna tre klubbar vid skolan. I år har vi haft teaterklubb, animationsklubb och bakklubb. Klubbarna har haft många deltagare, särskilt i de lägre års-kurserna. Teaterklubbens deltagare har uppträtt på skolans fester och animationsklubbens film kan ses på hemsidan. Bakklubbens teman följde våra högtider. De äldre elevernas intresse var så svalt att ingen klubb kunde ordnas för dem. Eftermiddagsverksamhet Eftermiddagsverksamheten på svenska har ordnats vid Pyttis svenska skola i Svartbäck mellan
7 Gruppen har bestått av 11 barn. Barnen har varit i åldern förskola-tvåan. På eftisen har vi följt ett veckoschema, som ledaren gjort upp. (se bilaga) I eftis har barnen haft möjlighet att leka, rita, spela, göra läxor och lyssna på sagor. Barnen har också pysslat mycket, handarbetat, haft lekar och spel i gymnastiksalen och bakat några gånger, bullar och pepparkakor. Vi har återanvänt olika slags material, t.ex. hushållspappersrullar, som barnen gjorde penaler av. Eftisdagen har börjat med en timmes utevistelse. Efter den har barnen fått äta mellanmål. Barnen har fått lyssna på sagor. I år har vi läst sagor av Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Karlsson på taket är säkert de mest kända sagorna, och sådana som barnen gärna lyssnar på. Läxorna kan göras i eftis, om barnet vill göra dem där. Senaste höst deltog barnen i aktivitetsveckan, som ordnades av Nuori Suomi. Tillsammans med barnen planerade vi olika slags uteaktiviteter, som de sedan kunde göra under veckans lopp. Varje dag var det olika spel, lekar och klättringsbanor. Utevistelsen är viktig, och vi har försökt vara ute så mycket som möjligt. Tack vare egna utrymmen har verksamheten kunnat ordnas inomhus vid dåligt väder. Barnen har förbättrat sina sociala färdigheter och lärt sig bordsskick. I eftisen är det meningen att alla barn har en god vän, som de leker med. Kvaliteten på eftisen gör det möjligt, att barnet kan ha en trygg och trivsam eftermiddag, där barnet har möjlighet att själv välja vad hon/ han vill göra. (Heddy Salokangas, skolgångsbiträde) Elevvårdsgruppen Elevvårdsgruppen har samlats tre gånger under läsåret. Gruppen har behandlat såväl enskilda elevers ärenden som allmänna ärenden. Skolhälsovårdaren och kuratorn har besökt skolan i medeltal en gång per månad. Eleverna har genomgått läkarundersökningar och besökt tandläkarmottagningen. Intensifierat och särskilt stöd, trestegsstödet Några elever har fått stödundervisning enstaka timmar under året (allmänt stöd) då de av olika anledningar behövt extra stöd för att klara vissa saker. Dessa har ingen plan för lärande, men hjälpbehovet och stödundervisningen har dokumenterats. Vid behov kan vi använda den dokumentationen som grund för att arbeta vidare med intensifierat stöd. Några elever har fått intensifierat stöd och följt en särskild plan för elevens lärande. Dessa har fått regelbundet extra stöd under hela skolåret. Tre elever har studerat enligt individuell plan (IP, särskilt stöd) i bl.a modersmål, matematik och engelska. Planerna gjordes upp och uppdaterades av läraren i samarbete med föräldrarna. Planerna har uppdaterats minst en gång per termin. Stödet har inneburit tillgång till biträde i klassen och stödundervisning. Lärostoffet har också anpassats till elevens nivå. Vi har också differentierat undervisningsmaterialet. För elever med särskilt stöd har målen för vad eleven bör uppnå ställts på en nivå som eleven i fråga kan klara och eleven har bedömts utgående från dessa mål, medan elever som får intensifierat stöd bedöms enligt de mål som står i den allmänna läroplanen. Samarbete mellan hem och skola Föräldrarna har deltagit i föräldramöten och andra evenemang som ordnats under skolåret. På höstens föräldramöte informerade skolföreståndaren om skolans nya infopaket, som lades ut på skolans hemsidor. Där ingår skolans ordningsregler. En del av mötet gick åt till att föräldrarna
8 planerade praktiska arrangemang i samband med jaktdagen. Efter den gemensamma delen samlades alla i sina egna klassrum tillsammans med klassföreståndaren. På hösten deltog många föräldrar i jaktdagen. Föräldrarna deltog flitigt i skolans alla sammankomster. I utvecklingssamtalen, som hålls en gång per termin, deltog en förälder från så gott som alla hem. Hem och skola arrangerade i samarbete med föräldraföreningen vid Suur-Ahvenkosken koulu, en konsert med Sås och Kopp. Föräldrarna stod för buffén och fick in en bra slant. Hem och skola har betalt för busstransporter till bl.a. simhallen i Borgå. Kontakten till hemmen har skötts med infobrev, e-post, telefonsamtal, samt via Wilma.De flesta vårdnadshavarna har registrerat sig på Wilma. Via hemsidorna kan man också få aktuell information. På våra hemsidor finns även olika blanketter som kan skrivas ut vid behov. Elevdemokrati Eleverna har fått delta i beslutande på klassnivå. Elevernas förslag tas emot och beaktas i mån av möjlighet. Ett konkret exempel på klassdemokrati är att läraren presenterar vilka uppgifter som skall utföras under dagen och eleverna får genom omröstning besluta i vilken ordning uppgifterna skall tas, ibland individuellt ibland som klassbeslut. I inledningen listar vi för- och nackdelar med olika beslut. (Oftast vill de göra de tråkiga uppgifterna först och spara det roliga till sist.) Tyvärr är man ofta bunden av läsordningen och andra lärares lektioner. Diskussioner i klassen övar också deras uttrycksförmåga. Man måste ta hänsyn till andras åsikter och alla måste få komma till tals. Teman. program och projekt av olika slag Vårt tema var framtidens skola och den utökade användningen av dator i skolarbetet är en del av dett. KiVa-skola är redan en del av skolans rutiner och fall av mobbning utreds enligt KiVa-skolas modell. MoKu-projektet (mångkultur) har fortsatt och det spelar en allt viktigare roll i vårt globala samhälle. Vi hade besök från Japan och från Kina av elever som studerar vid Pedagogiska fakulteten i Vasa. De var imponerade över elevens och lärarens nära förhållande, det kändes familjärt. KeKe (kestävä kehitys) fokuserar på hur vi kan värna om naturen. Budgetmål Eleverna i sexan har deltagit i riksomfattande matematikprov. Eleverna placerade sig över medelnivå då medelvitsordet blev 8+ Femmans elever har gjort det finlandssvenska läsförståelsetestet Ida och Filip, där de placerade sig på medelnivå i jämförelse med normeringen. Tryggheten på skolgården har förbättrats tack vare att vårt staket reparerats och förlängts. Även byggnaden där vi byter till skridskor har reparerats. Kvalitetskorten för skola och eftermiddagsverksamhet har färdigställts och kommer att tas i bruk inkommande läsår. Personalen har deltagit i de obligatoriska Fba-dagarna och olika kurser under årets lopp. En lärarrepresentant har deltagit i informationstillfällen om det kommande läroplansarbetet och kommer även att ta del i den slutliga framställningen av den.
9 Stödtjänster & samarbetspartners (verksamhetsberättelse) Samarbetet med kostservice har fungerat väl. Maten har varit varm och den har levererats i tid. Även matutdelningen och städningen har skötts utmärkt. Skötseln av skolans fastigheter har blivit bättre än tidigare. Både för elevernas säkerhet och för att förhindra att byggnaderna förfaller är det viktigt med kontinuerlig granskning och omedelbara åtgärder, och detta har skötts snabbare än förr. Den planerade säkerhetsvandringen har ännu inte gjorts för vår fastighets del. Slöjdsalen har satts i stadgenligt skick enligt nya säkerhetskrav Vårt samarbete med församlingen har fungerat väl, representanter för församlingen har besökt skolan regelbundet. Vi blev även inbjudna till vårkyrkan, som ju har varit en tradition. Församlingen skulle ha stått för transporterna, men tyvärr blev det ingen vårkyrka för småskolorna denna vår efter ett gemensamt beslut av skolföreståndarna i kommunen. 1.1 UTVÄRDERING (arbetsplan) Elevens självutvärdering sker via samtal med läraren och läxhäftet. I utvecklingssamtalen medverkar eleven, föräldrarna och läraren. Läraren bedömer elevens arbete via förhör, prov, samt terminsbetyg. Åk 6 deltar i riksomfattande matematikprov på vårterminen. Åk 5 utför ett läsförståelsetest (Ida och Filip) i oktober. 3.2 UTVÄRDERING (verksamhetsberättelse) Eleverna har bedömts via muntliga och skriftliga prov eller förhör. Eleverna har fyllt i en självutvärderingsblankett inför utvecklingssamtalen. Under utvecklingssamtalen har föräldrarna, eleven och läraren gemensamt utvärderat elevens arbete. Så gott som alla föräldrar har deltagit i samtalen. Eleverna har fått utvärdering via muntlig diskussion och betyg. 4. BILAGOR numeriska data dagsschema för eftis 5. BEHANDLING AV ARBETSPLAN Skolföreståndare Lärarmöte s svenska avdelning
LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016
LÄSÅRSPLAN FÖR VÄSTANKVARNS SKOLA 2015-2016 Innehåll 1. Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet 2 2. Undervisningsarrangemang 3 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar 3 2.2 Timresursen
Läs merÅRSPLAN 2013-2014. Amosparkens skola
ÅRSPLAN 2013-2014 Amosparkens skola Amosparkens skolas årsplan LÄSÅRET 2013-2014 Amosparkens skola, åk 1-6 Lärarkårens behandling 12 augusti och 29 augusti 2013 Pia Lindfors, rektor Timresursen och dess
Läs merLäsårsplan. Elevantal. Antal lönegrundsgrupper. Klasser och undervisningspersonal. Timresurs. Arbetsdagar, arbetstider och händelsekalender
Läsårsplan Iniö skola 2014-2015 Elevantal Studerandeantal: 0 19 elever. Antal lönegrundsgrupper Klasser och undervisningspersonal Klasser och undervisningspersonal Elever Fsk 2 elever Åk 1 5 elever Åk
Läs merLäsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017
Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 1 Morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 Morgon och eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns
Läs merElevhälsoplan för Vörå kommuns skolor
Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Innehåll 1. Utgångspunkter för elevhälsan 1.1 Mål och begrepp 1.2 Nuläge och behov 1.3 Schematisk struktur över organisationen av elevhälsa 2. Generell elevhälsa 3.
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2015-2016
Sivu 1/5 ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2015-2016 Information om skolan Skola: Borgby skola Skolform: Grundskola, lågstadium Undervisningsspråk: svenska Skoldistrikt: norra Sibbo Skolans kontaktuppgifter Skolans
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merSOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 10.12.2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Enhetens verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av enhetens inlärningsmiljö...
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merGUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN
GUIDE TILL DE SJUNDEÅHEM DÄR ETT BARN SKA BÖRJA SKOLAN 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Läroplikten... 4 2. Inskrivning till grundskolans första klass... 4 3. Sjundeå kommuns skolor och kontaktuppgifter... 5
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merLäsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2015-2016
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2015-2016 1 Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2015-2016 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Degerby skola riktar sig
Läs merPYTTIS KOMMUN Bildningsnämnden VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015. Pyttis svenska skola 1. INLEDNING 1.1 INLEDNING (VERKSAMHETSBERÄTTELSE)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2015 Pyttis svenska skola 1. INLEDNING 1.1 INLEDNING (VERKSAMHETSBERÄTTELSE) Grundläggande utbildning och förskola (verksamhetsberättelse) Under skolåret har skolan haft 39 elever
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet för. förskoleklass, grundskola
1 (9) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, grundskola vid Väderstads skola Läsåret 2013/2014 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är att vara
Läs merAnmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012
Anmälan av elever till grundskolans första klass hösten 2012 Anmälningsblanketten för anmälning av elever till första klass inlämnas till Svenska samskolan i Tammerfors. Vårdnadshavare till elever i förskolan
Läs merKvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010
Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan
Läs merLOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN
LOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN Utbildningsnämndens svenska sektion 10.12.2008 2 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ORDNANDET AV VERKSAMHETEN... 3 1.1. Lagstiftning... 3
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merKvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.
Läs merArbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst
Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål
Läs merBOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER
Läs merSTUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium
STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs merArbetsplan. Textdelen
Arbetsplan Textdelen 2015-2016 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DIREKTIV Verksamheten inom Södra Ålands högstadiedistrikt baserar sig på ett flertal styrdokument, av vilka de viktigaste nämns nedan. Grundskolelagen
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merBeskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.
Barn- och utbildningsförvaltningen Väskinde skola Kvalitetsredovisning 2005/2006 Sid 1 (5) Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Allmänt Rektorsområdet omfattar tre socknar Väskinde, Bro samt
Läs merVÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE
VÖRÅ KOMMUNS VERKSAMHETSMODELL FÖR ORDNANDET AV UNDERVISNINGEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I ÅK 1-6 FÖR INVANDRARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Invandrarelev i skolan 1.1 Mottagandet till skolan 2.
Läs merStjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund
Stjärnans plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan 2. Målsättning och värdegrund 3. Egenvårdarmodellen - Med barnaögon 4. Gruppfamiljedagvårdarens roll inom småbarnsfostran
Läs mer2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Kobjer Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merFALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Läs merSkolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen
Skolans klubbverksamhet stödjer den grundläggande utbildningen Skolans klubbverksamhet utvecklar kvaliteten i den grundläggande utbildningen De resurser som frigörs från undervisningen när åldersklasserna
Läs merArbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Läs merRUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15
RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15 1 INNEHÅLL Bakgrund Syfte Definition av diskrimineringsgrunder Definition av målgrupper Förebygga och förhindra trakasserier
Läs merVerksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f
Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f Kallbäck Lekis grundades 1.9.1968. Lekiset startade vid Eriksnäsvägen. Sedan 1.9.1994 finns lekiset vid Kuusvägen 19
Läs merKyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merGemensam KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Gemensam KVALITETSREDOVISNING Förskolan Ugglan Läsåret 2014-2015 2010-09-09 1 Förskoleavdelningen Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merVerksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016
Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering
Läs merÖverby daghems arbetsplan 2015-2016
Överby daghems arbetsplan 2015-2016 KONTAKTINFORMATION: Adress: Överby Daghem Överbyvägen 62 22150 Jomala Telefon: +358 18 31240 Mobil: +358 457-382 83 56 Mailadress: overbydaghem@jomala.ax Vid Överby
Läs merMeningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet
Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska
Läs merArbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09
Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09 1. Ansvarsområden Grundskolan åk 1-5 En F-klass En förberedelseklass inklusive asylbarn SVA-grupper Hemspråksgrupper i albanska,
Läs merKvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Resultat Gräsö skola Östhammars kommun läsåret 2014/2015 20150611 KVALITETSRAPPORT GRUNDSKOLA FRITISHEMMET Denna kvalitetsrapport innehåller inga tabeller eller diagram över resultaten.
Läs merGRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning Verksamhetsmiljö 3 sida Bystugans mål och värderingar: Grundtrygghet 4 Glädje och gemenskap 5 Språket 5 Naturen och miljöfostran
Läs merARBETSPLAN 1 2013-2014
ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merHelsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för
Läs merUtgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola
Västra Ingelstads skola - här finns framtiden - Verksamhetsplan Förskoleklass 2010/2011 Utgiven höstterminen 2010/ Västra Ingelstad skola Vision Här finns framtiden Vi menar att våra barn är vår framtid!
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merBengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merFörskolan har arbetsåret 2014-2015, 2 stycken elever och en förskolelärare. Förskolan arbetar i en integrerad grupp med 4-5 åringar på daghemmet.
HOUTSKÄR FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2014-2015 FÖRSKOLANS ARBETSTIDER Höstterminen 12.8-20.12.2014 Vårterminen 7.1-30.5 2015 Måndag - Fredag kl. 8.15-12.15 LOVDAGAR Höstlov 16.10-17.10 2014 Sportlov 16.2-20.2
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN HÖSTEN 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merGYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA
STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam
Läs mer(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen)
Uppdatering av kapitlet Elevvårdsarbete i Borgå stads kommunala läroplan (För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Elevhälsoarbetets verksamhetsprinciper...
Läs merÄndringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merMårdaklevs skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mårdaklevs skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola och skolbarnomsorg Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merYttrande avseende ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg
Datum 2015-12-23 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande avseende ansökan om godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Ärendebeskrivning Skriftlig ansökan har inkommit från Christella
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merArbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen
Läs merTill Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Stockholm 2009-09-30 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Föräldraalliansen Sverige är ett nationellt förbund för
Läs merLäsårsplan för Kirjala skola 2015-2016
Läsårsplan för Kirjala skola 2015-2016 Allmänna uppgifter om skolan Adress: Kårkullavägen 144, 21610 Kirjala Hemsidan uppdateras av: Bo Blomqvist http://kirjalaskola.edu.pargas.fi/home Kontaktuppgifter
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merA-Ö läsåret 2015-2016. Rålambshovsskolan Elever
A-Ö läsåret 2015-2016 Rålambshovsskolan Elever Innehåll BAL... 3 BESÖK UTIFRÅN... 3 BETYG... 3 BIBLIOTEK... 3 BRAND... 3 BROTT... 3 DROGER... 3 ELEVHÄLSA... 4 ELEVSKÅP... 4 FRIENDS... 4 FRÅNVARO-ELEVER...
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merARBETSPLAN 2012-2013 YTC: MUSIK-DANS-TEATER MED INTERNATIONELL PROFIL
ARBETSPLAN 2012-2013 YTC: MUSIK-DANS-TEATER MED INTERNATIONELL PROFIL Klassen består av 20 elever Klasslärare och specialpedagoger: Ingalill Sedvallson och Elsa Nilsson Mentorer: Helene Derkert, Elsa Nilsson,
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merÅsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna
Läs merArbetsplan för förskolegruppen Blåbär
Arbetsplan för förskolegruppen Blåbär Knattebo daghem 2014-2015 Allmänna uppgifter om förskolan Enhet: Knattebo daghem Grupp: Blåbär Gruppstorlek: 11 barn (6 flickor och 5 pojkar) Förskolelärare: Annika
Läs merHandlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA. Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA!
ANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA! Vad är mobbning? Mobbning är när en person upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt
Läs mer