Eksjö kommun. Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Revisionsrapport

Transkript

1 Granskning av hur kommunstyrelsen införlivar barnperspektivet i sin verksamhet Revisionsrapport KPMG AB 16 mars 2009 Lars Jönsson och Fredrik Ottosson 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved.

2 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Metod 1 3. Organisation 1 4. Krav på kommunernas arbete med barnkonventionen 3 5. Våra iakttagelser Mål- och styrdokument Visioner och mål till Alkohol- och drogpolitiskt program för Barn- och ungdomspolitiskt program Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Den sociala sektorn Utskottets- och sektorsledningens styrning för att genomföra barnkonventionen Prövning av barnets bästa Barn- och ungdomssektorn Utskottets- och sektorsledningens styrning för att genomföra barnkonventionen Prövning av barnets bästa Diskriminering och annan kränkande behandling i förskolan, grundskolan och gymnasiet Insatser för barn i vålds- och missbruksmiljöer Samverkan kring barn som far illa Förläggning åt asylsökande på Tuvehagen i Eksjö Uppföljning och utvärdering Kommentarer Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadssektorn Den sociala sektorn Barn- och ungdomssektorn 13

3 1. Bakgrund och syfte FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Kommuner och landsting ansvarar för många frågor som direkt rör barn och ungdomar i Sverige. Därför är det viktigt att beslut och verksamheter inom kommuner, landsting och regioner utgår från barnkonventionen. Barnkonventionen är inte enbart relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i frågor gällande exempel trafik, stadsplanering och miljö. Revisorerna har gett KPMG i uppdrag att granska styrelsens arbete med barnkonventionen. Syftet är att granska om kommunstyrelsen följer barnkonventionen i sin verksamhet. 2. Metod Granskningen har bestått av genomgång av dokumentation som exempelvis policys och dokument rörande barnkonventionen. Intervjuer har genomförts med samtliga utskottspresidium och ledande tjänstemän från alla sektorer. 3. Organisation År 2005 förändrades s kommunala organisation. Den traditionella nämndsorganisationen ersattes med en utskottsorganisation. Som en följd av den politiska omorganisationen gjordes även en anpassning av förvaltningsorganisationen. I den nya politiska organisationen har kommunstyrelsen allt verksamhetsansvar och en övergripande ledningsfunktion. Utöver kommunstyrelsen finns en tillstånds- och myndighetsnämnd, valnämnd, donationsnämnd, kommunrevision och överförmyndare. Vidare har kommunen fem helägda kommunala bolag. Moderbolaget Eksjö Stadshus AB har fyra dotterbolag: Eksjö Energi AB, Eksjöbostäder; Eksjö Industribyggnader och Eksjö Kommunfastigheter. Vidare är Eksjö Fordonsutbildning ett helägt kommunalt bolag. Kommunen är dessutom delägare i bolagen Itolv AB och Eksjö.nu. 1

4 Kommundirektören är chef över kommunens samlade förvaltning samt chef över kommunledningskontoret. Parallellt med kommunledningskontoret under kommundirektören finns en Internserviceavdelning. Under kommundirektören sorterar tre sektorer: samhällsbyggnadssektorn, barn- och ungdomssektorn och sociala sektorn. För varje sektor finns en sektorschef tillsatt av kommundirektören. 2

5 4. Krav på kommunernas arbete med barnkonventionen Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel två, tre, sex och tolv kallas för de fyra huvudprinciperna. Artikel två slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. Artikel tre anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel sex säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. (Barnombudsmannens hemsida, Vidare framhäver artikel 19 och 34 samhällets ansvar för åtgärder för att skydda barn mot våld och sexuella övergrepp. Innehållet i barnkonventionens artiklar har på olika sätt införlivats i flera lagar som styr kommunal verksamhet. I januari 1998 tillfördes socialtjänstlagen ett uttryckligt barnperspektiv. I 1 kap. 2 sägs att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Vidare har barnkonventionens artikel 12 lyfts in i socialtjänstlagen. Av 3 kap. 5 2 st. framgår att barnets inställning så långt det är möjligt ska klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det infördes även ändringar i skollagen. Inom skolans verksamhet finns det också bestämmelser, i diskrimineringslagen (2008:567), om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. Det ställs bland annat krav på att skolorna ska bedriva förebyggande arbete mot mobbning och inrätta så kallade likabehandlingsplaner. Riksdagen antog 1998 en nationell strategi för att förverkliga konventionen. I den fastslås att kommuner och landsting bör bygga upp system för att bevaka att barns och ungdomars intressen finns med i beslutsprocessen. Det framgår även att de bör erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen. I det kommunala beslutsfattandet bör det göras särskilda prövningar av vad som är barnets bästa, så kallade barnkonsekvensanalyser (Prop. 1997/98:182, s.22). 3

6 5. Våra iakttagelser I detta kapitel redogörs det för vad vi har observerat om styrelsens arbete med att införliva barnkonventionen i verksamheten. 5.1 Mål- och styrdokument Visioner och mål till 2010 s övergripande mål och vision återges i dokumentet Vision, Mål och Strategi till år 2010, vilket antogs av fullmäktige , 127. I dokumentet finns ingen direkt skrivning om barnkonventionen. Vi har endast noterat ett mål i dokumentet, på sidan 18, som går att hänföra till barnkonventionens innehåll, Initiera och möjliggöra för ungdomar att ta del i och påverka samhällsutvecklingen. Hur utvärderingen av målens uppfyllelse ska ske framgår inte av dokumentet Alkohol- och drogpolitiskt program för Kommunfullmäktige antog, , Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun. I programmet framgår att insatserna är riktade till barn, ungdomar och vuxna. Till det alkohol- och drogpolitiska programmet följer att en årlig handlingsplan ska upprättas. För att uppnå en större långsiktighet löper nuvarande plan från 2008 fram till Varje år genomförs en drogvaneundersökning i Jönköpings län, för elever i årskurs sju till och med nio samt på gymnasiet, i samarbete med LUPPEN kunskapscentrum. Eleverna får i den svara på frågor om sina tobaks-, alkohol- och narkotikavanor samt frågor om skoltrivsel, skolfrånvaro och fritidsvanor Barn- och ungdomspolitiskt program Som styrande dokument för barn- och ungdomsfrågorna i kommunen antog kommunfullmäktige, , 121, Barn- och ungdomspolitiskt program - barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort. Som övergripande målsättning för kommunens arbete med barn- och ungdomar stadgas följande: Barn och ungdomar är viktiga medborgare i. Kommunen ser det som en angelägen uppgift att stödja föräldrarna så att goda villkor skapas för dem. Kommunfullmäktige vill förbättra och utveckla demokratin för barn och ungdomar. Den sektorsövergripande målsättningen med barn- och ungdomspolitiska programmet i innebär att barn och ungdomar har en bra uppväxt i och att de känner stolthet och glädje över sin hemort. 4

7 Utöver den övergripande målsättningen lyfte fullmäktige fram fem områden som de olika utskotten skulle ha som utgångspunkt i arbetet med att konkretisera hur man skulle nå målen. Följande fem områden valdes ut: Förskola/skola, Framtid/yrkesval, Livsstil/levnadsvillkor, Kultur och Fritid samt Inflytande. Till varje område bestämdes ett antal strategiska mål. Vi konstaterar att programmet saknar direkta skrivningar om barnkonventionen, men att flera av målen har koppling till konventionens artiklar. Under rubriken Inflytande finns flera relevanta mål för att uppnå konventionens artikel tolv. Rubriken Förskola/skola behandlar jämställdhet mellan pojkar och flickor samt innehåller ett krav att varje skola ska ha en likabehandlingsplan (artikel två). Vi noterar att programmet endast innehåller mål över förskolan, skolan, kultur- och fritidsverksamheten samt det drogförebyggande arbetet, och utelämnar andra för barn viktiga verksamheter som sociala barnavården, stöd till barn med funktionshinder, stöd till familjer med knapp ekonomi samt samhällsplanering. I programmet ges respektive sektor i uppdrag att ta fram en handlingsplan för programmets förverkligande. Vidare bestämdes det att programmet skulle utvärderas årligen, med särskilt beaktande på att barn och ungdomars synpunkter ska tas tillvara, för att se hur de olika verksamheterna arbetar mot målen i programmet. Samtliga berörda sektorer ska årligen skriftligen utvärdera programmet och redovisa till kommunfullmäktige. 5.2 Kommunledningskontoret Av intervjuerna med representanter från övriga sektorer och utskott har vi fått uppfattningen att varken ledningsutskottet eller kommunledningskontoret drivit frågan om barnkonventionens genomförande i kommunen. Barnkonventionens artiklar har inte brutits ned till mål för kommunen. I vår intervju menade representanter från ledningsutskottet och kommunledningskontoret att barn- och ungdomsutskottet har getts ett samordningsansvar för barn och ungdomar och att det utskottet därmed har ett särskilt ansvar att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen. Vidare framhölls att barn- och ungdomspolitiska programmet fungerar som kommunövergripande beslut, vilket ska verka för genomförandet av konventionen. Vad gäller sektorns eget arbete med barn- och ungdomspolitiska programmet, konstaterar vi att kommunledningskontoret inte har tagit fram någon särskild handlingsplan för att förverkliga målen, vilket föreskrivs av programmet. I kommunledningskontorets styrkort finns inte heller mål med bäring på barnkonventionens artiklar. Av våra intervjuer har vi fått veta att det inom kommunledningskontoret inte finns något system för att bevaka att barns och ungdomars intressen finns med i beslutsprocessen. Besluts konsekvenser på barn och ungdomar analyseras ibland men inte på ett systematiskt sätt. Av våra intervjuer har vi fått veta att varken tjänstemän eller politiker den senaste tiden har genomgått någon utbildning om barnkonventionen. 5

8 5.3 Samhällsbyggnadssektorn Inom samhällsbyggnadssektorn återfinns flera verksamheter som vänder sig till barn och ungdom. Fritidsavdelningen ansvarar bland annat för öppen ungdomsverksamhet och ungdomsfrågor, ungdomsarrangemang, lov- och lägerverksamhet. Inom kultur- och turismavdelningen drivs Kulturskolan där ungdomar bereds möjlighet till att utöva musik, dans, drama, teater, bild och form samt film. För samhällsbyggnadssektorn har ingen särskild handlingsplan tagits fram för att realisera målen i barn- och ungdomspolitiska programmet. I sektorns styrkort finns inga mål med bäring på barnkonventionens artiklar. Inom sektorn bedrivs Eksjö Ungdomsforum, ett arbete att öka ungdomarnas möjligheter att påverka och få inblick i samhällsutvecklingen. Ungdomsforumet har kontinuerligt möten och vid dessa finns politiker med. Det anordnas även temakvällar och debatter med politiker. Ung Vagabond är ett projekt med syfte att få till stånd internationella ungdomsutbyten. Målgruppen är elever vid skolor och gymnasium samt ungdomar på fritidsgårdar inom Astrid Lindgrens Hembygd. Av våra intervjuer har vi fått veta att det inom samhällsbyggnadssektorn inte finns något system för att bevaka att barns och ungdomars intressen finns med i beslutsprocessen gällande allmänna ärenden. Konsekvenserna av beslut analyseras ibland inför beslutsfattandet, i t.ex. utskottet. Vid våra intervjuer framförde sektors- och utskottsledningen att det i samhälls- och trafikplaneringen tas hänsyn till barns och ungdomars intressen. Det handlar bland annat om undanröjande av risker i trafiken. Analysen av konsekvenserna sker dock inte på ett systematiskt sätt, dvs. det finns ingen rutin på att de ska göras eller någon fast rubrik i någon mall för tjänsteskrivelser. Av våra intervjuer har vi fått veta att varken tjänstemän eller politiker den senaste tiden har genomgått någon utbildning om barnkonventionen. 5.4 Den sociala sektorn Den sociala sektorn har ett stort verksamhetsområde: äldre- och handikappomsorg, hälso- och sjukvård upp till läkarnivå på särskilt boende, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt flyktingmottagande Utskottets och sektorsledningens styrning för att genomföra barnkonventionen För den sociala sektorn har ingen särskild handlingsplan tagits fram för att realisera målen i barnoch ungdomspolitiska programmet. I sektorns styrkort finns inga mål med bäring på barnkonventionens artiklar. Styrelsen har antagit riktlinjer som stöd för tillämpningen av ekonomiskt bistånd. Riktlinjernas huvudsakliga uppgift är att vägleda socialsekreterarna i deras bedömning av vad som är skälig levnadsnivå och därmed berättigar till ekonomiskt bistånd. Barnets bästa är en av fem viktiga perspektiv som lyfts fram i riktlinjerna. Perspektiven ska prägla handläggning, bedömning och 6

9 beslut angående ekonomiskt bistånd. Vidare framgår det att när beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver (, sociala sektorn, Ekonomiskt bistånd Riktlinjer för handläggning, s. 5). I riktlinjerna specificeras ett antal vanliga biståndsbehov och hur kommunstyrelsen i Eksjö kommun definierar skälig levnadsnivå utifrån dessa behov. Riktlinjerna behandlar ett antal områden som särskilt rör barn: bistånd till spädbarnsutrustning, fritidsaktiviteter samt för att stimulera umgänge mellan barn och den förälder som barnet inte bor stadigt hos Prövning av barnets bästa Av våra intervjuer har vi fått veta att det inom den sociala sektorn inte finns något system för att bevaka att barns och ungdomars intressen finns med i beslutsprocessen gällande allmänna ärenden. Konsekvenserna av beslut analyseras ibland inför beslutsfattandet, t.ex. i utskottet, men inte på ett systematiskt sätt. När det gäller individärenden finns det en handlingsplan till stöd för att bevaka barns och ungdomars intressen inom ekonomiskt bistånd, Att se barnet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Handlingsplanen innehåller rutiner för handläggningen när det förekommer barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. I planen finns det angivit vilka uppgifter om barnet som ska inhämtas vid nybesök. En särskild utredningsmall har också tagits fram för att ge konkret stöd till socialsekreterarna. I rutinerna framhålls att föräldrarna ska informeras om rätten att ansöka om bistånd utöver riksnormen, för barnens särskilda behov. När ett ekonomiskt biståndsärende gällande en familj där barn ingår förekommit i 10 månader, föreskriver handlingsplanen att en fördjupad utredning ska genomföras, vid sidan om grundutredningen, om barnen och deras situation. Syftet med den fördjupade utredningen är att uppmärksamma om och i så fall hur familjens ekonomiska förhållanden har påverkat barnet och dess behov. Utredningen ska göras tillsammans med föräldern och beröra alla barn i hushållet. Socialsekreterarna uppmärksammas på vikten av att höra barnet enskilt och att göra hembesök hos familjen för att se hur barnen har det. Det poängteras att enskilda samtal med barnet får ske med beaktande av barnets ålder och mognad samt efter samråd med föräldrarna. Till stöd för utredningen har en speciell utredningsmall utarbetats. Utredningsmallarna, som beskrivs ovan, är integrerad i verksamhetssystemet. Vi konstaterar att det inte utförs uppföljningar, inom den interna kontrollen, av hur barnperspektivet beaktas i handläggningen. Av våra intervjuer har vi fått veta att varken tjänstemän eller politiker den senaste tiden har genomgått någon utbildning om barnkonventionen. 7

10 5.5 Barn- och ungdomssektorn Barn- och utbildningssektorn handhar förskoleverksamhet, grundskola, gymnasieutbildning, särskola samt den sociala barnavården Utskottets och sektorsledningens styrning för att genomföra barnkonventionen Barn- och utbildningssektorn har inte tagit fram någon särskild handlingsplan för att realisera målen i barn- och ungdomspolitiska programmet. Utskottet och förvaltningschefen menar att frågorna istället har integrerats i sektorns styrkort, tillika skolplan. Vi konstaterar att vissa av målen från barn- och ungdomspolitiska programmet har brutits ned i barn- och utbildningssektorns styrkort för Bland annat nämns att barn och ungdomar ska känna sig trygga, kunna påverka, få det stöd och hjälp de behöver samt acceptera olikheter. Dokumentet saknar dock beskrivning av hur sektorn ska nå dessa mål, vilket även bör ingå i en handlingsplan. I styrkortet finner vi även följande mål: Minska antalet anmälningar och utredningar av barn som far illa till familjeenheten med 10%. Av våra intervjuer har vi fått veta att varken tjänstemän eller politiker den senaste tiden har genomgått någon utbildning om barnkonventionen. Personal inom sektorn tar dock löpande del av utbildningar i närliggande frågor Prövning av barnets bästa Av våra intervjuer har vi fått veta att det inom barn- och ungdomssektorn inte finns något system för att bevaka att barns och ungdomars intressen finns med i beslutsprocessen gällande allmänna ärenden. Konsekvenserna av beslut analyseras ibland inför beslutsfattandet, i t.ex. utskottet, men inte på ett systematiskt sätt. Vid våra intervjuer framkom bland annat att barns synpunkter ibland inhämtas inför specifika beslut, t.ex. fick elever lämna synpunkter vid ombyggnation av en förskola. Inom förskole- och grundskoleverksamheten samt gymnasiet finns system för elevinflytande. En struktur med så kallade brukarråd finns sedan På gymnasieskolan ersätts brukarrådet med skolkonferensen. I råden och skolkonferensen möts representanter från eleverna och föräldrarna med utskottsledamöter och tjänstemän från sektorn. En gång per år genomförs ett storbrukaråd, på vilket både barn- och ungdomsutskottets ordförande och barn- och ungdomschefen deltar. Beslut inom sektorn som har stor påverkan på ett barn är sådana om insatser inom den sociala barnavården. I Eksjö, som i de flesta kommuner i landet, genomförs barnavårdsutredningar med stöd av BBiC (barns behov i centrum). Genom systemets utredningsformulär ska barnavårdsutredningarna fokusera på barnets behov, vilka har kategoriserats i sju huvudområden. Barnets behov undersöks och vilka framsteg barnet gör i sin utveckling, båda föräldrarnas förmåga och familj- och miljöfaktorers påverkan. Hur en barnavårdsutredning ska genomföras, dvs. vilka rutiner och metoder som används, ger inte BBiC direkt vägledning i (Socialstyrelsen 2006, Grundbok, Barns behov i centrum, s. 9). Kommunen har således själv att ta fram rutiner för 8

11 handläggning och dokumentation samt bestämma vilka metoder, t.ex. för samtal med barnet, som ska användas i utredningen. Länsstyrelsen har, så sent som i november 2008, i återkommande tillsyn av sektorn funnit brister i hanteringen av anmälningar om barn som far illa och barnavårdsutredningar. Vidare fann länsstyrelsen brister i hanteringen av familjehemsärenden. Bristerna gällde främst otillräcklig utredning: i några beslut om placeringar saknades det beslutsunderlag, samtal med barnen hade inte alltid förts före beslut samt att åtgärder av utredningskaraktär hade vidtagits utan att beslut hade tagits om att starta utredning. För att åtgärda de, av länsstyrelsen, påpekade bristerna rekryterades två socialsekreterare som endast ska handlägga familjehemsärenden. Vi har tagit del av familjeenhetens rutiner för barnavårdsutredningar. Rutinerna saknar anvisningar om att handläggaren även bör träffa barnet enskilt, att barnets synpunkter och överväganden gjorts av vad som är bäst för barnet ska dokumenteras, samt hur barnet ska få relevant information om de beslut om insatser som fattas. Sektorn saknar system för klagomålshantering. Vi konstaterar att det inte utförs uppföljningar, inom den interna kontrollen, av hur barnperspektivet beaktas i handläggningen av barnavårdsärenden. Av våra intervjuer har vi fått veta att familjeenhetens samordnare läser igenom kollegornas barnavårdsutredningar Diskriminering och annan kränkande behandling i förskolan, grundskolan och gymnasiet Skolverket utövade tillsyn på sektorn under 2007, de konstaterade då bland annat brister i några av skolornas likabehandlingsplaner. Av intervjuer fick vi veta att sektorsledningen har tagit fram en mall som stöd för upprättandet av planerna. Likabehandlingsplanerna tas fram tillsammans med brukarråden, se ovan. Av intervjuerna framkom att det idag finns likabehandlingsplaner på kommunens samtliga skolor. Vi har tagit del av två likabehandlingsplaner: den för Grevhagsskolan och den för Prästängsskolan. Planerna innehåller rutiner och ansvarsfördelning vid förebyggande arbete, för akuta åtgärder och uppföljande insatser. Målsättningen med arbetet anges i början av planerna. På Grevhagsskolan och Prästängsskolan finns det kompisteam med särskilt ansvar för arbetet. De åtgärder som anges i likabehandlingsplanerna följs årligen upp i sektorns kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen för 2007 framgår följande: Kommunen kan konstatera att måluppfyllelsen inte nås när det gäller detta mål utan att ett mera aktivt arbete måste bedrivas. Kommunen måste samla in resultat från de olika verksamheterna, analysera och bedöma, redovisa och dra lärdomar så att de goda exemplen kan spridas. Måluppfyllelsen bedöms som delvis uppfylld. Att avgiftsbelägga aktiviteter inom och i nära anslutning till skolans verksamhet riskerar att utestänga barn som lever i familjer med knapp ekonomi. har inte gjort egna bedömningar om i vilken omfattning aktiviteter ska kunna avgiftsbeläggas, utan frågan löses från fall till fall av rektor. Sektorsledningen understryker att den följer Skolverkets allmänna råd i fastställande av avgifter. 9

12 5.5.4 Insatser för barn i vålds- och missbruksmiljöer Barn som växer upp med våld, övergrepp eller bevittnar våld i hemmet far ofta mycket illa. Kravet på socialtjänstens stöd till dessa barn har utökats bland annat genom ändringar i socialtjänstlagens 5 kap. 11 tredje stycket. I Eksjö finns ingen riktad verksamhet till de familjer där våld förekommer utan stöd ges till dessa barn från ordinarie insatser. Av våra intervjuer får vi veta att det inte finns skriftliga samverkansrutiner eller fasta samrådsgrupper med polis, åklagare och landstinget kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. I länet finns ett förslag att inrätta ett så kallat barnahus. I ett barnahus sker samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare samt hälso- och sjukvården. Tanken är att barnet ska slippa att åka runt till de olika myndigheterna och om igen berätta vad den har utsatts för. Förhör, läkarundersökning och kontakt med socialtjänsten kan ges på en och samma dag i en lokal. Av våra intervjuer har vi fått veta att Tillbaka Till Livet (TTL), en ideell förening i Eksjö, med ekonomiskt stöd från kommunen bedriver barngruppsverksamhet för barn i familjer med vuxna som har beroendeproblematik eller psykisk ohälsa Samverkan kring barn som far illa Kommunen har ett särskilt ansvar för att åstadkomma samverkan med andra myndigheter och organisationer, så att barn som behöver stöd inte faller mellan stolarna, 5 kap. 1 Socialtjänstlagen. I dag upplever utskotts- och sektorsledningen att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) fungerar dåligt. Det upplevs som att BUP inte tar tag i remisser och sektorn tvingas vända sig till andra för att få psykologutredningar utförda. deltar i samverkansprojektet VITS, Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan, med landstinget. Målgruppen är barn med koncentrationssvårigheter. Samverkan kring asylsökande barn sker i samverkansorganet BUMS, vilken består av representanter från barn- och ungdomssektorn, Migrationsverket, vuxen- och barnpsykiatrin. I har socialtjänstens verksamheter delats upp i två sektorer. Barn- och ungdomssektorn ansvarar för den sociala barnavården medan den sociala sektorn ansvarar för resterande del. Den sociala barnavården ingår alltså i samma sektor som förskolan, skolan och skolhälsovården. Av intervjuerna får vi uppfattningen att det ligger ett träget arbete bakom att sammanföra de olika verksamheterna och att samarbetet fungerar tillfredställande. Samtidigt framhåller de intervjuade att det finns en risk att en ny gränslinje dras upp mellan sociala barnavården på den ena sidan och ekonomiskt bistånd samt missbrukarvården på den andra. 5.6 Förläggning åt asylsökande på Tuvehagen i Eksjö Migrationsverket hyr sedan en lägre tid en fastighet med hyreslägenheter på Tuvehagen i Eksjö av det helägda kommunala bolaget, Eksjöbostäder AB. Migrationsverket använder fastigheten som förläggning åt asylsökande. På förläggning lever ensamstående vuxna och familjer med barn. Bristerna i fastigheten och situationen för de barn som bodde där uppmärksammades i media redan Vid ett besök konstaterade även en tjänsteman från länsstyrelsen att det fanns stora 10

13 brister i boendet. Eksjöbostäder bedömer att standarden i fastigheten är ojämn, på vissa punkter dålig. Eksjöbostäder framför i ett pressmeddelande att bolaget har för avsikt att ta kontakt med Migrationsverket och efterhöra om verket går med på en hyreshöjning så att en upprustning av fastigheten kan ske, annars överväger bolaget att riva fastigheten (pressmeddelande daterat ). Barn- och ungdomssektorns familjeenhet har, under tid, tvingats gripa in och omhänderta barn och bereda dem vård på institution och familjehem. Under våren 2008 bedömde sektorn att arbetet med dessa barn motsvarande en och en halv till två tjänster. 6. Uppföljning och utvärdering , 100, tog fullmäktige del av flera sektorers uppföljningsrapporter om genomförandet av det barn- och ungdomspolitiska programmet. Rapporter från barn- och ungdomssektorn, samhällsbyggnadssektorn samt kommunledningskontoret hade då kommit in. Barn- och ungdomssektorn rapporterade genomförda insatser för ett antal förskolor och grundskolor. Övriga förskolors och grundskolors samt gymnasiets arbete med programmet redovisades dock inte. Likaså saknades sektorns familjeenhets arbete i redovisningen. Kommunledningen redovisade arbetet med medborgarpaneler och samhällsbyggnadssektorn beskrev främst insatser inom kultur- och fritidsverksamheten. 11

14 7. Kommentarer Vi har i denna granskning försökt bedöma om kommunstyrelsen följer barnkonventionen i sin verksamhet. Nedan följer vår bedömning och våra kommentarer. Vi bedömer att kommunstyrelsen delvis införlivar ett barnperspektiv i sitt arbete. Vi anser att det är en brist att det inte finns något kommunövergripande beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen. Vi bedömer att kommunens övergripande mål- och visionsdokument, Vision, Mål och Strategi till år 2010 saknar barnperspektiv. Vi anser att det är positivt att kommunen tagit fram ett barn- och ungdomspolitiska program. Vi anser att det är en nackdel att programmet endast innehåller mål för delar av kommunens verksamheter, främst förskola och skola. Det är troligtvis därför endast barn- och ungdomssektorn har försökt att bryta ned målen i programmet i sitt styrkort. Det är en brist att ingen av sektorerna har tagit fram en handlingsplan och att inte alla sektorer kommit in med uppföljningsrapporter till fullmäktige. Vi tror att bristerna beror på att det råder osäkerhet om vilka sektorer som ska implementera programmet. Vi bedömer att programmet idag har ett ojämnt inflytande på kommunens verksamheter. Vi föreslår att det i programmet även anges mål som rör verksamheterna socialtjänst och fysisk planering. 7.1 Kommunledningskontoret Vi anser att ledningsutskottet tydligare borde prioritera barnkonventionens genomförande i kommunen. Att barn- och ungdomsutskottet skulle ha getts något formellt uppdrag att ansvara för kommunens arbete med barnkonventionen, har vi inte kunnat konstatera. Ett sådant beslut bedömer vi också som olämpligt, eftersom det torde vara svårt för barn- och ungdomsutskottet att styra och driva på andra sektorers arbete. Vi anser att framtida visionsdokument för kommunen bör innehålla skrivningar om barnkonventionen. Vi anser vidare att det bör byggas upp system för hur konsekvenserna av kommunens beslut på barn och ungdomar analyseras, så kallade barnkonsekvensanalyser. Vi anser att det är viktigt att sådana analyser dokumenteras i underlag eller beslut. Det är inte ändamålsenligt att genomföra barnkonsekvensanalyser inför alla beslut i kommunen, de bör dock ske exempelvis inför beslut om policy, riktlinjer, budget och förändringar i organisation. Ett sätt att följa i vilken omfattning den kommunala organisationen prioriterar barns frågor är att införa så kallade barnbokslut. Barnbokslut anger särskilt hur stor del av resurserna som gått till barn och ungdomar och på vad sätt barn och ungdomar fått det bättre eller sämre. 7.2 Samhällsbyggnadssektorn Vi anser att sektorn bör ta fram mål som tar fasta på barn och ungdomars situation i sitt styrkort. Det skulle med fördel göras med stöd av det barn- och ungdomspolitiska programmet. Vidare bedömer vi det som väsentligt att sektorn analyserar, t.ex. vid plan- och byggärenden, hur 12

15 besluten påverkar barn och ungdomar. Hur sådana analyser och överväganden görs bör framgå av underlag eller själva beslutet. Vi råder sektorn att metoder och arbetssätt för barnkonsekvensanalyser arbetas in i befintliga arbetsprocesser. Vi bedömer att sektorn bedriver ett aktivt arbete för att ge ungdomar inflytande i samhället. 7.3 Den sociala sektorn Vi anser att barnperspektivet borde lyftas in som mål och vision för sektorn på ett tydligare sätt, t.ex. i styrkortet. Vi anser att det är en brist att inte sektorn tagit fram en handlingsplan eller följt upp sitt arbete med att genomföra barn- och ungdomspolitiska programmet. Vi anser att sektorns riktlinjer för ekonomiskt bistånd och rutiner för arbetet med barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd är föredömligt. Vikten av att ha ett barnperspektiv i arbetet lyfts fram i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Rutinerna är framtagna som stöd för hur handläggarna ska uppmärksamma barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd och för vad som ska dokumenteras. 7.4 Barn- och ungdomssektorn Vi bedömer att sektorn bedriver ett aktivt arbete för att ge barn och elever inflytande. Inte sällan tas barn och elevers synpunkter tillvara i beslutsprocessen och konsekvenser på dem analyseras. Implementeringen av BBiC och de rutiner som finns är bra men är dock ingen garanti för korrekt handläggning. Vi föreslår att det i dagens rutiner för barnavårdsutredningar förtydligas att socialsekreteraren även bör träffa barnet enskilt. Rutinerna bör kompletteras med anvisningar om att barnets synpunkter och överväganden gjorts av vad som är bäst för barnet ska dokumenteras, samt hur barnet ska få relevant information om de beslut om insatser som fattas. Vi anser att kontroller av handläggning och dokumentation av olika utredningar, främst barnavårdsutredningar, ökar insynen i hur barnperspektivet implementeras i det praktiska arbetet. Genom sådana kontroller kan man lära av både misstag och korrekta åtgärder. Flera kommuner i landet har, tillsammans eller enskilt, byggt upp särskilt riktade verksamheter, center mot våld i nära relationer, för att bland annat stödja barn som utsätts för eller bevittnar våld. Ofta deltar även landstinget i det gemensamma arbetet. Vissa av verksamheterna riktar sig till alla målgrupper: barn som bevittnat och upplevt våld i nära relationer, vuxna utsatta för våld i nära relationer samt vuxna som utövar våld i nära relationer. Insatser som vanligtvis ges vid dessa center är: rådgivning, stöd och hjälp samtal/behandling individuellt och/eller i grupp för barn, kvinnor och män, krisbearbetning samt familjesamtal. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att överväga om den ska verka för inrättandet av riktade verksamheter till våldsutsatta barn och vuxna. Sådana verksamheter skulle med fördel byggas upp med andra kommuner och myndigheter. Vi anser att det är en brist att familjeenheten, tillsammans med polis, åklagare och hälso- och sjukvården, inte har tagit fram skriftliga rutiner för samråd. Genom att delta i samarbetet kring ett barnahus, nödgas samarbetspartnerna ta fram rutiner för samråd. 13

16 Vi bedömer att styrelsen bedriver ett acceptabelt arbete mot diskriminering och kränkande särbehandling. De likabehandlingsplaner vi har tagit del av uppfyller lagens krav. Vi anser dock att utvärdering av likabehandlingsplanerna bör göras och dokumenteras varje plan för sig. På detta sätt bedömer vi möjligheterna att förbättra dem ökas. Det är positivt att det på vissa skolor finns kamratstödjare och det skapats kompisteam. Antal anmälningar och barnavårdsutredningar är ett mycket dåligt mått på hur barn och ungdomar mår i kommunen. Ett ökat antal anmälningar kan vara ett tecken på att allmänheten i större utsträckning ser och agerar när barn far illa. Vanligtvis har kommuner som mål att öka antal anmälningar och benägenheten hos allmänheten att anmäla att barn far illa. Vi anser att målet att minska antalet anmälningar och utredningar om barn som far illa, i sektorns styrkort, står motsatt till socialtjänstlagens anda och bör tas bort. Vi anser att kommunstyrelsen tidigare skulle ha verkat för att Eksjöbostäder skulle ha sagt upp hyresavtalet med Migrationsverket över fastigheten på Tuvehagen i Eksjö. KPMG AB, dag som ovan Lars Jönsson Certifierad kommunal revisor Fredrik Ottosson Revisor 14