Handlingsplan för mångfald
|
|
- Per-Erik Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DATUM: AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Administrativa avdelningen, personalenheten Maria Wahl ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se DNR ADM Handlingsplan för mångfald Fokus för Riksbankens mångfaldsarbete är att öka medvetenheten om möjligheter, förbättringsområden och ansvarsfördelning inom mångfaldsområdet. En stor del av arbetet består av att ta fram gemensamma rutiner och processer för bland annat rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling och befordran, för att så långt det är möjligt säkerställa att medarbetare behandlas på ett likvärdigt sätt och att ingen diskriminering sker. Det är dock alla vi som arbetar på Riksbanken, både chefer och medarbetare, som i slutändan är ansvariga för att ingen diskriminering sker. Jämställdhet på en arbetsplats handlar mycket om attityder och beteenden och är därför svår att mäta i siffror. Att öka medvetenheten och ändra attityder tar tid och flertalet åtgärder som förslås i planen har därför ingen fastställt slutdatum utan pågår löpande. 1 De gällande diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Eftersom de flesta diskrimineringsgrunderna inte kan kartläggas på grund av integritetsskäl är det jämställdhetsaspekten som utgör tyngdpunkten i handlingsplanen. 2 I årets handlingsplan redovisas problem och föreslagna åtgärder inom följande områden: Arbetsförhållanden Lönesättning Rekrytering Kompetensutveckling Diskriminering och trakasserier 1 Till grund för denna handlingsplan ligger Riksbankens mångfaldspolicy, dnr ADM. Policyn anger inriktningen för Riksbankens arbete inom området och innehåller en beskrivning av Riksbankens långsiktiga mål med mångfaldsarbetet. 2 Från den 1 januari 29 gäller en ny lagstiftning kring diskriminering. Den nya lagen, Diskrimineringslagen, ersätter fyra av de olika diskrimineringslagar som tidigare gällt i arbetslivet 2. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ser till att lagarna följs. 1 [18]
2 1 Mål för Riksbankens mångfaldsarbete - sammanfattning Arbetsförhållanden Ingen enhet på Riksbanken ska ligga över Synovates 3 jämförelsetal för stress. Riksbankens låga sjukfrånvaro ska bibehållas. Alla medarbetare som planerar en föräldraledighet ska komma överens med sin chef om hur de ska hålla kontakten under föräldraledigheten. Uttaget av föräldraledighet, VAB och partiell tjänstledighet ska bli mer jämnt fördelat mellan könen. Lönesättning Riksbankens mall för lönesättning ska användas vid alla lönesamtal. Riksbankens lönekriterier ska vara väl förankrade i organisationen. Löneskillnader på Riksbanken ska vara sakligt grundade. Rekrytering Riksbankens rekryteringsprocess ska vara väl förankrad i organisationen och följas vid varje rekrytering. Könsfördelningen ska vara jämn inom samtliga enheter samt inom chefsgruppen. Den etniska mångfalden på Riksbanken ska minst motsvara den i svenskt förvärvsliv. Kompetensutveckling Medel till kompetensutveckling ska fördelas på icke-diskriminerande grunder. Samtliga medarbetare (som är i tjänst) ska delta i minst ett utvecklingssamtal per år. Minst 85 procent av medarbetare ska känna att de har varit nöjda med utvecklingssamtalet. Minst 85 procent av genomförda utvecklingssamtal ska innehålla en plan för medarbetarens kompetensutveckling inför det kommande året. Karriärvägarna för ekonomer är väl förankrade i organisationen. Diskriminering och trakasserier Inga medarbetare ska utsättas för kränkande handlingar. Samtliga medarbetare ska känna till vart de ska vända sig om de upplever sig kränkta. 3 Leverantör av Riksbankens medarbetarundersöknngar ÖPPEN 2 [18]
3 2 Arbetsförhållanden Både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön utvärderas årligen i Riksbankens arbetsmiljöplan och medarbetarundersökning. Medarbetarundersökningen 28 genomfördes i samarbete med undersökningsföretaget Synovate Sweden. 2.1 Arbetsklimat Den senaste medarbetarundersökningen visar på en fortsatt förbättring inom samtliga undersökta områden. Diagram 1. Medarbetarundersökning 28 Medarbetarindex Arbetsorganisation Arbetssituation Organisationsklimat Handlingskraft Ledarskap Nöjd med arbetssituation % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Källa: Synovate Sweden. Som framgår av diagrammet är kvinnorna fortfarande är något mer nöjda med Riksbanken som arbetsplats än männen. 4 I höstens medarbetarundersökning gjordes en särredovisning av resultaten fördelade dels på medarbetare som har barn eller annan anhörig som behöver mycket stöd, dels på utbildningsnivå. Det visade sig att ingen av dessa faktorer hade någon signifikant betydelse för resultaten. Ungefär hälften av enheterna på Riksbanken har under det senaste året deltagit i så kallad teambuilding i syfte att i större utsträckning än tidigare använda enhetens olikheter och samlade kompetens på ett så bra sätt som möjligt. I maj 29 fick alla medarbetare möjlighet att delta vid ett seminarium med temat Det typiskt svenska, där både likheter och olikheter med andra kulturer belystes. 4 Resultat fördelat på män och kvinnor presenteras av anonymitetsskäl endast på aggregerad frågenivå och inte på delfrågenivå. ÖPPEN 3 [18]
4 2.1.1 Ledarskap Kvaliteten på ledarskapet i en organisation har stor betydelse för medarbetarnas arbetsförhållanden. I medarbetarundersökningen uppvisade delområdet ledarskap den största förbättringen. Nästan 8 procent av medarbetarna är nöjda eller mycket nöjda med Riksbankens chefer, vilket är klart högre än Synovates jämförelsetal (6 procent). Samtliga chefer och flertalet projektledare och funktionsansvariga deltar löpande i Riksbankens ledarutvecklingsprogram där de får nya kunskaper och erfarenheter i syfte att bli bättre ledare. För att tydliggöra vilka förväntningar Riksbanken har på chefer fastställdes även en gemensam chefspolicy under 28. Varje halvår inbjuds alla chefer på Riksbanken till en chefsträff där de får tillfälle att diskutera och dela med sig av sina erfarenheter. Temat för förra vårens chefsträff var fördomar varför vi har fördomar och hur vi kan hantera dem Högre stressnivå Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna upplever arbetet mer stressigt än tidigare. Undersökningen genomfördes under inledningen av den finansiella krisen vilket troligtvis kan förklara en del av ökningen. Sammanlagt 1 av Riksbankens drygt 3 enheter låg över Synovates jämförelsetalför stressnivån vid mättillfället. 5 Den grupp medarbetare som har barn eller annan anhörig som behöver mycket stöd, visade på något högre stressnivå än Riksbanken totalt. För att vända den negativa utvecklingen har samtliga avdelningar deltagit i ett seminarium om stressens effekter på kropp och själ. Då diskuterades även vad man själv kan göra för att sänka stressnivån. Inom flera enheter pågår diskussioner om och försök att förbättra arbetsrutinerna och åstadkomma en tydligare arbetsfördelning. Trots den ökade stressnivån visade undersökningen på att fler medarbetare än tidigare upplever en hög grad av egenkontroll. Drygt 8 procent anser att de kan påverka sina arbetstider och nästan 7 procent tycker att de har goda möjligheter att prioritera bland sina arbetsuppgifter. Båda dessa faktorer är viktiga förutsättningar för att upprätthålla en god balans mellan arbete och fritid Systematiskt arbetsmiljöarbete För att få en objektiv bedömning av Riksbankens arbetsmiljö utför företagshälsovården en utvärdering av Riksbankens arbetsmiljöarbete under våren Tre medarbetare och två chefer från varje avdelning har träffat företagshälsovården för att ge sin syn på hur Riksbanken arbetar med arbetsmiljöfrågor. Resultatet av företagshälsovårdens utvärdering kommer därefter att ligga till grund för det fortsatta förbättringsarbetet Tillgång till friskvård Riksbankens träningslokaler på plan 13 används i allt större utsträckning av medarbetarna. På samtliga arrangerade träningspass deltar både män och kvinnor samt äldre och yngre medarbetare. Ett rum för avskildhet har ställts i ordning och kan nu bokas via Riksbankens intranät. 5 Jämförelsetal - 24 procent svarar att de alltid har för mycket att göra och att det aldrig är lugnare. DETTA BÖR SKRIVAS TYDLIGARE 6 Haluxa Arbetsmiljö AB ÖPPEN 4 [18]
5 2.1.5 I finanskrisens spår Krissituationer, såsom den finansiella krisen som accelererade under hösten 28, medför ofta att beslutsvägar kortas och att hierarkier och revirgränser suddas ut, något som uppfattas som positivt av medarbetarna för stunden. Det är dock viktigt att komma ihåg att kris och tidsbrist samtidigt kan leda till att överenskommelser om hur man ska sätta samman grupper, fördela arbetsuppgifter, förlägga möten med mera förbigås. Det finns även risk för att det skapas ett utanförskap för de grupper som inte är med i händelsernas centrum. Den ökade arbetsbelastningen medför dessutom att många får mindre tålamod och kortare stubin. När kulmen för krisen har passerat är det därför viktigt att alla chefer tar sig tid att diskutera igenom arbetsfördelningen, mötesrutinerna med mera så att inte krisklimatet permanentas. 2.2 Sjukfrånvaro Under 28 minskade sjukfrånvaron på Riksbanken från 4,2 till 2,4 procent (se diagram 2). Sjukfrånvaron i de tre största svenska bankerna (SEB, Swedbank, Nordea) låg under 28 på 4,1 4,7 procent. Sjukfrånvaron är något högre bland kvinnor än män. Den kraftiga minskningen av sjukfrånvaron på Riksbanken beror både på att den korta sjukfrånvaron har minskat och att medarbetare som varit långtidssjuka antingen fått sjukersättning eller återkommit i arbete. 5,% Diagram 2. Sjukfrånvaro fördelat på kön (andel i procent) 4,5% 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Källa: Agresso 2.3 Föräldraskap och arbete Riksbankens ansvar är att se till att arbetsförhållandena är sådana att de underlättar för medarbetarna att hålla balansen mellan föräldraskap och arbete. Flexibla arbetstider och möjligheter att själv prioritera mellan arbetsuppgifterna är viktiga faktorer i detta sammanhang. Som nämndes inledningsvis upplever redan drygt 8 procent av ÖPPEN 5 [18]
6 medarbetarna att de kan påverka sina arbetstider och nästan 7 procent att de har bra möjligheter att prioritera mellan sina arbetsuppgifter. En kartläggning som personalenheten genomfört visar att medarbetarna på Riksbanken inte upplever att det finns några hinder för vare sig män eller kvinnor på Riksbanken att vara föräldraledig eller ledig för vård av sjukt barn (VAB). Att kvinnor och män tar ut olika mycket föräldradagar och dagar för vård av sjukt barn kan sannolikt förklaras av andra faktorer som vi som arbetsgivare inte direkt kan påverka. 35 Diagram 3. Föräldraledighet (antal dagar/anställda i åldern 26-5 år) Källa: Agresso Som framgår av diagram 3 har antalet uttagna föräldraledighetsdagar för kvinnor minskat sedan 27, medan männens uttag av föräldradagar ligger kvar på samma nivå. Även kvinnornas uttag av VAB-dagar minskade under 28, medan männens uttag ökade något, se diagram 4. Möjligheten att arbeta deltid utnyttjades av elva kvinnor och tre män (vilket är en ökning jämfört med tidigare år då som mest en man arbetat deltid). ÖPPEN 6 [18]
7 Diagram 4. VAB-dagar (antal dagar/anställda i åldern 26-5 år) 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Källa: Agresso För såväl Riksbanken som medarbetaren är det viktigt att hålla kontakt under föräldraledigheten. Föräldralediga ska löpande få information om vad som händer på banken och behandlas som övriga anställda vid exempelvis lönerevision. I mallen Inför föräldraledighet finns råd för både chefen och medarbetaren om roller och ansvar vid föräldraledighet. 2.4 Mål inom området arbetsförhållanden - Ingen enhet på Riksbanken ska ligga över Synovates riktmärke för stress. - Riksbankens låga sjukfrånvaro ska bibehållas. - Alla medarbetare som planerar en föräldraledighet ska komma överens med sin chef om hur de ska hålla kontakten under föräldraledigheten. - Uttaget av föräldraledighet, VAB och partiell tjänstledighet ska bli mer jämnt fördelat mellan könen. Tabell 1. Åtgärder för förbättring av arbetsförhållanden Åtgärd Målgrupp Ansvarig Klart Fortsätta att erbjuda teambuilding till Riksbankens enheter Enhetsnivå Chefer Löpande Diskutera rådande arbetsklimat utifrån den kris vi hade i höstas. PER tar fram underlag för diskussionen. Chefer PER juni Erbjuda seminarium i ämnet Det typiskt svenska /Colin Moon Samtliga medarbetare PER maj Uppföljning av sjukfrånvaron genomförs av cheferna för att identifiera Chefer PER Löpande ÖPPEN 7 [18]
8 ev. missförhållanden för någon grupp anställda Sprida information om mallen Inför föräldraledighet på Banconätet, vid ledarutveckling och introduktionsutbildning Medarbetare PER Löpande Uppmuntra och underlätta för medarbetare på Riksbanken, framför allt män, att vara föräldralediga eller arbeta deltid Medarbetare Chefer Löpande Förlägga möten företrädesvis till tider mellan 9. och 16. Medarbetare Chefer/ Löpande medarbetare Sträva efter långsiktig planering av arbetsuppgifter, arbetsfördelning och backup, särskilt inom enheter med småbarnsföräldrar Medarbetare Chefer Löpande 3 Lönesättning Sedan 22 har Riksbanken genomfört årliga lönekartläggningar med syfte att identifiera och korrigera osakliga löneskillnader. Kartläggningen inför förra årets lönerevision (1 okt 28) grundades på två olika modeller, dels dåvarande jämställdhetsombudsmannens (JämO) egen modell, dels en modell som Henry Ohlsson (professor i statistik vid Uppsala universitet) använde i sin studie av ekonomernas löner på Riksbanken våren Utfallet i revisionen 28 blev att två medarbetare fick sin lön justerad. Båda dessa personer hade identifierats med hjälp av JämO:s modell. Till skillnad från tidigare lönerevisioner genomfördes höstens revision enligt lönesamtalsmodellen. Modellen innebär att den tidigare centraliserade förhandlingsmodellen ersätts av lönesamtal direkt mellan chef och medarbetare. Inför lönerevisionen i höstas tog personalenheten även fram en mall som stöd för samtalen. Syftet med båda dessa åtgärder var att öka tydligheten i såväl utvärderingen som lönesättningen av den enskilde medarbetarens prestation. Efter lönerevisionen utvärderades lönesamtalsmodellen i en anonym enkät på Riksbankens intranät. Ungefär 1 personer deltog i undersökningen. Resultatet visar att informationen om modellens syfte och upplägg måste förbättras så att lönekriterier och metod blir mer förankrad i organisationen. 3.1 Mål inom området lönesättning - Riksbankens mall för lönesättning ska användas vid alla lönesamtal. - Riksbankens lönekriterier ska vara väl förankrade i organisationen. - Löneskillnader på Riksbanken ska vara sakligt grundade 7 För mer information om dessa två kartläggningar, se förra årets handlingsplan för mångfald. ÖPPEN 8 [18]
9 Tabell 2. Åtgärder för förbättring inom området lönesättning Åtgärd Målgrupp Ansvarig Klart Sammanställa och analysera externt jämförelseunderlag inför lönerevision 21 Chefer PER, facken Nov 29 Göra intern lönekartläggning inför lönerevisionen januari 21 Alla medarbetare och chefer PER, facken 1 nov 29 Förbättra informationen om modellen lönesättande samtal Informera om Riksbankens lönekriterier Alla medarbetare och chefer Alla medarbetare och chefer PER 1 dec 29 PER 1 dec 29 Fortsätta arbetet med att uppmärksamma och justera osakliga löneskillnader. Alla medarbetare och chefer PER, facken, chefer Feb 21 4 Rekrytering Grupper som består av människor med skilda erfarenheter och perspektiv är mer effektiva och dynamiska än grupper som består av alltför lika individer. Att åstadkomma väl sammansatta arbetsgrupper ingår därför i chefernas ansvar och är en viktig del i arbetet med den långsiktiga kompetensförsörjningen inom organisationen. Under 28 genomfördes cirka 6 rekryteringsprocesser på Riksbanken. Över en tredjedel av de vakanta tjänsterna tillsattes av internt sökande. Främst rekryterades ekonomer, varav ungefär hälften var kvinnor. Riksbankens rekryteringsprocess är väl förankrad och genomarbetad. Syftet är att säkerställa att alla rekryteringar utgår från kompetens, att alla sökande så långt möjligt behandlas lika och att godtyckliga bedömningar undviks. Riksbankens rekryteringar ska i så stor utsträckning som möjligt vara öppna, det vill säga annonseras enligt gängse regler. Under 28/9 har Riksbankens platsannonser genomgått en stor förändring i syfte att verka för en modernare bild av Riksbanken som arbetsplats. Riksbanken strävar efter en jämn könsfördelning på såväl avdelnings-, enhets- som gruppnivå. 8 Totalt sett har Riksbanken en jämn könsfördelning, 46 procent kvinnor och 54 procent män. På avdelnings- och enhetsnivå är dock fördelningen mer ojämn (se bilaga 1). Andelen kvinnliga chefer är 48 procent och andelen kvinnliga medarbetare i större projekt och arbetsgrupper är 43 procent. 4.1 Kartläggning av den etniska mångfalden på Riksbanken Under våren har en ny mätning av mångfalden på Riksbanken gjorts i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). 9 Resultatet visar att antalet utrikes respektive inrikes födda på Riksbanken ligger kvar på samma nivå som vid mätningen 26. Enligt kartläggningen har 14 procent på Riksbanken annan bakgrund än svensk, vilket motsvarar mångfalden i förvärvslivet i övrigt. Den största gruppen utgörs av personer 8 Riksbankens definition på jämn könsfördelning är att det underrepresenterade könet ska utgöra minst 4%. 9 Mätningen av etnisk bakgrund görs anonymt. Definitionen som SCB använder för annan bakgrund än svensk är att personen själv är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. ÖPPEN 9 [18]
10 som själva är födda utomlands. Jämfört med förra mätningen har denna grupp ökat något. Forskningsenheten står för en stor del av mångfalden på Riksbanken, men både på IT-avdelningen och avdelningen för finansiell stabilitet har mångfalden ökat något. Diagram 5. Fördelning etnisk mångfald Utrikes födda Inrikes födda med två utrikes födda föräldrrar Svensk 4.2 Mål inom området rekrytering - Riksbankens rekryteringsprocess ska vara väl förankrad i organisationen och följas vid varje rekrytering - Könsfördelningen ska vara jämn inom samtliga enheter samt inom chefsgruppen - Den etniska mångfalden på Riksbanken ska minst motsvara den i svenskt förvärvsliv Tabell 4. Åtgärder för att öka mångfalden vid rekryteringar Åtgärd Målgrupp Ansvarig Klart Rekrytera öppet, d.v.s. alla tjänster utannonseras Sökande Chefer, PER Löpande I annonser betona Riksbankens positiva syn på mångfald Sökande Chefer, PER Löpande Ställa krav på perfekt svenska endast där tjänsten så kräver Sökande Chefer Löpande ÖPPEN 1 [18]
11 5 Kompetensutveckling För att det ska vara möjligt att systematiskt följa upp hur satsningar på kompetensutveckling fördelar sig mellan olika individer och verksamheter på banken har en gemensam arbetsplats skapats för Riksbankens chefer 1. Tanken är att arbetsplatsen ska användas för alla typer av redovisningar och uppföljningar som ingår i chefskapet på Riksbanken (exempelvis handlingsplaner för arbetsmiljön, medarbetarundersökningar m.m.). På detta sätt skapas både en öppenhet - alla kan ta del av goda idéer, en enhetlighet alla chefer jobbar i samma struktur, och möjligheter för personalenheten att löpande följa upp hur arbetet går och ge stöd om så behövs. På den gemensamma arbetsplatsen finns en övergripande beskrivning av hur kompetensarbetet ska bedrivas på Riksbanken under 29 och en struktur för redovisning och uppföljning av genomförda åtgärder. Där finns även en ny mall för kompetensutvecklingsplan. För att göra befordringsgången på Riksbanken tydligare har personalenheten tagit fram ett förslag på karriärtrappa för medarbetarna på policyavdelningarna. Förslaget är nu ute på remiss på berörda avdelningar. 5.1 Mål inom området kompetensutveckling - Medel till kompetensutveckling ska fördelas på icke-diskriminerande grunder - Samtliga medarbetare (som är i tjänst) ska delta i minst ett utvecklingssamtal per år - Minst 85 procent av medarbetare ska känna att de har varit nöjda med utvecklingssamtalet - Minst 85 procent av genomförda utvecklingssamtal ska innehålla en plan för medarbetarens kompetensutveckling inför det kommande året. - Karriärvägarna för ekonomer är väl förankrade i organisationen Tabell 5. Åtgärder för likabehandling vid kompetensutveckling Åtgärd Målgrupp Ansvarig Klart Löpande följa, utvärdera och rapportera om arbetet på den gemensamma arbetsplatsen för riksbankens chefer. Följa upp andelen utförda utvecklingssamtal inom de enheter som fick lågt resultat i medarbetarundersökningen. Chefer PER Medarbetarundersökning hösten 29 Förtydliga vikten av kompetensutvecklingsplan i mallen för utvecklingssamtal samt vid ledarutbildning. Chefer och medarbetare PER, chefer Juni 29 (mallen) och löpande Färdigställa och förankra karriärtrappan för ekonomer Medarbetare på AFS och APP PER, chefer December 29 1 En digital arbetsplats som nås via Riksbankens dokumenthanteringssystem ÖPPEN 11 [18]
12 6 Diskriminering och trakasserier Inför medarbetarundersökningen i höstas deltog Riksbanken i ett pilotprojekt med syftet att utveckla frågorna i undersökningen kring trakasserier, mobbning och diskriminering. Bland annat ställdes nya frågor i undersökningen om hur väl organisationen tillvaratar den mångfald som finns. Undersökningen gav många nya intressanta svar, men det går tyvärr inte att göra en direkt jämförelse med tidigare års frågor. I höstens medarbetarundersökning uppger 95 procent av medarbetarna att de inte har varit utsatta för mobbning de senaste 12 månaderna (Synovates jämförelsetal = 94 procent). 99 procent av medarbetarna att de inte har varit utsatta för sexuella trakasserier (Synovates jämförelsetal = 98procent). 98 procent att de inte har varit utsatta för diskriminering på grund av kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. 75 procent av medarbetarna att de vet var de ska vända sig om de blir drabbade av mobbning eller sexuella trakasserier Diagram 5. Andel som inte upplevt trakasserier, mobbning eller diskriminering Ej utsatt för mobbning och trakasserier Ej utsatt för sexuella trakasserier Ej utsatt för diskriminering Riksbanken har en nolltolerans mot kränkande särbehandling. 11 För att klara detta mål får Riksbankens chefer, löpande inom ledarutvecklingen, kunskaper om hur man förebygger, upptäcker och får bukt med oönskade attityder. 6.1 Mål inom området diskriminering och trakasserier - Inga medarbetare ska utsättas för kränkande handlingar 11 Se riktlinjer mot trakasserier och diskriminering, dnr 27-xx-ADM ÖPPEN 12 [18]
13 - Samtliga medarbetare ska känna till vart de ska vända sig om de upplever sig kränkta Tabell 6. Åtgärder för att minska förekomsten av diskriminering, trakasserier och mobbning Åtgärd Målgrupp Ansvarig Klart Delge nyanställda policyn och handlingsplanen för mångfald samt policyn mot diskriminering som bilaga till anställningsavtalet Nyanställda PER Löpande Informera om handlingsplanen för mångfald och policyn mot diskriminering vid introduktionsutbildningen Nyanställda PER Löpande Påminn om policyn mot diskriminering på banconätet Medarbetare PER Augusti 29 Se över policyn mot diskriminering och trakasserier Uppdatera policyn utifrån ny lagstiftning Medarbetare PER, facken Okt 29 ÖPPEN 13 [18]
14 Bilaga 1 Diagram 7. Könsfördelning ADM EBS EKE EKF PER SÄK Stab Totalt Diagram 8. Könsfördelning AFS EBL EFI RKE FME FPA Stab Totalt ÖPPEN 14 [18]
15 Diagram 9. Könsfördelning APP EPA FOE MAO ME PE STE UE Stab Totalt Diagram 1. Könsfördelning ITA SDE UPE DTE SYS Stab Totalt ÖPPEN 15 [18]
16 Diagram 11. Könsfördelning KAP BO IE MO RIX Stab Totalt Diagram 12. Könsfördelning STA DIR INF INT Stab Totalt ÖPPEN 16 [18]
17 Diagram 13. Könsfördelning Riksbanken totalt ADM AFS APP IR ITA KAP STA Totalt Diagram 14. Könsfördelning enhetschefer ADM AFS APP ITA KAP STA Totalt ÖPPEN 17 [18]
18 ÖPPEN 18 [18]
Uppföljning av Riksbankens mångfaldsarbete 2009
DATUM: 21-3-16 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Administrativa avdelningen, personalenheten SVERIGES RIKSBANK SE-13 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 Fax +46 8 21 31 registratorn@riksbank.se
Nationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007
1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell
Bildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018
Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer
SVT:s policy för mångfald och likabehandling
SVT:s policy för mångfald och likabehandling SVT är till för alla. SVT värnar principen om alla människors lika värde. SVT värnar om mångfald i programutbudet grundat på publikens olika behov, intressen,
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling
Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet
Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 1 (11) Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet 2013-2015 1 Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 2 (11) Övergripande strategi
Olikheter är en styrka
Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån
Mångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare
Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:
Riktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009
Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch
Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018
Swedbanks jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2018 Inledning Swedbank AB och de dotterbolag som tillhör Swedbankkoncernen (härefter Swedbank) vill arbeta för att skapa ett klimat där jämställdhet och
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch
STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007
STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008 Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Diskrimineringsfunktionärens
Jämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Jämställdhetsplan 2007/2008
Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4
Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret
Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och
[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN
[9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-11-25 59 (68) Ks 279 Au 193 Dnr KS 254/2015 Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Allmänna utskottet Ärendebeskrivning
Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering
Sidan 1 av 8 Policydokument Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering December 2006 EFA CF Ledarna SEKO Sif Sidan 2 av 8 Konstruktiv energianvändning Vi eldar inte för kråkorna.
Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Personalpolicy i Hultsfreds kommun
Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH
Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier
Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier 2011 2013 Vindelns kommun Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier Övergripande mål Det övergripande målet för arbetet med
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn
Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun
Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun 1 Jämställdhet och mångfald i Fagersta kommun Bakgrund Arbetet med jämställdhet och mångfald hör ihop med ett antal internationella, nationella och lokala
Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet
1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument
# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotte Lindholm 2014-11-24 Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. Inledning Syftet med en övergripande mångfaldsplan
Likavillkorsplan 2009-2011
Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,
Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013
Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning
Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01
Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -
Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER
Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling
Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling Inom Lunds kommun är mångfald en naturlig och värdefull del av verksamheten som
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017
Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2016-02-02 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-04 PaN A1511-00358-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-
Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012
PLAN 1(6) 2009-09-16 KS-415/2009 020 Handläggare, titel, telefon Rania Issa Särnblad, HR-konsult 011-151028 Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 Syftet med planen är att konkretisera kommunens
JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008
JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,
Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2016-01-01 till 2016-12-31
Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2016-01-01 till 2016-12-31 Beslut: Rektor 2004-05-15 Revidering: 2016-01-18 Dnr: HDa 1.2 2016/21 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: Handlingsplan
Plan för lika rättigheter och möjligheter
Nummer: 05:2 Blad: (1) Plan för lika rättigheter och möjligheter Inledning Denna plan är Ekerö kommuns gemensamma Plan för lika rättigheter och möjligheter, tillika jämställdhetsplan. Den belyser enbart
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013-2015
Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013-2015 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun Beslut BUN 2013-04-03 29, Dnr 2013/35 Inledning
JÄMSTÄLLDHETSPLAN GöteborgsOperan 2015-2017
2 0 1 5 2 0 1 7 JÄ M STÄ L L D H E TS P L A N fö r G ö t e b o r g s O per a n JÄMSTÄLLDHETSPLAN GöteborgsOperan 2015-2017 INLEDNING GöteborgsOperan - det mest jämställda operahuset i Europa. GöteborgsOperans
Hälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning
Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Dnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015. Antagen av KS 2013-04-22
Dnr KK12/364 RIKTLINJER Riktlinjer för mångfald ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015 Antagen av KS 2013-04-22 Dnr KK12/364 2/9 1 Inledning Enligt diskrimineringslag arbetsgivare bedriva ett aktivt arbete
UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011
Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige
REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28
REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER
Kultur- och fritidsnämndens handlingsplan för jämställdhet gällande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 2011-2013
KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2010-11-26 1 (6) KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämndens handlingsplan för jämställdhet gällande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 2011-2013
Plan. Mångfald- och jämställdhet. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23. Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27
Plan Mångfald- och jämställdhet Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-04-23 Reviderad av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-05-27 Innehållsförteckning Mångfald och jämställdhetsplan... 3 Övergripande
Tjänsteskrivelse Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-01-28 DNR KS 2015.027 ANDERS CALLERMO SID 1/1 PERSONALCHEF 0858785012 ANDERS.CALLERMO@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Jämställdhets-
Länsstyrelsens Likavillkorsplan
Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig
Jämställdhetsplan. för. Värnamo kommun
Antagen av kommunfullmäktige -04-28, 62 Jämställdhetsplan för Värnamo kommun JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 3 RIKTLINJER FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETET... 3 DEFINITIONER... 4 ARBETSFÖRHÅLLANDEN...
Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014
Tjänsteutlåtande 2012-05-08 Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0257 KS-1 Kommunstyrelsen Antagande av övergripande Jämställdhetsplan 2012-2014 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens
PhotoXpress.com. Jämställdhetsplan för Skara stiftsorganisation 2012-2014. Antagen 2012-03-06
Photopress.com Jämställdhetsplan för Skara stiftsorganisation 2012-2014 Antagen 2012-03-06 Jämställdhetsplan 2012... 2 Planens innehåll... 2 Revidering av jämställdhetsplan... 2 Samverkan... 2 Mål med
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.
1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier
Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011 Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Innehållsförteckning Rektor har ordet 3 Malmö högskolas arbetsplatser är jämställda och har ett inkluderande synsätt
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014
Handläggare Karita Jeansson/Helen Nilsson JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för personal och elever/studerande inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Antagen av styrelsen 120327 Sida 2 av 14 1. Bakgrund Kalmarsunds
Plan för jämställd personalpolitik. Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret
Plan för jämställd personalpolitik Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret Förord Syftet med Plan för jämställd personalpolitik är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet.
Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier
Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret
sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:
Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang
Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består
Medarbetarna i siffror
MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2011-01-17 Personalberättelsen innehåller en beskrivning av personalstrukturen och en redogörelse för och uppföljning av det personalpolitiska arbetet under 2010. Medarbetarna
Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun
VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016
Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
ANSTÄLLNING. Personalenheten Bengt Wirbäck 2003-05-23 Dnr 20-245/03 HANTERINGSANVISNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Ett anställningsärendes gång 2
Personalenheten Bengt Wirbäck 2003-05-23 Dnr 20-245/03 ANSTÄLLNING HANTERINGSANVISNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ett anställningsärendes gång 2 Sida Befordran 7 Regler för tidsbegränsade anställningar 7 Företräde
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Vasaparkens förskola
Skolor Norr Centrums Skolor Rektor/Enhetschef: Carla S Wahl 021-39 32 91 Rektor/Enhetschef: Lena Nordberg 021-39 32 75 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vasaparkens förskola Inledning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...
Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015
SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Saxdalens ro 1 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Saxdalens förskola 2014-2015 Vision Vi vill skapa en förskola: fri från diskriminering, trakasserier
Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret 2012-2013
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret 2012-2013 Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Krokslättsskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät. Välkommen till 2009 års ledarenkät!
Från: *SCB Medarbetarenkät Skickat: Till: Ämne: Göteborgs Stad - Ledarenkät Välkommen till 2009 års ledarenkät! Ledarenkäten genomförs i syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna
att anta den uppdaterade Jämställdhetsplanen.
Kultur & Utbildning TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Anna Ek 2007-05-23 Jämställdhetsplan, uppdaterad 2006 Bakgrund Inom Kultur- och utbildningsförvaltningen har vi valt att arbeta med en tvåårig
Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016
Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,
Lönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17
HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 1 (15) Jämställdhet definierar vi som att: Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla
Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018
Plan för jämställdhet och likabehandling Korsholms kommun 2016 2018 Behandlad i: Arbetarskyddskommissionen 20.10.2015 Samarbetskommittén 16.11.2015 Personalsektionen 24.11.2015 Kommunstyrelsen 19.1.2016
STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet
STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015 Malmgårdens Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 2015 INLEDNING Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
Plan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson
Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra