Kvalitetsanalys för Backeboskolan läsåret 2013/14

Transkript

1 Datum (16) Kvalitetsanalys för Backeboskolan läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt åtgärder som skolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Rektor Kvalitetsanalysen omfattar Om skolan Jessica Grandin Förskoleklass, Grundskola åk 1-6 samt fritidshem och fritidsklubb. Backeboskolan är en fristående skola belägen i Vikingshill, Saltsjö-Boo. Skolan startades 1993 och har idag drygt 160 elever. Backeboskolan drivs som en ekonomisk förening, där föräldrar och personal kan vara medlemmar. I vårt arbete inspireras vi av Levande Verkstad, en metod att arbeta skapande i ord, bild, form, musik, drama och rörelse. I Levande Verkstad arbetar man medvetet med lusten och inspirationen som redskap i lärandet, vilket ger nyfikenhet, själförtroende och skaparkraft. En grundsten i skolans pedagogik är arbetet i stora ämnesövergripande teman, där kreativitet och skapande förenas med forskning och sökande efter fakta. Det skapar lust att lära, förståelse för orsak och verkan, ger överblick och sammanhang samt utvecklar elevernas förmåga till samarbete och dynamiskt tänkande. Att känna sig trygg är en förutsättning för att kunna lära. Därför har vi bl a fadderverksamhet och drama i alla klasser. I slutet av läsåret hade skolan 153 elever inskrivna fördelat enligt nedan: F

2 2 (16) Verksamhetsidé På Backeboskolan ligger Levande Verkstad som grund för hur vi arbetar med att levandegöra och förankra kunskap hos eleverna. - Glädje och nyfikenhet lära med alla sinnen - Kunskap och färdigheter för ett fortsatt lärande livet igenom - Trygghet i sig själv och med respekt för andra -Ansvar för sitt eget lärande Beskrivning av skolans systematiska kvalitetsarbete De underlag som används i det systematiska kvalitetsarbetet är de kommunala enkäterna för elever (åk5) och föräldrar (åk F, 2 och 5), resultat från nationella prov i åk 3 och 6, samt självvärdering från skolans lärare. Därtill sammanställning av måluppfyllelse i de olika ämnena för varje klass, Nationella Prov, betyg, sammanställning av bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet i förskoleklass samt övriga sammanställningar och utvärderingar som görs löpande under läsåret. Efter en sammanställning av resultaten gör pedagoger och skolledning analyser på resultaten och diskuterar fortsatta åtgärder. Dessa sammanfattas sedan i de utvecklingsmål som sätts inför det kommande läsåret. Elever och föräldrar deltar genom att svara på de enkäter som skickas ut från kommunen. Föräldrar deltar dessutom via styrelsen i diskussioner inför nya utvecklingsmål. Styrelsen i egenskap av skolans huvudman tar del av resultaten och är med och sätter upp nya utvecklingsmål. Styrelsens ansvarar för att kvalitetsarbetet görs i enlighet med gällande lag på ett sätt så att kvaliteten i undervisningen säkerställs. Personalen deltar dels genom att svara på enkäter, analysera resultat samt genom att tillsammans med skolledningen ta fram nya utvecklingsmål. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras dels i den kvalitetsanalys som skickas till kommunen varje år, samt som bilagor till skolans kvalitetsmanual som uppdateras årligen.

3 3 (16) Nationella mål: Kommunens mål: Kunskaper Maximal utveckling och stimulerande lärande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Skolans prioriterade mål: Digitala verktyg i lärandet Stärka läs och skriv Gemensamt arbetssätt Levande Verkstad SKOLANS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Måluppfyllelse De skriftliga omdömena sker löpande och två gånger per läsår gör vi en avstämning för att kunna analysera hur vi ligger till gällande elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Vid vårens bedömning fanns det 9 riskområden av totalt 798 bedömda områden. Betyg - meritvärde Meritvärde pojkar 265,6 245 Meritvärde flickor 268,6 262 Meritvärde totalt 267,4 254,2 Nationellt prov åk 6 I årskurs 6 klarade samtliga elever godkändnivå i alla ämnen. Då statistiken i många fall redovisas på totalt antal elever oavsett om de har deltagit eller inte på proven väljer vi att redovisa de resultat som enbart beräknas på de elever som fått provbetyg. Backeboskolan Nacka kommun Matematik provbetyg lägst E Svenska provbetyg lägst E So provbetyg lägst E No provbetyg lägst E engelska provbetyg lägst E 94 99

4 4 (16) Nationellt prov åk 3 Resultat redovisas i antal procent Godkänt betyg i Np Svenska Godkänt betyg Np i matematik Enkäter I kommunens kundenkäter fick Backeboskolan också mycket goda resultat inom området utveckling och lärande. I år hade vi ännu högre svarsfrekvens än förra året och vi siktar på att hålla hög svarsfrekvens då det hjälper oss i vårt arbete att höra hur våra kunder upplever vår verksamhet. I förskoleklass besvarades enkäten av 80% av föräldrarna, i åk 2, 100% och i åk 5, 89%. Åk 5 Föräldrar I samtliga frågor utom två under utveckling och lärande når vi högre än kommunens genomsnitt. De två frågor vi behöver titta närmare på är: - Mitt barn tycker att det är roligt att gå i skolan - Mitt barn får utmaningar i skolan Åk 5 elever Här når vi också högre än kommunens genomsnitt i samtliga frågor utom två. De två frågor vi behöver titta närmare på är: - Min lärare förklarar så att jag förstår - Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Åk 2 Föräldrar Här når vi högre än kommunens genomsnitt i samtliga frågor och det resultat som vi kommer att titta närmare på är föräldrarnas syn på att deras barn inte är med och planerar sitt skolarbete. F-klass, Föräldrar Här når vi högre än kommunens genomsnitt i samtliga frågor och det resultat som vi kommer att titta närmare på är föräldrarnas syn på att deras barn inte får det stöd och hjälp som de behöver. Fritids, självvärdering Inom området stimulerande lärande känner Fritidshemmets personal att inomhusmiljö behöver utvecklas för att inspirerar eleverna till lek och lärande. De vill också fortsätta att stödja eleverna i deras användning av modern teknik. För att stärka dokumentation och utvecklig av verksamheten som helhet har vi haft utbildningsdagar för fritids och LV

5 5 (16) Lärare, självvärdering Inom området stimulerande lärande anser lärarna att de behöver stärka sitt stöd till eleverna i att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Lärarna upplever också att de inte hinner reflektera tillsammans med sina kollegor om hur undervisningen har utvecklats. Att kommunicera hur och i vilka sammanhang föräldrar och elever kan påverka och ha inflytande behöver vi fortsätta att utveckla. Samverkan mellan skola, fritids och förskola kan fortsätta att utvecklas. Inom rektors ansvarsområde anser personalen att delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet kan tydliggöras och utvecklas. Förskoleklass-Bornholm I förskoleklassens scanning av fonologisk medvetenhet gjordes stora framsteg under året. I mätningen i september låg gruppens genomsnitt på 26,7 och i maj låg genomsnittet på 33,9 (jämför förra läsåret ht 25,7 och vt 33,9) TIL Alla de 6 elever som har erbjudits TIL under läsåret har nått över godkändnivån. Före TIL hade eleverna ett genomsnitt på 20 lästa ord/minut. Efter TIL hade eleverna ett genomsnitt på 40 läsa ord/ minut. Läs och skriv Att skriva sig till läsning Detta är ett arbetssätt som vi har påbörjat och som vi kan se är ett arbetssätt som kan resultera i att om vi börjar redan i förskoleklass kan det leda till mer avancerade texter hos de äldre eleverna. ALS är ett komplement till ex TIL som istället för fokus på läsning har fokus på skrivandet. TIL är till för elever som inte knäckt koden eller fått upp sitt läsflyt medan ALS är en metod som kan anpassas oavsett om man är en stark eller svag läsare. Vi har jobbat med läsfixarna och utvecklat vårt arbete med IT-baserade verktyg. Vi har också haft ett projekt tillsammans med Kajsa Gordan där eleverna har jobbat med texter på olika sätt. Vi har infört obligatoriska besök på Orminge bibliotek och börjat se över hur vi kan utveckla vårt egna bibliotek.

6 6 (16) ANALYS AV SKOLANS RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Analys, Betyg/meritvärde-NP-Måluppfyllelse Måluppfyllelse Vi har mycket hög måluppfyllelse för våra elever på Backeboskolan. Vi har ett inkluderande arbetssätt där vi är ytterst känsliga för individuella skillnader mellan elever, bland annat ifråga om förkunskaper. I vår undervisning uppmanar vi till elevers aktiva deltagande och utvecklar elevens förståelse av sig själv som aktiv och lärande. Meritvärde - Betyg Två år i följd har flickorna högre meritvärde än pojkarna. Eftersom underlaget baseras på två år är det svårt att säga om det är en tillfällighet eller något i vår undervisning vi behöver se över. Vi har under vårterminen prata Genus kopplat till undervisning och använt oss bla av material från skolverket där man kan jobba med pojkar och flickor utifrån olika material. Vi tycker att vi är en upplyst skola vad gäller lika utbildning för alla oavsett kön. Om det nästa vår visar sig att flickorna åter igen har högst meritvärde får vi jobba vidare i frågan. På höstterminen ligger meritvärdet lägre än på vårterminen. Det är ett terminsbetyg så det ska vara skillnad men samtidigt vill vi inte hamna i att vi är försiktiga med betyg på höstterminen för att inte behöva sänka elever på vårterminen. En bedömning ska alltid vara en bedömning från den terminen och en elev ska alltid kunna uppnå ett A vid bedömningstillfället. Varje termin håller vi betygskonferenser där vi går igenom statistik och analyserar. En skillnad som vi möter är att en elev inte läser lika många ämnen varje termin mellan årgångarna. Ett år läser man sista delen av Hkk i åk 5 och ett annat år läser man Hkk i åk 6. Detta ger en skillnad i det totala meritvärdet. Vi ska under kommande höst se över vår timplan så att vi undervisar de olika ämnena motsvarande termin varje år. På så sätt får vi ett bättre mätresultat. NP åk 6 Vi ser att vårterminens terminsbetyg för åk 6 motsvarar till största delen provbetyget NP. Där det är skillnad har eleverna höjt sitt terminsbetyg i förhållande till provbetyg. Provbetyget är en del av den samlade bedömningen av ett terminsbetyg så det är högst rimligt att terminsbetygen avviker från provbetygen. Som det nämns ovan är vi troligtvis lite försiktiga med betygen på höstterminen och i och med de goda resultat eleverna presterar på de NP, höjs betygen. Statistiken gällande resultat NP kan vara mycket missvisande då vi är en sådan liten enhet med få elever per årskurs. Det kan resultaten i att resultaten bli utpekande.mdärav väljer vi att redogöra för statistik som beräknas på de elever som fått provbetyg.

7 7 (16) NP åk 3 I vår statistik för åk 3 kan vi framförallt se att vi har ett lägre resultat än förra året. Vi har identifierat vad det lägre resultatet beror på och eftersom vi har så få elever kan vi inte närmare redogöra för det då det kan bli utpekande. Analys enkäter Vårdnadshavare, skola F-6 Vi är en liten skola och har således ett litet underlag att analysera från enkäterna. För att hitta utvecklingsområden som är relevanta har vi inför detta år tagit fram statistik från de tre senaste årens enkäter. Utifrån dessa tre år kan man se att några frågeställningar har haft lägre resultat samtliga år. Varje år för sig har inte låga resultat men indikationen på att det är samma frågor som uppkommer från vårdnadshavarna tar vi som ett tecken på att vi måste jobba vidare med de frågorna. Dessa frågeställningar är: - Mitt barn deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan - Mitt barn får utmaningar i skolarbetet - Det finns möjlighet för mig som förälder att ha inflytande i skolans verksamhet I personalens analys av dessa frågor kommer vi fram till att det i första hand handlar om en kommunikationsbrist från skolans sida. Vi satsar på fysisk aktivitet för våra elever varje dag men vi tror att anledningen till att föräldrarna känner så här är att vi har idrott i idrottssal endast en gång per vecka. Vi behöver kommunicera att vi har en halv idrottsdag i månaden, röris, rörelsebanor och rastverksamhet samt undervisning i ämnet hälsa i klassrummen. Utmaningar i skolarbetet sker ständigt i vår skolan. Vi har mycket professionella lärare som lägger stort fokus på att möta alla elever individuellt. Vi tror att kanske föräldrarna menar att de vill ha en grupp elever som jobbar med utmaningar på speciella tider. Vi behöver kommunicera vårt individuella upplägg för alla elever som sker på ett inkluderande sätt i klassrummet. Föräldrars inflytande anser vi är stort i skolan. Skolan drivs som en ekonomisk förening där föräldrar och personal är medlemmar. Vi är mycket flexibla i vårt förhållningsstätt till föräldrars önskan och frågor och ser hellre till att träffas en gång för mycket än för lite. Vi lägger god relationen till föräldrar som en framgångsfaktor. Utöver daglig kontakt och möten bjuder vi in till pedagogiska forum, ses på arbetsdagar och jobbar mycket med samverkansmöten tillsammans med föräldrar som önskar mer stöd eller hjälp till sina barn. Tf rektor prioriterar spontana möten med föräldrar och finns tre morgnar i veckan ute på skolgården vid skolstart för att kunna möta upp spontana frågor från föräldrar. Vi tror helt enkelt att vi har olika syn på föräldrars inflytande. Vill de ha inflytande över undervisningens upplägg eller vilka matematiktal vi arbetar med? Vi kommer under höstens föräldramöten ta upp denna frågeställning.

8 8 (16) Vårdnadshavare, Fritids Liksom delen inom skolan har vi detta år slagit ihop tre års enkäter för att se vilka frågor som har varit mest aktuella under tre år. Dessa är: - Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet. - Personalen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet. Vår analys hamnar åter igen i kommunikationsbiten. Vi anser att barnen i allra högsta grad påverkar aktiviteterna på fritidshemmet. Årshjulets temaperioder och temanamn planeras av personalen men delarna i teman planeras tillsammans med barnen. Eleverna på skolan har en pott pengar om kr där elevrådet beslutar hur pengarna ska spenderas. Många av inköpen gynnar just fritids aktiviteter där barnen är mycket delaktiga. Vi kan önska att fler föräldrar skulle göra ett studiebesök på fritidshemmen för att se hur dagen ser ut. Vi har mycket sällan besök. Som nämnts tidigare sätter vi stort värde i att vara flexibla och möta föräldrar med deras frågor. Vi erbjuder spontana mötestider mellan då föräldrar hämtar sina barn, vi skriver varannan veckobrev för fritids som läggs på infomentor. Utöver detta skulle vi säga att vi är unika i att också hålla utvecklingssamtal på fritids. Vi har fått otroligt fin respons och uppskattning för dessa samtal så det förvånar oss lite att föräldrarna inte känner sig informerade. Elever Eleverna har under dessa tre år gett lite sämre resultat på frågeställningarna: - Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass - Jag är med och planerar mitt skolarbete Att alla elever kan arbeta ostört är den viktigaste förutsättningen för god lärmiljö. Denna fråga är aktuell varje dag och vi är lyhörda och sätter in relevanta resurser för att snabbt stävja en klass/grupp/elev som skapar oroligheter i ett klassrum. Detta är också en fråga som engagerar eleverna mycket och de är också mycket självkritiska. Ofta kan en lärare utvärdera att de har en mycket lugn och arbetsvänlig miljö i klassrummet medan eleverna uppfattar miljön stökig. I vår verksamhetside om Levande Verkstad är en av grundpelarna delaktighet för eleverna. Att eleverna inte känner så kanske beror på att de inte vet att att de påverkar. För att synliggöra detta kommer vi under kommande läsår att ha LV-dagar där vi visar på vilka metoder och sätt vi arbetar med för att skapa delaktighet för eleverna. Självvärdering, Lärare Vid förra årets enkäter, självvärdering, dippade vi i användandet av modern teknik och det gör vi även detta år trots att ett av skolans mål var digitala verktyg i lärandet. Vi har under

9 9 (16) året gått utbildning i Aktivinspire samt haft genomgångar av hur man använder skolavtalet, CD-ord och appar. Detta år hade vi förväntat oss ett bättre resultat men i våra analyser kan vi konstatera att det tar tid att förändra. Vi har lärt oss mycket och behöver mer tid för att finns dessa moment som naturliga i vår undervisning. I enkätfrågan: Lärarna känner att de inte hinner reflektera tillsammans med sina kollegor över hur undervisningen har utvecklats, undrar vi om vi har lägre värde för att vi är för självkritiska. Mycket tid i arbetslagen prioriteras i kalendariet för samarbete och reflektion så det borde finnas utrymme. Reflektion kan ske också över en kaffekopp och på stående fot och anser vi att det också räknas. Ett förslag har inkommit att vi ska auskultera varandra för att finna gemensamma frågeställningar som underlag för diskussion. Vi behöver kommunicera vad elevernas och föräldrars inflytande och påverkan av undervisningen innebär. Kan de påverka alltid och i alla frågor eller är inflytandet och påverkan begränsat utifrån vissa ramar. Vi har en tematiskt arbetssätt där eleverna är mycket delaktiga i utformningen. Enlig skollagen ska eleverna få ett större inflytande och delaktighet/ansvar i stigande ålder. Här behöver vi ha en tydlig progression för inflytande och påverkan efter stigande ålder. Vi planerat att på höstens föräldramöten prata om föräldrars delaktighet och inflytande, vad är deras bild och vad är vår? Kommunikation hem och skolas finns åsikter om att det inte fungerar. Vi undrar om det är ett resultat av att föräldrar inte tar del av den information som ges på Infomentor. Här behöver rektor/ledningsgrupp tydligare kommunicera att alla information finns på Infomentor. Ett annat forum som finns för information är utvecklingssamtalen som är ett trepartssamtal mellan elev, vårdnadshavare och lärare. Här behöver vi tydliggöra vårdnadshavarnas roll i samtalen. Vi jobbar därutöver med hemsida, facebook och instagram för att informera och visa vår verksamhet. För att stärka samarbetet mellan skola, förskoleklass och fritids inkluderades förskoleklassen i arbetslagen där förskollärarna hade gemensam planering med hela arbetlaget samt att vi knöt en fritispedagog till varje klass för samverkan. Insatserna har stärkt samarbetet men inte tillräckligt. Inför detta år har vi påbörjat en modell där en pedagog, som kan vara lärare eller samverkare, alltid följer med förskoleklassen upp till åk 1. Detta ska knyta klasserna närmare varandra och 4 pedagoger jobbar tillsammans i F-klass och åk 1. Delaktigheten i kvalitetsarbetet har inget tydligt årshjul och där behöver vi förbättra oss genom att upprätta ett årshjul. Inom samtliga delar i denna kvalitetsredovisning har personal och olika personalgrupper gjort analyserna tillsammans med tf rektor och pedagogisk ledningsgrupp. Organisation och ansvarsfördelning behöver också förtydligas inför kommande läsår. I denna ansvarsfördelning ska det framgå uppdrag och ansvar för de olika personerna i ledningsgruppen. Den pedagogiska ledningsgruppen har tillkommit och där har förankring och tydligt uppdrag inte framgått. Inför kommande läsår kommer gruppen att bara heta ledningsgrupp och det kommer att finnas arbetsbeskrivningar.

10 10 (16) Självvärdering, Fritids Fritids har under många år inte haft en tydlig genensam vision. Medan skolan har haft Levande Verkstad har fritids funderat på att ha mer inslag av Ur och skur. Under året har vi jobbat oss samman och står nu enade om att hela skolan, inkl fritids, har Levande Verkstad som sin inriktning. Fritids kommer att utmana sig själva genom att jobba LV utomhus. Inför kommande läsår har vi i fritidspersonalens scheman lagt in en ställtid om 30 minuter varje dag för samtliga fritidspedagoger för att kunna skapa lustfyllda uppstarter där oväntade ingångar, musik, stämningshöjare och överraskningar ingår. Svaren angående inomhusmiljön är väntade. Vi skattar oss lågt och i många delar är den inte stimulerande. Frågan finns redan uppe och inför hösten har vi tillsatt ett estetiskt råd och ledningsgruppen kommer att leda arbetet med utveckling av inre miljö. Tekniken har gått framåt med interaktiva tavlor och IKT fritids. Vi kommer att fortsätta med IKT fritids kommande läsår. Analys, Förskoleklass-Bornholm År efter år uppnår vi goda resultat i vårt arbete med Bornholm för de yngsta eleverna. Vi tror att våra fina resultat också är en avspeglig av vår verksamhetside att kombinera levande verkstad och dess metoder och synsätt med kunskapsinlärning samt att vi har satsat på att skapa en stimulerande lärmiljö för våra yngsta elever. Analys TIL Vi har genomfört TIL med ett antal elever. Sex elever har följt TIL programmet regelrätt och de har uppvisat mycket goda resultat. För ett antal andra elever har vi gjort en variant där eleverna inte har haft lika många tillfällen i veckan och där ser vi att insatserna kostar mer än vad de ger för resutalt. I våra analyser kan vi konstatera att i de fall vårdnadsharvarna är helt med på upplägget och bidrar med sin del, utfaller goda resultat. I de fall vårdnadshavarna inte gör sin del får inte TIL-satsningen samma goda effekt. Inför kommande läsår kommer vi att erbjuda TIL till de barn vars vårdnadshavare tycker att det är ett bra upplägg. För de elever där vårdnadshavarna inte tycker det kommer vi att ge enlevera samma stöd men då bara via skolan, dvs inte bygga på föräldrars delaktighet. Vi har också kommit fram till att TIL ska följas enligt den modell som föreskrivs samt att alla TIL insatser ska ledas av specialpedagog/speciallärare. För varje elev som får TIL ska det upprättas åtgärdsprogram. Inför kommande läsår kommer vi att starta TIL en termin tidigare. Detta läsår redan på vårterminen i åk 1.

11 11 (16) Analys, läs och skriv Vi påbörjade förra läsåret fokusområdet läs och skriv och kommer att fortsätta arbeta med det även detta läsår. Vi har sett ett behov av att ha ordentlig styrning av specialpedagog/lärare på arbete med de elever som har störst svårighet med läs och skriv. Det krävs kontinuitet och uppföljning i arbetet. Starka sidor Vi har använt interaktiva projektorer som ett komplement i undervisningen. Vi har kunnat utveckla ex grammatikundervisningen med hjälp av tekniken så att den har fått liv och rörelse. Vi har använt oss av google earth, mentimeter och olika interaktiva övningar. Eleverna har introducerats i skype där de har tränat kommunikation i framförallt engelska när de pratat med sin vänskola i Nairobi. Tekniken har bidragit till ett lustfyllt lärande där vi ser att eleverna inspireras av varandra och blir aktiva. På fritids har eleverna fått jobba med netikett vilket har bidragit till öppnare diskussioner om användning och etik på nätet. Under året har vi genomfört TIL med de lässvagaste eleverna och det har givit mycket goda resultat. Vi har också ökat tillgången till gemensam läsning i form av klassuppsättningar böcker. Eleverna har jobbat med läsfixarna varje dag vilket har gett alla elever bättre läsförmåga. En styrka i vår satsning på läs och skriv är att vi kombinerar många olika verktyg och metoder. Vi har haft bokslukarprojekt, leksaksfabriken, skriva sig till läsning och Bornholm för att nämna några. Att vi under året har haft fokus på LV har fört personalen närmare varandra i vår tanke om Levande Verkstad. Fokuset har legat främst på personalnivå för att höja medvetandet om en stimulerande undervisning. Vår lärmiljö främjar samverkan mellan kunskapsområden och ämnen liksom med samhället och verksamheten utanför skolmiljön Vi är lyhörda för varje elevs motivation och den nyckelroll som känslor spelar för lärandet genom att alltid ha ett stort elevfokus i allt vårt arbete.

12 12 (16) Hur verksamheten ska utvecklas under Lå Utvecklingsområde inför Lå Läsförståelse IKT Elever får utmaningar i skolarbetet Vikten av att alla barn och elever ges samma förutsättningar i skolan oavsett kön. (utbildningsnämnden) Timplan Lärmiljö Årshjul Föräldrainflytande Åtgärder som kommer att vidtas -Utbildning för personal i läsförståelse, Barbro Westerlund -Att skriva sig till läsning kurs för åk 1 och åk 2 lärare -Utveckla skolans bibliotek -Arrangera Hela skolan läser - En läsande klass åk F-6 - ASL i åk 1-2 (behövs fler Ipads) - KIWI åk F-6 -Eleverna ska få undervisning i Netikett och finnersättning. -Använda IKT genom talsyntes, storybird, imovie, blogg, kiwi, kortfilmsklubbar, aktiveinspire mfl. -Verktygskola där eleverna lär sig att använda hjälpmedel via dator/ipad. - Höja lägstanivån hos all personal - Bjuda in föreläsare som praktiskt visar ex hur man använder IKT i undervisningen - IKT projekt på fritids - Anordna föreläsning tillsammans med annan skola för föräldrar om kränkningar på nätet osv. -Erbjuda lektioner i utökad ämneskompetens för de elever som önskar. - Kiwi ur ett engelskaperspektiv - Fortsätta diskussionen om alla elevers lika rätt till utbildning och vara observanta på meritvärdena kommande läsår. - Se över vårt bibliotek så att vi har en fördelning av litteratur som tilltalar båda könen. Omarbeta, tydliggöra och kommunciera vår timplan gällande drama, skolans val, elevens val och idrott. Utveckla lärmiljön på våra två fritidshem Upprätta årshjul systematiskt kvalitetsarbete. Tydliggöra föräldrars inflytande och påverkan i skolan samt förtydliga deras roll i de elevledda utvecklingssamtalen

13 13 (16) Nationella mål: Kommunens mål: Elevernas ansvar och inflytande Reellt inflytande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Skolans prioriterade mål: Göra eleverna mer medvetna om mål, kravnivåer och bedömningsgrunder för att på så sätt ge eleverna ökad förståelse, insikt och ökat inflytande över sitt eget lärande. Skolans resultat och måluppfyllelse Vi jobbar med pedagogiska planeringar som läggs ut på Infomentor för vårdnadshavare och som gås igenom i klassrummet med eleverna för att de ska få förståelse och insikt över vad som förväntas och vad de ska lära sig. Under året har vi provat på en metod där elever inför betygsättning har fått betygsätta sig själva genom instruktioner och handledning av läraren. Vi blev positivt överraskade över att eleverna hade sådan insikt om sina kunskaper kopplat till kunskapskraven. Inför de elevledda utvecklingssamtalen går eleverna igenom sin utveckling och samlar material för att belysa detta. Till samtalen har man också med mål och kravnivåer. Elevråd och klassråd är två viktiga delar i vår verksamhet som vi under året jobbat mer med för att ge eleverna än större förståelse och insikt över sitt eget lärande. Genomförandet av vår digitala plattform Infomentor har vårdnadshavare fått en samlad bild av bedömningsgrunder och kravnivåer. Vi valde att under året inte koppla in eleverna i Infomentor utan de har fått ta del av ovanstående via samtal med läraren, förberedelser inför utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Analys Det har varit svårt för oss att mäta hur pass mycket mer medveta eleverna har blivit under året som gått. Eleverna ger lågt värde i enkäterna på sin förmåga till ansvar för skolarbetet och vi vet inte om det är kopplat till att de inte är medvetna om mål, kravnivåer och bedömningsgrunder. I våra analyser känner vi att det är lättare att visa på mål och kravnivåer än bedömningsgrunder. Vi har jobbat med matriser men ännu inte hittat bra mallar att arbeta efter. Vi behöver hitta ett tydligt kommunikativt sätt att bedöma utan att hamna för nära betyg och fokusera på formativ bedömning i åldrarna upp till åk 6. Till stöd i vårt arbete med bedömning har vi Infomentor som ger en samlad bild av varje elev.

14 14 (16) Starka sidor Pedagogiska planeringar i så gott som alla ämnen och områden Elevledda utvecklingssamtal Hur verksamheten ska utvecklas under Lå Utvecklingsområde Åtgärder som kommer att vidtas inför Lå Levande Verkstad/ - LV-dagar för att lära sig om hela processen LV. skolans arbetssätt - Åk 5 ska åka på öppet hus på Levande Verkstadsutbildningen i Skärholmen. - Utbildning för nyanställd personal - Alla ska kunna en hiss-presentation om vårt arbetssätt - Arbetslagen kommer att få uppgifter kopplat till LV - Studiebesök för inspiration - Utveckla samarbetet med LV-utbildningen - Pedagogiskt forum om vårt arbetssätt. Elevråd - Vi ska stärka elevrådets funktion på skolan. Elever från åk 6 kommer att vara ordförande, sekreterare och kassör i elevrådet. Pedagogiska Planeringar Arbeta vidare med att utveckla de pedagogiska planeringarna och att de finns i samtliga ämnen och arbetsområden. Komplettera de pedagogiska planeringarna med bedömningsgrunder

15 15 (16) Nationella mål: Bedömning och betygssättning Målområdet avser skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning, alltså inte vilka prov- och betygsresultat skolan har. I området ingår också elevers ansvarstagande för sina studier och egen bedömning samt informationen till elever och föräldrar. Skolans prioriterade mål: Utveckla lärarnas bedömningskompetens Skolans resultat och måluppfyllelse Året innan detta år jobbade vi mycket med bedömning och betygsättning. Inför kände vi att vi behövde tona ner arbetet för att inte fastna i just bedömning och betygsättning. Vi behövde återuppta diskussioner om hur vi utvecklar undervisningen för att ge våra elever bästa möjliga förutsättningar för ett livslångt. Självklart måste vi alltid hålla denna fråga aktuell så vi har satsat på diskussioner i arbetslagen, elevledda utvecklingssamtal, upprättar IUP, åtgärdsprogram och pedagogiska planeringar. Vi har avsatt tid för sambedömning av NP. NP rättas aldrig av undervisande lärare och alla lärare på skolan involveras i rättningen för att det är allas angelägenhet att genomföra NP och på så sätt får vi en gemensam diskussionsgrund för fortsatt utveckling Vi jobbar med elevbedömning, IT-plattformen Infomentor, betygs och klasskonferenser samt lärarkollegium med innehåll Bedömning och Betyg. Analys, Bedömning och Betyg Inom detta område behöver vi utveckla ett årshjul där alla våra stödfunktioner bildar en helhet. Vi har många funktioner men har svårt att knyta dem samman till en helhet som ger ett stöd för lärarna i deras bedömning och betyg. Vi kommer fortsättningsvis behöva input utifrån i dessa frågor och/eller aktivt läsa på inom ämnet. Detta år har vi också blivit utvalda av Skolinspektionen att kontrollrätta ett delprov i engelska åk 6 och ett delprov i No åk 6. Vi hoppas och tror att detta ska ge oss ett bra underlag för vårt fortsatta arbete. Starka sidor Undervisande lärare rättar inte nationella prov Alla lärare på skolan deltar i rättning av nationella prov Betygskonferenser och lärarkollegietid för sambedömning Vi är tydliga med förväntningar och använder bedömningsformer som stämmer med de mål vi har satt upp med stark betoning på formativ bedömning

16 16 (16) Hur verksamheten ska utvecklas under Lå Utvecklingsområde inför Lå Skolinspektionens rättning av NP Årshjul Utvecklingssamtalet, IUP, bedömning och betyg Åtgärder som kommer att vidtas Ta del av den dokumentation som vi kommer att få av skolinspektionen då de vt 14 kontrollrättar ett delprov i eng och ett delprov i So. Utifrån denna dokumentation sätta nya riktlinjer. Upprätta årshjul för betyg och bedömning - Efter nya gällande regler om skriftliga omdömen ska vi lägga upp vår återkoppling till elever och vårdnadshavare på ett tydligt sätt.