Dnr HOH Årsredovisning 2012 för Habilitering och hjälpmedel

Transkript

1 Dnr HOH Årsredovisning 2012 för Habilitering och hjälpmedel

2 Årsredovisning 2012 Viktiga händelser Pilotprojektet Införande av ledningssystem för kvalitet har intensifierats. Arbetet med beskrivning av kärnverksamhetens huvudprocesser och genomgång av rutiner har pågått i samtliga verksamheter. Förvaltningen har medverkat i utredning avseende Npf-portalens framtida organisation i nära samarbete med Uppsala kommun, Psykiatridivisionen och Primärvården. Utredning och kartläggning avseende kommunikation, kognition och ny teknik har genomförts. Syftet är att utveckla ett länsövergripande kommunikations-/ kognitionscenter. I projektet Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning samt i arbetet med Friare val av hjälpmedel uppmärksammades behovet av en policy för hjälpmedelsförskrivning. En politisk styrgrupp tillsattes och har under hösten arbetat med att ta fram en sådan policy. Förvaltningen har aktivt deltagit i arbetet. Friare val infördes 1 maj 2012 för vissa hjälpmedelsområden som hanteras inom Habilitering och hjälpmedel. De hjälpmedelsområden som ingår i Friare val är syn- och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar samt hjälpmedel för rörelse, förflyttning, hygien och kognition för åldrarna 0 tom 20 år. Förvaltningen har sedan oktober 2011 under ett års tid drivit projektet Alternativ till alternativ telefoni som finansierats av Hjälpmedelsinstitutet (HI). Projektet är en försöksverksamhet för att möjliggöra användandet av konsumentteknik för kommunikation på distans för målgrupperna gravt hörselskadade, döva, dövblinda samt personer med tal-/språkskada. Försöksverksamhet har bedrivits i ytterligare sju landsting, men Uppsala har varit det enda som vänt sig till alla målgrupper för att undersöka alla spår, det vill säga förskrivnings-, fritt val- samt stödspåret. Sammanfattande bedömning Resultatet för 2012 uppvisar vissa kostnadsökningar jämfört med samma period föregående år. Förvaltningen har under året fortsatt arbetet med kostnadsanpassningar. En konsekvens av kostnadsanpassningarna är att insatser för brukare inom habiliteringen fått lov att glesas ut på ett sätt som vi bedömer inte är hållbart på lång sikt. Kostnadsökningar för hjälpmedel medför ett resultat i form av ett underskott om 880 tkr. Utvecklings- och förbättringsarbetet genom Lean och Kaizen har fortsatt enligt plan. Förvaltningens produktion visar en ökning jämfört med samma period föregående år. Måluppfyllelse avseende mål och uppdrag i både Styrkort och Vårdavtal är god. Så gott som samtliga mål har uppnåtts vid årets slut. Ett mål avseende tillgänglighet (tolkbrist) har inte uppnåtts eftersom antalet tolkuppdrag ökat. Ett mål (riktlinjer för beslutsstöd) har delvis uppnåtts eftersom delar av projektet försenats till mars Måluppfyllelsen av förvaltningens miljömål är något sämre. Sex av åtta miljömål har uppnåtts. Två mål avseende transporter (Ingen ökning av utsläpp för totala tjänsteresor samt minskning för flygresor)

3 har inte uppnåtts. Det beror uteslutande på en del längre flygresor som gjorts till USA och Canada. Övriga delmål avseende transporter har dock uppnåtts. Förväntad utveckling med hänsyn till styrkortsperspektiven Medborgare och kund Nya målgrupper efterfrågar våra tjänster och vi behöver utveckla verksamheten för att möta nya behov och krav. Dagens teknikutveckling skapar både möjligheter och förväntningar hos våra brukare. Vi måste anpassa vårt utbud och utnyttja de tekniska möjligheter som finns. Vår personal måste vara uppdaterad när det gäller senaste teknik och kunna använda den här typen av lösningar i behandlingsarbetet. Det fria vårdvalet utmanar vår verksamhet till att se våra brukare och samarbetspartners som kunder i en alltmer konkurrensutsatt verklighet. Kundfokus och bemötande blir än mer viktigt. Att kunna anpassa öppettider och fysisk tillgänglighet till brukarnas behov är krav som vi i ännu högre grad måste arbeta för att tillgodose. Vi behöver alltmer anpassa informationen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar för att underlätta möjligheten att göra egna val. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning är generellt sämre än hos andra. Vi behöver bli ännu bättre på att ha ett hälsoperspektiv och erbjuda insatser som leder till förändringar i levnadsvanor. Ekonomi Det är en stor utmaning framöver för förvaltningen att tillgodose brukarnas behov av nya innovativa hjälpmedel. En allt snabbare förändringstakt i omvärlden ställer stora krav på oss att ha kompetens och verktyg för att göra bra analyser. Vi kommer att behöva identifiera fler nyckeltal i verksamheten, införa KVÅ-koder och kvalitetssäkra våra in- och utdata. Den ökade rörligheten på arbetsmarknaden innebär ökat antal nyrekryteringar vilket är kostsamt. Många nya medarbetare innebär dessutom produktionsbortfall. Produktion En utmaning är att delta i nationella utvecklingsarbeten kring kvalitetsregister inom habilitering, rehabilitering. Kvalitetsarbete kräver tid och engagemang från medarbetare och ska rymmas inom ordinarie arbetstid. Kvalitetsregister kräver även ekonomiska satsningar. För att vara konkurrenskraftiga och möta medborgarnas krav på en effektiv och professionell verksamhet behöver vi kvalitetssäkra alla våra processer. Ett område att utveckla vidare är samverkan. Genom effektiv samverkan kan vi minska dubbelarbete och utnyttja kompetens på bästa sätt. Som specialistverksamhet måste en stor del av vårt arbete även fortsättningsvis gå ut på att föra ut kunskap i brukarens närmiljö exempelvis genom breda insatser som utbildningar, workshops och föreläsningar. Att ha väl fungerande samverkan med kommuner och övriga vårdgrannar ger möjlighet till vård på rätt nivå och förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Förnyelse Vi behöver utveckla innovativa arbetssätt och arbetsformer ifråga om att införa nya effektiva metoder och att återföra och använda forskningsresultat i klinisk verksamhet. Satsningar behöver göras för att utveckla spetskompetens hos medarbetarna inom forskning och utveckling. Teknikutvecklingen gör att brukare ställer nya krav på myndigheter och vårdgivare, både vad gäller kommunikationskanaler och tillgång till teknisk utrustning som stöd i vardagen. Vi behöver utveckla vår kompetens och förmåga att se hur vi kan använda tekniken på bästa sätt i varje enskilt fall. Satsningar behöver därför göras på att utveckla spetskompetens inom detta område hos medarbetare. I samarbetet med ledande aktörer behöver vi stärka och stimulera aktiviteter för att erhålla FoU-medel för Habilitering och hjälpmedel i samverkan med universitet. 3 (34)

4 Medarbetare Vi är en specialistfunktion med behov av en kontinuerlig kompetensutveckling inom funktionshinderområdet. Vi kommer att behöva kompletteras med kompetens inom nya områden som exempelvis teknik. Det blir allt viktigare att rekrytera rätt kompetens och få nya medarbetare som snabbt kan fungera som specialister. En ny generation medarbetare ställer nya krav på oss som arbetsgivare. Omsättningen på personal i yngre åldrar är högre än tidigare. Vi måste fokusera på åtgärder som gör oss till en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare samt erbjuda flexibla arbetsformer, en god arbetsmiljö och delaktighet i verksamhetens utveckling. Utbildningar för nya medarbetare måste effektiviseras för att bli mer kostnadseffektiva och resultera i att nyanställda snabbare kommer i arbete. Medborgare och kund Se även bilaga 3 måluppfyllelse för motsvarande områden. Utvecklingen av vårdval primär hörselrehabilitering och utvecklingen av fördjupad hörselrehabilitering vid hörcentralen Hörcentralens audionommottagning inom Vårdval hörsel har mottagning på fyra orter i länet. I Enköping finns huvudmottagningen medan mottagningarna i Heby, Tierp och Östhammar drivs som filialer. Från starten 1:a november 2011 har trycket varit stort på alla orterna. Hörcentralens audionommottagning har inte klarat att hålla de väntetider som regelboken föreskriver men väntetiderna har under hösten förkortats jämfört med det som angavs i Delårsrapporten. Fler audionomer har rekryterats, men bland annat på grund av audionombrist, finns fortfarande rekryteringsbehov till norra länsdelarna. Utvecklingen av den fördjupade hörselrehabiliteringen vid Hörcentralen fortlöper. Verksamhetens målgrupp är barn och ungdomar samt vuxna med utvidgat behov, som i sin rehabilitering behöver stöd av flera yrkeskategorier. Fokus ligger på utveckling av arbetssätt och erbjudande av individuella planer samt gruppverksamhet. Väntetiderna ligger inom vårdgarantins gränser. Sammanfattning utifrån framgångsfaktorer i styrkortet Förvaltningens hälsoinriktade arbete har fortsatt under året. Arbete för anpassning utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer avseende hälsoinriktat arbete har genomförts. Brukar- och anhörigutvärderingar görs kontinuerligt och synpunkter tas tillvara i framtida verksamhetsplanering. Rutiner för individuell samordning utvecklas i samverkan med berörda. Arbetet med brukarsäkerhet innebär analyser och åtgärder utifrån anmälda MedControl ärenden och klagomålshantering. Vi har god tillgänglighet både vad gäller lokaler, möjligheter till kontakt via telefon, Mina Vårdkontakter och e-post. Att minska väntetider till insatser prioriteras. Brukarens samt den anhöriges delaktighet och medskapande garanteras genom habiliteringsplanering. Regelbundna brukarråd är sedan många år ett arbetssätt inom förvaltningen att informera och diskutera med brukare och anhöriga. Ekonomi Sammanfattning avseende framgångsfaktorer i styrkortet Under hösten har budgetansvariga svarat på en enkät om upplevelse av planering, styrning och uppföljning. Resultatet visar på en hög grad av upplevd tydlighet. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ge budgetansvariga goda förutsättningar för planering och uppföljning för att om möjligt ytterligare förbättra resultatet Arbetet med KPP har presenterats för förvaltningsledningen. En kostnad per brukare inom vissa funktionshindergrupper har redovisats. Arbetet fortsätter under 2013 och redovisas vid varje bokslut. Ekonomichef går månatligen igenom resultatet i jämförelse med budget med respektive chef. Resultatet redovisas för förvaltningsledningen och presenteras för alla medarbetare via Navet. Vid behov 4 (34)

5 beslutas om ekonomiska åtgärder för att uppnå ett resultat i paritet med budget. Förvaltningen uppnår kravet att 80 procent eller mer av intäkter och kostnader belastar den verksamhet där de uppstår. När det gäller våra verksamheter, som inte är anslagsfinansierade, belastar 100 procent av intäkter och kostnader verksamheten där de uppstår. Habilitering och hjälpmedel har under senare delen av året lämnat prognoser som visat på ett underskott med ca 1 miljon kronor. Ökade kostnader för hjälpmedel har varit orsaken till det prognostiserade underskottet. Årets resultat visar dock att hjälpmedelskostnaderna ökat med närmare 3,4 miljoner kronor jämfört med budget och 2,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Vid budgetarbetet inför 2012 var förvaltningen tvungen att lägga ut ett sparkrav på 1,3 miljoner kronor fördelat på respektive budgetansvarig för att få en budget i balans. Alla chefer har varit restriktiva med att ta in vikarier, timanställda eller konsulter vid frånvaro samt även varit återhållsamma när det gäller inköp av material och inventarier. Det har inneburit att verksamheterna har lyckats att hämta in sparkravet samt en del av kostnadsökningarna för hjälpmedel. Förvaltningen redovisar ett negativt resultat på kr. Resultatet för hörcentralens audionommottagning hamnar på ett underskott på kr. Tabellen nedan inkluderar hörcentralens audionommottagning Mnkr Budget Resultat Avvik Årets resultat 0-1,1-1,1 Verks intäkter Personalkostnader -132,5-130,5 2 Övr kostn (inkl avskr) *-57,8-62,9-5,1 Nettokostnad -171,3-172,4-2,1 Fast ersättning 171,6 171,7 0,1 Övrigt -0,3 0,6 0,9 Finansiering 171,3 172,3 1 *Inkluderar sparkravet 1,3 Mnkr. Produktion Processförbättringar inom ramen för standardisering av processer Arbetet med processförbättringar sker inom ramen för utveckling av det landstingsgemensamma kvalitetsledningssystemet. Tillämpning av tillgängligt kunskapsunderlag, exempelvis nationella riktlinjer och SBU rapporter Tillgängligt kunskapsunderlag i nationella och internationella vetenskapliga översikter tillämpas genom att våra programgrupper på ett standardiserat sätt söker och beskriver evidens för insatser som erbjuds i förvaltningens re-/habiliteringsprogram. Minskning av vårdskador enligt produktionsstyrelsens uppdrag Vår förvaltnings verksamhet medför inte samma risker för vårdskador som i övriga hälso- och sjukvården. Se i övrigt bilaga 3, sidan 14. Bemötandefrågor, samarbete med brukar- och anhörigföreningar samt stöd till anhöriga Löpande brukarutvärderingar har skett i samband med uppföljning av re- /habiliteringsplaner, väntrumsenkäter och nationella patientenkäter. Regelbundet samarbete med brukar- och anhörigföreningar har pågått i bland annat brukarråd. Inom Habilitering och hjälpmedel ges ett omfattande stöd till anhöriga, både inom den ordinarie verksamheten och via en särskild samtalsmottagning för anhöriga. Se bilaga 3. Policy respektive plan för likabehandling Implementering har skett via information till samtliga enheter. Under 2012 år har HBT-frågor varit i fokus. Se bilaga 3, sid 22 HBT-certifiering Fokus under detta år har varit kompetensutveckling inom området HBT. Frågan om en eventuell certifiering kommer att lyftes med beställarna i kommande vårdavtalsdiskussioner. 5 (34)

6 Anpassning av befintliga lokaler för personer med funktionsnedsättningar Arbetet med inre skyltning har genomförts bland annat genom taktil skyltning i alla hissar. Plan för yttre skyltning, vilken ligger utanför förvaltningens ansvarsområde, är framtagen för Kungsgärdet och överlämnad redan 2011 till landstingsservice, som dock inte haft möjligheter att åtgärda enligt planen. Sammanfattande kommentar till produktionsbilagan (bilaga 2) Nysamstatistiken: Nysamrapporterna för 2012 kommer först maj-juni 2013 och redogörs för i Delårsrapport Övrig produktion (besök och tolkuppdrag): Produktionen (besök och tolkuppdrag) har ökat jämfört med Se kommentarer i bilaga 2. Produktion som inte journalförs Efter många års arbete och utveckling har Habiliteringen för barn och vuxna ett noggrant strukturerat/planerat schema både vad gäller gruppverksamhet och utbildning i olika former. Detta innehåller både ett öppet och ett mera riktat utbud till brukare, anhöriga och nätverk. I nätverket ingår kommunal personal som en stor och viktig målgrupp. En kurs- och gruppkatalog sammanställs varje termin. Många av insatserna är av den karaktären att de inte kan journalföras och ingår således inte i habiliteringens utdata ur Cosmic. Sammanfattning utifrån framgångsfaktorer i styrkortet Se även bilaga 3 måluppfyllelse för motsvarande områden. Arbetet med värdeflödesanalyser och processbeskrivningar har fortsatt och är avslutat för vissa enheter medan arbete pågår för andra. Arbetet enligt Kaizenmodellen fortsätter. Habilitering och hjälpmedel har ingått som en pilot i framtagandet av landstingsgemensamt ledningssystem för kvalitet. Habiliteringen, Syncentralen, Hörcentralen och Tolkcentralen ingår i Nysamarbetet. Förnyelse Sammanfattning utifrån framgångsfaktorer i styrkortet: Se även bilaga 3 måluppfyllelse för motsvarande områden. Beskrivning av strategiska områdena informationsflöde, teknikanvändning och evidensbaserad praktik är klar. Samarbete med ledande aktörer Inom ramen för regionala kunskapscentret SUF:s arbete (samverkan runt familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter) har ett internationellt utbyte skett med ledande forskare inom området. Nationellt samarbete pågår i forskarnätverket IHV (Institutet för Handikappvetenskap) vid Örebro universitet i samverkan med Linköpings universitet och högskolan i Jönköping, Stockholms universitet om lingvistik och teckenspråk, samt mentorskap för doktorand vid Karolinska Institutet. Nationellt samarbete pågår även med Prioriteringscentrum i Linköping för framtagande av prioritering på individnivå. Lokalt samarbete pågår med Uppsala universitet där förvaltningens FoU-chef också är forskare associerad vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering. Lokalt samarbete pågår även med Uppsala universitets Centrum för forskning om funktionshinder. Inom ramen för samarbetet sker bland annat utveckling av ett gemensamt forskningsprogram om ojämnlik hälsa vid funktionshinder: hindrande och underlättande faktorer. I samarbetet ingår också att tillsammans med Regionförbundet Uppsala län planera och genomföra konferensen Forskning pågår. Implementering av Samordnad Individuell Plan (SIP): Arbete har fortsatt och sker i samarbete med övriga berörda inom landstinget. 6 (34)

7 Medarbetare Sammanfattning utifrån framgångsfaktorer i styrkortet: Se även bilaga 3 måluppfyllelse för motsvarande områden. Utfallet av medarbetarenkäten för förvaltningen blev gott. Svarsfrekvensen var 92 procent. Alla enheter arbetar aktivt utifrån de handlingsplaner som är framtagna för områden som behöver förbättras. Kontinuerlig utveckling av chefsrollen har skett via internutbildning och deltagande i landstingets olika chefsprogram. Arbete med att upprätthålla rätt kompetens pågår kontinuerligt. För norra länsdelen finns idag rekryteringssvårigheter för vissa yrkeskategorier. Tabell l Timlönekostnad proc. förändring jfr 3,06 % föreg. år Utv. av årsarbetare jfr samma period 5 föreg. år Procentuell förändring 2,3 % Total sjukfrånvaro 4,1 % Förändring jfr föreg. år Inhyrd personal, årsprognos Årsprognos jfr årsbudget Andel verksamheter som har fått sitt medarbetarenkätsresultat återredovisat - 0,1 0 0 mnkr 100 % Ökningen av närvarotiden beror bland annat på utökning med två psykologer med anledning av den förstärkta vårdgarantin. Inga större förändringar har skett i personalstrukturen. Resultatet av utfallet kräver inga speciella åtgärder. Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att minska. Huvudparten av långtidssjukskrivningarna är att hänföra till icke arbetsrelaterade sjukdomar. Korttidssjukfrånvaron har följts upp under hösten och visar inget anmärkningsvärt. Förvaltningen har ingen inhyrd personal. Interna kontrollplaner Ett dokument med rutiner och riskanalyser för förvaltningens interna kontrollmål har tagits fram och ligger som en bilaga i årsredovisningen. Under året har kontroll gjorts av samtliga kontrollmål. Inga större brister har påvisats. Se bilaga 4. Egenkontroll Checklista Egenkontroll informationssäkerhet finns för att underlätta det kontinuerliga arbetet med egenkontroll. Ansvarig för genomgång av checklistan är chef vid respektive enhet. Genomförd egenkontroll för 2012 visar inga signifikanta avvikelser från förväntad informationssäkerhet. Verksamheten anser sig ha rätt informationssäkerhetsnivå. Vi ser dock att rutinen för rapportering av personalförändringar och behörighetstilldelning kan förbättras. Vi kommer under året att arbeta för en förenklad säkrare process där information från Primula bemanningsärende kan skickas med e-post och användas för behörighetstilldelning. Frågan om avbrottsrutiner för telefoni är något som har aktualiserats i samband med landstingets byte av teleoperatör. Sämre mobiltäckning och att växel och anknytningar nu använder datanätet gör att vi behöver se över hela telefonilösningen inom förvaltningen. Här avvaktar vi resultatet från Landstingets riskanalys tele. En viss kommunikation med patienter sker idag via e-post och för att öka säkerheten i kommunikation med patienter kommer vi att fortsätta arbetet med att styra över denna till Mina Vårdkontakter. Vi ser också att det kan det vara svårt att bedöma om rapportering av avvikelser och förbättringsförslag ska göras i MedControl, förvaltningens diarium, på kaizenlappar eller kanske på alla ställena. Vi kommer därför att se över rutinen för rapportering och hantering av avvikelser så att det blir tydligt i vilka system avvikelser och förbättringsförslag ska hanteras. 7 (34)

8 Bilagor 1. Finansiellt bokslut, Bilaga RR + noter 8 (34) 2. Produktion ÅR Måluppfyllelse 4. Intern kontroll Gunnel Haglund Förvaltningschef

9 9 (34) Bilaga 1. RR Habilitering och hjälpmedel Nämnd/styrelse/förvaltning RESULTATRÄKNING (tkr) Bokslut Bokslut Not VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR/NEDSKRIVNINGAR VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter - Generella statsbidrag och utjämning - Finansiella intäkter Finansiella kostnader Landstingsanslag - Ersättning från HSS Övrig finansiering ÅRETS RESULTAT ÅRETS INVESTERINGAR (tkr) ) Hörcentralens audionommottagning ( LOV ) står för de ökade intäkterna 2) Förvaltningen hade kostnader för Din Hörsel under år 2011 på tkr. Det innebär att våra ökade kostnader för hjälpmedel på tkr inte kan avläsas i resultaträkningen. Övriga kostnader har inte ökat eller minskat utöver förväntat resultat eller med den uppräkning av ram som gjordes. Det som kan nämnas är att telefonkostnaderna har ökat med 120 tkr. Vad vi förstod skulle det bli billigare eller lika dyrt. 3) Minskat utfall för investeringar beror på att hjälpmedelcentralen har i större omfattning köpt hjälpmedel under ett basbelopp än föregående år.

10 Bilaga 2, PRODUKTION ÅR 2012, HOH 10 (34) PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Årsredovisning 2012, Habilitering och hjälpmedel Avtala d volym 2012 Avvikelse - 12 avtalad volym -12 (%)* Förändring (%) Not Habilitering och hjälpmedel Antal brukarkontakter/årsarbetare, hab för barn och ungdom Antal brukarkontakter/årsarbetare, hab för vuxna Antal upprättade habiliteringsplaner/årsarbetare, hab för barn - och ungdom 15-1 Antal upprättade habiliteringsplaner/årsarbetare, hab för vuxna Besök habilitering barn och vuxna % 2 Telrådgivning habiliteringen % Besök syncentral % 2, 3 Telrådgivning syncentralen % 3 Besök fördjupad hörselrehabilitering (Hörcentralen) , 4 Telrådgivning fördjupad hörselrehabilitering (Hörcentralen) Tolkuppdrag Tolkcentralen % 5 1) Statistiken för 2012 hämtas ur nästa Nysamrapport som kommer först maj-juni Uppgifterna lämnas således i Delårsrapporten 2013! 2) Besöken avser även gruppbesök. 3) Syncentralens ökning beror dels på att enheten haft full bemanning vilket inte var fallet 2011 och dels på att inkommande remisser ökat med nio procent jämfört med föregående år. 4) Vårdval hörsel infördes för hörselvården i länet då cirka procent av brukarna vid hörcentralen övergick till den primära hörselrehabiliteringen. Det blir alltså inte meningsfullt att jämföra hörcentralens besök 2011 med besöken Däremot kan detta göras i Delårsrapport samt Årsredovisning ) Vi ser en tydlig ökning av antalet tolkuppdrag från föregående år. Orsaken kan man troligen finna i att tolkanvändarna är mera benägna att beställa tolk och att gruppen barn har fått flera fritidsaktiviteter. Produktion av insatser som inte journalförs: Efter många års arbete och utveckling har habiliteringen ett noggrant strukturerat/planerat schema både vad gäller gruppverksamhet och utbildning i olika former. Detta innehåller både ett öppet och mera riktat utbud till brukare, anhöriga och nätverk. I nätverket ingår kommunal personal som en stor grupp. En kurs- och gruppkatalog sammanställs varje termin. Många av insatserna är av den karaktären att de inte kan journalföras och ingår således inte i habiliteringens utdata från Cosmic.

11 3 MÅLUPPFYLLELSE 11 (34) = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 MÅLUPPFYLLELSE MÅL STYRKORT Mål prognos Medborgare och kund LUL-mål: Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. HOH-mål: Förvaltningens hälsoinriktade aktiviteter är identifierade. Mål har uppnåtts. Förvaltningens hälsoinriktade har identifierats. Arbetet har genomförts i enheter, temagrupper och programgrupper i de båda verksamheterna. Fokus har legat på att identifiera interventioner för kvalificerat rådgivande samtal i linje med Socialstyrelsens rekommendationer, och då främst för otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Medarbetare har också deltagit landstingets utbildning i Motiverande Intervju (MI). Förvaltningen har regelbundet deltagit i möten för utveckling och införande av landstingsgemensamma arbetsrutiner för att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor hos relevanta grupper och för att börja införa arbetsrutiner i vår förvaltning. I det landstingsgemensamma arbetet har en representant från förvaltningen deltagit i två arbetsgrupper. En grupp för utveckling och införande av formulär, mall för bedömning och formulär för frågor om levnadsvanor, innehåll och manual för interventionerna enkla råd och rådgivande samtal för de fyra levnadssvanorna med stöd av en nationell utvecklad broschyr och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En annan grupp för utveckling av dokumentation av frågor om levnadsvanor och KVÅ-koder för insatser i Cosmic. De landstingsgemensamma rutinerna har prövats i några förvaltningar, dock inte den landstingsgemensamma arbetsrutinen för dokumentation i Cosmic då den inte är klar I avvaktan på resultat av dessa prövningar och att arbetsrutiner för dokumentation i Cosmic blir klar har förvaltningen fortsatt att använda livsstilsformuläret för relevanta grupper. LUL-mål: Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs. HOH-mål: Upplevelsen av nöjdhet, delaktighet och måluppfyllelse har ökat. Ett basvärde för upplevelsen av bemötande finns.

12 Mål har uppnåtts Under 2013 mäts eventuell ökning. 12 (34) I samband med individuell habiliteringsplanering görs kontinuerlig verksamhetsutvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande. Av sammanställningen av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering inom habiliteringen för barn och vuxna framkommer att måluppfyllelse ligger på 75 (73) procent, nöjdhet med insatser på 87 (85) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 90 (89) procent. Siffrorna inom parentes avser år procent är nöjda med bemötandet inom Habiliteringen för barn och vuxna vilket blir basvärde att utgå ifrån vid kommande års mätningar. Inom Habiliteringen för barn och vuxna utvärderas kontinuerligt även stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. Resultatet finns samlat i databaser. I sammanställningen från 2012 framkommer att: av anhöriga som fått stöd för egen del är 95 procent nöjda med insatserna. Motsvarande siffra för 2011 är 94 procent. Syncentralen har i år påbörjat utvärdering i samband med individuell habiliteringsplanering. Upplevelsen av nöjdhet delaktighet och måluppfyllelse är, i de enkäter som kommit, ligger i nivå med nationella patientenkäten. Syncentralen har under hösten deltagit i den nationella brukarenkät som anpassats till syncentralers brukare. Företaget Indikator ringde upp de brukare som besökt Syncentralen under november månad. Resultatet redovisas i Patientupplevd kvalitet i intervallet där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Utfallet på frågor som handlade om bemötande fick ett medelvärde på 96 procent i patientupplevd kvalitet som blir basvärde för kommande års mätningar. Som en del i framtagande av nyckeltal inom Nysam utförde Hörcentralen, fördjupad hörselrehabilitering, en väntrumsenkät under tre veckor i början av året. 62 personer besvarande enkäten och av dessa svarade 98 procent att de fått ett gott bemötande från personalen på hörcentralen. Under året har Hörcentralen lämnat kontaktuppgifter till kvalitetsregistret Hörselbron. Med hjälp av registret kommer flera kvalitetsfaktorer kontinuerligt att mätas bl a upplevelsen av bemötandet vid mottagningen. Resultat har inkommit för första halvåret 2012 och visar hög grad av nöjdhet med bemötandet (4,2 på 5 gradig skala) och delaktigheten upplevs sammantaget som 3,7 d.v.s. de flesta har upplevt delaktighet i stor utsträckning. Vi avstår dock att ange basvärdet för nöjdhet med bemötandet tills vi erhållit värdet för Hörcentralen avseende hela år 2012.

13 Hörcentralens system för utvärdering i samband med individuell habiliteringsplanering är i sitt inledningsskede och resultat kan ännu inte presenteras. Resultat av brukarutvärderingar tas från mätningar i kvalitetsregistret Hörselbron, se ovan. 13 (34) Under hösten tog Helseplan fram en nationell enkät riktad till tolkanvändare (i samarbete med TALFÖR). Enkäten sändes ut dels via brev med svarskuvert och dels gavs möjlighet att svara via webben, där frågorna även fanns tillgängliga på teckenspråk. Enkäten skickade till samtliga i länet folkbokförda individer som beställt tolk under perioden jan sept Den sammanlagda andelen av svaren nöjd och mycket nöjd för frågeställningar avseende bemötande ligger blev 95 procent som blir Tolkcentralens basvärde för kommande mätningar. LUL-mål: Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs. LUL-mål: Ökad faktisk tillgänglighet. HOH-mål: 90 % av alla ansökningar och uppdrag är verkställda inom ramen för vårdgarantin. Andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk ska vara under 3 %. Målet för ansökningar och uppdrag har uppnåtts. Målet för Tolkcentralen har inte uppnåtts Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målen avseende vårdgarantin. Andel av uppdrag där Tolkcentralen inte kunnat tillhandahålla tolk är 3,2 procent. Andelen är något högre än målsättningen och kan förklaras med att antalet beställda uppdrag ökat med 9 procent i jämförelse med förra året och att det blivit större konkurrens när Tolkcentralen behövt köpa in tolkar från bolag. Målet tolkbrist under 3 procent sattes i samband med arbetet under våren 2011 för Styrkortet 2012 och utifrån den volym av tolkuppdrag som då fanns. Volymen har dock ökat med 9 procent, något som vi inte kunnat förutse. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Vi uppfyller den förstärkta vårdgarantin. HOH-mål (interna mål): Ett basvärde för antal brukare som har samordnad plan finns.

14 Inom förvaltningen finns totalt 150 brukare som under 2012 fått samordnad plan som blir basvärde för kommande mätningar. 14 (34) Ett basvärde för antal brukare som har fått egenvårdsbeslut finns. Målet har uppnåtts Basvärdet, som avser tiden från1 maj till 31 december 2012, är tre egenvårdsbeslut för Friare val av hjälpmedel rörande hjälpmedelscentralens ansvarsområde och tre egenvårdsbeslut för Friare val av hjälpmedel på syncentralen. Vid årsskiftet hade 5 av egenvårdsbesluten för Friare val använts av brukarna. Ett basvärde för antal avvikelser som rör patientsäkerhet finns. Antalet avvikelser som rör brukare är under året 68 st. Registrerade avvikelser i Medcontrol är 27 och inkomna ärenden i diariet är 41. Vi tror att det möjligen finns en underrapportering i Medcontrol. Arbetet med att medvetandegöra om vikten av att använda systemet vid avvikelser fortsätter. Ekonomi LUL: Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning. HOH Ett basvärde för upplevd tydlighet finns. Ekonomichef har tillsammans med FoU-chef utarbetat enkät till respektive budgetansvarig avseende upplevelse av planering, styrning och uppföljning som underlag till åtgärder framöver. Under hösten har budgetansvariga svarat på denna enkät. Enkäten var utformad med frågor där budgetansvariga fick bedöma i vilken grad på en femgradig skala de hade upplevt tydlighet avseende planering och styrning gällande ekonomi. Resultatet visade för upplevd tydlig planering/styrning på ett medelvärde av 4,32 och för upplevt tydlighet gällande uppföljning av 4,42. Förvaltningen anser att resultatet visar på en hög grad av upplevd tydlighet bland budgetansvariga. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ge budgetansvariga bra förutsättningar för planering och uppföljning så att resultatet för år 2013 kan öka. HOH: KPP (Kostnad per patient/brukare) finns för minst en brukargrupp Arbetet med KPP har presenterats för förvaltningsledningen. En kostnad per brukare inom vissa funktionshindergrupper har redovisats. Arbetet med övriga fortsätter under år 2013 och redovisas vid varje bokslut.

15 Produktion 15 (34) LUL och HOH: Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Förvaltningen har en produktionskostnad som ligger i paritet med fjolåret. Ökade kostnader för hjälpmedel mellan åren balanseras med ökad produktion. År 2011 = kr per producerad produktion År 2012 = kr per producerad produktion H LUL: Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser. HOH: Minst sex huvudprocesser finns beskrivna i kvalitetsledningssystemet. LUL: Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av God vård-områdena. HOH: Genomfört pilotprojekt inom ramen för landstingets kvalitetsledningssystem. Målen har uppnåtts. Habilitering och hjälpmedel är utsedd till pilot inom Landstingets utveckling av ett landstingsgemensamt kvalitetsledningssystem. Författningen SOSFS 2011:9 ligger till grund. Pilotprojektet har genomförts och en slutrapport är inlämnad och diarieförd. Arbetet med att införa ledningssystemet i förvaltningen är dock ej färdigt utan pågår under hela Som ett led i arbetet genomförs värdeflödesanalyser och processbeskrivningar för att kartlägga verksamheternas huvudprocesser och vad som behöver förbättras. Ca 18 huvudprocesser är beskrivna och 5 av dessa finns publicerade i landstingets databas Ledningssystem för kvalitet. Under arbetets gång identifieras förbättringsförslag som tas tillvara för en effektivare och säkrare verksamhet. Arbetet fortsätter därefter med att koppla processbeskrivningarna till riktlinjer, rutiner, vårdprogram mm. Detta ska underlätta för våra medarbetare att snabbt kunna hitta rätt information i arbetet med brukarna. LUL och HOH: Tidsgränserna i vårdgarantin följs. Se redovisning sidan 13, motsvarande mål om tillgänglighet i Styrkortet. os

16 16 (34) Förnyelse LUL: Forskningsbokslut finns för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. HOH: Fler projekt inom funktionshinderområdet finns i forskningsbokslutet. Det finns fler projekt inom funktionshinderområdet 2012 jämfört med år Åtta forskningsprojekt jämfört med sju förra året, 18 utvecklingsprojekt jämfört med 16 förra året. Verksamheterna har uppmuntrat medarbetare att delta i projekt och möjliggjort att pågående projekt färdigställs. FoU-bokslutet finns publicerad på extern och intern webbplats. LUL: Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden. HOH: Tre prioriterade strategiska områden är definierade: informationsflöde teknikanvändning evidensbaserad praktik. Mål har uppnåtts. Tre prioriterade strategiska områden är definierade. Det strategiska området informationsflöde handlar dels om att ge aktuell information till brukare, närstående, vårdgrannar och medarbetare, dels om att i förvaltningens huvudprocesser ge medarbetare möjlighet att direkt nå information om rutiner och arbetssätt enligt ledningssystemet för kvalitet. Verksamheterna har även skapat en plan för uppdatering av information, samt uppdaterat webbsidor och tagit fram och förnyat informationsmaterial. Det strategiska området teknikanvändning handlar om att belysa området teknikanvändning för personer med komplexa kommunikativa funktionsnedsättningar mot bakgrund av den snabba utveckling som sker inom området. Medarbetare i verksamheterna har under året deltagit i rapporterna Kommunikation, kognition och teknik - kartläggning av nuläget avseende insatser, samarbete, organisation, problem och förslag till lösningar för brukare med kommunikations- och kognitionsproblematik och Alternativ för alternativ telefoni. Besök har också genomförts vid andra verksamheter för erfarenhetsutbyte om arbetssätt inom området teknikanvändning. Det strategiska området evidensbaserad praktik handlar om att insatser som erbjuds i re-/habiliteringsprogram är noggrant, öppet redovisade avseende vilken funktion hos individen de avser att påverka, hur de används, samt den för tillfället bästa evidensen för insatserna och metoderna. LUL: Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten. HOH: Förvaltningens viktiga samarbeten är definierade.

17 17 (34) 6 viktiga områden för samarbete/samverkan är definierade: - Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ, Hörselbron, Nysam, samtliga för samverkan i system av kvalitetsverktyg som ger oss möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. - Brukarorganisationer för samverkan om delaktighet, information, konferenser och utbildningar länsregionen för samverkan om bland annat seminarier, auskultation, utveckling av insatser, gemensam introduktionsutbildning för grundläggande habiliteringskunskap, jämlik vård för funktionshinder som exempelvis vid dövblindhet, samt LSS-nätverk för handläggare - Chefsföreningar som exempelvis SKL-nätverk för förvaltningschefer, habiliteringschefer, hjälpmedelscentralschefer, hörcentralschefer, syncentralschefer och tolkcentralschefer. - Närvårdssamverkan med olika aktörer inom länets kommuner, övriga landstinget, samt Regionförbundet Uppsala län för att säkra effektiv vård utifrån brukares behov Se även sidan 6 om samarbete/samverkan med universitet. Medarbetare Totalt medarbetarindex är 4,12 eller högre. Totalt medarbetarindex ligger på 4,10 vilket vi anser vara ett gott resultat. Det saknas alltså enbart 0,02 procent för att nå målet. Delaktighetsindex är 3,9 eller högre. Delaktighetsindex ligger på 3,9. Ledarskapsindex är 4,1 eller högre. Ledarskapsindex ligger på 4,1. Förvaltningen har en kompetensförsörjningsplan. En kompetensförsörjningsplan har tagits fram som ligger till grund för framtida planering för personal- och kompetensförsörjning. Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 %.

18 18 (34) Målet i styrkortet för total sjukfrånvaro 2012 är högst 4,5 procent och sjukfrånvaron ligger för tertial 3 på 4.11 procent. (för tertial ,32 procent) Vårdavtal Medborgare och kund UTVECKLINGSOMRÅDEN Patientens rättigheter Implementering av Systematisk samordning kring individer SOSFS 2008:20 Utföraren ska i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera samordnad individuell planering och föreslagna rutiner för samverkan kring individer med komplexa behov och insatser. Förvaltningens samordningsstrateg har kontinuerligt och aktivt deltagit i länets utveckling och implementering av samordnad individuell planering. De av TKL fastställda riktlinjerna och rutinerna för samordnad individuell planering i länet finns samtliga publicerade i förvaltningens Kvalitetshandbok på Navet och workshops om samordnad individuell planering finns nu tillgängligt för förvaltningens medarbetare. Samordningsstrategen har också varit ledare för en av förvaltningsledningen utsedd arbetsgrupp där man arbetat med hur rutiner för samordnad individuell planering kopplas till rutiner för habiliteringsplanering. Medarbetare har deltagit i de workshops om SIP (Samordnad individuell planering) som Regionförbundet Uppsala län anordnat. Ökat inflöde till habiliteringen för barn och vuxna För att möta de ökade behoven och därmed ge förutsättningar för att också uppfylla vårdgarantins krav förstärks verksamheten med medel motsvarande två psykologtjänster. Tjänsterna finansieras med medel som är kopplade till uppfyllande av den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Förhållandet har uppmärksammats och beskrivits första gången i Vårdavtalet för 2011 där habiliteringen för barn och vuxna gavs uppdraget att följa och beskriva inflödet samt analysera tänkbara orsaker om ökningen fortsätter. Analysen har legat till grund för förslag om fortsatta

19 åtgärder för att hantera inflödet. 19 (34) Antalet brukare har under 2012 fortsatt öka vad gäller barn och ungdomar. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den grupp som fortsätter att öka mest. Personerna behöver förutom habiliteringsinsatser även kognitiva hjälpmedel, för att kunna fungera i det dagliga livet. Utredning om hjälpmedelsområdet Landstinget har beslutat att det ska genomföras en hjälpmedelsutredning. I utredningen kommer man att kartlägga vilka hjälpmedel som landstinget tillhandahåller samt landstingsövergripandeharmonisera de avgiftsnivåer och regler som gäller för respektive hjälpmedelsområde. Arbetet har påbörjats under 2010 och kommer att slutföras under Utföraren ska delta i detta arbete. Förvaltningen har under året fortsatt att delta i den pågående utredningen avseende inventering av landstingets samtliga hjälpmedel. Utredningen leds av handläggare på hälso- och sjukvårdsavdelningen, landstingets ledningskontor, och har tidigare även omfattat införandet av friare val av hjälpmedel. Den fortsatta utredningen omfattar en inventering av vilka hjälpmedel som förskrivs/hanteras inom landstingets samtliga verksamheter, samt om det förekommer några patientavgifter i samband med förskrivningen/hanteringen. Inventeringen sker i enkätform och förvaltningen bistår med sakkunskap genom att ha en person som är kontaktperson vid frågor om enkäten. Det pågår också ett arbete med att se över avgifter och högkostnadskort för hjälpmedel (samt patientavgifter och sjukresor) där en representant från förvaltningen deltar. Ökad valfrihet genom införande av vårdvalssystem Hörselrehabilitering Utföraren har ett länsövergripande uppdrag, för upphandlade enheter såväl som verksamhet i egen regi, att samordna och ansvara för att: - ta fram och revidera regelverk för hjälpmedelsförskrivning inom hörselområdet - utarbeta beslutsstödsrutiner för hjälpmedelsförskrivning - vara sakkunnig i och följa upp gemensamma upphandlingar av hörhjälpmedel Utföraren ska delta i kvalitetsregister för primär och fördjupad hörselrehabilitering Hörselbron - samt vara landstingets kontakt gentemot Hörselbron AB. Utföraren erhåller ramförstärkning för täckande av årlig avgift till registret.

20 Målen har uppnåtts. Beträffande revidering av regelverk samt utarbetande av beslutsstödsrutiner hänvisas till avsnittet sidan 22, rubrik Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning där Hörcentralen ingår. 20 (34) Hörcentralen har under året bemannat den upplysningstelefon som infördes i samband med Vårdval hörsel. Processbeskrivning pågår inför utformningen av re-/habiliteringsprogram för olika målgrupper inom den fördjupade hörselrehabiliteringen. Hörcentralen rapporterar till Hörselbron AB, se redovisning sidan 12, Friare val av hjälpmedel Landstinget har beslutat att införa Friare val av hjälpmedel inom ett antal utvalda hjälpmedelsområden. Projektet har pågått under 2011 och under våren 2012 ska det vara möjligt för brukare och förskrivare att tillämpa friare val av hjälpmedel. Utföraren har ett delansvar tillsammans med Beställaren i detta arbete. Vid årets slut ska Utföraren återrapportera hur många hjälpmedel som förskrivits som Friare val, fördelat på hjälpmedelskategori. Utföraren ska även rapportera hur arbetet har fortlöpt. Friare val infördes 1 maj 2012 för syn- och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar samt för hjälpmedel för rörelse, förflyttning, hygien och kognition för åldrarna 0 tom 20 år. Medarbetare inom förvaltningens hjälpmedelsenheter har under året varit medverkat i arbetet med att ta fram till riktlinjer samt utarbetat rutiner för Friare val av hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län. Under året har sex egenvårdsbeslut fattats varav tre inom kategorin synhjälpmedel och tre inom förflyttningshjälpmedel. 5 av rekvisitionerna hade vid årsskiftet använts av brukarna. Implementering av nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Beställaren ansvarar för att samordna och stödja införandet av socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Utföraren ansvarar för att anpassa rutiner och arbetssätt så att riktlinjerna kan implementeras i den egna förvaltningen. Medel motsvarande kronor ingår i ram fr.o.m. år Under året ska införandet ha påbörjats - för relevanta grupper - vad gäller riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och otillräcklig fysisk aktivitet. Ett arbete med riktlinjernas processindikatorer ska vara genomfört vid årets slut. Kompetens i motiverande samtal är en förutsättning för att landstingets

21 medarbetare ska kunna möta kraven i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Under ska landstinget erbjuda samtliga vårdgivare ett metod- och utbildningsstöd för motiverande samtal (HSS , 156). Utföraren ska aktivt delta i detta utvecklingsarbete. Beställaren ska arbeta för att enhetliga metoder och rutiner används i Cosmic inom hela landstinget vad gäller dokumentation och uppföljning av de hälsoinriktade insatserna så att effekterna på människors hälsa, sjuklighet och dödlighet kan mätas. Utföraren ska aktivt delta i detta utvecklingsarbete. 21 (34) Målen har uppnåtts. Arbetet inom förvaltningen har genomförts i enheter, temagrupper och programgrupper i de båda verksamheterna. Fokus har legat på att se över rutiner och arbetssätt så att interventionen rådgivande samtal kan ske i linje med Socialstyrelsens rekommendationer. Förvaltningen har regelbundet deltagit i möten för utveckling och införande av landstingsgemensamma arbetsrutiner för att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor hos relevanta grupper och för att börja införa arbetsrutiner i vår förvaltning. I det landstingsgemensamma arbetet har en representant från förvaltningen deltagit i två arbetsgrupper. En grupp för utveckling och införande av formulär, mall för bedömning och formulär för frågor om levnadsvanor, innehåll och manual för interventionerna enkla råd och rådgivande samtal för de fyra levnadssvanorna med stöd av en nationell utvecklad broschyr och SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En annan grupp för utveckling av dokumentation av frågor om levnadsvanor och KVÅ-koder för insatser i Cosmic. De landstingsgemensamma rutiner har prövats i några förvaltningar, dock inte den landstingsgemensamma arbetsrutinen för dokumentation i Cosmic då den inte är klar I avvaktan på resultat av dessa prövningar och att arbetsrutiner för dokumentation i Cosmic blir klar har förvaltningen fortsatt att använda livsstilsformuläret för relevanta grupper. Medarbetare i förvaltningen har också deltagit landstingets utbildning i Motiverande Intervju (MI). Produktion UTVECKLINGSOMRÅDEN Uppföljning och kvalitetssäkrad vård Implementering av landstingets likabehandlingsplan Landstinget har antagit en likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan. Bemötande och tillgänglighet är centrala begrepp i likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen innehåller ett stort antal mål, som ska vara vägledande för Utförarens arbete med mångfaldsfrågor.

22 Utföraren ska under år 2012 genomföra nedanstående konkreta insatser: - initiera åtgärder vid upptäckten av tidig demensutveckling hos personer med utvecklingsstörning, t ex Downs syndrom. - utveckla insatser för barn och ungdomars delaktighet i habiliteringsplaneringen samt ge kunskap om egna funktionsnedsättningen anpassat efter utvecklingsnivå och ålder. - kompetensutveckling i HBT-frågor ska ges till all personal. 22 (34) Målen har uppnåtts. Diskrimineringsgrunden Ålder har tidigare prioriterats och insatser enligt uppdragen ovan pågår i form av utbildningsinsatser till berörd personal ( Tidiga tecken ) i samverkan med verksamhetsområde äldrepsykiatri och kommunala verksamheter samt utveckling av insatser för barns ökade delaktighet och kunskap. Diskrimineringsgrunden Sexuell läggning har tillkommit som ett ytterligare prioriterat område. Fokus under detta år har varit kompetensutveckling inom området HBT. Bland annat har en HOH-dag i form av seminarium med tema Mångfald, inklusive HBT-tema genomförts där samtlig personal deltagit. Frågan om en eventuell certifiering kommer att lyftes med beställarna i kommande vårdavtalsdiskussioner. Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning I projektet ingår att Utföraren ska: - utarbeta, riktlinjer och beslutsstöd, inklusive webbaserat stöd, för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning. - implementera riktlinjer och beslutsstöd hos förskrivare och brukare. - utvärdera effekt av utbildning och införande av beslutsstöd och webbaserat stöd. - medverka i utarbetandet av en hjälpmedelspolicy. Beslutsstödet ska utarbetas i samarbete med Prioriteringscentrum i Linköping som en nationell modell för prioriteringar på individnivå. Uppsala län ska vara pilotlän för arbetet med modellen. Införandet av beslutsstöd och webbaserat stöd ska ske under 2012 och en utvärdering ska genomföras under Finansiering av projektledare för år 2012 behandlas i särskilt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Målen har delvis uppnåtts. Projektet har i samarbete med Prioriteringscentrum i Linköping utarbetat ett beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Det finns ett nationellt intresse för arbetet och Uppsala län har varit pilotlän för att prova modellen. Efter att genomförda fokusgruppsintervjuer våren 2012, har beslutsstödet med tillhörande manual omarbetats och vid årsskiftet 2012