Venös trombos vid graviditet och assisterad befruktning
|
|
- Mattias Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CUUE Venös trombos vid graviditet och assisterad befruktning Uppdaterade råd om riskbedömning och indikationer för trombosprofylax PELLE G LINDQVIST, docent, överläkare, kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge pelle.lindqvist@ki.se KARIN ROVA, överläkare, reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala LARS THURN, överläkare, kvinnokliniken, Blekingesjukhuset, Karlskrona GISELA WEGNELIUS, överläkare, kvinnokliniken, Södersjukhuset, Stockholm EVA NORD, överläkare, kvinnokliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna MARGARETA HELLGREN, professor, överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset/östra, Göteborg; för Hem-ARG (arbetsoch referensgrupp för hemostasfrågor) och Fert-ARG (arbetsgrupp för fertilitetsfrågor), Svensk förening för obstetrik och gynekologi Graviditet ökar risken för venös tromboembolism (VTE) ca 10 gånger, och förekomsten i Sverige har rapporterats vara 13 på graviditeter [1]. Hälften av dessa tromboser inträffar under graviditeten och hälften under de tolv första veckorna efter förlossningen. VTE är i västvärlden en av de vanligaste orsakerna till maternell död i samband med graviditet [2]. Användning av Hem-ARG:s (arbets- och referensgrupp för hemostasfrågor) trombosprofylaxalgoritm beräknas minska den totala mödramortaliteten med ca 8 procent, fram f ör allt genom att minska risken för lungemboli post partum [3]. Risken för posttrombotiskt syndrom är också förhöjd, speciellt efter VTE post partum [4]. Orsaken är sannolikt att benens proximala vener är engagerade [4, 5]. Denna artikel är en uppdaterad översikt över hur riskberäkning görs och vilka kvinnor som rekommenderas trombosprofylax i samband med graviditet och assisterad befruktning enligt nationella riktlinjer [6, 7]. Över 95 procent av kvinnor med ökad risk för trombos kan klassificeras enkelt och effektivt med Hem-ARG:s algoritm. Råd ges om initiering, dos och duration av trombosprofylax beroende på summan av riskpoäng. Trombosprofylax och riskbedömning För bedömning av risken för VTE under graviditet och puerperium rekommenderas utredning avseende förekomst av ärftlig trombofili hos kvinnor med akut eller tidigare VTE och vid uttalad hereditet för trombos. Aktuella analyser är antitrombin, protein C, fritt protein S, APC-resistens (faktor V Leiden-mutation), protrombingenmutation och eventuellt ho mocystein. Nivåerna av fritt protein S och homocystein är lägre (ca 50 procent) under graviditet (för absoluta nivåer hänvisas till lokalt laboratorium). Antitrombin är vanligen normalt vid en okomplicerad graviditet. Vid obstetriska komplikationer kan förvärvad antitrombin- och/eller protein C- brist ses. Dessa patienter handläggs individuellt i samråd med koagulationsexpertis. Vid VTE utreds kvinnan dessutom för förekomst av förvärvad trombofili genom bestämning av lupusantikoagulans och kardiolipin-/beta 2-glykoprotein I-anti kroppar vid varje graviditet om inte antifosfolipid an tikroppar uteslutits vid tidigare VTE. Kvinnor med lupusantikoagulans har oftast förlängd APTT och kvinnor med kardiolipinantikroppar kan ha falskt positivt luestest.»trombosprofylax från tidig graviditet rekommenderas nu till alla kvinnor med tidigare VTE.«Flera faktorer har uppskattats öka risken för VTE under graviditet (Tabell I) [1, 8, 9]. Baserat på detta har en riskbedömningsmodell för VTE tagits fram [10]. Riskpoängen räknas ut genom att poängen läggs ihop. Vid 2 riskpoäng uppskattas risken för VTE öka 25 gånger och vid 3 riskpoäng har den ökat till 125 gånger. Kvinnor med tidigare VTE eller antifosfolipidsyndrom (APS) utan VTE får riskpoäng 4 oavsett and ra riskfaktorer. Även om riskökningen kan vara högre uppskattas den absoluta risken för VTE vid en riskpoäng 4 till ca 10 procent. Tillägg till tidigare riktlinjer är att inflammatorisk tarmsjukdom och ablatio placentae under aktuell graviditet ger 1 poäng vardera. Kvinnor med upprepad VTE, hereditär antitrombinbrist, APS med tidigare VTE eller pågående antikoagulantiabehandling före graviditeten har mycket hög risk för VTE i samband med graviditet (>15 procent absolut risk). Denna grupp går inte att poängsätta utan klassificeras som mycket hög risk och rekommenderas högdosprofylax. Poängsumman enligt Tabell I ligger till grund för bedömningen av när och hur trombosprofylax ska ges (Tabell II). Om denna handlingsplan följs kommer ca 0,5 procent av de gravida att få ante- och postpartumprofylax, 0,6 procent att få sex veckors profylax enbart post partum och drygt 4 procent att få profylax sju dagar post partum. Mindre riskfaktorer, t ex den dosberoende riskökningen vid rökning [1], skillnaden mellan akut och planerat kejsarsnitt, skillnaden mellan blodgrupp O och övriga blodgrupper, förekomst av åderbråck eller ytlig tromboflebit, skillnader i paritet eller förekomst av hypoalbuminemi, beaktas inte i trombosriskmodellen eftersom risk ökningen, även om den är signifikant, är för liten för att beaktas i poängsystemet. I den individuella bedömningen ges möjlighet att lägga till 1 poäng för annan större riskfaktor som inte ingår i poängsystemet för att förstärka indikationen för trombosprofylax, t ex vid malignitet, extrem övervikt eller uttalad hereditet. Under graviditet används, efter beräkning av riskpoäng, lågmolekylärt heparin (LMH), som tas som dagliga subkuta- sammanfattat Trombosrisken i samband med graviditet bedöms i Sverige med hjälp av en viktad riskpoäng. Med Hem-ARG:s trombosprofylaxalgoritm är trombosprofylax under och efter graviditet till kvinnor med hög risk med både effektiv och kostnadseffektiv. Alla kvinnor med tidigare tromboembolism rekommenderas profylax från tidig graviditet. Normaldosprofylax kan ges utan anti-fxa-monitorering till kvinnor upp till 90 kg. Vid vikt över 90 kg vid inskrivning i mödravården rekommenderas högre initialdos och anti-fxa-monitorering. Kvinnor med överstimulering i samband med IVF har en 100-faldig riskökning för tromboembolism och rekommenderas trombosprofylax minst fram till 13:e graviditetsveckan. 1
2 TABELL I. Riskbedömning beräkning av riskpoäng. VTE = venös tromboembolism. APS = antifosfolipidsyndrom. 1 poäng ökad risk 2 poäng måttlig risk 3 poäng måttlig risk 4 poäng hög risk 1, 2 Mycket hög risk 3 Heterozygot FV Leiden Protein S-brist 4 Homozygot FV Leiden Tidigare VTE Kontinuerlig antikoagulantia- Heterozygot protrombin- Protein C-brist Homozygot protrombin- APS utan VTE 5 profylax mutation Immobilisering 6 mutation Antitrombinbrist med och utan VTE Övervikt 7 Dubbelmutationer Upprepad VTE Inflammatorisk tarmsjukom APS med VTE 5 Förstagradshereditet för VTE Ålder >40 år Hyperhomocysteinemi 4 Kejsarsnitt 8 Ablatio 8 Preeklampsi 8 Annan större riskfaktor 1 Kvinnor med tidigare VTE eller APS utan VTE får 4 poäng oberoende av andra riskfaktorer. 2 Vid IVF-graviditet med överstimulering rekommenderas profylax under hela första trimestern fram till 13:e graviditetsveckan. 3 Kvinnor i denna grupp klassas som mycket hög risk oberoende av andra riskfaktorer och ska ha högdosprofylax. 4 Referensvärden beroende på lokalt laboratorium. Halverade värden ses vid normal graviditet. 5 Kvinnor med APS, lupusantikoagulans eller kardiolipinantikroppar ska ha tillägg av lågdos ASA 75 mg/dag. 6 Vid gipsbehandling och strängt sängläge ges korttidsprofylax. 7 Övervikt (BMI 28 i tidig graviditet) vid inskrivning vid MVC. 8 Kejsarsnitt, ablatio och preeklampsi är riskfaktorer för venös trombos enbart post partum. TABELL II. Handlingsplan baserad på riskpoäng enligt Tabell I och Hem-ARG. Riskpoäng Åtgärd 1 Ingen åtgärd 2 Korttidsprofylax i samband med tillfällig riskfaktor under graviditet. Korttidsprofylax post partum (7 dagar) veckors postpartumprofylax 1 4 Antepartumprofylax och minst 6 veckors postpartumprofylax 2 Mycket hög risk 3 Högdos antepartumprofylax och minst 12 veckors postpartumprofylax 2 1 Initieras ca 4 timmar post partum. Ingen blodprovstagning erfordras. 2 Initierars från tidig graviditet. 3 Upprepade tromboser, kronisk antikoagulantiabehandling, antifosfolipidsyndrom med tidigare trombos och ev vid tidigare komplicerad trombos med sequelae. Vid antitrombinbrist ges tillägg med antitrombinkoncentrat vid partus. Vid APS ges ASA (Trombyl) i tillägg. Vid hyperhomocysteinemi ges extra folat. na injektioner av kvinnan själv. Riskpoängen ger stöd för att inte överbehandla. Tidigare skilde vi på om en kvinna haft tidigare trombos med en tillfällig respektive en kvarstående riskfaktor. Trombosprofylax från tidig graviditet rekommenderas nu till alla kvinnor med tidigare VTE. Trombosprofylax enbart post partum initieras vanligtvis ca 4 timmar efter förlossningen. Vid fynd av hyperhomocystein emi rekommenderas tillägg av folsyra (1 mg/dag) under hela graviditeten. Trombosrisk och trombosprofylax vid IVF Vid assisterad befruktning (IVF) ökar risken för tromboembolism [11-14], speciellt i övre extremiteterna och v jugularis [14]. Trombosbenägenheten i samband med IVF är i synnerhet relaterad till överstimuleringssyndrom (OHSS), då risken är 100-faldigt ökad i första trimestern [12]. Sannolikt beror detta på att ascites dräneras via lymfan från ductus thoracicus som mynnar i v jugularis, vilket ger en lokal förändring i endotelfunktionen. Den höga risken för trombos kvarstår under hela första trimestern, vilket är längre än tidigare antagits [12]. OHSS anses föreligga vid behov av inläggning eller poliklinisk intervention, t ex tappning av ascites. Vid OHSS i samband med graviditet rekommenderas normaldosprofylax med LMH under hela första trimestern. Vid OHSS utan graviditet rekommenderas profylax fyra veckor efter symtomfrihet [7]. Vid behov av ascites tappning kan den utföras med normaldos trombosprofylax. Vid assisterad befruktning utan OHSS används den vanliga trombosprofylaxalgoritmen. Planerad profylax initieras vid start av stimulering (follikelstimulerande hormon (FSH) respektive humant menopausalt gonadotropin, hmg). LMH ges inte på äggplockningsdagens morgon utan på kvällen för att minska blödningsrisken. Frysbehandling i naturlig cykel kan rekommenderas till kvinnor med ökad risk. Trombosprofylax vid tidigare och ovanliga tromboser Indikationen för trombosprofylax vid tidigare trombos i v brachialis, v axillaris och v jugularis bedöms som vid andra djupa ventromboser. Vid tidigare sinustrombos ges individuell trombosprofylax. Kvinnor med retinalvenstrombos behöver normalt inte trombosprofylax och handläggs i samråd med oftalmolog. Porta-, levervens- och mesenterialvenstromboser är sällsynta och handläggas i samråd med koagulationsexpertis och gastroenterolog. Trombosprofylax vid måttlig till hög riskökning Kvinnor med tidigare VTE har så hög recidivrisk att det är motiverat med ante- och postpartumprofylax. Under puerperiet är det möjligt att identifiera en grupp kvinnor utan tidigare VTE som löper tillräckligt hög risk för VTE för att också motivera trombosprofylax. Efter partus ökar risken för VTE för kvinnor med preeklampsi, ablatio och även efter kejsarsnitt [1]. Trombosprofylax vid riskpoäng 2 och 3 sköts av läkare på kvinnoklinik. Kvinnor med riskpoäng 4 kan skötas av specialist på MVC. Normaldosprofylax och dosering av LMH. Kvinnor med vikt upp till 90 kg (i tidig graviditet) ges normaldosprofylax (motsvarande t ex E 1 Fragmin eller E 1 Innohep) med start i tidig graviditet och under hela graviditeten utan monitorering av anti-fxa-aktivitet. Till kvinnor med en vikt över 90 kg ges LMH baserat på anti-fxa-aktivitet, och högre initialdos rekommenderas, Fragmin eller Innohep. Anti-FXa-aktiviteten kontrolleras tre timmar efter injektionen dagar efter starten och en anti-fxa-aktivitet på 0,2 0,45 kie/l eftersträvas. Detta målvärde för antikoagulantiaeffekt har använts vid både heparin- och LMH-profylax 2
3 under graviditet [15, 16]. Vid behov av dosjustering minskas eller ökas denna med halv normal profylaxdos per dygn. Vid ett dygnsbehov på mer än 1,5 av normal profylaxdos fördelas dosen på två injektioner. Ny kontroll av anti-fxa efter dosändring görs efter två veckor. Vid adekvat anti-fxa-aktivitet initialt behövs inga ytterligare kontroller, såvida inte onormal viktökning eller obstetriska komplikationer tillstöter. APTT, PK(INR) och trombocytantal (TPK) kontrolleras innan antenatal trombosprofylax startas, vid ankomst till förlossningsavdelningen, vid eventuella blödningskomplikationer eller vid trombosrecidiv. Trombofiliutredningen kompletteras, om den inte är gjord eller är ofullständig. Med trombofiliutredning kan man hitta kvinnor med antitrombin-, protein C- och protein S-brist, vilket har betydelse för graden av trombosprofylax och för kontroll och behandling av det nyfödda barnet. TPK kontrolleras även två veckor efter trombosprofylaxstarten för att utesluta heparininducerad trombocytopeni (HIT), en sällsynt men allvarlig komplikation vid heparinbehandling. Halvering av TPK på två veckor inger misstanke om HIT. Risken har bedömts som mycket låg i samband med LMH och graviditet [17]. Vid ankomst till förlossningen antecknas tidpunkt för senaste LMH-injektion. Vid trombosprofylax kan smärtlindring under förlossningen ges på sedvanligt sätt, bortsett från vissa restriktioner för epidural-/spinalanalgesi. Önskemål om epidural-/spinalanalgesi dokumenteras i kvinnans journal före förlossningen, och planeringen individualiseras. I de nya rekommendationerna förordas utsättning av LMH vid aktivt värkarbete och återinsättning senast fyra timmar efter förlossningen. I en registerstudie av normaldosprofylax var förekomsten av blödningskomplikationer ökad om LMH gavs under partus [18]. Vid trombosprofylax efter sectio ges LMH fyra timmar efter ingreppet. Dextranliknande produkter bör undvikas då det finns studier som visar att dextran ger ökad risk för stor blödning vid partus efter långtidsbehandling med LMH [5, 19]. Vid indikation för enbart postpartumprofylax ges förs ta injektionen senast fyra timmar efter förlossningen. Korttidsprofylax ges under sju dagar (vid riskpoäng 2), och vid riskpoäng 3 ges profylax sex veckor post partum. Enbart postpartumprofylax med LMH indicerar inte mätning av TPK eller anti-fxa. Profylax vid mycket hög risk för trombos Kvinnor med mycket hög risk för trombos (>15 procent absolut risk för VTE) ska ha högdosprofylax med LMH. Högdosprofylax rekommenderas även för kvinnor med tidigare svår VTE med sequelae efter individuell bedömning. Dessa kvinnor sköts av koagulationsintresserad obstetriker, eventuellt i samråd med koagulationsspecialist. Trombosprofylax sätts in så snart graviditet konstaterats, ibland redan före [6]. Vid mycket hög risk för VTE behandlas kvinnorna alltid i samråd med koagulationskunnig obstetriker eller koagulationsexpert. Vid lupusantikoagulans eller kardiolipin-/beta-2-glykoprotein I-antikroppar i signifikant nivå rekommenderas tillägg av lågdos acetylsalicylsyra (ASA) 75 mg/dag från tidig graviditet. Vid hereditär antitrombinbrist ges högre doser av LMH och antitrombinkoncentrat i samband med partus. Vid högdosprofylax med LMH ska anti-fxa-aktiviteten i blod vara mätbar under hela dygnet. Därför doseras den två gånger per dag. En nivå på 0,1 0,2 kie/ml eftersträvas omedelbart före injektionen (dalvärde). Kontroll av anti-fxa-aktiviteten görs efter 14 dagars profylax och sedan var 4:e till var 8:e vecka. Kvinnor som behandlas med warfarin ska på grund av den teratogena effekten i tidig graviditet, senast graviditetsvecka 5, övergå till högdosprofylax med LMH. Kvinnor som behandlas med de nya perorala antikoagulantia (NOAK) ska byta till annat antikoagulantium före graviditeten eftersom fakta 1. Trombosprofylax och -behandling Trombosprofylax Alla kvinnor med tidigare venös tromboembolism rekommenderas profylax från tidig graviditet. Kvinnor med överstimulering i samband med IVF (OHSS) har en 100-faldig ökning av risken för venös tromboembolism under första trimestern och rekommenderas profylax minst till graviditetsvecka 13. Inflammatorisk tarmsjukdom och ablatio är nya riskfaktorer med vardera femfaldigt ökad risk. Normaldosprofylax kan ges utan monitorering till kvinnor med inskrivningsvikt på MVC upp till 90 kg. Normaldosprofylax ges med initial monitorering av anti-fxa-aktivitet till kvinnor med inskrivningsvikt på MVC över 90 kg. Högdosprofylax ges med monitorering av anti-fxaaktivitet Trombosbehandling Vid venös graviditetstrombos utan indikation för kirurgi/ trombolys initieras behandlingen med LMH och inte, som tidigare, med ofraktionerat heparin. Vid lungemboli med instabil hemodynamik och sinustrombos används trombolys på samma indikation som hos icke-gravida. Vid all trombosbehandling bestäms doseringen genom monitorering av anti-fxa- aktiviteten.»farmakologisk profylax kombineras alltid med knäkorta kompressionsstrumpor, kompressionsklass 1.«det i dag inte finns tillräcklig kunskap om dessa läkemedel vid graviditet. Vid spontant värkarbete reduceras dosen till halv normaldos, motsvarande enheter LMH, var 8:e till var 12:e timme. Kvinnor som står på lågdos-asa fortsätter med detta, under förutsättning att ökad blödningsbenägenhet inte förekommit under graviditeten. Vid induktion och elektivt sec tio ges sista prepartala LMH-dos 24 timmar före induktionen eller kejsarsnittet. Vid akut sectio och samtidig blödningskomplikation kan protaminsulfat behövas. Bäst är dock att om möjligt vänta på att antikoagulantiaeffekten minskar. Kvinnor med antitrombinbrist substitueras vid förlossningen med antitrombinkoncentrat, och samtidigt sänks LMH-dosen till normaldos. Antitrombinnivån bestäms i navelsträngsblod; behandling med antitrombinkoncentrat kan vara indicerad vid medfödd brist. Bestämning av protein C eller S görs vid misstanke om homozygotbrist. Trombosprofylax ges i puerperiet under minst tolv veckor. Kvinnor som före graviditeten behandlades med warfarin återupptar denna post partum. Dosering av warfarin post partum är svårare och kräver fler kontroller. Behandling med LMH fortgår tills terapeutisk PK(INR)-nivå har uppnåtts under två dagar och behandling med warfarin har skett i minst fem dygn. Det kan vara en fördel att vänta med insättning av warfarin till 2 4 veckor efter partus. På grund av ökad blödningsrisk ska NSAID inte ges som smärtstillare till kvinnor som står på högdosprofylax. Vid protein C- och protein S-brist bibehålls LMH minst en vecka, och warfarin sätts in långsammare eftersom protein C och S liksom vitamin K-beroende koagulationsfaktorer minskar vid warfarinbehandling. Dessa kvinnor sköts i samråd med koagulationsexpertis. Kompressionsstrumpor under graviditet och puerperium Farmakologisk profylax kombineras alltid med knäkorta kompressionsstrumpor, kompressionsklass 1. Kompressionsstrumpor ska användas så tidigt som möjligt under gravidite- 3
4 ten, till och med tolv veckor post partum. Vid posttrombotiskt syndrom används kompressionsstrumpa, kompressionsklass 2 3. Även kvinnor med trombofili eller annan ökad risk utan tidigare VTE rekommenderas att använda kompressionsstrumpor frikostigt under och efter graviditeten. Anestesi i samband med trombosprofylax normaldos Anledningen till restriktioner vid epidural-/spinalbedövning är strävan att minimera risken för blödning i epiduralrummet. All handläggning av regional anestesi förankras lokalt hos ansvarig anestesiolog vid re spektive sjukhus i god tid före förlossningen. Möjlighet till epidural/spinal analgesi beror på hur trombosprofylax ges under graviditet, och i samarbete med Svensk förening för obstetrisk anestesi och intensivvård har riktlinjer utarbetats. Epiduralbedövning kan ges sex timmar efter senaste LMH-dos på E eller tio timmar efter normal profylaxdos (5 000 E). Samma tidsintervall gäller för dragning av epiduralkateter. Profylax kan påbörjas tidigast två timmar efter avlägsnande av epiduralkatetern. Vid högdos profylax är epidural/spinal anestesi kontraindicerad. Effekt och komplikationer vid trombosprofylax med LMH Heparin/LMH är förstahandspreparat vid trombosprofylax och -behandling eftersom det inte passerar över placentabarriären eller till modersmjölken och därför kan användas under både graviditet och amning [5]. En prospektiv uppföljning i Hem-ARG:s regi har visat att normaldosprofylax enligt Hem-ARG:s algoritm minskar risken för tromboembolism både ante och post partum med 90 procent [18]. Denna studie visade också att risken för stor blödning och hematom var klart förhöjd. Ur ett samhällsperspektiv är trombosprofylax till gravida kostnadseffektiv, enligt algoritmen. Antepartumprofylax halverar samhällskostnaderna, och postpartumprofylax (riskpoäng 2 3) är ännu mer effektiv [3]. Vid obstetriska komplikationer med blödning kontrolleras TPK, APTT, PK(INR), antitrombin och anti-fxa-aktiviteten. Utsättning av trombosprofylax kan innebära stor risk för VTE-recidiv, även om blödning föreligger. Det är viktigt att så snart som möjligt återuppta trombosprofylax med LMH. I enstaka fall kan uppdelade doser av LMH eller övergång till intravenös infusion av ofraktionerat heparin med förlängning av APTT från utgångsvärdet på 5 10 sekunder vara att föredra eftersom behandlingen då snabbt kan justeras vid behov. Risken för osteoporos och kotfraktur är mycket låg vid LMH-profylax [5]. Vid långtidsbehandling med ofraktionerat heparin får 2 3 procent urkalkning av skelettet med kotfrakturer [16]. Vid uttalad osteopeni eller kotfrakturer övervägs fortsatt trombosprofylax med warfarin under puerperiet. Kvinnor med osteoporosrisk rekommenderas extra kalciumtillförsel under graviditeten. Allergiska reaktioner utgörs vanligen av lokal irritation vid injektionsstället. Byte av LMH-preparat kan prövas. Danaparoid och fondaparinux kan då användas. Vid misstanke om HIT analyseras förekomst av antikroppar mot heparin. Vid stark misstanke om eller säkerställd HIT ska heparin/lmh sättas ut omedelbart. Detta livshotande tillstånd innebär en antikroppsmedierad trombocytkonsumtion med utbredd paradoxal trombotisering [19]. Behandling ges med danaparoid (Orgaran) eller fondaparinux (Arixtra). Post partum kan även warfarin användas. VTE under graviditet Även om fokus i denna artikel inte är behandling av VTE under graviditet är det två förändringar i HEM-Arg:s rekommendationer som förtjänar att nämnas. Vid trombos/emboli där kirurgi eller trombolys inte är aktuell kan behandling med LMH starta direkt. Intravenös infusion av ofraktionerat heparin används fortfarande om kirurgi/trombolys kan behövas eller vid aktuell VTE nära beräknad partus. Behovet av heparin/lmh är ökat under graviditet, och mätning av anti-fxa-aktivitet rekommenderas för bestämning av dosen av LMH. Vid lungemboli med instabil hemodynamik och sinustrombos ges trombolys (t ex alteplas) på samma indikationer och doseringar hos gravida som hos icke-gravida. Alteplas passerar inte placenta. Trombolys ska alltid ges i samråd med kollega med erfarenhet av trombolysbehandling. n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: P Lindqvist har som författare och föreläsare erhållit arvoden från LEO Pharma och Pfizer. M Hellgren har erhållit bidrag till kliniska studier avseende antitrombin och Fragmin från Kabi, Pharmacia och Pfizer samt arvode för utbildningar och föreläsningar från Kabi, Pharmacia, Pfizer och LEO Pharma. REFERENSER 1. Lindqvist P, Dahlbäck B, Marsál K. Thrombotic risk during pregnancy: a population study. Obstet Gynecol. 1999;94(4): May A. The confidential enquiries into maternal deaths : what can we learn? Int J Obstet Anesth. 2002;11(3): Lindqvist PG, Torsson J, Almqvist A, et al. Postpartum thromboembolism: severe events might be preventable using a new risk score model. Vasc Health Risk Manag. 2008;4(5): Wik HS, Jacobsen AF, Sandvik L, et al. Prevalence and predictors for post-thrombotic syndrome 3 to 16 years after pregnancy-related venous thrombosis: a populationbased, cross-sectional, case-control study. J Thromb Haemost. 2012;10(5): SBU. Blodpropp förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism, vol II. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU-rapport nr SFOG, Arbets- och referensgrupp för hemostasrubbningar (Hem- Arg). Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi; Rapport nr SFOG. Trombosprofylax vid IVF, SFOG-riktlinje I: Hem-ARG och Fert-ARG (21 mars 2013). Stockholm: Svensk förening för obstetrik och gynekologi; Lindqvist PG, Kublikas M, Dahlbäck B. Individual risk assessment of thrombosis in pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand. 2002;81 (5): Lindqvist PG, Svensson PJ, Marsál K, et al. Activated protein C resistance (FV:Q506) and pregnancy. Thromb Haemost. 1999;81: Lindqvist PG, Olofsson P, Dahlbäck B. Use of selective factor V Leiden screening in pregnancy to identify candidates for anticoagulants. Obstet Gynecol. 2002;100(2): Jacobsen AF, Skjeldestad FE, Sandset PM. Ante- and postnatal risk factors of venous thrombosis: a hospital-based case-control study. J Thromb Haemost. 2008; 6(6): Rova K, Passmark H, Lindqvist PG. Venous thromboembolism in relation to in vitro fertilization: an approach to determining the incidence and increase in risk in success ful cycles. Fertil Steril. 2012;97(1): Henriksson P, Westerlund E, Wallén H, et al. Incidence of pulmon ary and venous thromboembolism in pregnancies after in vitro fertilisation: cross sectional study. BMJ. 2013;346:e Curvers J, Nienhuis SJ, Nap AW, et al. Activated protein C resistance during in vitro fertilization treatment. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2001;95(2): Blombäck M, Bremme K, Hellgren M, et al. Thromboprophylaxis with low molecular mass heparin, Fragmin (dalteparin), during pregnancy a longitudinal safety study. Blood Coagul Fibrinolysis. 1998;9(1): Dahlman TC. Osteoporotic fractures and the recurrence of thromboembolism during pregnancy and the puerperium in 184 women undergoing thromboprophylaxis with heparin. Am J Obstet Gynecol. 1993;168(4): Warkentin TE, Greinacher A. Heparin-induced thrombocytopenia: recognition, treatment, and prevention: the Seventh ACCP Conference on Antithrombotic and Thrombolytic Therapy. Chest. 2004;126(3 Suppl):311S-37S. 18. Lindqvist PG, Bremme K, Hellgren M. Efficacy of obstetric thromboprophylaxis and long-term risk of recurrence of venous thromboembolism. Acta Obstet Gynecol Scand. 2011;90(6): Lindqvist PG, Dahlbäck B. Bleeding complications associated with low molecular weight heparin prophylaxis during pregnancy. Thromb Haemost. 2000;84:
5 summary Assessment of the thrombosis risk in pregnancy is made using a weighted risk-score. Thromboprophylaxis during and after pregnancy for women at high risk is efficient and cost effective using the Swedish thromboprophylaxis algorithm. All women with previous VTE are recommended normal dose prophylaxis from early pregnancy without anti-fxa monitoring if weighing up to 90 kg. The small group of women considered to be at very high risk of VTE are recommended anti FXa monitoring and high-dose tromboprophylaxis administered twice daily. Women with overstimulation associated with IVF (OHSS) have a 100-fold increase in risk of venous thromboembolism during the first trimester and are recommended thromboprophylaxis until at least the thirteens gestational week. 5
Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Norrköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merTrombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium
Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-10-08 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Trombosprofylax
Läs merTrombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-11-27 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Trombosprofylax
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossing och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Sökord: Obstetrik Målgrupp:
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
1 (6). Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna till maternell död under graviditet (incidens 1-2 per 100 000 graviditeter). I Sverige är förekomsten av VTE 13/10
Läs merRegionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merRutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning
Innehållsansvarig: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs
Läs merRegional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merTrombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum
Trombosprofylax under graviditet förlossning och postpartum Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum. Venösa tromboemboliska komplikationer (VTE) är en av de enskilt största orsakerna
Läs merSökord: Obstetrik. Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i. Linköping
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum
Dok-nr 13153 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, överläkare/läkarchef, Kvinnokliniken ViN 2018-09-21 Trombosprofylax under graviditet,
Läs merRegional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården i Region Skåne
Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära
Läs merPreliminär SFOG-riktlinje angående Trombosprofylax vid IVF från Hem-ARG och Fert-ARG
Detta är utkastet till vår första SFOG-riktlinje. För drygt två år sedan fick Hem-ARG uppdraget att skriva en SFOG-riktlinje om trombosprofylax vid IVF. Det är nu välkommet med kommentarer. Dessa skickas
Läs merTROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET. Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg
TROMBOEMBOLISM OCH GRAVIDITET Maria Revelj Specialistläkare Kvinnokliniken Östra sjukhuset Göteborg FALL Frisk, inga lkm. BMI 23, ålder 27 år 0-para, gravid vecka 25+1. Söker för diffus smärta i buken
Läs merAntikoagulation hos gravida. Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus
Antikoagulation hos gravida Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus Trombos kvarstår som ledande orsak till direkt mödradödlighet i västvärlden Ca 1/6 av de
Läs merKomplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna
Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 14:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare PO Graviditet och Förlossning, Solna Primär hemostas Trombocytter Von Willebrands faktor Fibrinogen
Läs merHeparininfusion vuxna US Linköping
Heparininfusion vuxna US Linköping Riktlinjen beskriver användning av heparininfusion vid behandling av vuxna patienter med venös tromboembolism där behandling med lågmolekylärt heparin (LMH: Innohep,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25736 su/med 2016-01-21 1 Innehållsansvarig: Margareta Hellgren Wångdahl, Överläkare, Läkare obstetrik (marhe37) Godkänd av: Lotta Wassén, Verksamhetschef,
Läs merDoseringsanvisningar för Fragmin
Doseringsanvisningar för Fragmin Omarbetad efter uppdaterad produktresumé för Fragmin 2014-11-19 Introduktion till Doseringsanvisningar för Fragmin Du håller i en folder med doseringsanvisningar för Fragmin.
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs mer5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)
5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) I detta kapitel diskuteras behandling eller profylax med antikoagulantia i en speciell situation, nämligen det sällsynta tillståndet med heparininducerad trombocytopeni
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25731 su/med 2016-04-21 2 Innehållsansvarig: Margareta Hellgren Wångdahl, Överläkare, Läkare obstetrik (marhe37) Godkänd av: Lotta Wassén, Verksamhetschef,
Läs merVid tidigare trombos och trombofili är risken för trombosrecidiv hög (2).
5.1 Graviditet Slutsatser * Profylax Vid tidigare trombos och trombofili är risken för trombosrecidiv hög (2). Vid tidigare trombos med övergående riskfaktorer och utan trombofili är risken för trombosrecidiv
Läs merKomplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna
Hemofili Trombofili Komplicerad Graviditet, ST-kurs 8:e mars Trine Stanley Karlsson, Specialist Läkare Kvinnokliniken, Karolinska Solna Koagulation Primär hemostas => Bildning av trombocyt plugg Trombocyter,
Läs merVad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi
Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik
Läs merTrombos under graviditetmortalitet
Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merRiktlinje för obstetrisk spinal/epidural- anestesi vid antikoagulantiabehandling och hemostasrubbningar
Riktlinje för obstetrisk spinal/epidural- anestesi vid antikoagulantiabehandling och hemostasrubbningar Nr 21-7 Antagen: SFOAI styrelse december 2012 Antagen: SFAIs styrelse 2013-02-05 Författare: Vibeke
Läs merGynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department
GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer
Läs merBESLUT. Datum 2011-12-08
BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merAnestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt
Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara
Läs merAntifosfolipidsyndrom APS
Antifosfolipidsyndrom APS Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2018-02-15 1985: Birth
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merVenös tromboembolism och D-dimer
Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual
Läs merBlodtryckbehandling: ACE-hämmare och angiotensin II-blockerare skall utsättas före graviditeten, pga missbildningsrisk.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-04-30 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr:
Läs merPraktisk handläggning av gravida med SLE
Praktisk handläggning av gravida med SLE Rekommendation från REUGRA 2017-10-06 Elisabeth Nordborg Estelle Trysberg Margareta Hellgren Hanne Wenkeler Tomas Fritz 1 Prekonceptionell rådgivning. Prekonceptionell
Läs merNya perorala antikoagulantia- Nu händer det!
Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation
Läs merNytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad
Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten
Läs merBehandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö
Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många
Läs merVenös tromboembolism och medel mot trombos
Blod 271 Venös tromboembolism och medel mot trombos Sam Schulman, HHS General Hospital, Hamilton, ON, Kanada Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Inledning Djup ventrombos (DVT) diagnostiseras
Läs merFakta om studier med Pradaxa
Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt
Läs merFrekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992
Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs merAutoimmuna tarmsjukdomar och graviditet
Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet Anna Sand ST-kurs Komplicerad graviditet 2019 Vad är min chans att bli gravid? Patienter med inaktiv IBD och aktiv ulcerös kolit har samma fekunditet som den friska
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merAkut internmedicin Behandlingsprogram 2010
Akut internmedicin sprogram 2010 TROMBOEMBOLISM VENÖS Lungemboli...2 Portavenstrombos akut...5 Tromboflebit...6 Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patieter...7 Djup ventrombos i ben eller
Läs merHandläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland
Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merGynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department
GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2
Läs merFetma under graviditet en interventionsstudie
Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad
Läs merInnehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor för insjuknande i venös tromboembolism
Läs merBESLUT. Datum 2016-06-16
BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merTvillinggraviditet och förlossning
2015-10-29 21323 1 (5) Sammanfattning Diagnostik, graviditetsövervakning och förlossning vid tvillinggraviditet. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Genomförande... 1 Tvillinggraviditet
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
Läs merRiktlinjer för trombosprofylax vid IVF, Reviderad SFOG-riktlinje Hem-ARG, Fert-ARG och Evidens-ARG
Riktlinjer för trombosprofylax vid IVF, 130131. Reviderad 20180419 SFOG-riktlinje Hem-ARG, Fert-ARG och Evidens-ARG Sammanfattning Incidensen för venös tromboembolism (VTE) under graviditet utan in vitro
Läs merKronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer
Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merStora blödningar vid förlossningen. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Stora blödningar vid förlossningen Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mödramortalitet - blödning i samband med graviditet 125 000 kvinnor dör varje år! En jumbojet per
Läs merKoagulation och graviditet
Koagulation och graviditet M Hellgren, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, 2012 Inkommer med buksmärtor och IUFD BT 120/90 mmhg, 70/50 mmhg, postpartum 140/90 mmhg puls 72 puls 100 Förlöses vaginalt
Läs merDJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI
DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merHypertoni och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före
Läs merAntikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation
2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSfinkterskada hos obstetriska patienter
Sfinkterskada hos obstetriska patienter Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merP-piller och ärftlig trombosbenägenhet
Barnmorskeverksamheten Södra Älvsborg PM Mödrahälsovård Ansvariga för PM Datum Maria Bullarbo, Mödrahälsovårdsöverläkare 2010-03-29 Reviderat 2010-03-29 P-piller och ärftlig trombosbenägenhet Ärftliga
Läs merInga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK
Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll
Läs merEhler Danlos syndrom (EDS)
Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merHemostas och stor blödning. Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Hemostas och stor blödning Margareta Hellgren Obstetrikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset (Gray anatomy) Kreatininclearence under graviditet Ökad njurgenomblödning (från 900-1200 ml/min) Glomerulusfiltration
Läs merTill dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se
1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm
Läs mer8. Svensk praxis. Material och metod. Resultat. Diagnostik
8. Svensk praxis För att få en aktuell bakgrund om svenska förhållanden har en undersökning av praxis utförts. Eftersom liknande enkätbaserade studier utförts tidigare avseende profylax, diagnostik och
Läs merAKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation
AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att
Läs merVetenskapligt Förhållningssätt
Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem
Läs merBehandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö
Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många
Läs merKoagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merRisk Vad är känt Förebyggande möjligheter
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merFetmakirurgi och preventivmedel
Fetmakirurgi och preventivmedel Jan Brynhildsen Obstetrik & Gynekologi, Linköpings universitet Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Vilka råd ger vi och vad finns det egentligen för grund?
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merExtrem prematuritet. Obstetrisk handläggning
Extrem prematuritet Obstetrisk handläggning - en balansgång mellan fetal indikation och maternell risk SFOG Örebro 2016 Maria Jonsson Docent Förlossningsöverläkare Akademiska sjukhuset Uppsala Handläggning
Läs merAntitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Läs merPreanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Läs merNew strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad
New strategies to prevent fetal and neonatal complications in Rhesus D immunization Eleonor Tiblad Centrum för Fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska universitetssjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap,
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merHur fungerar AVK-läkemedel?
AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar
Läs mers00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag
Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merSka du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
Läs merP-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?
Kombinerad metod och trombos Vad är det senaste som gäller? P-pillerlarmen Barbro Westerholm chef för biverkningsinsamlingen Samband p-piller och VTE publicerades i Lancet 1970 Hemma var det den stora
Läs merMissfall och misstänkt X
Missfall och misstänkt X Helena Kopp Kallner Specialist Obst/Gyn Danderyds Sjukhus Misstänkt X Delas upp i: Definitivt X PUL=pregnancy of unknown location Vid s-hcg över 1000 bör man kunna se något intrauterint
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs merNOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
Läs mer