HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn

Transkript

1 HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING ATT Balansera avkastning och kvalitet med miljö- och klimathänsyn

2 Innehållsförteckning Den osynliga skillnaden 3 FORSKNING OCH UTVECKLING 4 FRAMTIDENS JORDBRUK 5 ODLINGSKONCEPTET LISA 6-7 FINDUSMODELLEN 8 ÄRTBÄLTET 9 CERTIFIERING 10 SPÅRBARHET 11 BARNMATSKVALITET 12 LÄGRE KLIMATPÅVERKAN 13 KVALITETSSÄKRING 14 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 15 PRISVÄRDA LIVSMEDEL 16 FÖRNYBAR ENERGI 17 NYTTIGASTE GRÖNSAKEN 18 NORDISK mat 19 2

3 Den osynliga skillnaden MINDRE klimat- och miljöpåverkan I Findus grönsaksodlingar följer vi sedan mer än 30 år tillbaka en egenutvecklad väg som har lett till klart minskad klimat- och miljöbelastning, friska jordar och hållbart jordbruk. Dessutom goda näringsrika grönsaker utan mätbara resthalter av växtskyddsmedel. Odlingsmodellen har fått namnet Findus LISA (Low Input Sustainable Agriculture) och utvecklas ständigt i takt med att forskningen kommer med nya rön. Nu har Findus tagit ännu ett steg i utvecklingen mot mindre miljö- och klimatpåverkan. Alla våra svenskodlade grönsaker är nu tredje-partscertifierade (Svenskt Sigill) och dessutom klimatcertifierade. Livsmedelstrappan nedan visar de olika stegen mot vår högkvalitativa och samtidigt hållbara grönsaksodling. LIVSMEDELSKVALITET Enar Magnusson, Senior Advisor Findus Grönsaker LIVSMEDELSKVALITET Findus LISA-koncept säkerställer bra skördar med hög synlig och osynlig kvalitet odlade med miljö- och klimathänsyn KONSUMENTENS FÖRVÄNTNINGAR Process Förpackning Smak Utseende Färg Resthalter Tungmetaller Nitrat Mikroorganismer Vitaminer Mineraler, Fibrer Antioxidanter Läckage Resthalter Energibalans Biologisk mångfald Uthållighet Bascertifiering Klimatcertifiering LOW INPUT SUSTAINABLE Pris Tillgänglighet SYNLIG KVALITET OSYNLIG KVALITET MILJÖ CERTIFIERING AGRICULTURE TID 3

4 Forskning och utveckling Forskare UTVECKLAR ODLINGSdebatten i ny bok Ekologisk eller konventionell odling är den stora frågan i den moderna livsmedelsproduktionen. Nu har två forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, professorerna Lars Bergström och Holger Kirchmann, i boken Organic Crop Production - Ambitions and Limitations sammanställt fakta från ett 20-tal svenska och utländska medförfattare. Enligt forskarna är växtnäringstillförseln en av svagheterna i den ekologiska odlingen. Detta kan leda till 40-50% lägre skördar i takt med att jordarnas näringstillstånd försämras. Problem med insekter, ogräs och svampsjukdomar kan också ha stor betydelse. I det konventionella jordbruket handlar det om att minska miljö- och klimatpåverkan. Båda odlingssystemen har sina för- och nackdelar. I Findus grönsaksodlingar har vi därför utvecklat en tredje väg: Low Input Sustainable Agriculture (Findus LISA). Odlingsmetoden innebär att vi tillför behovsanpassad mängd växtnäring och växtskyddsmedel baserad på markkartering och avläsning av ogräs och insekter via fångstfällor. Därmed har vi skapat en uthållig odling med bibehållen bördighet i jorden och med goda och leveranssäkra grönsaksskördar av hög synlig och osynlig kvalitet (resthalter under EUs gränsvärde för barnmat) som slutresultat. Det är inte bara själva odlingen som påverkar miljö och klimat utan hela produktionskedjan såsom val av jordar och utsädessorter, skördetidpunkt, närheten till förädling, transporter, biogasproduktion av grönsaksrester, ja varje steg i processen. Det är med denna helhetssyn, från jord till bord, som Findus kan producera grönsaker med hög synlig och osynlig kvalitet och samtidigt minska miljö- och klimatpåverkan. 4

5 Framtidens jordbruk MER LIVSMEDEL, MINIMAL MILJÖPÅVERKAN Den stora framtidsutmaningen handlar om att producera mer livsmedel med minimal påverkan på miljön. I Sverige och EU diskuteras två viktiga mål för det framtida jordbruket. 1. Ökad effektivitet i det ekologiska jordbruket. 2. Minskad miljö- och klimatpåverkan i det konventionella jordbruket. Findus LISA kan vara den optimala lösningen: 1. Ökad tillgänglighet säkrare skördar än i ekologisk odling 2. Under mätbara nivåer av restsubstanser lägre halter än i konventionell odling 3. Lågt CO 2 -ekvivalentvärde per kilo produkt lägre än i ekologisk odling 4. Hög synlig kvalitet bättre än i ekologisk odling 5. Låg miljöpåverkan per kg produkt lägre än i konventionell och ekologisk odling 6. Långsiktigt hållbart jordbruk säkerställer friska och bördiga jordar 7. Konkurrenskraftiga konsumentpriser klart lägre än i ekologisk odling 8. Ett sexårigt försök visade ingen statistisk skillnad mellan Findus LISA och Findus EKO när det gäller smak, vitamin C och mineralämnen Gemensamt för alla odlingssystem är att specifika åtgärder som fånggrödor, våtmarker, skyddszoner och kantzoner är viktiga för den biologiska mångfalden och för att minska negativ påverkan på miljön av bland annat växtnäring. I odlingskonceptet Findus LISA har vi tagit tillvara fördelarna i både den konventionella och ekologiska odlingen och minimerat nackdelarna. KONVENTIONELL ODLING EKOLOGISK ODLING FINDUS LISA = HÅLLBAR ODLING 5

6 Odlingskonceptet LISA - ett 10-punktsprogram low input sustainable agriculture 1. Kontraktsodling Findus samarbetar med ca 600 lokala odlare i Sydsverige. Samarbetet regleras genom kontrakt som anger exakt hur odlingen ska genomföras. Tredjepartscertifiering av odlingarna är obligatorisk. 2. Jordprover Jordprovtagning och provodling i växthus garanterar att jordarna vi odlar är lämpliga och fria från sjukdomar. Under drygt 50 år har vi totalt testat ca fält. 3. Fröer/utsäde Findus egenförädlade ärtsorter provodlas kontinuerligt för att säkerställa goda egenskaper som sjukdomsresistens, färg, textur, smak och avkastning. 4. Växtnäring Jordprovtagning och provodling i växthus görs på alla fält. Därutöver analyseras jordarnas innehåll av fosfor och kalium samt ph-värden. Findus rekommendationer till odlarna när det gäller växtnäring är lägre än vad som officiellt rekommenderas. 5. Sådd Planeringen av sådden på de olika fälten görs av Findus odlingskonsulenter, vilket ger grönsaksskördar med rätt mognadsgrad och ett jämnt flöde av råvara till tvättning, förvällning och infrysning. 6. Växtskydd När det gäller skadedjur, ogräs och svampsjukdomar är målet att kontrollera dessa utan växtskyddsmedel. Vi kan dock konstatera att med dagens teknik och kunskaper är det inte möjligt att alltid få jämna och bra skördar av hög kvalitet. Findus växtskydd anpassas till varje enskilt fält och vi använder betydligt lägre doser än vad som officiellt rekommenderas. I Findus svenskodlade grönsaker finns inga mätbara resthalter (under EUs gräns för barnmat). 6

7 2 3 Kvantitet Kvalitet dagar 7. Bevattning Tillgång på vatten är viktig vid grönsaksodling för att få en bra skörd av hög kvalitet och ett maximalt utnyttjande av näringen i jorden. Därmed minskas också näringsläckaget. 8. Skörd För att få bästa sötma och mjällhet i grönsakerna är tidpunkten för skörd helt avgörande. Ärter är till exempel som allra bäst under ett enda dygn. Skörden sker med Findus egna skördemaskiner. 9. Snabb infrysning För att bevara smak och vitaminer måste tiden mellan skörd och infrysning vara kortast möjlig. Findus ärter är frysta inom tre timmar efter skörd och för att undvika bismak varma dagar kyls ärterna med is under transporten. 10. Ständiga förbättringar Det nära samarbetet mellan odlare, odlingskonsulenter och Findus Forskning och Utveckling har lett till ständiga förbättringar av Findus LISA-koncept. Några exempel är behandling av utsäde med naturliga bakterier i stället för kemikalier, full spårbarhet tillbaka till odlarna, sorter med bättre sjukdomsresistens och fortsatt arbete med Svenskt Sigill- och Klimatcertifiering

8 MAJ Den unika ANDLING ÖRD Findusmodellen JORDANALYS Ett styrsystem ÅRET RUNT för hållbar odling KONTRAKTS- TECKNING R & D NOV MARS OKT MOGNADS- KONTROLL DEC SVAMPTEST I VÄXTHUS SEP JAN JORD- NÄRINGSANALYS UTBILDNING FEB NOV UTBILDNING LANTBRUKARE OKT PRISFÖRHANDLING INSEKTSKONTROLL SKÖRD MOGNADSKONTROLL AUG APRIL KONTRAKTS- TECKNING OGRÄSKONTROLL F & U JULI - JUNI DEC SVAMPTEST I VÄXTHUS SEP JULI JAN - NÄRING JORDPROV- MARS TAGNING SÅDD MAJ SÅDD JUNI OGRÄSKONTROLL SKÖRD INSEKTSKONTROLL MOGNADSKONTROLL INSEKTSKONTROLL APRIL SÅDD OGRÄSKONTROLL INSEKTSKONTROLL JUNI FEB PRISFÖRHANDLING SKÖRD AUG JORDPROV- TAGNING KONTRAKTS- TECKNING R & D MOGNADS- KONTROLL JULI MARS AUG JULI Fabriken tredjeparts-certifierad enligt BRC och odlarna Svenskt Sigill- och Klimatcertifierade. Odlat med Findus LISA-koncept - ett kvalitets- och miljöledningssystem för uthålligt jordbruk. EFTER ÄRTSKÖRDEN SKÖRD INFRYSNING Skörd Isning/Transport Vägning Tvättning/Sortering Blanchering EFTER ÄRTSKÖRDEN Fabrik: Bjuv. Odlare: 600. Fabriken certifierad enligt BRC och odlarnas certifiering mot Globalgap/IP har påbörjats. ng/sortering Blanchering Kvalitetsgradering Färgsortering Infrysning Högst 3 timmar från skörd till fry st 3 timmar från skörd till frys Högst 3 timmar från skörd till frys 8

9 56e breddgraden Här finns de bästa förutsättningarna för ÄRTodling Matlandet Italien älskar Findus gröna ärter. Ända sedan mitten av 70-talet har de matmedvetna italienarna köpt halva Findus skörd av gröna ärter. Det handlar om mer än 15 miljoner kilo varje år. Findus ärter är en viktig exportvara för matlandet Sverige. Detta är ingen tillfällighet. Här längs den 56e breddgraden finns de bästa förutsättningarna på norra halvklotet för ärtodling, mycket bättre än någon annanstans. Klimatet i Sydsverige, med långa ljusa dagar, 17 C dygnsmedeltemperatur och mm regn per månad under sommarmånaderna, gör att ärterna mognar långsamt och blir mjälla, söta och fyllda med fibrer, protein, mineraler och vitaminer. Vårt klimat gör också att problemet med skadeinsekter och sjukdomar blir lägre. Därmed minskar även behovet av växtskyddsmedel. Värmen i sydligare länder gör att ärterna lättare angrips av skadeinsekter och sjukdomar och dessutom mognar alldeles för snabbt. En av våra konsumenttidningar, ICA-kuriren, har testat sex olika ärtmärken och Findus gröna ärter var överlägset bäst. Fräsch ärtig doft, krispiga, mjälla och gröna. Söta, goda och nötiga i smaken. Bäst! skriver tidningen (ICA-kuriren 2008). SWEDEN NORWAY ÄRTBÄLTET IRELAND BJUV DENMARK U.K. NETH. GERMANY BELGIUM POLAND FINLAND ESTONIA LATVIA LITHUANIA FRANCE 9

10 Certifiering En garanti för miljö- och klimathänsyn Findus alla svenskodlade grönsaker (ärter, spenat, grönkål, dill, persilja, gräslök, morötter, palsternacka och kålrot) är märkta med Svenskt Sigill, en oberoende tredjeparts certifiering för livsmedel som har likheter med Findus LISAs 10-punktprogram. Därutöver har odlingarna tagit ytterligare ett steg och klimatcertifierats. Klimatcertifieringen är ett tillägg till bascertifieringen. Bas- och klimatcertifieringen genomfördes enligt standard och kriterier framtagna av Svenskt Sigill och KRAV på uppdrag av regeringen Svenskt Sigill är en kontrollmärkning för svensk mat och blommor. Förutom att märket garanterar en svensk produkt betyder det att produktionen kontrolleras av en tredje part. Klimatcertifieringen bygger på att ett antal kriterier genomförs. Ett bättre kväveutnyttjande och övergång till grön el samt minskad användning av fossilt bränsle leder till minskad klimatbelastning. 10

11 Spårbarhet Full dokumentation från jord till bord Spårbarheten genom hela försörjningskedjan och ett långsiktigt samarbete med leverantörer som delar vår kvalitetspolicy krävs för att säkerställa kvaliteten. Vårt omfattande arbete genom hela försörjningskedjan är våra konsumenters kvalitetsgaranti. För Findus svenskodlade grönsaker samlas all dokumentation om jordar, klimat, gödsling och bekämpning, skörd mm i Findus VIS (Vegetable Information System), vilket ger oss full spårbarhet tillbaka till odlarna. Med hjälp av Findus VIS och SSCC-numret (pallnumret) kan vi på några sekunder spåra produktens historia genom förädlingen tillbaka till odlarna. 11

12 Barnmatskvalitet INGA MÄTBARA HALTER AV KEMISKA VÄXTSKYDDSMEDEL Findus Forskning och Utveckling arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla odlingskoncept, sorter och mycket annat, allt för att ge våra kunder och konsumenter prisvärda grönsaker av hög kvalitet. Ett av målen för detta forsknings- och utvecklingsarbete är att Findus grönsaker skall uppfylla EUs norm för barnmatskvalitet vad gäller restsubstanser av växtskyddsmedel (mindre än 10 ppb, EUs gränsvärde för barnmat som infördes 1 juli 2002). Val av bekämpningsmedel, låga doser och kunskap om effekterna är kärnfrågor. I ett sexårigt försök innehållande spannmål och grönsaker har integrerad odling (= Findus LISA) och ekologisk odling jämförts. Skördenivån blev mellan 10 och 50 % lägre i det ekologiska systemet (The Influence of Organic and Integrated Production on Nutritional, Sensory and Agricultural Aspects, Fjelkner- Modig Stina et al). Nitrathalterna var genomgående låga och pesticidresterna var under detektionsgränsen i alla försöksled i båda odlingssystemen. Inga säkra skillnader erhölls vad gäller vitamin C, mineraler (25 olika ämnen) eller smak mellan de båda odlingssystemen. Sett på ett enskilt år finns skillnader mellan systemen men sett över hela perioden kvarstod egentligen bara skördenivån som statistiskt säker. Årsmånen/klimatet ett enskilt år kan alltså visa på skillnader som året efter kan vara tvärtom. Ganska ofta kan man se rapporter från ettårsstudier som utifrån ovanstående bör upprepas under flera år för att med säkerhet verifiera eventuella skillnader. 12

13 LISA ger mindre klimatpåverkan Lägre CO 2 -EKVIValenter per kilo ärter I SIK-rapport nr 767, år 2007, finns resultat från en fallstudie av Findus konservärtodling Resultaten visar att: Med behovsanpassad bekämpning av skadegörare minskar riskerna med bekämpningsmedel utan att övriga miljöeffekter försämras. Ökad skörd kan uppnås utan ökad användning av bekämpningsmedel. Effektivare odling ger lägre miljöpåverkan per kg produkt. Med förebyggande arbete kan effektivare odling uppnås (växthustest av jordar). Allt sammantaget visade fallstudien på en markant minskning när det gäller utsläpp av växthusgaser i ärtodlingen över denna 25-års period. År 2005 var utsläppet 320 g CO 2 -ekv/kg ärter. Förklaringen är: Ca 30 % skördeökning tack vare nya sorter från Findus egen förädling och friskare fält genom förebyggande jordtester i växthus. Mindre andel oskördade fält tack vare bättre kapacitet i fält och fabrik. Minskade insatser av växtskyddsmedel genom förfinad prognosverksamhet. Under perioden har det odlats och producerats ekologiska konservärter i företag med kontraktsodling på tre olika platser i Sverige. Skördeutfallet för de ekologiska fälten har blivit i snitt 70% av övrig produktion. Variationen i skördarna var mycket stor på grund av ofta otillräcklig effekt mot ogräs och tidvis problem med insekter trots att såtiderna planerats för att undvika de besvärligaste perioderna. I en ny SIK-rapport (nr 838, 2012) finns resultat när det gäller utsläpp av växthusgaser per kilo produkt i respektive odlingssystem. Utsläppet är 40 % (450 g CO 2 -ekv/ kg) högre i den ekologiska odlingen, huvudsakligen orsakat av lägre avkastning, men även från en ca 20 % högre bränsleåtgång som härrör från den mekaniska ogräsrensningen. 13

14 Kvalitetssäkring tre timmar från fält till frys För att säkerställa kvaliteten på grönsakerna ansvarar Findus för hela kedjan från skörd till infrysning. Till skillnad från till exempel spannmål skördas grönsaker späda och mjälla, vilket innebär att de har hög vattenhalt och stor andnings-aktivitet. Därför gäller det att transportera och frysa in dem snabbt så att den höga kvaliteten i form av vitaminer och smak bevaras. Findus ärter är exempelvis frysta inom tre timmar och det gäller även de mest avlägsna fälten. Medelfältet är fryst inom två timmar. För att fastställa bästa skördedagen tar vi kontinuerligt prover i de växande grödorna för analys. I många grödor är kvaliteten som bäst under mycket kort tid. Ärter måste skördas vid exakt rätt tidpunkt för att få rätta sötman och mjällheten. I förädlingen sker storlekssortering av ärterna, blanchering, färgsortering, kvalitetsgradering och snabb individuell infrysning i flow freezers. Under 8 minuter passerar grönsakerna frysen på en luftkudde med en temperatur på ca minus 25 C. Varma dagar kyls ärterna på lastbilen för att säkerställa smak och kvalitet. Under passagen genom vattenbadet delas ärterna upp i olika kvaliteter utifrån socker - stärkelse - innehåll. Denna kvalitetsgradering är Findus ensamma om i Europa. 14

15 Ständiga förbättringar Egen sortförädling, naturlig bekämpning OCH KLIMATCERTIFIERING Grönsakernas utseende och smak beror till stor del på vilka sorter som odlas. I Findus LISA-program testas olika egenskaper för att vi ska kunna välja den lämpligaste sorten till varje plats. Viktiga egenskaper vi eftersträvar är motståndskraft mot sjukdomar, hög avkastning och att grönsaken klarar infrysning med bibehållen smak, konsistens och utseende. God motståndskraft mot svampsjukdomar innebär att det inte krävs någon behandling i fält under växtsäsongen. Detta är bra för miljön och för våra produkters höga osynliga kvalitet (inga mätbara halter av växtskyddsmedel). Ytterligare en förbättring är biologisk behandling av utsädet i stället för kemisk. Vissa naturliga bakterier är sjukdomsbekämpande och har lika bra effekt som kemiska medel. Forskningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och Findus Forskning och Utveckling pekar på en rad bakteriestammar med önskade resultat som ökad grobarhet, friskare plantor och större skördar. I klimatcertifieringsprogrammet ingår ständig förbättring när det gäller att öka andelen grön el, minska fossilt bränsle och förbättra kväveeffektiviteten. 15

16 Prisvärda livsmedel Klimatsmart och miljövänlig odling behöver inte betyda dyra livsmedel Den ständigt aktuella diskussionen om höga livsmedelspriser och därmed jordbrukets effektivitet och produktionsmetoder berör oss i högsta grad på Findus. Vi är en stor aktör i södra Sverige med kontraktsodlingar från Ystad i söder till Falkenberg i norr och Kristianstad i öster och vi arbetar sedan 30 år med att minimera klimatoch miljöpåverkan i vår produktion. Som flera forskare påpekat har både den konventionella, kemikalieintensiva jordbruksproduktionen och den ekologiska, helt utan kemikalier, sina för- och nackdelar. Konventionell odling får kritik av miljövännerna för att inte ta tillräcklig hänsyn till natur, miljö och klimat. Den ekologiska odlingen får kritik för bristande effektivitet med 20 till 50 % lägre skördar än i den konventionella odlingen beroende på val av gröda och produktionsinriktning. Dessutom är miljö- och klimatbelastningen jämförelsevis hög, räknat per kilo produkt. Ett besök i en av Sveriges största livsmedelsbutiker visar på följande spridning i priser: Ekologisk mjölk 27 % dyrare, morötter/ potatis 90 % dyrare och gul lök 150 % dyrare. Detta speglar tydligt att svårigheterna och problemen kan variera mycket beroende på bland annat ogräs och insekter. De bästa förutsättningarna för ekologisk produktion finns på en gård med djurhållning, där flerårsvallen bekämpar ogräsen och där växtnäringen återförs till marken via stallgödseln. Med Findus LISA-koncept kan vi balansera insatser av växtskyddsmedel och växtnäring för att säkerställa bra skörd av hög kvalitet till överkomliga priser. Fredrik Krokstorp i Påarp utanför Helsingborg är en av Findus ca 600 grönsaksodlare. 16

17 Förnybar energi Allt grönsaksavfall blir biogas Sedan flera år tillbaka omvandlas grönsaksrester och annat organiskt avfall från Findus produktionsanläggning till miljövänlig biogas. Resterna som blir över används som biogödsel ton grönsaksrester, skalrester och annat som blir över i grönsaks- och färdigmatproduktionen och slam från Findus reningsverk levereras direkt till Söderåsens biogasanläggning som ligger bara 2 km bort från Findus. Leveranserna går i en specialbyggd tryckledning under jord dygnet runt. En ledning för biogas går i andra riktningen. Produktionen uppgår till mellan 20 och 25 GWh vilket motsvarar uppvärmning av villor. Gasen renas till naturgaskvalitet och kan användas till både uppvärmning och som drivmedel. På Findus finns ett stort engagemang i frågor som rör miljöoch klimatpåverkan, allt från att minska energianvändning och vatten till att välja transporter som ger lägre koldioxidutsläpp. 17

18 Nyttigaste grönsaken Gröna Ärter är näringsrika och mycket prisvärda SLV s rekommendation REKOMMENDATION -DAGLIGT INTAG Protein Fiber Vitamin C Folat Järn Magnesium 75 g 30 g 80 mg 200 ug 14 mg 375 mg % av dagsbehovet vid 100 grams konsumtion Ärter Tomat Gurka Sallat Morot Vitkål Källa: Livsmedelsverkets databas Tabellen ovan visar Livsmedelsverkets rekommendation vad gäller dagligt intag av protein, fibrer, C-vitamin med mera. Ärter har totalt bäst värden och i snitt behövs 3-6 gånger mer av övriga grönsaker för att få samma intag av viktiga näringsämnen. De röda siffrorna markerar värden som är sämre än för frysta gröna ärter. Tabellerna nedan visar vad protein och fibrer kostar per gram i våra vanligaste grönsaker. De mest konsumerade grönsakerna på våra lunch- och midddagstallrikar är sallat, tomat och gurka. Faktum är, att gröna ärter är både nyttigare och mer prisvärda sett till näringsinnehållet. Prisjämförelse för protein i grönsaker Prisjämförelse för fibrer i grönsaker 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 GRÖNA ÄRTER FRYSTA GURKA Kr/Protein (g) HUVUD SALLAT ISBERGS SALLAT TOMAT FÄRSKA TOMATER 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 GRÖNA ÄRTER FRYSTA GURKA Kr/Fibrer (g) HUVUD SALLAT ISBERGS SALLAT TOMAT FÄRSKA TOMATER (ICA MAXI Helsingborg, 2011) 18

19 Nordisk mat Nordiet lika nyttig som medelhavskost Ny forskning vid Uppsala Universitet visar, att en kost baserad på nordiska livsmedel har flera hälsofördelar som gör den jämförbar med den hyllade Medelhavskosten. Bland annat sänker Nordieten det onda kolesterolet och blodtrycket, minskar vikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet (Adamsson V. et al: Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors, 2011). Nordieten består av råvaror med nordiskt ursprung: fullkornsprodukter, fet fisk som lax, strömming och makrill, gröna ärter, rapsolja, bär och nötter. Noterbart är också att kolhydrater som kommer från baljväxter, typ gröna ärter, tillhör gruppen långsamma kolhydrater. Denna forskning stöds av Harvard School of Public Health som presenterar en tallriksmodell för mer hälsosamt ätande, Healthy Eating Plate (Harvard Medical School: Newsletter Sep 2011). Denna innehåller sex områden grönsaker, frukt, fullkorn, proteiner, oljor och vatten. När det gäller frukt och grönt ska vi äta så varierat som möjligt och av grönsaker så mycket som möjligt. För proteinintaget ska vi välja fisk, kyckling, baljväxter och nötter men begränsa konsumtionen av rött kött och charkprodukter. Fett ska helst vara flytande och komma från oliv, raps eller andra vegetabiliska källor. Professor Michael Pollan lägger skulden på dagens västerländska kost när det gäller välfärdssjukdomar som hjärt/kärl och diabetes 2. Pollans råd sammanfattas i sju ord: Eat food. Not too much. Mostly plants (Michael Pollan: In defense of Food 2011). 19

20 Findus Sverige AB Bjuv