Varför Fordonsprogrammet? En undersökning om varför elever väljer att gå på fordonsprogrammet

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL III:4B Examensarbete 15 högskolepoäng Varför Fordonsprogrammet? En undersökning om varför elever väljer att gå på fordonsprogrammet Why the Vehicle Programme? Hans-Olov Roos Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Nils Andersson Handledare: Karin Nyström- Andersson

2

3 SAMMANFATTNING När våra elever är i femtonårsåldern ställs de inför ett beslut som sannolikt kommer att få konsekvenser för dem under en mycket lång tid. Det är nu dags att välja ett gymnasieprogram där de ska tillbringa de kommande tre åren. Under dessa år kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriär. Valet som de gör till gymnasiet kan därför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga människor har tänkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar eleverna när de ska välja ett gymnasieprogram, som lärare på fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi får elever som inte är intresserade av fordon till vårt program. Vad är det egentligen som påverkar eleverna när de gör sina val, är det reklam eller vårt stora medieutbud, har föräldrarnas yrkesval någon påverkan eller kanske kamraterna från den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frågeställning. Vilket är elevens drömyrke? Vad ser eleven sig själv att arbeta med om 10 år? Varför har eleven valt att gå på fordonsprogrammet? Anser eleven sig ha blivit påverkad av någon anledning att välja just fordonsprogrammet? Hur kommer det sig att eleven valde just Peder Skrivares Skola? Undersökningen som gjordes i form av kvalitativa intervjuer, har genomförts i årskurs 1 på fordonsprogrammet Peder Skrivares Skola. Klassen bestod av 25 elever alla fick med sig ett missivbrev hem jag fick 24st positiva svar. Det är de 24 eleverna som ingår i min undersökning. Dessa elever hade redan påbörjat sin gymnasieutbildning och därför redan gjort sina val. Att ta reda på vad det är som påverkar eleverna att välja fordonsprogrammet är viktigt eftersom vi gärna vill att våra elever, kunskapsmässigt starka som svaga, är intresserade av sitt val av program och vidare yrkesutövning. NYCKELORD Drömyrke, Fordonsprogrammet, Framtiden, Gymnasieutbildning, Kvalitativ intervju, Mekanikeryrket.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Gymnasievalets betydelse för eleven SYFTE FORSKNINGSLÄGE METOD Kvalitativ intervju Urvalsgrupp Genomförande Etiska aspekter på arbetet RESULTAT Drömyrket Framtiden Val av program Yttre påverkan av valet Fritidsintressen Mediepåverkan Val av skola Studie- och yrkesvägledarnas påverkan RESULTATDISKUSSION REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDEN REFERENSLISTA Bilaga 1 2

6 3

7 1. INLEDNING Att arbeta som lärare på ett Fordonsprogram är mycket stimulerande och omväxlande. Omväxlingen beror på att arbetet i sig inte är sig likt från dag till dag, men också på att eleverna är olika. Detta fick mig att fundera på vad som ligger bakom elevernas val till gymnasiet. Vilka faktorer påverkar eleverna när de skall välja, är det reklam från de olika skolorna och programmen, är det familjen och vännerna som påverkar, eller är det media? Idag finns det en uppsjö av program på TV som handlar om bilar och modifiering av bilar. Kan detta utbud påverka elever i deras val till gymnasiet? Dessutom finns det många elever som studerar på fordonsprogrammet som kanske inte egentligen vill gå där. Varför väljer dessa elever att läsa på ett program som de inte är intresserade av? Kan den sociala påverkan vara så stark att elever väljer ett program som andra vill att de skall läsa? Som lärare är detta intressant att veta eftersom jag ofta märker att jag har elever som inte är intresserade av det yrke de utbildar sig till. 2. BAKGRUND Alla ställs vi inför en massa valsituationer, ofta hör man folk berätta att de upplever stress inför att tvingas att göra alla dessa olika val. Trots detta strävar vi efter att ha möjligheten att välja mellan en mångfald av olika varor, tjänster och handlingsvägar. I samhällsdebatten blir gärna ordet valfrihet en synonym med frihet, men man ser inte alltid fram emot att göra ett val och detta beror förmodligen främst på att man sällan vet säkert åtminstone inte förrän efteråt om man valt rätt. Ska man fatta ett rationellt beslut bör man först skaffa sig en så stor mängd information som det bara är möjligt och därefter utvärdera den sakligt. Frågan är om man gör detta? Det är nog väldigt sällan man gör så, eftersom det skulle bli för komplicerat. I stället tror jag att vi oftast blundar för fakta och gör som vi alltid gjort och hoppas att det blir bra till slut i alla fall. Mitt examensarbete handlar om ett val som elever gör i mycket unga år, men som kan påverka hela deras yrkesverksamma liv. Genom att intervjua ett antal elever på årskurs 1 vid vårt fordonsprogram vill jag ta reda på vad som påverkat eleverna att söka till vårt program. Är detta vad de vill sysselsätta sig med i framtiden eller är det något annat som fått eleverna att söka till fordonsprogrammet? Jag ifrågasätter absolut inte deras val eller om de skaffat sig tillräckligt med information för att göra ett sådant val. 4

8 På vårterminen i grundskolans nionde år ska eleverna välja vilket program de vill gå på gymnasiet. De är då år gamla. För att dessa elever ska kunna göra ett rationellt beslut krävs det att de har en god kännedom om många olika saker, t.ex. arbetsmarknaden med dess framtida förändringar, de olika gymnasieprogrammen och dess utbildning. Alternativen de har att välja på är många både nationella (det finns idag 17 nationella program på gymnasiet) och specialutformade program, på såväl kommunala som fristående skolor. Vissa av dessa program är främst inriktade på att förbereda eleverna inom något specifikt yrkesområde, medan andra ger en teoretisk grund att bygga vidare på genom högre utbildning. Som det ser ut idag ska dock samtliga program ge grundläggande behörighet till en högre utbildning. Eleverna tillsammans med sina målsmän gör valen men det finns många faktorer som kan vara med och påverka detta val. Dels skolan genom att tillhandahålla ett visst antal platser på varje program så styr skolan sökandet. Dels företag som vill tillgodose sina framtida behov av arbetskraft. Detta kan visa sig på olika sätt genom att företag sponsrar vissa program med material eller praktikplatser. På vissa skolor erbjuds eleverna en bärbar dator om man väljer att gå på deras program, på fordonsprogrammet på min skola får alla elever en viss hjälp med att ta sitt körkort. Väljer man transportinriktningen på fordon får man alla sina körkort betalda av skolan. Samtidigt pratas det mycket om det framväxande kunskapssamhälle vi lever i, där understryker man att framtidens arbetskraft kommer att behöva allt mer utbildning för att motsvara kraven från arbetsmarknaden. (Hansen & Orban, 2002). Sedan sker också konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden. Just nu är arbetslösheten mycket hög och speciellt då för lågutbildade ungdomar. Vi har också en löneskillnad mellan högoch lågutbildad att tänka på. Denna bakgrundsbeskrivning ska enbart ses som externa faktorer som skulle kunna påverka enskilda elevers gymnasieval. 5

9 2.1 Gymnasievalets betydelse för eleven Valet till gymnasiet är förmodligen det hitillsvarande största beslut för elevernas framtid som de tagit. Visserligen avgör detta val inte på något sätt slutgiltigt hur deras framtid kommer att se ut. Många fler tillfällen för byte av yrkesinriktning kan uppstå under livet, vare sig man vill det eller inte. Inom det moderna industrisamhället anses behovet av flexiblare arbetskraft bara öka, vilket innebär både krav på individuell mångkunnighet och förmåga att anpassa sig till förändringar. Kraven på flexibilitet ökar, det vill säga att antalet anställda och/eller deras tjänstgöringsgrad kan variera beroende på behovet. Gymnasievalet kan för den enskilde ändå komma att bli mycket betydelsefullt på många sätt. Det kommer att avgöra i vilken omgivning man kommer att tillbringa de närmaste tre åren, en tid då man i hög grad formar sin identitet och bygger nya nätverk. Våra elever är t.ex. på praktik (APU) c:a 15 veckor under sin utbildning och får på så vis lära känna folket som jobbar i fordonsbranschen i vår kommun. De olika programmen har mycket olika karaktär, status och drar på detta vis till sig olika sorts människor. Valet man gör till gymnasiet är alltså något som man kommer att leva med under en lång tid framöver. 3. SYFTE Att hitta en förståelse till varför så många elever, som egentligen är ointresserade av mekanikeryrket, söker till fordonsprogrammet. Att finna en väg att få så många elever, kunskapsmässigt starka som svaga, att vara intresserade av sitt val av program och vidare yrkesutövning. Med den kunskapen i hand kan jag vidare informera grundskolornas studie- och yrkesvägledare om vad de bör tala om när de informerar om val till gymnasiet, framför allt när det gäller fordonsprogrammet. 4. FORSKNINGSLÄGE Anders Lovén har i sin avhandling Kvalet inför valet om elevers förväntningar och möten med vägledare i skolan (2000) beskrivit hur skolans vägledning av elever började ta sin form under 1940-talets Sverige. Sen har elevvägledningen under decennierna ändrats från att inte lägga någon större fokus på elevens intresse och behov, till att bli 6

10 mycket fokuserad på just den punkten, sen till att idag återigen inte var fokuserat på elevens egentliga intresse, utan mer på vilka betyg de har och vilka program de kan komma in på med hjälp av dessa års skolkommisson föreslog att det skulle utbildas särskilda yrkesvalslärare som skulle ta hand om elever och deras valsituationer. Hitintills hade fokuset på elevers val varit inriktat på hur arbetsmarknaden såg ut. Men efter 1956 började man även ta hänsyn till elevers intresse och behov. Denna strävan har sen utvecklats mot den studie och yrkesvägledning som vi har idag, där den största faktorn är elevens intresse och behov, inte arbetsmarknaden. Något som Lovén (2000) också reflekterade över i sin avhandling var hur mycket elevernas betyg styr deras val. Han menar att eleverna hela tiden tittar efter om de kan komma in genom sina betyg och inte på om de egentligen kommer att klara av utbildningen. Detta skapar ett problem på de flesta program eftersom eleverna är så fokuserade på att komma in med hjälp av sina betyg, snarare än att veta om de egentligen har valt rätt. Det kan leda till ett ointresse hos de elever som hade rätt betyg, men inte rätt intresse för sitt framtida yrke. Man skall dock betona att problem med val till gymnasiet inte alltid återfinns hos de resurssvaga eleverna utan att stora problem även finns hos de som har bra betyg. För deras del handlar det om att valet är för stort och att de behöver en bra vägledning som hjälper dem att välja det program som just de är intresserade av och har läggning för. En annan mycket viktig del som Anders Lovén betonar är elevernas egna erfarenheter. Enligt de elever som han intervjuat så har inte studie- och yrkesvägledaren frågat efter vad eleven gör på sin fritid och vilka erfarenheter eleven har av det program han eller hon är intresserad av. Detta leder till att eleven får information om ett program baserat på deras betyg snarare än intresse, något som jag som fordonslärare ibland kan se när de väl kommer till oss. Just frågan om vad det är som påverkar elevens val har Nagles Cajes (1988) forskat i. Han har undersökt ämnet val och vad det är som påverkar de val som en individ gör. I boken Studievalet ur den väljandes perspektiv tar han upp ett antal teorier som påverkar 7

11 en elevs val. Han menar att valet av yrke och studier påverkas på två olika sätt. Dels genom den icke psykologiska teorin, där man säger att slumpen spelar den största rollen. Enligt denna teori är det en rad tillfälligheter som leder fram till de val som eleven gör. Detta innebär att det är samhället och miljön som avgör vilka val en individ gör. Tvärt om menar den psykologiska teorin som innebär att individen helt och hållet själv styr sina val. I den senare teorin menar författaren att den sociala miljön endast har en indirekt påverkan på individen, snarare än att vara det som avgör vilka val de gör. Anders Lovén tar också i sin bok Kvalet inför Valet (2000) upp Linda S Gottfredssons teorier om vad det är som påverkar en individs val av yrke eller karriär. Det centrala begreppet i Gottfredssons teori är det sociala rummet (social space) (s.52). Med det menar hon det valutrymme som varje individ utgår ifrån när de gör sina val. Gottfredsson beskriver hur individens bild av sig själv tillsammans med den sociala omgivningen styr valen individen gör. En individ gör därefter alla sina val baserat på vilken typ av självbild de har. Om de till exempel skall välja en yrkeskarriär jämför de dessa med den bild de har av sig själva. Passar yrket in i min självbild eller skall det ratas? En elev sorterar bort icke acceptabla val utifrån tre kriterier: kön, social tillhörighet och intresse. Dessa tre kriterier har eleven blivit mer och mer medveten om under sin uppväxt och därför behandlar de sina val utifrån dessa. Individen skapar tidigt en könstillhörighet och den sociala tillhörigheten eller bakgrunden är den miljö som individen växer upp i och formas efter. Även intressena som individen har är hämtade ur denna sociala tillhörighet. Gottfredssons teori avslutas med en process där individen tänker igenom vilka val de har, gör kompromisser och väljer sen mellan de olika önskvärda alternativen. De icke önskvärda har individen redan valt bort. Individen tittar på sina alternativ utifrån vilka som är önskvärda men också vilka som är realistiska för just honom eller henne. Gottfredsson påpekar att genom en sådan process kommer individen i slutändan även välja bort alternativ som är önskvärda, men i verkligheten inte realistiska eller uppnåeliga. Anders Lovén (2000) för samma diskussion kring individens val, där han menar att det finns ett antal omkringliggande faktorer som kan påverka valen som görs. Han menar att om en individ har bristande självkännedom kan detta påverka valet han eller hon gör. Dessutom kan brist på kunskap om ett val göra att detta val ratas. I skolans värld finns även faktorn betyg och bedömning som ännu en avgränsare som sorterar in 8

12 valmöjligheterna i möjliga och icke-möjliga val. Även Lovén (2000) påpekar att individens sociala bakgrund och arv ligger till grund för många av de val som görs. Han menar att kombinationen av socialt arv, brist på kunskap, fördomar och rädsla för det okända påverkar de val som eleverna gör. Lovén tar upp exemplet med flickors bristande intresse för verkstadsyrken. Han menar att de ofta väljer bort ett sådant yrke eftersom det inte finns inom deras intresseram vilket också innebär att de är obekanta med det och därför är det okänt för dem. Något som man bör reflektera över är den skolmiljö våra elever befinner sig i är, att eleverna i årskurs 9 inte får så mycket erfarenheter av just yrkeslivet. I den kommun där jag arbetar har inte grundskolorna någon prao, eller praktik, vilket leder till att eleverna kanske inte har den kunskap de behöver för att göra ett välgrundat val till gymnasiet. De känner ingen yrkesidentitet till i mitt fall fordonsyrket. En sådan identitet tar tid att bygga upp och det betyder att en elev som väljer fordonsprogrammet måste ha blivit påverkad av sin sociala bakgrund, något har skapat intresset för just fordonsprogrammet. Lovén (2000) menar att flertalet elever känner sig osäkra inför valet till gymnasiet i och med att de saknar kunskap om vad det är de skall välja. I och med att eleverna inte har någon större yrkeserfarenhet när de skall välja till gymnasiet så värdesätter de diskussioner om valet med vuxna. I många fall påverkas kanske valet av familjesituationen, vad arbetar pappa eller mamma med, vad finns det för olika yrken i elevens sociala bakgrund och så vidare? Lovén (2000) menar att eleverna anpassar sig till de möjligheter som finns, inte tvärt om. För att sammanfatta det som Lovén har skrivit i sin bok Kvalet inför Valet (2000) så menar han att det är betygen, könet och den sociala bakgrunden som påverkar de val som eleverna gör. Om man däremot frågar eleven själv, så är det intresset som styr valen. Däremot pekar mycket på att eleverna mer eller mindre omedvetet gör val utifrån de möjligheter som finns för just dem, det vill säga att deras betyg styr vilka valmöjligheter de har. Dessutom menar Lovén att många av eleverna som skall välja till gymnasiet saknar en god bild av sig själva och därför inte gör de bästa valen. Hans slutsats är att skolorna bör arbeta mer med elevernas egna självbilder för att få dem att göra så kloka och välgrundade val som möjligt till gymnasiet. 9

13 5. METOD Enligt Barbosa da Silva och Wahlberg (Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod, 1994) så måste man se valet av metod utifrån hur forskaren ser på människan och därmed verkligheten som leder till kunskapssyn. Tillsammans med hur man ser på vetenskapens natur bildar dessa begrepp ett paradigm, det vill säga ett sätt att tolka världen. Genom historien har forskare antingen anpassat sina nya rön till det som varit accepterat eller så har man drastiskt förändrat världsbilden och skapat nya paradigm. Som jag har förstått det måste varje forskare rannsaka sig själv och komma fram till hur den ser på begreppet människa, kunskap och verklighet. Det finns olika aspekter på människosyn. Man kan se människa och andra däggdjur som likvärdiga eller så är hon, människan, helt väsensskild från allt annat eller så är hon både däggdjur och enastående, unik. I det sistnämnda fallet innebär det att människan är både och, har en själ och kan göra egna val. Den synen stämmer mest överens med min egen. Eller som Barbosa da Silva och Wahlberg skriver Att se människan som unik är en nödvändig förutsättning för den kvalitativa ansatsen (s.47). Detta leder till följande kunskapssyn: att människan äger sin egen kunskap. 5.1 Kvalitativ intervju Den metod som jag har valt att använda mig av för insamling av data är en kvalitativ intervju eftersom den inbjuder till att eleverna själva får möjlighet att formulera sina egna tankar kring sitt val av gymnasieprogram. Vid en intervju får man fram saker som man aldrig får med hjälp av enkäter t.ex. kroppshållning, gester, ansiktsuttryck, ögonrörelser, tonläge och språket. Att få med dessa kroppsuttryck är viktigt eftersom det blir en del av intervjun. Ett skratt som följer tätt efter ett svar kan ju till exempel visa på att svaret var ironiskt, något man aldrig kan utläsa från en skriftlig enkät. Dessutom har intervjuaren möjlighet att förtydliga sina frågor och eventuellt ställa följdfrågor så att inte missförstånd uppstår. (Margareta Eriksson, Skolans självvärdering, 2003). Därför anser jag att denna metod är den överlägset bästa för just min undersökning. I min studie vill jag inte styra elevernas svar i någon riktning utan jag ställer en helt öppen inledande uppmaning. Vad är ditt drömyrke? Jag väljer en öppen formulering eftersom det enligt Lantz (Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun, 10

14 1993) är viktigt att förstå att när man gör en intervju är det den som man intervjuar som bestämmer vad som är viktigt och inte utfrågaren. Utifrån de svar jag får ställer jag följdfrågor så som, varför de har valt fordonsprogrammet och varför just Peder Skrivares Skola. Enligt Kullberg (Etnografi i klassrummet, 2004) finns det två typer av intervjuer, den formella och den informella. Den senare ter sig som ett vanligt samtal mellan elev och intervjuare, medan den formella intervjun blir mer strukturerad. Eftersom jag vill ta reda på hur eleverna tänker inför gymnasievalet är en formell intervju nödvändig. Kullberg (2004) förklarar att man inte får glömma bort att den som man ställer frågorna till inte är på samma nivå maktmässigt. Därför är det viktigt att poängtera för, i vårt fall eleverna, att jag som lärarstudenter inte är ute efter något rätt svar utan är intresserade av just deras uppfattningar eller som Kullberg skriver: Intervjuaren ska visa sig nyfiken och positiv och noga understryka att det inte är fråga om att kontrollera någon kunskap utan att det är den intervjuade personens genuina intresse för undersökningens fenomen som är i fokus (s.123). Man skall dock vara medveten om det finns både för- och nackdelar med användandet av intervju som metod för att undersöka något. Enligt Rolf Ejvegård, (Vetenskaplig metod, 2002) så finns den uppenbara möjligheten att frågorna som ställs till de intervjuade inte alltid blir de samma. Som intervjuare kanske man ändrar något på frågan från gång till gång, detta innebär att eleverna egentligen inte svarar på samma sak. Bara en sådan sak som att ställa frågorna i olika ordning kan leda till att innebörden och svaren blir olika. Ejvegård (2007) menar också att det finns en problematik kring nerskrivandet av intervjuerna. Om man inte skriver ner sina intervjuer och minnesanteckningar direkt eftersom man snabbt glömmer vad den intervjuade sagt. Det kan innebära att anteckningen och det som egentligen sades inte stämmer överens. Det är ofta ett mer tidskrävande arbete än vad man tror. En tredje nackdel med intervjuer enligt Ejvegård (2007) är risken att intervjuaren inte klarar av att hålla sig neutral under intervjun, utan kanske kommenterar eller påpekar 11

15 något som den intervjuade sagt. Detta gör att den intervjuade kanske drar sig för att säga vissa saker. 5.2 Urvalsgrupp Min inriktning på lärarutbildningen vänder sig mot gymnasiet. Jag är intresserad av att ta reda på hur eleverna förhåller sig till sitt val av gymnasieprogram. Att jag väljer att intervjua just elever beror på att det är den grupp jag vill veta något om och att de är eleverna själva som har bäst uppfattning om hur de väljer. Eller som Kihlström (Intervju som redskap, 2005) utrycker det vid kvalitativa intervjuer handlar det om att intervjua någon som har erfarenhet av det ämne eller område som intervjun skall behandla (s.31). Intervjuerna utförs på en gymnasieskola. Eleverna har olika social bakgrund alltifrån lantbrukarhem till akademikerhem. Det finns även ett stort inslag av flyktingfamiljer som finns i och i närheten av orten. Skolan är uppdelad i tre olika sektorer som alla har olika inriktningar. 5.3 Genomförande Jag tog kontakt med min skola genom att fråga om det gick bra att utföra intervjuer av några elever angående deras val till gymnasiet. Förfrågan uppfattades som positiv och jag gick vidare genom att presentera vad för slags intervju jag skulle utföra och vilka elever jag ville intervjua. Efter att skolan godkänt min förfrågan utformade jag ett missivbrev som skickades med eleverna i årskurs 1 hem (se bilaga 1). Jag genomförde mina intervjuer på en lugn plats utanför klassrummet eftersom det är lättare att föra ett samtal när det är tyst runt omkring. Genom att använda Mp3-spelare som tekniskt hjälpmedel kunde jag få med varje ord som eleverna sa. Mp3-spelaren var placerad mitt på bordet så att bortfallet av ljud skulle minska. Renskrivningen av intervjuerna skedde i så nära anknytning i tid som var möjligt efter intervjuns utförande eftersom jag ville ha alla intryck från intervjun så aktuella som möjligt. Eftersom jag inte gjorde någon efterforskning vad det gällde elevernas förkunskaper så har jag behandlat dessa som likvärdiga. Jag kommer att utgå ifrån vad som faktiskt sägs i intervjuerna. 12

16 En annan aspekt som jag tänkte på innan intervjuerna var att jag inte bar arbetskläder när jag intervjuade eleverna. I och med att samtliga lärare på fordonsprogrammet bär enhetliga kläder ansåg jag att de kunde medföra någon slags maktposition och beslutade därför att bära civila kläder vid intervjutillfällena. Detta för att skapa en så avslappnad atmosfär som möjligt, och för att eleverna förhoppningsvis skulle ge mer sanningsenliga svar, om jag inte betonade min lärar-/maktroll. 5.4 Etiska aspekter på arbetet Vid alla undersökningar är det av största vikt att man följer de etiska regler som finns. Dessa behandlar hur man skall gå till väga när man samlar in data till studien och hur den sedan kan användas utan att missbrukas, så att den intervjuade inte känner sig kränkt. Vetenskapsrådet (2002) har fastställt olika krav som man måste arbeta efter och ta ställning till i sitt arbete. Informationskravet och samtyckeskravet handlar om att intervjuaren måste informera varför man gör en undersökning. Dessutom läggs det stor vikt på att det är frivilligt att delta i undersökningen. Detta krav följer jag genom att gå in i klassen och förklara för de elever jag tänkt intervjua varför jag vill ställa frågor till dem. Jag delar även ut ett missivbrev som skulle tas med hem till deras målsmän för genomläsning och underskrift. Dessa får jag tillbaka påskrivna efterföljande vecka. Enligt samtyckeskravet bör forskaren fråga om lov innan denne utför en studie av något slag. Säger någon nej får denne inte ingå i studien. Vetenskapsrådet, (2002) behandlar också konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka innefattar regler om hur man skall behandla den inhämtade informationen. Den skall dokumenteras på ett sådant sätt att inga namn förekommer och ingen information kan härledas till en speciell person. När jag sammanfattar intervjusvaren kommer jag inte att använda några namn alls. Jag kommer inte heller att spara några kodnycklar angående personers identiteter. Det som informanterna har sagt får endast användas i forskningssyfte och inget annat. 13

17 6. RESULTAT Vad säger då eleverna i sina intervjuer? Huvudfrågan var vilket deras drömyrke var och sen därifrån ta reda på varför de valde att gå på fordonsprogrammet och vem som har påverkat dem att söka dit. Generellt sett kan man se två olika svar, där sidan för ett drömyrke inom fordonsbranschen dominerar. Men jag skall försöka bena ut vad svaren egentligen säger. 6.1 Drömyrket Materialet visar att de flesta av de intervjuade faktiskt har ett drömyrke som ligger inom fordonsbranschen. Dock varierar svaren mellan de intervjuade beroende på om de inom sin framtid ser att de vill arbeta med bilar, lastbilar eller vill köra lastbil. Det finns även en del inom gruppen som har ett drömyrke som ligger inom andra delar av fordonsbranschen, så som helikopter- och racingmekaniker eller testförare. Vill bli respekterad inom mitt drömyrke det är helikoptermekaniker som jag skall gå Det är nog tävlingsmekaniker Ja du jag funderar på testförare, det tycker jag skulle vara jävligt spännande De ovanstående eleverna visar på ett specifikt intresse inom en viss del av fordonsbranschen, vilket indikerar att det har funderat noga på vad de vill bli i framtiden. Men det finns även elever på fordonsprogrammet som inte har en aning vad deras drömyrke är och vad de kommer att göra i framtiden. Ja, det vet jag faktiskt inte riktigt Mitt drömyrke? då skulle jag vilja vara proffs hockeyproffs Ah jag vet inte riktigt Egentligen allra helst elektriker eller något sådant. Den sista intervjun indikerar att det går elever på fordonsprogrammet som inte har kommit in på sitt första val och därför har valt att gå vidare och läsa på sitt andra val. I detta fall hade eleven sökt elprogrammat, men kom inte in. 14

18 6.2 Framtiden Samtliga de intervjuade fick frågan vad deras drömyrke var, men även följdfrågan, vad de ser sig själva arbeta med om 10 år. Resultatet var slående eftersom de allra flesta såg sig arbeta inom något som har med fordonsbranschen att göra. De ville arbeta som bileller lastbilsmekaniker, lastbilschaufför eller äga ett eget företag som har något med fordonsbranschen att göra. Det fanns egentligen endast två svar som avviker från denna trend och de svarade: Förhoppningsvis jobbar jag, men det behöver inte ha med bilar att göra Jag har faktiskt ingen aning Vad jag själv anser vara ett förvånande svar, kom från den elev som ville blivit elektriker. Han ser sig själv ha en framtid inom fordonsbranschen. Förhoppningsvis arbetar jag på en bilverkstad Detta svar tyder säkerligen på att han har accepterat och anpassat sig till den utbildning han kom in på. 6.3 Val av program Även när jag ställde frågan om varför de har valt att söka till fordonsprogrammet, så ser man att gruppens svar blir i stort sett homogena. De har valt att söka fordonsprogrammet för att de är intresserade av fordon. Det är mitt intresse och det finns många inriktningar Min bror går på fordon det har alltid varit mitt interesse att meka Men det finns en liten grupp elever som inte har valt programmet på grund av intresse. Jag valde el i första hand men jag valde en praktisk linje för jag gillar inte teori så mycket Jag ville komma in på elprogrammet men betygen räckte inte. Jag valde mellan bygg och fordon jag har ju ett bilintresse Tycker inte om så mycket teoretiska saker som tillexempel på samhällsprogrammet Dessa elever har antingen kommit in på fordonsprogrammet som andra val, eller har valt det för att slippa undan de teoretiska ämnena som finns på andra program, t.ex. samhällsprogrammet. Detta innebär att deras intresse inte låg inom fordonsbranschen vid valet av gymnasieprogram. 15

19 6.4 Yttre påverkan av valet I min undersökning ville jag ta reda på vad det var som påverkade elevernas val av gymnasieprogram. Och här kom flera olika svar. Dels fanns det elever som säger att de inte har påverkats av någon annan än sig själva, medan andra menade att den sociala omgivningen har en stor del i valet. I gruppen av elever som säger sig inte ha haft något eller något som har påverkat dem i sitt val fanns en del intressanta svar. Ingen har påverkat mig, men jag är riktigt intresserad av att meka ingen påverkan alls har inga kompisar som är intresserade av bilar alls Nej Ingen har påverkat mig men jag har ett eget bilintresse I hälften av intervjuerna hävdade eleven att det är pappa som påverkat valet på ett eller annat sätt. Pappa gav mig ett motorintresse Pappa kör lastbil, men jag gillar mer att greja med dem Pappa tycker att det var kul att jag var intresserad av bilar, men han har inte påverkat mormor och morfar har hållit på med folkrace I ett par av intervjuerna nämner eleverna att deras syskon har varit del av valet av program. Jag tycker det verkade spännande för min bror går ju där Min bror har sagt hur bra det var och min pappa kör lastbil. Därifrån har jag väl fått mitt intresse Endast i en av intervjuerna nämner en elev att det är mamma som har påverkat valet. Jag har fått ta hand om och meka med min mammas bil [hon är ensamstående och han har åtagit sig den rollen]. Men mina bröder tycker jag skall bli en kostymnisse för de tjänar pengar mycket fortare men morsan tyckte jag skulle välja något jag var intresserad av 16

20 6.5 Fritidsintressen Frågan rörande vad eleverna har för fritidsintressen visar en större skillnad mellan svaren gentemot vad resterande delar av frågorna har gjort. Det är endast knappt hälften av eleverna som svarar att de har något inom fordonsbranschen som fritidsintresse. Men av dem som har det som intresse var dessa några av svaren. Jag mekar helst med gamla bilar för de är inte så invecklade Jag köper och säljer gamla bilar fixar dem lite och försöker tjäna lite pengar Jag gillar att meka med epa, mopeder och dragsters [låtsaspappan kör dragrace] Bland de svar som inte hade något inom fordonsbranschen som fritidsintresse fanns följade: Dataspel Jag spelar hockey på vintern och fotboll på sommaren Datorn och flickvännen tar upp tiden Jag gillar att vara med kompisar, träna och annat Jag sportar inte men jag gymmar 6.6 Mediepåverkan Jag var nyfiken på att ta reda på om eleverna blir påverkad av den reklam skolorna gör och delar ut om sig själva inför gymnasievalet. Just Peder Skrivares Skola där jag arbetar gör reklam både i tidningar, på bussar, på tv-monitorer i affärer och genom syokonsulenterna grundskolorna. I stort sett hela gruppen intervjuade ansåg sig inte ha blivit påverkade överhuvudtaget av reklamen som skolorna har gjort inför valet. Det fanns endast ett par elever som kommenterade att de hade märkt av reklamen. den var la bra Den var nog bra, men skolorna öser ut mycket pengar på reklam som inte gör så stor skillnad Utav de som svarade att reklamen inte påverkade sa några att Jag hade redan bestämt mig ändå Reklamen påverkade inte Nej, inget jag tänkte på 17

21 6.7 Val av skola Jag var även nyfiken på att få reda på varför eleven valde just Peder Skrivares skola och dess fordonsprogram, när det även finns möjlighet att välja fristående skola i Varberg och att även de har ett fordonsprogram. Majoriteten av de intervjuade eleverna ansåg att Peder Skrivares Skola är en bättre skola än den fristående skola som finns i kommunen. PS har bättre utbildning än friskolan Min bror gick på friskolan och gillade inte det Denna skolan är störst och bäst tycker jag Den är nära och jag klarar mig på min utbildning [jag får på PS] för att bli tungmekaniker Peder Skrivares Skola kändes riktigare, jag får en riktig utbildning En del svar visade att eleverna kanske inte egentligen tänkte på varför de valde Peder Skrivares Skola framför en fristående skola. Vet inte, det bara blev så Jag vet inte, jag har faktiskt ingen aning En del elever visade att de delvis valde Peder Skrivares Skola på grund av var den ligger. Skolan ligger nära och bra Det är bra förbindelser [buss och tåg] till skolan 6.8 Studie- och yrkesvägledarnas påverkan Jag tycker att det är viktigt att få reda på om grundskolornas studie- och yrkesvägledare påverkar våra elever när de skall välja utbildning på gymnasiet. Det är hos dem eleverna diskuterar sin framtid och det är därför intressant att se hur stor påverkan de har på eleverna. Endast ett fåtal elever ansåg sig vara påverkade av studie- och yrkesvägledare råd. Jag ville gått på industri, men syon påverkade mig att välja fordon i stället Syon var trevlig, det lät bra det hon sa Ja, hon sa att jag skulle söka till PS Ja kanske lite 18

22 Enligt mina intervjuer så har grundskolornas studie- och yrkesvägledare en mycket liten påverkan på våra elevers val. Nej, jag hade redan bestämt mig Nej jag visste redan vad jag ville bli Nej, jag har inget minne av syon Resterande del av intervjuerna visade att eleverna inte kände någon påverkan alls av det som studie- och yrkesvägledare sa. 19

23 7. RESULTATDISKUSSION Mitt mål med mitt examensarbete var ju att ta reda på vad det är som påverkar våra elever att välja fordonsprogrammet. Jag övervägde flera alternativ, intresset, familjen, vännerna, reklam och studie- och yrkesvägledaren. Svaren från de elever jag intervjuat blev till stor del som jag trodde men i efterhand har jag funderat på om jag som person kan ha påverkat en del av svaren jag fick. Även om jag inte undervisar våra elever i årskurs 1 så vet de vem jag är. Fordonsprogrammets lokaler är inte stora och samtliga elever har sett mig tidigare. Även om jag valde att utföra intervjuerna i civila kläder så kan jag ha påverkat deras svar eftersom de vet vem jag är. I många svar kan man relativt tydligt utläsa att de lade till att deras intresse var att meka, men först efter att de talat om vilket deras huvudintresse var. Ett huvudintresse som i de allra flesta fall låg långt ifrån mekanikerbranschen. Så här i efterhand kan man fundera på om det hade varit bättre om någon utomstående gjort intervjuerna, kanske hade svaren blivit lite annorlunda då? En anledning till att man hittar ointresserade elever på fordonsprogrammet, och på många andra program på gymnasiet, beror idag på att c:a 98 % av alla elever går på gymnasiet efter årskurs 9 (Sandell, 2007). I dagens samhälle kan man mycket sällan gå från årskurs 9 och ut i arbetslivet, utan tre år på gymnasiet har blivit en norm. Därför tror jag att många av våra elever väljer ett program där de tror att de inte behöver plugga så mycket eftersom det inte är ett teoretiskt program. Dessa tankar återfinns i flera av de intervjuade elevernas svar. Före mina intervjuer hade jag mina funderingar på vad det kan vara som påverkar elevernas val. Och till min förvåning så var det förvånansvärt få elever som ansåg att de fått hjälp med sitt val av studie- och yrkesvägledaren på deras grundskola. Detta kommer jag att diskutera vidare i avsnittet Rekommendationer inför framtiden. Med den kunskap jag fått genom mina intervjuer, har jag förstått att många elever väljer fordonsprogrammet eftersom de tror att de inte behöver plugga. Därför måste jag som lärare fundera på hur jag skall utforma min undervisning så att den passar alla. Nu blir min roll som lärare otroligt viktig eftersom det är här jag kan påverka mina elevers intresse. Jag måste på något sätt utforma min undervisning så att jag får med mig 20

24 samtliga elever. I mitt fall har jag turen att undervisa mindre grupper, mellan 5 och 10 elever, vilket gör det möjligt för mig att ha min teoriundervisning, (den undervisning som för det mesta inte uppskattas av eleverna på programmet), i min praktiksal. På detta sätt kan vi läsa om något teoretiskt för att sen resa på oss och gå och titta på det som vi precis läst om. Att förena teori och praktik anser jag gör undervisningen mer intressant och lättförstålig. Detta tror jag skapar ett större intresse och en större arbetsvilja hos mina elever. Genom att noggrant gå igenom resultatet av min undersökning har jag kommit fram till att det är fler elever som väljer fordonsprogrammet av intresse än vad jag tidigare trott. Jag var övertygad om att många elever valde programmet för att det var enkelt. Däremot finns det ju elever som har valt fordonsprogrammet eftersom de trodde att det skulle vara en enkel match för dem eftersom det inte skulle vara så teoretiskt. I och med att jag har tagit min goda tid på mig att skriva detta examensarbete, så har jag nu i min undervisning en del av de elever jag intervjuade i årskurs 1. Av egenintresse har jag fortsatt att fråga dem om deras tankar kring gymnasievalet, om deras åsikter har ändrast och så vidare. I deras svar kan man tydligt skönja en ton av att de inte egentligen hade en aning om hur mycket annat som ingår i just Fordonsprogrammet. Med annat menar jag fordonsteori och kärnämnesteori. Många elever uttrycker ett ogillande till att de teoretiska delarna stjäl så mycket av den tid de egentligen skulle vilja lägga i verkstaden på att skruva. Denna lilla grupp av ointresserade elever utmärker sig ofta mer i klassrummet än den som valde av genuint intresse. De utmärker sig genom att vilja dra ner på tempot för att det går för fort eller genom att mer än gärna pratar bort dyrbar tid i verkstaden. En intresserad elev skulle aldrig prata bort tid i verkstaden eftersom de vet att tiden måste användas väl eftersom den är så kort och komprimerad. Den lilla gruppen av elever som inte har fordonsbranschen som intresse behöver inte ha valt fordonsprogrammet på grund av att de trodde det var ett enkelt program utan för att de hade valt det i andra eller tredje hand. På så vis har de kommit in på fordonsprogrammet eftersom de inte kom in på sitt första handsval. Detta kan också skapa ett problem i klassrummet eftersom de inte egentligen är helt intresserade av att gå på just fordonsprogrammet. Detta är dock ett problem som kommer att förbli ett 21

25 problem eftersom det är elevens betyg från grundskolan som avgör. Vissa program är betydligt mer populära än andra vilket leder till att de blir svårare att komma in på. Fordonsprogrammet på den skolan där jag arbetar har en god tillväxt när det gäller elever som väljer det i första hand. Däremot så kan man konstatera att en del av ointresset som finns hos eleverna i årskurs 2 och 3 kan bero på att alla elever, oavsett vilken inriktning de har tänkt sig under år 2 och 3, läser det första året gemensamt. Intaget till årskurs 1 har ingenting med valen att göra utan samtliga elever söker in på sina högstadiebetyg och inte efter vilken inriktning de vill gå. Transportprogrammet i Varberg har endast 8 platser vilket betyder att konkurrensen är stor till dessa platser. Eleverna som vill dit söker på sina betyg från årskurs 1, och är det då fler än 8 som söker transportprogrammet så är det betygen som avgör, detta leder ofta till att de elever som inte kommer in på transport väljer att läsa till lastbilsmekaniker. Dessa två yrken skiljer sig markant från varandra och har man en dröm om att bli chaufför så kan det lätt leda till ointresse hos de elever som i stället för att utbilda sig till chaufförer i stället läser till mekaniker. För att återknyta till mitt stycke om Anders Lovén och sin bok Kvalet inför Valet (2000) så kan man genom min undersökning hitta likheter med hans teorier om vad som ligger bakom en elevs val till gymnasiet. Efter att ha intervjuat våra elever kunde jag konstatera att det som eleverna själva anser vara den största orsaken till valet av gymnasieprogram är intresset. Att de väljer till fordonsprogrammet eftersom de är intresserade av motorbranschen. Dock kan man även hitta paralleller till de andra faktorerna som både Anders Lovén och Linda S Gottfredsson anser ligga bakom en individs val. Intresset var en orsak, men även den sociala bakgrunden spelar stor roll enligt Lovén och Gottfredsson. Hur eleven är uppvuxen, vilken familjesituation de har och var någonstans de är uppvuxna, på landet eller i staden har otroligt stor betydelse för hur de väljer till gymnasiet. Tittar man på de elever jag undervisar kommer majoriteten från landsorten, där de ofta har nära kontakt med lantbruk, skogsbruk eller bilverkstäder. Detta gör sin del i deras val. De elever som kommer ifrån innerstaden har inte samma närhet till dessa faktorer och de har gjort att de inte har samma förkunskaper när de börjar årskurs 1. Däremot innebär detta inte att de inte kan lyckas som mekaniker utan mer att det är intresset som har styrt deras val och gjort att de hamnat på fordonsprogrammet. De blir oftast minst lika bra mekaniker som de övriga eleverna. 22

26 8. REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDEN Elevernas bild av vad det innebär att vara elev på fordonsprogrammet stämmer i många fall inte överens med hur verkligheten ser ut. Många av eleverna menar på att de inte är medvetna om hur teoretiskt fordonsprogrammet är, både i form av mängden kärnämnestimmar men också hur karaktärsämnena är utformade. Här anser jag att något drastiskt måste ske för att öka kunskapen hos eleverna innan de gör sitt val till gymnasiet. Framför allt så har jag förstått att många elever tror att fordonsprogrammet är ett rent praktiskt program trots att det i verkligheten innehåller stora delar som är mycket teoretiska. Just detta är något som jag som lärare måste få fram till våra studie- och yrkesvägledare så att de förmedlar rätt information till våra elever när de skall göra sina val till gymnasiet. Informellt har jag hört när man lyssnat av elever att de har blivit rådda att söka till fordon eftersom det är ett mycket praktiskt program och inte alls innehåller så mycket teori. I dagens tekniska värld stämmer inte detta eftersom bildindustrin idag är mycket teknisk och stor del av dagens mekanikeryrke består i att arbeta med datorer. Det klassiska mekanikeryrket har i stora delar bytts ut till att feldiagnostisera med hjälp av datorns hjälp för att sen kunna lösa problemet. I många fall krävs det mattematiska uträkningar och inläsande av information på engelska. Detta är långt ifrån det praktiska program som många av våra elever tror att de har valt. Något jag som gymnasielärare funderar kring är på vilka grunder eleverna söker till de nationella gymnasieprogrammen. Min undersökning pekar ju på att de flesta eleverna inte anser att de fått eller behövt någon hjälp av studie- och yrkesvägledarna. Vad jag skulle vilja se som en del av valprocessen, som förövrigt kanske existerar på en del av grundskolorna men långt ifrån på alla, är ett test som kartlägger elevens intresse, anlag strävanden inför framtiden. Detta borde göras innan eleven gör något val som handlar om deras framtid. Ett anlagstest skulle hjälpa dem att få reda på vad de är bra på vilket förhoppningsvis skulle leda till en medvetenhet inför det val de står inför. I min undersökning har jag inte en enda gång hört talas om att eleverna har gjort något som liknar detta. Först efter att eleven har fått medvetenhet om sig själva bör eleven få fundera över vilka program han eller hon vill söka till på gymnasiet. För att detta skall kunna genomföras rekommenderar jag att det satsats mer på Studie- och Yrkesvägledare ute i kommunerna. Dels måste det finnas fler av dem, idag kan en studie- och yrkesvägledare vara ansvarig för flertalet grundskolor och då räcker helt enkelt tiden inte till för dem att skapa sig en helhetsbild av varje elev. Dessutom måste de vara mer 23

27 uppdaterade på hur det faktiskt ser ut ute på de olika gymnasieprogrammen, vad som krävs av och vilka kunskaper som bör finnas hos den sökande eleven. Erfarenhet är en viktig del i valet, detta menar både Lovén och Gottfredsson. En del av de elever som väljer fordonsprogrammet saknar helt erfarenheter från fordonsbranschen när de kommer till oss. En anledning till att det är så är att de inte har möjlighet att göra någon praktik i grundskolan. Den kommun där jag arbetar har dragit in på all praktiktid på grundskolan vilket innebär att ovärderlig erfarenhet har försvunnit från våra elever. De har inte längre möjlighet att gå ut och prova på olika yrken utan måste basera sina gymnasieval på den kunskap de får delgiven sig muntligen. Mina rekommendationer är att man återinför praktik i grundskolan för att kunna ge så eleverna så mycket kunskap om sin framtid som möjligt. Här är det viktigt att studie- och yrkesvägledaren är med och ser till så att eleven hamnar på en praktikplats som passar just honom eller henne. Det är till exempel jätteviktigt att eleven inte alltid gör praktik hos mamma eller pappa, som annars är vanligt. 24

28 REFERENSLISTA Barbosa da Silva, A., & Wahlberg, V. (1994) Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I B. Starrin & P- G. Svensson (Red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori Lund:Studentlitteratur. Ejvegård, R. (2007). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Eriksson, M. (2003) Skolans självvärdering. Landskrona: GME Förlag Hansen, Lars H & Orban, Pal (red). (2002). Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur. Kihlström, S. (2005). Intervju som redskap. I S. Björkdal-Ordell m.fl. Från novis till professionell (s.30-31). Borås: Högskolan i Borås. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Lovén, A. (2000). Kvalet inför Valet Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Institutionen för pedagogik: Lärarhögskolan Malmö Nagles Cajes, Alberto. (1988). Studievalet ur den väljandes perspektiv. Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB. Sandell, A. (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnaiseval, genus och lokala praktiker. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Skolverket, (2009). Om gymnasieutbildningen. ( ) Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. URL: [dokumentet laddades ned :11] 25

29 Bilaga 1 Hej jag heter Hans- Olov Roos! Jag är lärarstuderande på Högskolan i Malmö som går sista terminen på lärarprogrammet. Som examensarbete har jag valt att studera vad som ligger bakom elevernas val till gymnasiet. Vilka faktorer som påverkat eleverna när de valde att gå på fordonsprogrammet. Jag kommer att utföra interjuver, där jag kommer att be eleverna att berätta varför de valde fordonsprogrammet och lite om deras fritidsintresse. Det är frivilligt att delta och eleven bestämmer själv om de vill avbryta intervjun. Naturligtvis kommer jag inte att ta med några namn då alla svar behandlas konfidentiellt. Svaren kommer endast att användas i mitt examensarbete. Jag skickar hem detta brev för att du som vårdnadshavare skall kunna ta ställning till om ditt barn får delta i intervjuerna eller inte. Därför är det viktigt att du fyller i önskad ruta och skickar med lappen tillbaka till skolan. Får delta JA NEJ Elevens namn: Vårdnadshavarens underskrift:... Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL III:4B Hans-Olov Roos Tel. XXXX-XXXXX Med vänliga hälsningar Hans-Olov Roos 26

30 Hans-Olov Roos Varför Fordonsprogrammet? Examensarbete 15 högskolepoäng III4:B Lärarutbildningen, SÄL 27