Årsbok Polismyndigheten i Stockholms län. Polismyndigheten i Stockholms län

Transkript

1 Polismyndigheten i Stockholms län Stockholm Telefon (icke akuta ärenden) Telefon (akuta ärenden) E-post polismyndigheten.stockholm@polisen.se Årsbok 2008 Polismyndigheten i Stockholms län

2 Innehåll Länspolismästaren har ordet 4 Strategisk inriktning 6 Uppdrag 6 Mål 6 Riktlinjer 7 Strategi 8 Styrning 10 Verksamheten 11 Kärnverksamheten 11 Utredning och lagföring 11 Grov organiserad brottlighet 13 Service 14 Länspolismästaren har ordet Jag är stolt över våra insatser under 2008 men är samtidigt realistisk inför de utmaningar vi har framför oss. Vi har stärkt medborgarnas trygghet. Nu måste fler engageras för att minska brottsligheten. Strategisk inriktning Ökad tillgänglighet, fler lokala poliskontor och fler poliser ute på gatorna är myndighetens recept för att förebygga brottslighet. 4 6 Särskilda satsningar 18 Lokala poliskontor 19 Ungdomsråd 20 Stödcentrum för unga brottsoffer 22 Kontaktpoliser i skolan 23 NOVA 24 Chefssamråd Mobila poliskontor 26 Kameraprojektet 27 Medarbetarna 28 Ledarskap 28 Kompetensförsörjning 29 Arbetsmiljö 30 Miljöarbetet 31 Kärnverksamheten Den grova organiserade brottligheten breder ut sig och är svår att bekämpa. Tätare samarbeten med andra myndigheter under året har gett resultat. Särskilda satsningar Unika brottsförebyggande satsningar med ungdomar i fokus utmärker Polisen i Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms läns årsbok för 2008 har producerats av kommunikationssektionen. Syftet med Polismyndigheten i Stockholms läns årsbok är att beskriva prioriteringar och ge exempel på verksamhet som bedrivits inom myndigheten under året. Mer information om Polismyndigheten i Stockholms län finns på Projektledning: Carina Skagerlind Formgivning: Pernilla Eriksson Foto: Benny Wilhelmson, Oliver French, Kjell Lindgren Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås, 2009 Dnr: AA

3 Länspolismästaren har ordet Länspolismästaren har ordet Stockholm är en trygg stad och Stockholmare kan vid utgången av 2008 känna sig fortsatt trygga. Carin Götblad, länspolismästare Länspolismästaren har ordet Polisen i Stockholms län arbetar för att alla medborgare i Stockholmsområdet ska känna sig trygga och för att brottsligheten i länet ska minska. I centrum för vårt arbete är de långsiktiga satsningarna för att förebygga brottslighet. Detta görs bäst genom att förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet. Polisen har en självklar uppgift i detta arbete men för att lyckas måste hela samhället samverka och samplanera i ett brett förebyggande arbete. Polisens arbete har utvecklats och förstärkts på många sätt de senaste åren, både inom det brottsförebyggande och brottsutredande området. Ständig utveckling och förbättring är en del av vår vardag och en förutsättning för medborgarnas tilltro till rättssystemet. Stockholm skiljer sig på många sätt från landet i övrigt. Det är en storstadsmiljö med många större idrottsevenemang och konferenser och en ständigt växande befolkning som lever segregerat. Olika grupper i Stockholmsområdet är olika trygga och olika utsatta. Utanförskapet i vissa områden är bekymmersamt och det är framförallt unga killar som är polariserade. Färre mängdbrott Under 2008 minskade våldet på allmän plats i Stockholm, medan det i övriga landet avstannade. Efter nästan 15 år av ökat våld är trenden därmed bruten trots att antalet alkoholtillstånd ökat och krogarna har längre öppettider. Bakom nedgången ligger en konsekvent och medveten strategi som genomförts i nära samarbete med Stockholms kommuner. Vi har fler poliser i yttre tjänst och mobila poliskontor på de områden och tider som är mest oroliga för att öka synligheten och stärka dialogen med medborgarna. Trots framsteg fortsätter antalet anmälningar för misshandel mellan ungdomar att öka - detta våld måste vi bekämpa. Under året har fler utredningar lett till åtal, fler brott för skadegörelse har blivit anmälda och utövarna fällda. Eftersom skadegörelse är omfattande och förknippad med stora kostnader för samhället är detta viktigt. En tillgänglig polis Upplevd trygghet är nära sammankopplat med vardaglig polisiär närvaro. Idag har vi betydligt fler lokala poliser och kontor, framförallt i bostadsområden. De 15 lokala poliskontoren arbetar aktivt för att fånga upp medborgarnas åsikter och önskemål i närområdet. Under 2008 införde vi på en del håll medborgarmöten där representanter från såväl polis som socialtjänst och beslutsfattare i närområdet närvarar för att samtala med de boende. Redan 2009 kommer vi att fortsätta utbyggnaden av lokala poliskontor. Arbetet med volontärer är en långsiktig satsning inom Polisen i Stockholms län. Volontärerna har en viktig uppgift då de bland annat når grupper som annars inte vågar tala med polisen. Vi har i dagsläget utbildat cirka 400 volontärer och under året också ungdomsvolontärer. Förändrad lagstiftning innebär att volontärerna kan användas bredare. De har också spelat en central roll i att stoppa den utbredda langningen till barn och ungdom, ett område där vi har mycket kvar för att få föräldrar att ta större ansvar. Samarbete för framgång En viktig del av vårt arbete är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. När den fått fäste är den svår att bryta. Organiserad brottslighet finns i olika miljöer med den gemensamma nämnaren pengar. För att framgångsrikt bekämpa denna brottslighet krävs samarbete mellan olika samhällsaktörer. Polisen samarbetar sedan en tid tillbaka med näringslivet för idégenerering. Detta samarbete fortsätter vi att vidareutveckla, bland annat i delar av länet med samhällsråd där polischefen, den kommunala företrädaren och näringslivsrepresentanter träffas för att utbyta erfarenheter och etablera gemensamma strategier. Utmanande händelser under året 2008 ökade demonstrationer kraftigt de uppgick till närmare 400. Införandet av SPT, särskild polistaktik, gör att vi vid demonstrationer och liknande kommenderingar agerar på ett mer professionellt sätt. En framgångsrik insats genomfördes vid Irakkonferensen i Upplands Väsby där hotbilden var mycket hög då utrikesministrar från hela världen var representerade. Vid årets Salemmarsch, som vanligtvis är förknippad med mycket skadegörelse, hade vi ett trendbrott. Vi grep för förberedelser, brandbomber med mera och lyckades därmed minimera skadegörelse och annan brottslighet. Som ofta när vi flyttar fram positionerna ledde detta till fler anmälningar, och vi inväntar resultat från utredningen. Verksamhet i ständig utveckling De särskilda satsningar som Polisen i Stockholms län genomfört de senaste åren och som idag är en självklar del av verksamheten har på flera områden fullföljts. De ska nu utvärderas av Brottsförebyggande Rådet bland annat för att se vad som är fruktbart att sprida till övriga länspolismyndigheter i landet och vad vi kan utveckla ytterligare. Polisens bemötande har varit mycket uppmärksammat. En nationell värdegrund har införts. För Polisen i Stockholms län är detta redan ett långt gånget arbete som tar sin utgångspunkt i ökad kunskap. Vi satsar på bred utbildning i mångfaldsfrågor och hatbrott. Under 2008 gick 90 procent av medarbetarna en utbildning i hatbrott. Vi har också en hatbrottsjour. Arbetet för ökad jämställdhet är viktigt och vi har haft flera utbildningssatsningar för kvinnor. Som en konsekvens har antalet kvinnliga chefer ökat. Redan nu överträffar vi det nationella målet om 25 procent kvinnliga chefer Detta placerar oss främst i landet och gör mig väldigt stolt. Fler poliser för tryggare Stockholm De närmaste åren kommer vi att bli fler poliser, det är väldigt bra. Samtidigt vet vi att när vi blir så många fler poliser ökar kostnaderna, inte bara lönekostnader utan även en mängd kringkostnader, och vår ekonomi är redan ansträngd. Men fler synliga poliser ute på stan måste vara allra viktigast för oss, eftersom det är nyckeln i att uppnå våra mål om ökad trygghet och minskad brottslighet. Vi lyckades med mycket under 2008 men har samtidigt kvar att göra. Vi vet att lågkonjunkturen har en direkt påverkan på brottsmönster och därmed kommer att inverka på Polisens arbete. Alla samhällsaktörer måste känna att minskad brottslighet och ökad trygghet inte bara är en fråga för Polisen, utan en fråga för hela samhället. Ska vi nå hållbara resultat krävs samarbete. Carin Götblad Länspolismästare i Stockholms län 4 5

4 Strategisk inriktning Strategisk inriktning Strategisk inriktning Riktlinjer för Polisens arbete i Stockholms län Uppdrag Polisens uppdrag omfattar: Brottsförebyggande arbete Utredning och lagföring Service Polisen i Stockholms län ska bedriva ett brottsförebyggande arbete för att minska antalet begångna brott i samhället. Fler brott ska klaras upp och utredningarna ska svara mot höga krav om rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Serviceuppdraget omfattar icke-brottsbekämpande arbetsuppgifter såsom utfärdande av pass, olika tillstånd, hantering av anmälningar med mera. Polisens service ska utföras med utgångspunkt i medborgarnas behov med hög effektivitet och tillgänglighet. Mål Polisen i Stockholms län styrs dels av mål som omfattar alla myndigheter inom den svenska polisorganisationen, dels av lokalt beslutade mål i Stockholmspolisens egna verksamhetsplan. Utgångspunkten för samtliga mål är att alla medborgare i Stockholmsområdet ska kunna känna sig trygga. Det brottsförebyggande arbetet med särskild inriktning på att förhindra att ungdomar dras in i brottslighet är centralt. Målen för perioden omfattar en ökad polisiär synlighet och tillgänglighet gentemot allmänheten. Att omsätta regeringens mål om poliser i en effektiv organisation med fler poliser i yttre tjänst kommer att bli en viktig del i detta. Polisens sätt att arbeta och de gjorda prioriteringarna vilar på principer, som vuxit fram ur kunskap och beprövad erfarenhet. Därigenom kan resurserna och medlen användas effektivt. Det gäller såväl i samband med exempelvis gatuvåld, fotbollsmatcher eller grova rån som i det brottsförebyggande arbetet. Polisen i Stockholms län är den största polismyndigheten i Sverige med nya och innovativa arbetsmetoder. Inom det brottsförebyggande arbetet är myndigheten ledande i landet med arbetsmetoder man är ensam om. Myndighetens förmåga att fånga upp de samhällsförändringar som påverkar brottsligheten är viktig för att kontinuerligt kunna utveckla och uppdatera strategier och riktlinjer. Höga krav ställs på att hålla sig uppdaterad på samhällsutvecklingen, politiska beslut och folklig opinion. Varje år genomförs studieresor för att inhämta kunskap och erfarenheter från andra polismyndigheter runtom i världen. Det sker genom ett polisstipendium som finansieras av Stockholms stad och Polisen i Stockholms län. Den lokala problembilden i Stockholmsområdet styr vilka prioriteringar Polisen i Stockholms län gör. Befolkningsmängden i Stockholms län ökar med cirka 1,5 procent per år. De åldersgrupper som är mest brottsaktiva, åringarna, kommer att öka med åtta procent under perioden Det är ett viktigt skäl till varför Polisen i Stockholms län prioriterar brottsförebyggande satsningar mot ungdomar. Befolkningssammansättningen präglas av de 180 olika nationaliteter som finns representerade i länet. Målen för perioden omfattar en ökad polisiär synlighet och tillgänglighet gentemot allmänheten. Exempel på koncept för polisiära insatser i Stockholms län Förebygga grova rån Under 2008 har en grupp inom Polisen i Stockholms län i samarbete med Svensk Handel, Bankföreningen och flera värdetransportbolag förfinat principerna för att förebygga och hantera grova rån. Arbetet har mynnat ut i tydliga riktlinjer och strukturer för taktik och rutin vid insatser, utbildning och övning, brottsutvecklingsanalys, kommunikation samt utredningsförfarande. Den särskilda polistaktiken Den särskilda polistaktiken (SPT) är ett nationellt koncept för polisarbete i Sverige som används vid särskilda, större händelser som exempelvis fotbollsmatcher eller demonstrationer. Konceptet har tillämpats sedan 2005 och är en kombination av taktiker som använts i Danmark, Holland och England, och anpassats till svenska förhållanden i samarbete med Polishögskolan. Taktiken och förhållningssättet är baserat på forskning. Det tidigare synsättet att folkmassan måste kontrolleras för att det inte ska bli en negativ utveckling har ersatts med att Polisen bland annat ska underlätta för folksamlingen att genomföra sina legitima syften. Via ett antal principer ska de goda krafterna i folksamlingen motverka de mindre goda. En av utgångspunkterna för konceptet är att identifiera, gripa och lyfta bort de individer i folkmassor som begår brott och skapar problem, snarare än att arbeta samlat mot en hel folksamling. Förutom de uniformerade poliserna finns det grupper med civilt klädda poliser som flyttar sig runt omkring folksamlingen samt dialogpoliser. Att iaktta och dokumentera händelser är viktigt eftersom principen är att de gripanden som görs ska kunna leda till fällande domar. Cirka poliser i Stockholms län är utbildade i SPT. För fler exempel på koncept och principer för användande av polisiära medel inom olika brottsområden, se 6 7

5 Strategisk inriktning Strategisk inriktning Hög kvalitet vid teknisk dokumentation. Samarbete vid studentfester. Fokus för Polisen i Stockholms län ligger på att förbättra det lokalt förankrade brottsförebyggande arbetet. Samarbete med krogvakter. Strategi För polisens tre huvudsakliga uppgifter; brottsförebyggande arbete, utredning och lagföring samt service beskrivs strategin nedan. Strategier för arbetet inom övriga delar av myndighetens verksamhet, (som exempelvis inom internationell verksamhet och gränskontroll, mängdbrott, trafiksäkerhet, brott i nära relationer, med mera) beskrivs i Polisen i Stockholms läns verksamhetsplan. Brottsförebyggande arbete Utgångspunkten för polisens brottsförebyggande arbete i Stockholms län är en löpande identifiering av förhållanden och situationer som orsakar otrygghet och brottslig verksamhet. Analysen, tillsammans med myndighetens erfarenhet, ligger till grund för att fastställa riktlinjer för arbetsmetoderna. I takt med att nya innovativa arbetsmetoder utvecklas dokumenteras dessa för att kvalitetssäkra arbetet. Det brottsförebyggande arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och organisationer. Myndighetens brottsförebyggande arbete är inriktat mot att förebygga ungdomsbrottslighet och rekrytering av unga till kriminella nätverk. Fokus ligger på att förbättra det lokalt förankrade brottsförebyggande arbetet. Idag bedriver Polisen i Stockholms län ett arbete inom ramen för de särskilda satsningarna. De syftar till att; Öka polisens synlighet och tillgänglighet med fler lokala poliskontor, fler timmar i yttre tjänst med uniformerade poliser och mobila poliskontor på utvalda platser. Tidigt fånga upp ungdomar i riskzon för kriminalitet och förebygga att dessa dras in i kriminalitet och kriminella nätverk. Förstärka samverkan och samplanering med andra myndigheter, organisationer och privata aktörer i samhället. Utredning och lagföring Förmågan att klara upp brott är viktigt för förtroendet. Polisen har ett nationellt utredningskoncept som tillämpas av samtliga polismyndigheter för att kvalitetssäkra verksamheten. Strategin omfattar att förbättra förutsättningarna att utreda brott i nära anslutning till händelsen samt förbättra förmågan att hantera brottsoffer och öka antalet brottsoffer som fullföljer rättsprocessen eftersom detta leder till ökad lagföring. Service Arbetet att förbättra polisens serviceförmåga omfattar att utveckla tillgänglighet och bemötande. Utbildningar för att förbättra bemötandet vid handläggning av serviceärenden är en viktig del av det löpande arbetet. Prioriterade områden är vapen-, ordningsvakts-, pass- och ordningslagsärenden. Bättre bemötande och tillgänglighet. 8 9

6 Strategisk inriktning Verksamhet Styrning Regeringen Justitiedepartementet Kärnverksamheten Säkerhetspolisen Polishögskolan Rikskriminalpolisen Rikspolisstyrelsen Statens kriminaltekniska laboratorium Polismyndigheter (21) Polisstyrelser Länspolismästare Polisen i Stockholms län är den största polismyndigheten i landet med drygt en fjärdedel av alla polisanställda. Stockholm är landets största län med cirka en femtedel av befolkningen. Utredning och lagföring Polisen i Stockholms län gör brottsutredningar med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisen använder nationella utredningskoncept samtidigt som arbetsmetoder anpassas efter den lokala problembilden och löpande utvecklas och systematiseras. Inom Polisen i Stockholms län pågår ett särskilt arbete för att utreda och lagföra fler individer som gjort sig skyldiga till hatbrott, det vill säga brott med exempelvis främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska eller homofobiska motiv. En särskild hatbrottsjour inrättades och under 2008 beslutade Polisen i Stockholms län att hatbrottsjourens verksamhet, som tidigare drivits i projektform, nu ska utgöra en permanent del av verksamheten i form av en hatbrottsgrupp. En person i respektive polismästardistrikt utsågs att ansvara för att arbetet med brott med hat- och/eller hedersmotiv utvecklas och följs upp. Utbildningsinsats för effektivare utredning av ungdomsbrott Polisen i Stockholms län satsar för att bryta inbrottstrend Hållbarhetsredovisning Polisen i Stockholms län har under 2008 påbörjat arbetet med att redovisa delar av sin verksamhet på ett nytt och transparent sätt enligt GRI (global reporting initiative). GRIs riktlinjer för hållbarhetsredovisning gör det lättare att bedöma och jämföra organisationer ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Polisen i Stockholms län gör detta trots att myndigheter ännu inte omfattas av kravet. Detta innebär att vi för första gången genomför en samlad redovisning av vårt hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet i myndigheten omfattar vårt miljö- och samhällsansvar både internt och externt. Några exempel på detta är delar av miljöledningen, systematiskt arbetsmiljöarbete, mångfalds- och jämställdhetsarbete samt mycket av den direkta kontakten och servicen gentemot medborgarna. Läs mer på där hållbarhetsredovisningen kommer att finnas i sin helhet. Under hösten startade myndighetens utbildning för utredare inom ungdomsbrott. Satsningen är ett komplement till det brottsförebyggande arbete som Polisen i Stockholms län bedriver mot barn och ungdomar. Bakgrunden är en genomlysning av ungdomsutredningsverksamheten som visade dels att samarbetet med socialtjänsten måste förbättras, dels att medarbetarnas kunskaper kring utredning av brott begångna av unga behövde fördjupas. 45 utredare vid myndigheten gick utbildningen under 2008 och ytterligare 20 utredare kommer att delta vid en andra omgång under våren Dessutom kommer 16 socialsekreterare att utbildas. Utbildningen fokuserar på Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), internetrelaterade brott som haft en stark tillväxt de senaste åren, förhörsteknik, sjukdomsdiagnoser bland unga samt brottsofferstöd. För att öka trygghetskänslan i samhället måste mängdbrottsligheten minska. Sedan hösten 2008 har polisen emellertid uppmärksammat en ökning av bostadsinbrott i Stockholms län. Det är lägenhetsinbrotten som ökat och ökningen har skett i alla nordiska länder. Därför beslutade Polisen i Stockholms län under hösten att tillsätta särskilda team; ett i city, ett i norra delarna av länet och ett i söder, för att bekämpa bostadsinbrotten. Det brottsförebyggande arbetet intensifierades och polisen har i allt högre utsträckning börjat påverka externa parter såsom fastighetsägare och låsföretag att vidta förebyggande åtgärder. Brottsplatsundersökningar genomförs vid varje bostadsinbrott. Inbrottsteamen City, Nord och Syd ansvarar för sina respektive områden. Insatsen inleddes i början av november och redan samma månad kunde en inbrottsliga misstänkt för minst elva bostadsinbrott i länet gripas

7 Verksamheten Verksamheten Bekämpning av grov organiserad brottslighet är viktig eftersom den organiserade brottsligheten utgör ett hot mot demokratiska värden och det svenska välfärdssystemet. Grov organiserad brottslighet Polisen i Stockholms län omfattar åtta geografiska polismästardistrikt, operativa avdelningen med bland annat piket- och tunnelbanepolis, gränspolisavdelningen samt länskriminalpolisavdelningen med underrättelserotel, spaningsrotel och narkotikarotel. Fakta Polismyndigheten i Stockholms län I Stockholms län bor cirka invånare, en femtedel av landets befolkning. Här finns 29 procent av landets anmälda brott anmälda brott per invånare jämfört med i Skåne och i Västra Götaland. 31 december 2008 hade Polisen i Stockholms län anställda av dessa är poliser, varav 30 procent är kvinnor är civilanställda, 71 procent av dessa är kvinnor. Den grova organiserade brottsligheten är i regel baserad på nätverk och lojaliteter med komplexa hierarkier. Brottsverktygen är ofta modern teknologi och IT, vilket möjliggör för de kriminella att agera över geografiska gränser och samtidigt försvåra Polisens arbete och kartläggning. Polisen i Stockholms län ligger i framkant i landet med effektiva arbetsmetoder för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Arbetet går dels ut på riktade insatser mot särskilda personer och organisationer i samverkan med andra myndigheter, dels på att försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk. Bekämpning av grov organiserad brottslighet är viktig eftersom den organiserade brottsligheten utgör ett hot mot demokratiska värden och det svenska välfärdssystemet. I Stockholm är personerna ofta multikriminella och ägnar sig åt olika typer av brottslig verksamhet. Polisen i Stockholms län, Skatteverket, Tullen, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Finanspolisen och Åklagarmyndigheten har gemensamt samlat underrättelser i ett regionalt underrättelsecentrum, RUC, för att angripa den grova organiserade brottsligheten. Under året fördjupades kriminalunderrättelsearbetet, främst genom myndighetens projekt Nova. Läs med om Nova på sidan 24. Södertörns polismästardistrikt har en särskild sektion mot gängkriminalitet, SGI, som sedan en tid arbetar med myndigheter som exempelvis Kronofogdemyndigheten för utmätning av fordon. Metoden, som härstammar från polismyndigheter i andra länder, är effektiv för att motverka motivet till att ägna sig åt brottslighet och för att komma åt de kriminellas tillgångar. I Söderorts polismästardistrikt arbetar polisen med SYL, Söderortssatsningen mot livsstilskriminella. Polismästardistriktet arbetar efter en lista med ett antal personer som bevakas särskilt noga. Metoden går ut på att arbeta civilt med uppsökande inriktning. Som ett led i den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet fick länspolismästaren i Stockholm i början av 2009 ett utredningsuppdrag av regeringen som syftar till konkreta åtgärder för att motverka att ungdomar rekryteras till kriminalitet och samtidigt underlätta för dem som vill lämna sin kriminella livsstil. Myndigheter arbetar tillsammans mot brottslighet. De som ägnar sig åt brott är ofta multikriminella

8 Verksamheten Verksamheten Utbildning i bemötande sker kontinuerligt. Röster från några medarbetare I en stor myndighet som Polisen i Stockholms län sker mycket och medarbetarna är viktiga för att klara de åtaganden som finns. I myndigheten arbetar såväl civilanställda som poliser och nedan presenteras ett antal av de som medverkat till att utveckla arbetet under Service Serviceuppdraget omfattar flera områden till exempel utfärdande av pass, olika tillstånd, hantering av anmälningar med mera. För detta ska Polisen vara tillgänglig via flera kanaler, efter medborgarnas behov och efterfrågan. Ledorden för bemötandet och handläggningen i serviceärenden är; förtroendeskapande, korrekthet, professionalitet, trygghet samt situations- och individanpassat. Medborgarnas främsta kontaktpunkt med Polisen är dess servicefunktion. Polisen följer kontinuerligt upp tillgänglighet, svarstider och handläggningstider. Josef Pelle Passhandläggare i City polismästardistrikt. Zeynep Soysuren Studerar på Polishögskolan. Dan Dana Karim Polis i Södertälje polismästardistrikt. Annika Roos Ekonom på ekonomiavdelningen. Arbetet med konceptet 24 timmars-myndigheten och medborgarnas möjlighet att utföra tjänster via webbplatsen fortgick. Antalet anmälningar som gjordes via Internet ökade väsentligt under året. Sektionen för växel och telefoni har under året arbetat för att effektivisera arbetet. Utöver allmänheten och Polisen i Stockholms län betjänas även Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polishögskolan och Rikskriminalpolisen. Fakta växeln och passansökningar Cirka samtal per dygn, totalt 1,8 miljoner per år kommer in till växeln. Det är en ökning av antalet samtal med 11 procent sedan Id-kort och passansökningar behandlades 2008, vilket är en ökning med antal pass- och idkortsansökningar med 9,5 procent sedan Antalet pass- och id-kortsansökningar ökade med cirka tio procent 2008 jämfört med året innan. Jag började 2008 på passexpeditionen efter sju år som passkontrollant. Vi har mycket att göra och det känns att vi utför ett viktigt arbete och har möjlighet att göra det på ett vettigt sätt. Sökt till Polishögskolan efter att ha startat i projekt SPIRA hos Polisen i Södertälje. Mina två år som anställd i SPIRA-projektet i Södertälje har varit jättebra och det har gjort att jag vet vad jag ger mig in på och vad som väntar mig som polis. Det har gett mig en bra möjlighet att förbereda mig för utbildningen till polis. VÄXA-projektet där poliser i Södertälje är mentorer för unga killar för att ge positiva förebilder. Jag var intresserad eftersom själva idén var så positiv och det är ett så välbehövligt projekt. Personligen har det fört mig närmare barn och ungdomar som ur polisiär synvinkel befinner sig i riskzonen. Polisen i Stockholms län utmärks bland annat av sitt engagemang för ungdomar. Vi är engagerade på en nivå som gör att vi närmat oss ungdomar i utsatta områden på ett bra sätt. Framtagning av besparingspaketet för Polisen i Stockholms län tillsammans med ledningen. Det har varit ett delvis tufft år med samlade krafttag för ekonomin och det stora sparkravet för Polisen. I besparingspaketet 2009 ligger bland annat att vara restriktiva vid återbesättning av vakanser. Poliser kommer delvis att ersätta arrestvakter och väktare för ambassadbevakning. Endast vissa utbildningar kommer att genomföras och dessutom blir investeringarna färre jämfört med ett normalt år

9 Verksamheten Verksamheten Mattias Rönnbäck Pia Sjunnegård-Dahlbom Niklas Reuterwall Emil Söderström Cecilia Swärdh Håkan Olsson Marianne Öst Magnus Sallrot Brottsutredare i klottergruppen, operativa avdelningen. Biträdande chef vid City polismästardistrikt. Polis på det lokala poliskontoret i Hallunda, Södertörns polismästardistrikt. Telefonist i växeln, operativa avdelningen. Arbetsroterar vid piketen, operativa avdelningen. Vid tillståndsenheten, City polismästardistrikt med krogtillsyn, ordningsvakter och utlänningsärenden. Kommissarie för ordningsenheten i Roslagens polismästardistikt. Chef för kriminalenheten, Västerorts polismästardistrikt. Gick utbildning riktad speciellt till ungdomsutredare för att förbättra ungdomsutredningarna. Kommenderingschef vid IRAK-konferensen i maj där 1700 polisanställda inklusive förstärkning från övriga landet arbetade. Deltog i mångfaldsprojektet Ge och Ta för att öka förståelsen och kontakten mellan ungdomar och Polisen. Minskade den genomsnittliga svarstiden i växeln under 2008 från 53 sekunder till 22 sekunder. Sex kvinnor arbetsroterar ett år från och med september hos piketpolisen. Från september och tre månader fram gjordes en satsning för att få ut äldre erfarna poliser i yttre tjänst för att stötta yngre nyutexaminerade kollegor. En av de chefer inom Polisen i Stockholm som var med på den särskilda konferens som hålls för chefer. Insatsen mot bostadsinbrott startade i november. För mig var det en kick att få gå utbildningen för ungdomsutredare. Många bra föreläsare men också möjligheten att träffa och diskutera med andra. Utbildningen gav mig nya perspektiv på mitt arbete och ökade dessutom mitt nätverk så att jag nu bättre vet till vem eller vart man ska vända sig i olika frågor. Irak-konferensen är den största konferensen som myndigheten genomfört hittills och med bara fem veckors tid för förberedelser. Det lärde mig att ingenting är omöjligt. Irak-konferensen kunde genomföras utan incidenter. Att arbeta med detta var otroligt inspirerande. All personal tog ett stort ansvar och visade ett enormt engagemang. Den särskilda polistaktiken fungerade och vi var bra samtränade med kollegor från övriga landet. Ge och Ta-projektet handlar om själva mötet och det är nu ofta lättare att ta kontakt och bara kolla läget hos de ungdomar vi möter i jobbet. Man kan bara prata lite och det ska vara en naturlig del i arbetet. Vi märker skillnad hos många ungdomar vi möter efter att ungdomarna har träffat oss i en helt vanlig situation utan att det har hänt någonting är de mycket öppnare och lättsammare i sitt sätt mot oss. Det är svårt att säga säkert vad det beror på men det skulle kunna vara det att växeln fått ny sektionschef och nya gruppchefer under 2008 vilket gjort att personalen fått en nytändning som höjt arbetsmoralen för alla. Till polisens växel kommer mellan samtal per dygn och under kontorstid är det cirka 20 telefonister som svarar på samtalen. Sedan minskar samtalen och personalen successivt. Nattetid är det bara 2-3 telefonister som svarar. Jag har alltid varit intresserad av piketens arbetsuppgifter. Det är spännande att arbeta i farlig situation bland så duktiga poliser. Jag hade jobbat i 4,5 år och var placerad i Skärholmen när jag fick möjlighet att arbetsrotera vid piketen. Det har varit väldigt nyttigt för mig att komma hit. Jag trivs jättebra och det här har gett mig en unik inblick i piketens arbete. Jag har fått prova på mycket som man inte får uppleva som ordningspolis. Många som kommer ut från Polishögskolan får åka på tuffa jobb som fyllor, slagsmål, rån och självmord. Tanken var att vi äldre och mer erfarna poliser skulle ut för att hjälpa och stötta den unga kåren. De yngre kollegorna uppskattade att åka med oss gamla och vi så kallade erfarna hade också något att lära av de unga. Chefskonferensen var en dag med energi, bra föreläsare och ett tillfälle att få möta kollegor från hela länet. En riktig fullträff var också utställningen som visade upp intressanta verksamheter och superengagerade medarbetare. Det slog mig att det fanns mycket jag inte kände till fast jag jobbat i Stockholm många år. Ofta vänder vi blickarna utåt för att lära men lika viktigt är det att komma ihåg hur mycket kompetens som finns internt. Jag tycker att vi är duktiga på att förhålla oss till vår omvärld, vi ligger i framkant i många frågor och vi delar med oss av våra erfarenheter. Bostadsinbrott är ofta svårutredda för inbrottstjuvarna är snabba, lämnar sällan spår och rör sig snabbt över stora områden. Vår målsättning är långsiktig och handlar både om att synliggöra brottstypen liksom våra arbetsmetoder. En viktig fråga är till exempel hur vi snabbt sprider aktuell information. Vi vet att hitresta ligor står för många brott och vi satsar nu på att utveckla samarbetet med gränspolisen och tullen för att med deras hjälp profilera dessa personer innan ett brott har begåtts

10 Särskilda satsningar Särskilda satsningar Särskilda satsningar Inom ramen för de Särskilda satsningar som Polisen i Stockholms län bedriver finns brottsförebyggande åtgärder som är unika i Sverige. Under de kommande åren, med start 2009, ska Brottsförebyggande Rådet genomföra en oberoende utvärdering av satsningarna. I fokus för satsningarna ligger länets ungdomar och att förhindra att ungdomar dras in i kriminalitet. Grunden för de särskilda satsningarna är närpolisverksamheten och deras lokala poliskontor. För att förbättra kontakten med medborgarna i lokalsamhället ska poliserna vid det lokala poliskontoret arbeta synligt i de bostadsområden som de verkar i. Det 15:e lokala poliskontoret öppnade i Hovsjö i Södertälje kommun i maj Hovsjö är ytterligare ett område där det finns en lokal problembild och där den upplevda tryggheten bland de boende behöver öka. Under 2009 finns planer på att öppna ytterligare ett antal lokala poliskontor i Stockholms län. Lokala poliskontor Polisen i Stockholms län har sedan 2006 infört nya, lokala poliskontor på flera platser i länet. Med utökad närvaro runtom i länet skapas kontinuitet i det brottsförebyggande arbetet samtidigt som polisens arbete och dess representanter kan förankras hos lokalbefolkningen. Vid utgången av 2008 hade 15 nya poliskontor etablerats i länet och därmed avslutades den första etappen av nyetableringarna. Fler lokala poliskontor kommer att etableras i förortsområden under de kommande åren. Placeringen av nya poliskontor utgår från en sammanvägd problembild inom olika områden. Kriterier som utgör underlag för etablering är bland annat hög upplevd otrygghet, att området uppfattas negativt eller har en tydlig problembild kring till exempel ungdomskriminalitet eller ungdomar i riskzonen. För att förbättra kontakten med medborgarna i lokalsamhället ska poliserna vid det lokala poliskontoret arbeta synligt i de bostadsområden som de verkar i. I de områden där poliskontor etableras kräver polisen att ansvarig kommun samverkar och planerar åtgärder tillsammans med polisen. Medborgarmöten i regi av det lokala poliskontoret För att informera om polisens arbete samt inhämta synpunkter och idéer från allmänheten genomför polisen lokalt på flera håll så kallade medborgarmöten. Det övergripande syftet är att förbättra polisens samverkan med samhället och öka förtroendet för polisen. Mötena kan se olika ut. I november kom cirka 90 invånare från Nynäshamns kommun till möte i Folkets Hus för att utbyta åsikter och idéer med representanter från den lokala polisen. Sammanlagt kommer 14 möten att hållas i Södertörn under perioden I Jakobsberg började poliserna vid det lokala poliskontoret under 2008 att arbeta med så kallade streetbriefings en idé från en studieresa i England. Mötesformen innebär att enkelt bjuda in till möten ute i olika bostadsområden. På mötena finns såväl polisen, kommunen som det lokala bostadsbolaget för att ta emot synpunkter på hur tryggheten i området kan öka. Fakta lokala poliskontor Under 2008 öppnade det 15:e lokala poliskontoret i Stockholms län. Därmed finns det lokala poliskontor i: Bagarmossen Fisksätra Fittja Hallunda Hovsjö Husby Hässelby Gård Jakobsberg Jordbro Ronna Rågsved Skogås Skärholmen Tensta Vårby

11 Verksamheten Verksamheten Att synas bland ungdomar och att förklara varför polisen agerar som den gör i olika situationer är viktigt för att grundlägga ett förtroende för polisen och dess arbetsmetoder. Ungdomsråd Stockholms läns ungdomar uppmärksammas särskilt genom länspolismästarens och polismästarnas ungdomsråd. Syftet är att ta tillvara ungdomarnas erfarenhet och idéer för att bättre kunna arbeta polisiärt med att förhindra nyrekrytering till kriminella nätverk samt skapa dialog mellan polis och ungdomar. Länspolismästarens ungdomsråd startades 2005 och kännetecknas av en förtroendefull relation mellan deltagarna i rådet. Ungdomsråden består av ungdomar i åldern år som träffas fyra till sex gånger per år. I december 2008 möttes för första gången den andra kullen ungdomar som bestod av 21 ungdomar från olika delar av Stockholms län. Den första gruppen hade ett tiotal möten med länspolismästaren Med start 2006 upprättades även ungdomsråd i polismästardistrikten och vid utgången av 2008 hade samtliga distrikt med ett undantag ett ungdomsråd. I polismästarnas ungdomsråd deltar ungdomar, med olika bakgrund, ideellt. Ungdomarna rekryteras bland annat genom tidigare kontakter med polisen och med hjälp av föreståndare på fritidsgårdar och fältassistenter. Ungdomsråden bidrar i hög grad till det dagliga brottsförebyggande polisarbetet. Att synas bland ungdomar och att förklara varför Polisen agerar som den gör i olika situationer är viktigt för att grundlägga ett förtroende för polisen och dess arbetsmetoder. Samtidigt fångar Polismyndigheten upp trender bland ungdomar i det lokala samhället och får ungdomsrådets synpunkter på hur polisarbetet kan förbättras inom olika områden. Metoden för arbetet med ungdomsråden har dokumenterats och är på väg att implementeras i flera delar av Sverige. Biträdande polischefen i New York var under året i Stockholm för att besöka Stockholm Criminology Symposium. Symposiumet hade i år nyskapande polisarbete som tema. Biträdande polischefen träffade samtidigt Carin Götblad och blev intresserad av att utveckla Polisen i Stockholms läns arbete med ungdomsråd även i New York. Polisens bemötande avgör Bemötandefrågor är en väsentlig del i de diskussioner som förs i ungdomsråden. Just bemötandefrågor visualiserades under en eftermiddag, hösten 2008, genom ungdomsrådet i Citys försorg. Man använde sig av en teatergrupp som spelade upp olika scener med polis som ingrep mot ungdomar. Scenerna diskuterades sedan och förändrades av publiken utifrån efterföljande diskussioner. Från det att det första ungdomsrådet inrättades av länspolismästaren 2005 till ett möte med hennes nyinrättade ungdomsråd hösten 2008 påvisades positiva skillnader i ungdomars syn på polisen. Fler var betydligt positivare vid mötet 2008 till polisers bemötande och uttryck som polisen är trevlig och de pratar med oss än den åsikt som framfördes Fakta ungdomskriminalitet Miljön bland de kriminella ungdomsgängen i Sverige har blivit hårdare, och situationen i många städer och förorter är problematisk. Brottsligheten bland unga är starkt korrelerad med samhällsutvecklingen i övrigt. Ökad segregation och högt tempo, ofta med fokus på materiella tillgångar är några av de faktorer som påverkar ungdomsbrottsligheten. Den tekniska utvecklingen har bidragit med ett förändrat umgängessätt där Internet är en naturlig del i vardagen under uppväxtåren. Detta har ökat såväl ungdomars utsatthet för brott som deras möjlighet att begå brott. I ungdomsundersökningar framkommer även att tillgängligheten till narkotika ökar. Polisen fångar upp trender bland ungdomar och får ungdomars synpunkter genom ungdomsråden

12 Särskilda satsningar Särskilda satsningar Kontaktpoliser för skolor Genom kontaktpoliser för skolor vill Polisen i Stockholms län tillsammans med skolledning och socialtjänst bland annat skapa gemensamma rutiner för hantering av brott begångna i skolan eller på väg till och från skolan. Metoden ska skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skolan och lokalpolisen. Kontaktpolisverksamhet har funnits i länet under flera år och sedan hösten 2007 finns kontaktpoliser i varje polismästardistrikt. Ungefär skolor i Stockholms län, både grund- och gymnasieskolor, har en utvald polis de kan kontakta. Högstadie- och gymnasieskolor är prioriterade. Skolledning, skolpersonal, elever och föräldrar kan enkelt vända sig till skolans kontaktpolis när de har upplysningar, frågor eller funderingar som rör brott i skolan. Kontaktpoliserna har kunskap om och erfarenhet av det område där skolan i fråga ligger. Unga brottsoffer erbjuds stödsamtal på Stödcentrum. Kontakten med föräldrar utgör en viktig del i arbetet. Polisen håller efter behov möten med föräldrarna där de informerar om exempelvis droger, alkoholanvändning samt skadegörelse. Detta bidrar till en höjd medvetenhet kring den lokala problematiken och de åtgärder som behöver genomföras. Stödcentrum för unga brottsoffer I samverkan med Stockholms läns kommuners socialtjänst sker ett arbete för att stödja unga brottsoffer. Verksamheten, som sker i polisens lokaler, syftar till att ungdomar ska få kompetent hjälp och stöd för att bearbeta den kränkning som ett brott inneburit och förbereda för den fortsatta utredningen och en framtida rättegång. På Stödcentrum för unga brottsoffer erbjuds unga brottsoffer stödsamtal, praktisk hjälp vid myndighetskontakter, juridisk rådgivning och rättegångsstöd. Vittnen till brott kan också få stöd och hjälp. Stödcentrum erbjuder detta till brottsoffer under 18 år som drabbats av till exempel personrån, misshandel, våldtäkt eller olaga hot. Uppskattningsvis accepterar var tredje ungdom av de som erbjuds kontakt med stödcentrum hjälp. Juridikstudenter är på några platser kopplade till verksamheten, för att till exempel förklara hur rättsprocessen fungerar och förbereda ungdomarna på vad som förväntas av dem vid en domstolsförhandling. Sedan hösten 2008 finns det Stödcentrum i samtliga polismästardistrikt i Stockholms län. Samtidigt utvecklades arbetet med bättre strukturerade former för samarbete med hälso- och sjukvården. Till Stödcentrum finns medlingsverksamheten kopplad. Medling ska, enligt lag, erbjudas alla brottsoffer och unga gärningsmän. Detta är frivilligt för båda parter. Vid medling får de två parterna möjlighet att prata om händelsen tillsammans med utbildad stödpersonal. Många brottsoffer upplever det som en lättnad att få veta varför just de blev utsatta och det är vanligt att de får veta att det var av en ren slump. Utredningscentrum för unga gärningsmän En rapport i januari konstaterade att ungdomsutredningarna inte slutfördes enligt gällande lagstadgad tidsram. Under våren startade bland annat därför ett utredningscentrum för unga gärningsmän med inriktning att genom snabba reaktioner ingripa mot personer under 18 år som gjort sig skyldiga till brott. Syftet var att förhindra och tidigt upptäcka ungdomars brottslighet samt förkorta utredningsprocesserna hos polis och socialtjänst. Metoden innebär att den unge kallas till förhör inom 48 timmar från det att personen identifierats som gärningsman. Efter förhöret startar socialtjänsten sin utredning och de båda utredningarna drivs parallellt. Det gör att onödig byråkrati och väntetider minskas. I ett tidigt skede av projektet kunde positiva effekter som kortade utredningstider ses. Under 2009 är tanken att fler utredningscentrum ska starta i Stockholms län. Mentorprogrammet Växa Tillsammans med brandkåren startade Södertälje polismästardistrikt i oktober 2008 mentorprogrammet Växa. I samarbetet ingår även Södertälje kommuns ungdomstjänst. Syftet är att ge barn som är i riskzonen för att hamna snett en positiv vuxen förebild. Programmet som löper över ett år riktar sig till elever redan i årskurs sex för att nå barnen på ett tidigt stadium. Mentorerna bygger relationer till barnen, vägleder och ger möjliga lösningar på problem som kan uppstå. Perioden förväntas cirka 75 barn ingå i programmet och 15 mentorer som är poliser eller brandmän kommer att delta varje år. Poliser i Södertälje har blivit mentorer åt ungdomar

13 Särskilda satsningar Särskilda satsningar Nova Chefssamrådet är ett viktigt forum där vi chefer på hög nivå från många olika delar av samhället har möjlighet att direkt besluta i strategiska frågor utan lång handläggningstid och onödig byråkrati. I september 2003 beslutade länspolismästaren att inleda en myndighetsgemensam satsning för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Insatserna är underrättelsebaserade och omfattar alla distrikt och avdelningar. Syftet är att i högre utsträckning lagföra grovt kriminella vaneförbrytare (Nova-markerade) som kan fungera som inspirationskälla för ungdomar i riskzonen att rekryteras till kriminella nätverk. Listan med de Nova-markerade personerna revideras ständigt. Under första halvåret 2008 låg fokus på inhämtning av underrättelseinformation och metodutveckling av uttaget till Nova-listan. Genom att konfrontera och kontrollera de grovt kriminella får Polisen god underrättelseinformation. Även metoden med så kallad nolltolerans, att upptäcka och rapportera dessa individers mindre allvarliga brott, bidrar till att Polisen får möjlighet att upptäcka även de grova brotten. Underrättelseinformation visar att metoden har avhållande effekt på Nova-markerade individer. Målet för 2008 var att minst 25 personer skulle lagföras inom ramen för Nova. Detta mål har uppnåtts då 29 personer har lagförts under perioden. Myndighetsöverskridande samarbete är viktigt för att arbetet inom Nova ska fungera. Andra myndigheters kartläggning och insatser, såsom Ekobrottsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten, utgör underlag för arbetet. Under året ändrades lagstiftningen kring förverkande av brottsvinster, det vill säga att komma åt vinningen av brott. Med de nya reglerna för förverkande kan polisen inte bara ta stöldgods i beslag utan även gods som brottslingar köpt för pengar de kommit över genom brott. Michael Fetz, polismästare i Södertälje vinklar sättas in för att på ett tidigt stadium förhindra att en individ dras in i kriminalitet. Inom Polisen i Stockholms län används konceptet chefssamråd för att säkerställa ett gemensamt strategiskt angreppssätt mellan myndigheten och näringsliv inom det brottsförebyggande arbetet. Deltagare i chefssamråden är beslutsfattare inom rättskedjan, socialtjänsten, skola, sjukvård och näringsliv med flera. Under 2008 beslutade flera polismästardistrikt om tätare samarbeten inom ramen för chefssamråden. Exempelvis utökade Södertörns polismästardistrikt samarbetet med skolförvaltningarna för att förebygga våld i skolmiljön. Chefssamrådet i Södertälje består av representanter från polisen, kommunen, den största syrianska församlingen, rådmannen, chefsåklagaren, brandchefen samt representanter från det lokala näringslivet på Scania och Astra Zeneca var ett genombrottsår för volontärverksamheten som genomförde drygt 290 olika uppdrag och utbildade cirka 130 nya volontärer. nattvandringar, kampanjarbete m.m. Sedan satsningen startades 2003 har cirka 420 personer genomgått volontärutbildningen var ett genombrottsår för volontärverksamheten som genomförde drygt 290 olika uppdrag och utbildade cirka 130 nya volontärer. Uppdragen omfattade bland annat flera nattvandringar i olika distrikt, informationsspridning till boende i Salem inför de två demonstrationer i området i december, ett flertal antilangningskampanjer, dörrknackning med information om skydd mot inbrott, vittnesmål vid rättegångar och deltagande vid ungdomsfestivalen Ung08. Under 2009 ska volontärverksamheten utvidgas och även omfatta brottsofferstödjande verksamhet. I Västerort utvecklades volontärsatsningen under 2008 med verksamheten Polisens ungdomsvolontärer (15-17 år). Med ungdomsvolontärerna ska polisen skapa en bättre länk till och dialog med ungdomar i närområdet. Hässelby Gårds poliskontor var först ut med att starta verksamhet för ungdomsvolontärer. Förutom att hjälpa polisen att informera och bidra med kunskap kring ungdomar i området, ska ungdomsvolontärerna erbjudas en inblick i polisyrket och i förlängningen inspireras att söka till Polishögskolan. Lagstiftningen har tidigare hindrat polisen att använda volontärer i arbetet med brottsoffer eftersom de inte omfattats av sekretessregler och det inte har gått att göra en kontroll i belastningsregistret av blivande volontärer. Det är nu ändrat. Stödtelefonen Nattknappen Under hösten 2008 startades stödtelefonen Nattknappen för att öka tryggheten bland människor som rör sig i Stockholms innerstad på helgkvällar och nätter. Chefssamråd De som ringer får prata och hålla telefonkontakt med en av polisens volontärer tills personen är på en plats där han/hon känner sig trygg. Chefsamråd finns i samtliga polismästardistrikt samt från och med 2008 också hos gränspolisavdelningen. Totalt finns nio chefssamråd i myndigheten. Samverkan och gemensam planering med andra myndigheter och samhällskrafter är avgörande för ett effektivt brottsförebyggande arbete. Då kan parallella insatser med flera infalls- Deltagare i chefssamråden är beslutsfattare inom rättskedjan, socialtjänsten, skola, sjukvård och näringsliv med flera. Volontärverksamheten syftar till att knyta närmare kontakter mellan polisen och lokalsamhället för att förebygga brottslighet. Idag är volontärverksamheten en permanent del av polisverksamheten i Stockholms län. Volontärerna utför inga polisiära uppdrag, utan har till uppgift att sprida information och bevaka närområdet genom exempelvis Hittills har ett 30-tal av volontärerna utbildats för att ta emot samtalen. I en webbundersökning som kvällstidningen Expressen genomförde svarade 81,4 procent att det skulle kännas tryggt att samtala med någon från Nattknappen på vägen hem

14 Särskilda satsningar Särskilda satsningar Kameraövervakning är ett viktigt kompletterande verktyg till de mobila poliskontoren för att effektivt förhindra och förbättra förutsättningarna att utreda våldsbrott. Under 2008 utsågs mobila poliskontor till det bästa brottsförebyggande projektet i Sverige och uttogs att delta vid den europeiska tävlingen European Crime Prevention Awards vars syfte är att sprida kunskap om framgångsrika brottsförebyggande projekt. Mobila poliskontor Kameraprojektet En ny metod för att förebygga och beivra brott i centrala Stockholm är det så kallade Kameraprojektet. I november 2008 godkände Kammarrätten i Stockholm att polismyndigheten nattetid kameraövervakar två utvalda platser, Stureplan och Medborgarplatsen, med sju respektive nio kameror på vardera plats. Konceptet mobila poliskontor är en del i myndighetens arbete med att öka synligheten och bli mer tillgänglig för allmänheten för att uppnå det övergripande målet om ökad trygghet. De mobila poliskontoren som består av polismärkta husbilar med särskild utrustning har använts sedan Platser och närvaro för de mobila poliskontoren väljs ut utifrån ett antal definierade kriterier, framförallt prioriteras platser där brottskoncentrationen är särskilt hög vid vissa tidpunkter på dygnet. Arbetet utvärderas löpande och våldsbrotten i de utvalda områdena har minskat med drygt 30 procent samtidigt som allmänheten i enkätundersökningar uppgett att de upplever betydligt större trygghet i områdena. Fakta mobila kontor Kring Stureplan och Medborgarplatsen är nöjeslivet omfattande, stora folkmassor i rörelse och alkoholkonsumtionen hög. Sammantaget leder detta till en kraftigt ökad brottslighet nattetid. Polisen i City polismästardistrikt har länge arbetat med en bredd av förebyggande insatser som mobila poliskontor, ökad krogtillsyn, utbildning av restaurangpersonal, med mera för att komma tillrätta med brottsligheten. Även om framsteg gjorts är brottsligheten på dessa platser alltjämt hög. De mobila poliskontoren har sedan starten funnits på Stureplan och Medborgarplatsen varje fredags- och lördagskväll. Under 2008 utökades verksamheten till att omfatta även Roslagens polismästardistrikt och vissa delar i Söderort. I Roslagen förflyttades mobila poliskontor runt där olika evenemang under sommarmånaderna samlade stora folkmassor. De mobila poliskontoren finns på plats: Stureplan: Fredag och lördag Medborgarplatsen: Fredag och lördag Kameraövervakningen är ett viktigt kompletterande verktyg till de mobila poliskontoren för att effektivt förhindra, och förbättra förutsättningarna att utreda, våldsbrott på särskilt utsatta platser. Kammarrättens dom har emellertid överklagats av Justitiekanslern och frågan kommer att prövas slutligt av Regeringsrätten. Polisen har länge arbetat med en bredd av förebyggande insatser som mobila poliskontor, ökad krogtillsyn, utbildning av restaurangpersonal, med mera för att komma tillrätta med brottsligheten