Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Transkript

1 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer AA /10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan Arbetet med samverkansinriktningen Bakom beslutet att ta fram en gemensam samverkansinriktning för Sydsamverkan ligger länspolismästarnas målbild att polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län tillsammans är starkare än summan av de enskilda polismyndigheterna var för sig genom att samarbeta effektiviserar vi vår verksamhet och frigör därmed resurser till kärnverksamheten. Arbetet med samverkansinriktningen har bedrivits av Sydsamverkans sekretariat och beslutats av Sydsamverkans ledningsgrupp, som på arbetsgivarsidan består av polismyndigheternas länspolismästare och på arbetstagarsidan av myndigheternas utsedda fackliga representanter. I inriktningen tydliggörs myndigheternas gemensamma prioriteringar och mål för perioden. Prioriteringarna utgår i sin tur från statsmakternas mål och riktlinjer för Polisens verksamhet. Regeringen har inför verksamhetsåret gett Polisen i uppgift att minska skillnaderna i resultat mellan myndigheterna. Medborgarna har rätt att kräva en mer likvärdig polisverksamhet oavsett var de bor. Att tillsammans inom Sydsamverkan arbeta för att minska skillnaderna mellan myndigheterna, är ett bra sätt att åstadkomma ett generellt starkare resultat i en myndighet - genom att lära av framgångsrika metoder som polisanställda vid någon annan myndighet har utvecklat. 2 Gemensam samverkansinriktning Samverkansinriktningen anger främst de strategiska inriktningar som behövs för utvecklingssamarbetet inom Sydsamverkan där kärnverksamheten och de operativa frågorna står i centrum. En fokusering på de polisoperativa frågorna innebär emellertid inte att allt utvecklingsarbete enbart omfattar kärnverksamheten. Ett förändringsarbete av administrativ karaktär är många gånger en förutsättning för utvecklingen av den operativa polisverksamheten. En aktuell och viktig fråga för såväl synlighet som för Polisens förmåga att klara sitt uppdrag i stort är till exempel att fortsätta gemensamt utveckla de IT-baserade verksamhetsstöden.

2 Samverkansinriktningen är övergripande och beskriver de större gemensamma utvecklingsområdena för Sydsamverkan för Dessa utvecklingsområden är, utan inbördes ordning, följande strategiska inriktningar och gemensamma operativa mål: Strategiska inriktningar Lokalt förankrat polisarbete Lokalt förankrat polisarbete är basen i polisverksamheten inom Sydsamverkan. Det är i lokalsamhället som Polisen bäst, genom samverkan med andra myndigheter och organisationer, kan påverka brottsligheten. För att denna samverkan ska bli framgångsrik måste det finnas lokalt förankrad polisverksamhet. De nya poliser som tillförs polismyndigheterna inom Sydsamverkan under 2010 ska främst tillföras denna verksamhet. Mängdbrottslighet Med mängdbrottslighet avses alla brott där Polisen är förundersökningsledare t.ex. misshandel, personrån, inbrottsstölder, övriga tillgreppsbrott och skadegörelsebrott. Mängdbrotten utgör den övervägande delen av den totala brottsligheten. Syftet med Polisens satsning mot mängdbrottsligheten är att öka myndigheternas grundläggande förmåga att bekämpa brott. Grunden för detta arbete är att öka kvaliteten och effektiviteten i polisarbetet genom att gemensamt utveckla modellerna för ledning och styrning av det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Den strategiska inriktningen mot ökad brottssamordning är prioriterad, liksom inriktningen att stärka den polisiära förundersökningen och attityden att samtliga poliser är brottsutredare oavsett funktion. En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den kriminalitet som riktar sig mot människors liv och hälsa. När det gäller våld i offentlig miljö kan en stor del av det anmälda våldet hänföras till specifika tider och platser där människor möts i samband med alkoholintag. Den planlagda linjeverksamheten ska under verksamhetsåret spegla denna problembild. Organiserad och systemhotande brottslighet Organiserad och systemhotande brottslighet ska med kraft varaktigt bekämpas. Denna brottslighet utgör ett allvarligt samhällsproblem i södra Sverige. Polisen måste i samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter utveckla förmågan att dels eliminera de kriminella nätverk som ligger bakom denna form av brottslighet och dels långsiktigt försvåra möjligheterna för nyrekrytering till dessa grupperingar. Sydsamverkans gemensamma kriminalunderrättelsetjänst (SAMOKUT) spelar i detta sammanhang en viktig roll. Ett mönster för den organiserade brottsligheten är att kriminella personer agerar på den legala marknaden över länsgränserna genom att till exempel äga företag som kan användas för att dölja eller främja brottslighet. I det regionala underrättelsecentrat (RUC) samarbetar Polisen med ett antal olika myndigheter i att kartlägga och ta fram underlag för operativa åtgärder i syfte att bekämpa ekorelaterad brottslighet som bedrivs i organiserad form eller i förening med organiserad brottslighet. Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska medverka till att genomföra lokala och regionala insatser som beslutas av den Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG). De nybildade så kallade BRAVO- grupperna har redan spelat en viktig roll i arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten inom Sydsamverkan. 2

3 BRAVO- grupperna är ett viktigt verktyg för ROLG och kan sättas in över hela samverkansområdet. Samtliga polismyndigheter inom Sydsamverkan ska senast under verksamhetsåret 2010 ha inrättat operativa BRAVO-grupper inom sina respektive organisationer. Narkotikabrottslighet Den gemensamma synen på narkotikabrottsligheten är att den ska bekämpas på alla nivåer från den grova och organiserade till gatulangningsnivå. De operativa cheferna inom respektive polismyndighet ska se till att ett dokumenterat samarbete fortgår inom narkotikabekämpningens olika grenar. För att öka effektiviteten i spaningsarbetet, ska enhetscheferna inom Sydsamverkan i ökad omfattning samverka över länsgränserna. Även missbruk av dopningspreparat är ett växande gemensamt problem inom regionen. Unga män som börjar använda androgena steroider löper en dramatiskt ökad risk för att fastna i kriminalitet och i ett omfattande missbruk av andra läkemedel och narkotika. Ungdomar och brott Förändringar i ungdomspopulationen har en omfattande påverkan på de krav som ställs på samhället och rättsväsendet. Beroende på vilken ålder de stora ungdomskullarna befinner sig i kommer omfattningen och karaktären på ungdomsbrottsligheten att förändras. Ungdomar fortsätter i stor utsträckning att begå brott med hjälp av mobiltelefoner och Internet, vilket innebär att många ungdomar blir brottsoffer i sitt eget hem. Exempel på brott är hot, övergrepp i rättssak, utpressning och allvarliga kränkningar som i vissa fall riskeras att trappas upp till grova våldsbrott. Berusningsdrickandet bland unga utgör inte bara en risk för att utsättas för våld utan även en ökad risk för att utsätta någon annan för brott. Det är inte ovanligt att ungdomar är gärningsmän och offer i samma brottsutredning. Det finns också ett välkänt samband mellan frekvent berusningsdrickande och narkotikaerfarenheter. Styrningen av det operativa polisarbetet med förbättrade rutiner, arbetssätt och kompetens är viktiga faktorer för att nå framgång i utredningar där ungdomar misstänks för brott. Enligt lagen (1964:167) om unga lagöverträdare ska ungdomsbrottsutredningar hanteras särskilt skyndsamt och lagstiftaren har angett ett antal tidsfrister som myndigheterna ska hålla. För att kunna leva upp till dessa tidsfrister måste formerna för samverkan mellan polis, åklagare och socialtjänst utvecklas ytterligare. I avvaktan på nationella utbildningsinsatser på området kommer myndigheterna inom Sydsamverkan att genomföra regionala utbildningsinsatser för bland annat myndigheternas ungdomsutredare. Migration och rörlighet över gränserna Att inom Sydsamverkan öka och integrera den inre gränskontrollen i det vardagliga polisarbetet är nödvändigt. I ett brottsförebyggande perspektiv är det angeläget att förhindra den brottslighet som utövas av kriminella personer med tillfällig vistelse i landet. Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska tillsammans och var för sig öka antalet inre utlänningskontroller i syfte att inhämta kriminalunderrättelser, förhindra kriminalitet samt underlätta verkställigheter av fattade avvisnings/utvisningsbeslut. Brottsofferarbete Polisens arbete med brottsofferfrågor ska leda till att brottsoffret stärks i rättsprocessen. Brottsoffrets grundläggande rättigheter och behov ska tillvaratas. Denna inriktning omfattar allt polisiärt arbete med brottsoffer. Med brottsoffer avses fysiska personer som utsatts för brott men även indirekta offer, till exempel barn som växer upp i 3

4 våldets närhet. Brottsoffersamordning, våld som riktas mot kvinnor och barn och personsäkerhetsarbetet är särskilt viktiga delar av detta område. Stöd till brottsoffren ska ges genom hela rättskedjan. Myndigheterna inom Sydsamverkan ska under 2010 tillsammans kvalitetssäkra att det lokala brottsofferarbetet bedrivs i enlighet med de nationella strategierna. Trafiksäkerhetsarbete Den strategiska inriktningen för arbetet inom Sydsamverkan ska syfta till att öka tryggheten i trafiken genom att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade. Det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet ska i huvudsak omfatta tre områden: Likvärdig verksamhet inom hela Sydsamverkan Regionala samordnade aktioner Trafikinsatserna ska vara en del av Polisens totala brottsbekämpning Att utveckla trafikövervakningen till ett trafiksäkerhetsarbete innebär bland annat att även arbeta förebyggande. Fler trafikolyckor och trafikbrott kan förebyggas genom ett mer problemorienterat och underrättelsebaserat arbete. För att få effektivitet i trafiksäkerhetsarbetet och verkställa den omfattning av kontroller och rapportmängder som krävs, ska alla poliser i yttre tjänst delta. Inom ramen för arbetet med den nationella trafiksäkerhetsstrategi planeras ett antal nationella och EU-samordnade trafiksäkerhetsbefrämjande insatser. Utöver dessa satsningar ankommer det på Regionala operativa ledningsgruppen att besluta om ett antal regionalt samordnade aktioner. Krisberedskap Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska ha en väl avvägd förmåga att hantera kriser som kan inträffa och som kan få stora konsekvenser för medborgarna. Polisen ska lokalt och regionalt ha en god förmåga att mobilisera gemensamma resurser och skapa förutsättningar för en uthållig hantering av en uppkommen kris. De sju samverkansområdena i riket, varav Sydsamverkan utgör ett, har idag ett nationellt krav på sig att nära samarbeta kring krisberedskapen och att till Rikspolisstyrelsen redovisa gemensamma regionala handlingsplaner. Med hänsyn till detta krav ansvarar myndigheternas operativa chefer tillsammans för att en gemensam årlig krisberedskapsplan tas fram. Gemensam omvärldsanalys Södra Sverige har för närvarande en befolkningstillväxt som är klart över riksgenomsnittet. Mot bakgrund av den prognostiserade befolkningsutvecklingen går det att förvänta sig en ökning av antalet anmälda brott. En gemensam omvärldsanalys avseende demografi, infrastruktur och brottsutveckling mm ska tas fram av polismyndigheternas underrättelsetjänst. Trygghetsmätningar Återkommande trygghetsmätningar ska utgöra grunden för gemensamma problembilder vid diskussioner mellan Polisen och kommunerna inom Sydsamverkan. En projekt- och finansieringsplan för de kommande årens gemensamma trygghetsundersökningar ska tas fram. Avsikten med att genomföra trygghetsundersökningar framöver är bland annat att undersöka om effektiviteten i Polisens brottsförebyggande arbete ökar om den operativa styrningen i ökad omfattning sker ur ett medborgarperspektiv. Kunskap om medborgarnas utsatthet för brott ska inhämtas genom lokala mätningar av trygghetssituationen. Därefter ska 4

5 undersökas om utsattheten för brott minskar och tryggheten ökar i mätområdena om polisinsatser genomförs med hjälp av den inhämtade informationen. Miljöarbetet Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska fortsätta gemensamt bedriva ett metodiskt miljöledningsarbete som integrerar miljöhänsyn i verksamheten så att myndigheterna beaktar verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. Gemensam handlingsplan för mångfald och likabehandling Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska gemensamt ta fram en handlingsplan för mångfald och likabehandling utifrån den nya diskrimineringslagstiftningen. Handlingsplanen ska syfta till att förbättra polismyndigheternas mångfalds-, jämställdhets-, likabehandlingsarbete. Myndigheterna ska utvecklas till föredömligt jämställda arbetsplatser med ökad tillgänglighet och mångfald. Regionalt kompetensutvecklingscentrum Ett gemensamt virtuellt kompetensutvecklingscentrum inom Sydsamverkan bedöms ge stora effektivitets- och samordningsvinster över länsgränserna. Bland annat ges möjligheter till att kunna använda gemensamma instruktörer via en gemensam instruktörspol (instruktörsdatabas). Målbilden för processen är att ett gemensamt virtuellt kompetensutvecklingscentrum ska kunna fungera fullt ut i början av verksamhetsåret Egenkontrollverksamhet En gemensam egenkontrollplan ska tas fram av polismyndigheterna för genomförande under Såväl planen som den årliga uppföljningen av inspektionsverksamheten ska föredras Sydsamverkans ledningsgrupp. En gemensam inspektionsgrupp från polismyndigheterna i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län ska inspektera Skåne och tvärt om. Gemensamma resultatdialoger Även om resultatet som helhet inom Sydsamverkan vid en nationell jämförelse är bra, är det problematiskt att myndigheternas resultat i vissa delar är alltför varierande. Sett ur ett medborgarperspektiv har allmänheten rätt att kräva en jämn och hög kvalité på polisverksamhet oavsett var de bor. Verksamheten som helhet kan förbättras inom Sydsamverkan om myndigheterna i än högre grad än idag lär av varandra, drar nytta av varandras styrkor och lär av varandras svagheter. Navet för en sådan lärande process är uppföljning och utvärdering. I detta arbete har Polismyndigheten i Kronobergs län för närvarande ett uppdrag av ledningsgruppen att för Sydsamverkan under 2010 ta fram en ny modell för resultatdialoger. De framtida gemensamma dialogerna ska ha fokus mot en lärande modell erfarenhetsdialoger där olika exempel på polisverksamhet lyfts fram inom regionen. Dialogerna ska bygga på positiva och negativa erfarenheter enligt i huvudsak följande struktur: Det här har vi lyckats bra med Den här metoden fungerar (utarbetad och beprövad erfarenhet) Det här verkar lovande Metoden är inte tillräckligt evidensbaserad, men ser lovande ut Det här blev mindre bra Här hamnade vi fel av olika orsaker och vår utvärdering/analys visar Under verksamhetsåret ska minst en gemensam resultatdialog genomföras. Ordförandemyndigheten (Skåne) ansvarar för att arrangera dialogerna. 5

6 Gemensamma operativa mål Förutom de strategiska inriktningarna har polisstyrelserna inom Sydsamverkan beslutat att det inom regionen ska finnas ett antal långsiktiga operativa mål som ska vara gemensamma för samtliga myndigheter. Målen är framtagna av den Regionala operativa ledningsgruppen. De operativa målen är: Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska utarbeta och införa en gemensam och enhetlig metod för att förebygga och utreda våldsbrott i nöjesmiljöer Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska utarbeta och införa en gemensam och enhetlig metod för att förebygga upprepad utsatthet för våldsbrott Polismyndigheterna inom Sydsamverkan ska genomföra gemensamma planlagda och underrättelseledda insatser som riktas mot - gränsöverskridande mängdbrottslighet som utförs på ett organiserat sätt, t.ex. bostadsinbrott och inbrottsstölder i fordon - narkotika och alkoholinförsel via hamnar och via Öresundsbron - trafiknykterhetsbrott Målen finns med som en stående punkt på dagordningen vid Regionala operativa ledningsgruppens möten. De operativa cheferna ansvarar för att insatserna följs upp. Under 2010 ska antalet gemensamma operativa insatserna öka. 3 Verksamhetsredovisning till polisstyrelserna Polismyndigheterna ska genom en årlig verksamhetsredovisning och resultatuppföljning till Polisstyrelserna rapportera Sydsamverkans gemensamma resultat för det föregående verksamhetsåret. Verksamhetsredovisningen ska i första hand följa upp Samverkansinriktningen, men även annat utvecklingssamarbete som ledningsgruppen finner angeläget ska redovisas. 4 Översikt Inom Sydsamverkan pågår ett omfattande långsiktigt gemensamt utvecklingsarbete, som av utrymmesskäl inte kan beskrivas i detta inriktningsdokument. Sydsamverkans ledningsgrupp har fattat beslut om ett antal prioriterade utvecklingsområden på såväl lång som på kort sikt. Inom det gemensamma sekretariatet har, i samverkan med de fyra polismyndigheterna, tre utvecklingsplaner tagits fram uppdelade på processerna Brottsförebyggande (BF), Utredning och lagföring (UL) och Service (SE). Utvecklingsplanerna är att betrakta som levande dokument med kontinuerlig uppföljning och redovisning. Planerna har en utvecklingshorisont fram till 2012, vilket sammanfaller med gällande nationella planeringsförutsättningar för Polisen. Utvecklingsplanerna finns publicerade på Intrapolis (Sydsamverkan) och omfattar för närvarande ett tjugotal prioriterade utvecklingsområden i form av bland annat projekt och aktiviteter. På Intrapolis återfinns också Sydsamverkans ledningsgruppsprotokoll samt den årliga verksamhetsberättelsen. 6

7 Samarbetet mellan våra fyra myndigheter bygger på kunskapen om, som det utrycks i vår gemensamma målbild, att vi inom Sydsamverkan tillsammans är starkare än summan av de enskilda polismyndigheterna var för sig. Genom att samarbeta kring ovannämnda verksamhetsområden, effektiviserar vi vår verksamhet och frigör därmed resurser till kärnverksamheten. SYDSAMVERKAN Eva Årestad Radner Anders Kjaersgaard Per Svartz Lars-Göran Carlsson 7