Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.

Transkript

1 POLISASPIRANTPOLICY DATUM: DIARIENR: A /05 PERSONALENHETEN Policy beträffande polisaspiranter (Syfte, mål och innehåll enligt nationell plan samt lokala tillägg med inspiration från bl a Polismyndigheterna i Stockholms, Hallands och Södermanlands län). 1. Inledning Grundutbildningen till polis består av två års studier vid Polisprogrammet och sex månaders aspirantutbildning. Rikspolisstyrelsen genomför, i egen regi eller genom uppdragsutbildning, Polisprogrammet. Polismyndigheterna ansvarar för och genomför aspirantutbildning. Vid Polismyndigheten i Kalmar län är aspiranthandledning en viktig och prioriterad verksamhet. Vår grundsyn är att praktiktjänstgöringen för polisaspiranter i myndigheten är ett viktigt led i den polisstuderandes utbildning och ska ligga till grund för bedömningen av polisaspirantens lämplighet för polisyrket. 2. Anställning En polisaspirant anställs genom beslut av polismyndigheten eller Rikspolisstyrelsen. Anställning som polisaspirant ska gälla tills vidare, dock längst tills dess att aspiranten har fullgjort sin praktikutbildning. Polisförordningen (1998:1558) 6 kap. 6. Behörig att anställas som polisaspirant är den som genomgått polisprogrammet med godkänt resultat vid Polishögskolan eller polisutbildningen i Växjö respektive Umeå. Polisförordningen (1998:1558) 6 kap. 9. Polisaspirant som efter avlagd polisexamen fullgör praktikutbildning anses endast vara polis under sin tjänstgöringstid med det ansvar, den skyldighet och befogenhet som följer av detta. Polisförordningen (1998:1558) 1 kap. 4 p. 2. Polismyndigheten eller Rikspolisstyrelsen får utan ansökningsförfarande besluta om anställning av en färdigutbildad polisaspirant som polisassistent vid polismyndigheten. Polisförordningen (1998:1558) 6 kap. 6. Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten. 3. Syfte Praktikutbildningen syftar till att aspiranten ska utveckla sin kompetens genom att under handledning omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt handlande. Vidare syftar utbildningen till att aspiranten ska utveckla sin yrkesidentitet och ett professionellt förhållningssätt i polisarbetet och till polisens roll i samhället. 1

2 4. Mål Efter genomförd aspirantutbildning ska aspiranten: Förstå polisens roll i samhället och sitt eget uppdrag. Känna till sina svagheter och styrkor för att vara trygg i yrkesrollen. Självständigt kunna arbeta som polis. 5. Handledning Varje polisaspirant ska få en handledare som genomgått och godkänts vid Polishögskolans aspiranthandledarutbildning alternativt motsvarande utbildning genomförd vid polisutbildningen i Växjö eller Umeå. Särskilda krav ställs på handledaren: Minst tre års välmeriterad yrkespraktik. Dela polismyndighetens syn i grundläggande policyfrågor. Vara objektiv. Kunna ge och ta konstruktiv feedback. Ha ett verkligt intresse för uppdraget och pedagogisk fallenhet. Ha ett etiskt korrekt förhållningssätt och vara en god förebild. Handledaren ska endast ha handledaransvar för en aspirant åt gången. Fördelningen av handledare ska vara klar minst tre månader innan aspirantutbildningen påbörjas. Handledningskontrakt ska upprättas mellan handledare och aspirant och redovisas till Personalenheten där de diarieförs och läggs i personakt. Handledaren ska tillsammans med aspiranten utforma aspirantutbildningens innehåll och upplägg. Programmet ska utgå från aspirantens behov i förhållande till målen med utbildningen och kan därmed efter att handledaren och aspiranten identifierat aspirantens styrkor och svagheter komma att justeras under utbildningens gång. Vid planeringen av aspirantutbildningen ska handledaren engagera instruktörer på de enheter där han/hon själv inte tjänstgör. Aspiranthandledaren ska ha stort inflytande över valet av instruktör och ska sträva efter att instruktören är lämplig för uppgiften. Viktigt är dock att handledaren först tar kontakt med och får ok från chefen för den enhet där den tänkta instruktören arbetar. Utgångspunkten är att i första hand låta utbildade aspiranthandledare fungera som instruktörer. Det åligger handledaren att lämna information om uppdraget till instruktör för aspirant och det ställs krav på täta kontakter mellan aspiranthandledare, instruktör och polisaspirant under utbildningens gång. Vid den egna enheten ska i första hand handledaren själv fungera som instruktör och om det är möjligt läggs denna period i början av aspirantutbildningen eftersom aspirant och handledare då får goda möjligheter att i ett tidigt skede lära känna varandra. Handledning av polisaspirant ska vara kompetent och ske genom ett nära samarbete mellan handledaren och den handledde. Handledningen är en pedagogisk metod där handledare och aspirant möts i samtal för att bearbeta och reflektera över situationer och problem som de möter under praktiktiden. Handledaren ska uppträda som en intresserad hjälpare och entusiasmera aspiranten till egna reflektioner och problemlösningar. De råd som ges ska betraktas som förslag så att aspiranten i möjligaste mån på egen hand kommer fram till lösningar på olika problem/svårigheter som denne kan ställas inför. 6. Innehåll 6.1 Introduktion Insikt i aspirantutbildningens utformning och kunskap om myndighetens roll och arbetssätt. Slutande av ömsesidiga överenskommelser ( kontrakt ). Genomgång av aspirantutbildningens upplägg, innehåll och mål. Den sociala strukturen och brottssituationen i lokalsamhället. Polismyndighetens organisation, nyckelfunktioner och särskilda enheter. Personaladministrativa frågor. Arbetsordning och delegation. 2

3 6.2 Brottsutredning Fördjupad kunskap om brottsutredning genom utredning av brott med frihetsberövad från gripande till häktning. Förhör med målsägande, vittnen och misstänkt. Betydelsen av bevissäkring och bevisvärdering. Brottsofferhantering. Åklagarkontakter. Vikten av adekvata förstahandsåtgärder. 6.3 Trafik Fördjupad kunskap om och insikt i betydelsen av myndighetens roll i trafiksäkerhetsarbetet. Tjänstebilen som arbetsredskap. Rollen som förebild i trafiken. Tillämpning av trafiklagstiftningen genom utfärdande av ordningsbot och primärrapporter. Utryckningsförarutbildning. (Ej enligt nationell plan). 6.4 Ordning och säkerhet Fördjupad kunskap om den händelsestyrda och riktade verksamheten. LKC:s funktion och roll. Ordningshållning. Möte med kulturer. Droger och missbruk. Ungdomar. Socialt utsatta. Psykiskt sjuka. 6.5 Brottsförebyggande arbete Fördjupad kunskap och förståelse om, samt delaktighet i, det brottsförebyggande arbetet och samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det innehåll som presenteras under respektive rubrik kan tillgodoses på olika enheter vid myndigheten och ska ses som riktlinjer och en målsättning snarare än absoluta krav. 7. Bedömning av aspiranten under praktikutbildningen Handledaren ska kontinuerligt bedöma aspirantens förmåga och utveckling av kunskaper och färdigheter och ska genom regelbundna och uppföljande samtal (handledarsamtal) fortlöpande dokumentera hur praktikutbildningen fortskrider. Handledarsamtalen ska prioriteras och ske kontinuerligt och normalt sett under ordinarie arbetstid för både handledare och aspirant. Bedömningsunderlag ska upprättas vid minst tre tillfällen under praktiktiden och redovisas till Personalenheten som vid praktikutbildningens slut ser till att dessa läggs i aspirantens personakt. Dessa bedömningar utgör underlag för det fortsatta arbetet och ska främst ses som ett instrument som främjar lärandet. Om sådana brister/svagheter framkommer som utgör en risk för att aspiranten inte kan bli godkänd under aspirantutbildningen ska följande rutiner tillämpas: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Samråd sker med Personalenheten. Aspirant och handledare upprättar en särskild handlingsplan som delges Personalenheten och som beskriver vad som behöver åtgärdas, hur och inom vilken tidsram. Om problem kvarstår informeras ledning och facklig representant. Dessa ska hjälpa aspirant och handledare att skapa en ny handlingsplan för att nå den givna målbilden. Beslut om förlängning av praktikperioden fattas av personaldirektören 3

4 efter samråd med aspirantansvarig, handledare och facklig representant. I protokollet ska klart framgå grunden för beslutet. Steg 4 Om aspiranten inte kan godkännas efter praktikutbildningen, fattar länspolismästaren beslut om detta i samråd med personaldirektör, handledare och facklig representant. Protokoll upprättas. 8. Slutbedömning Den slutliga bedömningen ska vara en sammanvägning av hela praktikutbildningen där särskild vikt ska läggas vid aspirantens förhållningssätt till andra människor och där aspirantens kunskaper och färdigheter prövas mot utbildningens syften och mål. Senast 14 dagar före praktikutbildningens slut ska handledaren upprätta och till Personalenheten redovisa en sammanfattande bedömning där det framgår om aspiranten blivit godkänd eller underkänd enligt handledaren. Länspolismästaren fattar därefter beslut om godkännande/underkännande av polisaspiranten och polismyndigheten utfärdar intyg med betyget Godkänd aspirantutbildning/lämplig för polisyrket eller Icke godkänd/icke lämplig. Information om eventuellt icke godkännande bör lämnas till aspirant minst en månad innan praktikutbildningens slut. För att uppnå godkänd aspirantutbildning krävs det att aspiranten fullgjort hela sin aspi rantutbildning vid Polismyndigheten i Kalmar län. 9. Tidsregistrering Aspirantens tjänstgöringstid registreras på de tjänstgöringslistor som personalplanerare för respektive enhet upprättar för all personal. Tjänstgöring sker enligt instruktörens/handledarens arbetstid. I de fall övertids- eller annan ersättning ska utgå krävs attest av därmed berättigad chef. Inga avstämningar sker för aspiranterna vid byte mellan avdelningar, dock måste den veckovila som krävs erhållas. Vid enheter med periodplanerad arbetstid, bör instruktören/handledaren planera en ordinär arbetsvecka så att aspiranten tjänstgör rätt antal timmar. 10. Resurs och övertidstjänstgöring En polisaspirant är under utbildning och ska inte räknas som en resurs eller ingå i numerär för beräkning av s k minimibemanning. Polisaspirantens tjänstgöring ska planeras så att den sker under överinseende av handledare eller utsedd instruktör. Då en polisaspirant inte ska ses som en resurs ska denne i normalfallet inte heller arbeta övertid. Kan polisaspiranten avbryta sin tjänstgöring när ordinarie arbetstidsmått har fullgjorts ska så ske. Undantag från detta kan förekomma vid händelser på fältet och då utgår övertidsersättning. 11. Kommenderingar Polisaspiranter har rätt att delta vid kommenderingar om så bedöms lämpligt. Chefen vid Brottsreducerande avdelningen avgör i samråd med aspiranthandledaren om det är lämpligt. Besked härom meddelas av respektive aspiranthandledare. Villkor för deltagande är att ordinarie utbildningstid inte påverkas. 12. Ledigheter, studieuppehåll och studieavbrott Semester ska planeras tillsammans med handledaren varpå ansökan inges till chefen för Personalenheten. Aspirantens semester bör i möjligaste mån sammanfalla med handledarens semesteruttag. 4

5 Tjänstledighet för studier ska inte medges under praktiktiden. Andra former av tjänstledigheter beslutas av chefen för Personalenheten i samråd med berörd handledare. Vid föräldraledighet ska praktikperioden förlängas i samma omfattning som ledighetens längd. Vid sjukdom längre än en vecka ska praktikperioden förlängas i samma omfattning som sjukdomens längd. Om aspiranten vill avbryta praktikutbildningen ska skriftlig ansökan inges till polismyndigheten. 13. Arvoden Arvodet som aspiranthandledare regleras i lokalt avtal enligt ALFA/polis. Ersättning utgår med 2000 kronor/månad för den särskilt utbildade aspiranthandledaren under den tid som aspiranthandledning pågår. För den som utsetts till instruktör för polisaspirant utgår handledartillägg om 114 kronor per arbetsperiod enligt ALFA/polis. Endast ett sådant tillägg utbetalas per arbetsperiod. Om instruktörskapet pågår under kortare tid än tre timmar utgår halva beloppet. De tillfällen då arbetsgivaren kallar till arbetsmöten kopplade till handledarskapet ingår i uppdraget och ger inte övertidsersättning. Planeringen ska göras med så god framförhållning att dessa möten kan läggas in i eventuell periodplanering. 5