Polisen i Örebro län ska ta fler DNA-prov på misstänkta i syfte att klara upp fler brott. Lpme

Transkript

1 Länspolisnytt Nr 31 Vecka Örebro och Karlskoga tingsrätt blir ett Den 12 januari 2009 kommer Örebro tingsrätt och Karlskoga tingsrätt läggas samman. Det innebär bl.a. att det inte längre kommer att bedrivas någon domstolsverksamhet i de lokaler som Karlskoga tingsrätt disponerar i Karlskoga. I och med sammanläggningen kommer Örebro tingsrätt att ha hela Örebro län som upptagningsområde. De mål och ärenden som är anhängiga vid Karlskoga tingsrätt vid tiden för sammanläggningen, kommer att överföras till Örebro tingsrätt för fortsatt handläggning. Utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst Utmärkelsen för nit och redlighet i rikets tjänst, NOR, delades ut den 9 december i samband med en middag på Restaurang Norrtull, SCB. Foto: Anne Majakari Personerna som fick utmärkelsen är: Övre raden fr. vänster: Bengt-Åke Eriksson, Jan Hurtig, Håkan Rydstrand, Mats Oscarsson, Hans Ericsson, Stefan Romell, Hans Ekerbring, Tommy Björnqvist, Krister Thoresson, Rune Bodemyr, Anders Persson, Per Andréasson. Nedre raden fr. vänster: Lars-Göran Bolinder, Lilian Eriksson, Cina Skarin, (Länspolismästare Karl Wallin), Marianne Rydert-Axelsson, Mari Gustavsson, Lars-Erik Karlsson. Ej med på bild: Hans Modin, Jorma Harjamäki, Lars Öster, Tommy Löfgren. Avtackade pensionärer: Per-Åke Öster, Maud Arkebo, Hans Jacobsson och Gunilla Aronsson. Intern information för Polismyndigheten Örebro län Alla texter, såvida inget annat anges, är skrivna av Redaktören, Informationsenheten. Ansvarig utgivare: Torbjörn Carlson Redaktör: Cecilia Frödén Olofsson tfn

2 Sju frågor till... Birgitta Karlström, vapenhandläggare, Tillståndsenheten 1. Vad gör en vapenhandläggare? - En stor del av min tid består av handläggning av licensansökningar för olika typer av vapen. Den som söker måste uppfylla de krav som just det vapnet medför. Ska man ha ett jaktvapen måste man ha jägarexamen eller sedan tidigare inneha likvärdigt vapen. Håller man på med målskytte måste man visa att man är medlem i en skytteförening. Man får ha max sex vapen till jakt men också kunna motivera sitt behov vid det femte och sjätte vapnet. Tjänstevapen för poliser handläggs inte av oss, däremot vapen hos vissa vaktbolag. Vi har också hand om omhändertagande och återkallanden av vapen. Det finns flera omständigheter som gör att man kan förlora sin licens. De vanliga är återkommande brottlighet, oavsett om det är av mindre art, eller en fällande dom. Vi inspekterar också vapenhandlare, att vapenboken stämmer och att vapen förvaras rätt, tar emot inlämnade vapen och ordnar värderingar. Hur många tillstånd behandlas per år? - Antalet inkomna licenser per vapen var år 2007 i länet ca stycken. Vapenärendesystemet är dåligt, det är svårt att ta fram exakta siffror. Ett bättre och mer användarvänligt vapenärendesystem skulle vara ovärderligt! 2. Vilka är de vanligaste frågorna från allmänheten - I särklass: När får jag min licens? Handläggningstiden är ca två veckor, och det är väldigt bra i jämförelse med andra polismyndigheter. Men pappershögen där ansökan måste kompletteras är alltid väldigt hög. Ofta fattas det något; en kopia på köpt vapenskåp, intyg om medlemskap i skytteförening eller intyg om jägarexamen. 3. En läkare ringer till dig och berättar att xx är intagen för en akut psykos. Vid samtalet framgår att patienten har licens på två jaktvapen. Vad gör du? - Det vanligaste är att sjukvården skickar brev, men ringer en läkare så ber jag att de skickar ett intyg till polisen att personen ifråga är olämplig att inneha vapen pga. av psykisk sjukdom. Det är de skyldiga enligt vapenlagen 6 kap 6. Sedan skriver vi ett beslut om omhändertagande och gör en tjänsteanteckning. Beslutet lämnas till respektive näpochef eller vakthavande. För ett tag sedan hade jag ett bra exempel på ett omhändertagande. Vakthavande fick ett samtal från ett annat län av polis som stoppat en rattfylla som de också bedömde psykiskt instabil. I registret såg de att han hade vapen. Jag fick minnesanteckningar via

3 KUT, och innan jag gick hem för dagen hade jag skrivit ett beslut om omhändertagande och lämnat det vidare för hämtning av vapnen. 4. En man är anhållen misstänkt för misshandel av sin fru. Han har även hotat att ta livet av henne med sitt hagelgevär. Vad är vapenhandläggarens roll? - Jag utgår från att polis på plats redan säkrat vapnet när de hämtat in honom. Polismästare eller vakthavande i tjänst kan ta ett interimistiskt beslut, ett tillfälligt, omhändertagande av vapen. Det varierar från fall till fall, men min roll kommer oftast in senare. Det här brukar bli långa ärenden med långa genomströmningstider. Tillståndet blir återkallat om han blir dömd, eller misskött sig upprepade gånger. Möjligheten att överklaga finns både i Länsrätt, Kammarrätt och Regeringsrätt och det kan ta flera år innan man kommer till avslut. 5. Gretas man har avlidit. Han var ägare till flera jaktvapen. Vad händer med vapnen? - Greta får ett brev efter ca fem veckor efter makens dödsfall. Där framgår det vad dödsboet ska göra. Man har upp till ett år på sig att avveckla vapen. En anhörig vill kanske själv söka licens på ett av hans vapen eller ha det som ett minnesvapen. Då måste det pluggas och sitta fastlåst på väggen eller ligga väl undangömt. Just vapen i dödsbo kan ge upphov till många och långa samtal. Vapnen är förknippade med en massa minnen och man vill inte göra sig av med det, eller förstöra det genom pluggning, samtidigt kanske ingen uppfyller kraven för licens. 6. Vad är det bästa med ditt jobb? - Jag har ett omväxlande arbete och det händer ganska ofta att det kommer ärenden som måste göras omgående, det gillar jag. Det bästa är också när det blir lite kluriga grejer och man måste söka information själv. Charmen med jobbet är att bedömningar måste göras från fall till fall. 7. Har du några ord till de som arbetar i den yttre verksamheten, vad behöver de tänka på ur perspektivet vapentillstånd? - När vi skrivit ett beslut om omhändertagande, skulle jag önska mer återkoppling och redovisning via ett PM om t ex personens fysiska och psykiska status. Fanns det alkohol med i bilden, fanns vapenskåp och hur/var förvarades nyckeln? Alla sådana detaljer är viktiga uppgifter för oss. Det är också bra om nya aspiranter blir ordentligt informerade om rutiner. Det finns även ett tjänstemeddelande 2:2007, saknr 558 dat , gällande Handläggningsrutiner för omhändertagande av skjutvapen. Vill en enhet eller grupp ha en uppfräschning vad som gäller om vapentillstånd, licenser eller förvaring så kommer vi gärna och pratar om det. Har ni funderingar kring vapen, så ring eller maila! Text och bild: Cecilia Frödén Olofsson Faktaruta Polismyndigheten har en centraliserad handläggning av alla tillstånd. (Se Länspolisnytt nr 29 för mer fakta om enheten.) Ansvarsområdena som lyder under Tillståndsenheten är bla. vapenlagstiftningen. Under vapenlagstiftningen finns ärenden avseende tillstånd att inneha skjutvapen (vapenlicens), dödsbos vapeninnehav, omprövning av tillstånd att inneha skjutvapen/återkallelse av tillstånd och ev. vapenamnesti. Fyra vapenhandläggare redovisade ärenden år Av dessa var huvuddelen av ansökningar om tillstånd att inneha skjutvapen (vapenlicens).

4 Mål i verksamhetsplanen 6 :: Grov organiserad och systemhotande brottslighet Det är den organiserade brottsligheten som förser, enligt Korsell m.fl. på Brå, marknaden med illegala varor och tjänster som narkotika, alkohol, vapen, svartarbete och sexuella tjänster. Den organiserade brottsligheten ligger dessutom bakom en viss del av stöldbrottsligheten som rån- och häleribrott samt använder sig av indrivnings- och beskyddarverksamhet. Brottsligheten blir systemhotande när vittnen, målsäganden och personal från rättsväsendet trakasseras och hotas. Då utmanas själva grunden för vår rättsstat. Det nationella målet är att förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. De lokala målen är: Polismyndigheten ska förhindra etablering av nya, och expansion av befintliga, organisationer och nätverk som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Polismyndigheten ska arbeta för att ekonomisk vinning av grov organiserad brottslighet i ökad omfattning förverkas. Antalet tillgångsutredningar (som syftar till att ta pengar från de kriminella) ska öka. I syfte att minska nyrekryteringen till kriminella nätverk ska ett antal ungdomar under 18 år som löper särskild stor risk att rekryteras till organiserad brottslighet identifieras. Dessa ungdomar ska bli föremål för intensifierade, såväl förebyggande som ingripande insatser. För att öka möjligheterna för att mer framgångsrikt kunna bekämpa den organiserade brottsligheten ska under året ett regionalt underrättelsecenter (RUC) och en särskild polisiär aktionsgrupp etableras i Örebro. Såväl RUC (som ska bestå av personal från olika brottsbekämpande myndigheter) som auktionsgruppen ska främst bekämpa brott i Dalarnas, Värmlands och Örebro län. För att förmå utsatta vittnen och målsäganden att medverka i rättsprocessen ska stödet och skyddet till dessa byggas ut. Arbetet mot den organiserade brottsligheten ska i största möjliga utsträckning rikta sig mot nätverkens olika nivåer, vilket ställer stora krav på samverkan dels mellan myndighetens olika enheter och dels med andra brottsbekämpande myndigheter. Mål i verksamhetsplanen 7 :: Livsstilskriminalitet En livsstilskriminell person missbrukar nästan alltid alkohol och narkotika. De begår ofta många stöldbrott och kör bil utan körkort inte sällan i drogpåverkat tillstånd. forts. på nästa sida...

5 Riktade polisinsatser mot denna grupps kriminalitet är sannolikt ett av de mest effektiva sätten att på kort sikt minska brottsligheten och öka allmänhetens trygghet. Det är dock viktigt att påpeka att det inte är de livsstilskriminella personerna som ska bekämpas utan deras beteende d.v.s. kriminaliteten och drogbruket. Vi har mycket att vinna på att stödja och motivera de livsstilskriminella personerna i hopp om att de ska förändra sitt liv t.ex. i form av att genomgå behandling mot sitt missbruk. Verksamhetsplanens mål inom detta område är: Polismyndigheten ska i samverkan med åklagarkammaren under 2009 utveckla, implementera och påbörja en systematisk, planlagd polisverksamhet som riktar sig mot ett antal, på förhand utvalda, livsstilskriminella personer. I syfte att försvåra de livsstilskriminellas brottslighet ska antalet uppdagade olovliga körningar öka, liksom den andel av dessa där den skäliga misstanken samtidigt omfattar drograttfylleri. Det ska utarbetas rutiner för ett ömsesidigt informationsutbyte med kriminalvården rörande frivårdens rutiner. Ambitionen med det första målet är att vi i samarbete med Brå och Örebro Universitet ska försöka undersöka effektiviteten av ett polisarbete enligt ett Topplistekoncept (se Brå:s idéskrift nr 17) Det andra målet finns även under verksamhetsplanens trafikavsnitt, eftersom det handlar om såväl trafiksäkerhet som om att försvåra de livsstilskriminellas brottsliga beteende. Såväl Polisen som kriminalvården har mycket att vinna på ett ömsesidigt underrättelseutbyte. Kalle Wallin, länspolismästare Roland Svensson, chef enheten för verksamhetsplanering Fler uppklarade brott Vid en titt på SKL:s sida på Intrapolis och den DNA-barometer som finns där, visar det sig att Örebro län inte ligger bra till. Året börjar närma sig sitt slut. Vi har hittills skickat in 649 begäranden om DNA-analyser till SKL. Prognosen för i år uppgick till 687, medan uppskattad kapacitet hos SKL för myndighetens del ligger på 1360 analyser. Vi utnyttjar med andra ord bara SKL:s kapacitet till 50 %. Här måste alla inblandade rannsaka sig själva och bli bättre. Vår uppdragsgivare har satt ett utmärkt verktyg i händerna på oss, då ska vi använda det fullt ut för att klara upp fler brott. Torbjörn Carlson, Informationschef