Verksamhetsplan 2009

Transkript

1 Verksamhetsplan 2009

2

3 2 (29) VERKSAMHETSPLAN 2009 Innehållsförteckning 1 Nationella mål för kärnverksamheten Våld i offentlig miljö Myndighetens anpassning till de nationella målen Strategi Tillgrepp genom inbrott Myndighetens anpassning till det nationella målet Strategi Trafiksäkerhet Myndighetens anpassning till det nationella målet Strategi Brott i nära relationer Myndighetens anpassning till det nationella målet Strategi Narkotikabrott Myndighetens anpassnign till det antionella målet Strategi Grov organiserad och systemhotande brottslighet Myndighetens anpassning till det nationella målet Strategi Bedrägerier mot trygghetssystemen Myndighetens anpassning till det nationella målet Strategi Service Myndighetens anpassning till de nationella målen Strategi Krisberedskap Myndighetens anpassning till det nationella målet Strategi 20

4 3 (29) 2 Myndighetens lokala mål Brottsofferarbetet Lokal strategi Myndighetens lokala mål Lokalt personsäkerhetsarbete Lokal strategi Lokala mål Unga lagöverträdare Lokal strategi Lokala mål Insatser mot hatbrott Lokal strategi Lokala mål Internationell verksamhet Lokal problembild Lokal strategi Lokala mål Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Lokal problembild Lokal strategi Lokala mål 24 3 Gemensam verksamhet Kompetensförsörjning Myndighetens lokala mål Kommunikation Strategi Myndighetens lokala mål Rättstillämpning Lokal strategi Myndighetens lokala mål IT utveckling Myndighetens lokala mål 27

5 4 (29) 3.5 Verksamhetsskydd Lokal strategi Myndighetens lokala mål 27 4 Ekonomi 28

6 5 (29) 1 Nationella mål för kärnverksamheten 1.1 Våld i offentlig miljö Nationell problembild En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Våldsbrott är ett integritetskränkande brott. När det gäller våld i offentlig miljö har utvecklingen varit negativ under hela 2000-talet. Den offentliga kriminalstatistiken visar en ökning av antalet misshandelsfall utomhus där gärningsmannen varit okänd för offret med 44 procent sedan år 2000 fram till i dag. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till specifika tider och platser där människor möts i samband med alkohol- och droganvändande. Nationella mål Misshandel utomhus ska minska med 3 procent till utgången av Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 procent till utgången av Myndighetens anpassning till de nationella målen Lokal problembild Andelen våldsbrott i offentlig miljö av det totala antalet våldsbrott, varierar mellan kommunerna i länet. Högst andel under 2007 har Östersunds kommun (32%). I övriga kommuner är andelen mellan 24 och 16%. Flest brott i offentlig miljö begås i orter med större krogtäthet. I Östersunds city och Åre samhälle begås de flesta brotten. I Härjedalen begås de flesta brotten i Sveg och Vemdalen/Vemdalsskalet. Lokala mål - Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus, exklusive där brottsoffren är i åldern 0-6 år, ska inte överstiga 420 under Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ärenden för misshandel utomhus, exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6, ska uppgå till minst 30 % till utgången av Strategi Polisen ska förebygga brottsligheten genom att bedriva planlagd och kunskapsbaserad effekt utifrån aktuell problembild. Möjligheter att samverka med andra aktörer ska beaktas. Speciellt viktig är samverkan

7 6 (29) mellan Polis och kommun. Genom de pilotprojekt som genomförs under 2008 ska riktlinjer för framtida samverkan utformas. Riktlinjerna ska ligga till grund för ett nationellt samarbete mellan landets polismyndigheter och kommuner på såväl strategisk som operativ nivå. Samarbetet ska grundas på en gemensamt överenskommen problembild som utgår från brott och brottsmönster. Vid halvårsskiftet 2009 kommer Polisen att ha utvärderat de polisiära arbetsmetoder som används i syfte att motverka våld i offentlig miljö. Då ska regeringsuppdraget "Våld i offentlig miljö" redovisas till regeringen. De arbetsmetoder som i utvärderingen visat sig vara framgångsrika ska användas fullt ut då lokala förhållanden överensstämmer med de förhållanden som arbetsmetoderna är prövade mot. I en långsiktigt hållbar verksamhet med god kvalitet är det viktigt att ständigt följa upp, utvärdera och återkoppla resultaten från genomförda insatser. Som framgår av PUM är det de strategiska och operativa ledningsnivåerna som har ansvaret för prioritering och uppföljning av verksamheten. För att öka möjligheterna att klara upp brott ska PNU vara förankrat och tillämpas fullt ut vid myndigheterna. Cheferna ska fortsätta att driva arbetet med PNU framåt och ansvarar för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffren kan lämna betydelsefull information till Polisen i det egna ärendet. Förhör av god kvalitet i nära anslutning till händelsen med målsägande, misstänkt, vittnen och andra samt ett ökat användande av rättsintyg kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö. Lokal strategi Fortsatt arbete i Stadprojektet med information och utbildning för ordningsvakter och krogpersonal. Fortsatt gemensam krogtillsyn med kommuner, Skatteverket, Länsstyrelsen och räddningstjänst. Koncentration av arbetstid för personal i yttre tjänst till veckoslut och övervakningen förläggs till platser där risken för våld i offentlig miljö är störst. Effektivare utredningsåtgärder genom stöd för bättre förstahandsåtgärder.

8 7 (29) 1.2 Tillgrepp genom inbrott Nationell problembild Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. År 2007 anmäldes över brott i denna kategori. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör ungefär hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Trots ökade möjligheter till tekniska spårsäkringar och ökad kunskap om brottslingar och brottsliga förutsättningar har andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna inte ökat. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,3 procent till utgången av Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Tillgrepp av, ur och från fordon står för största andelen av tillgreppsbrotten. Av totala antalet tillgreppsbrott januari-oktober 2008 står fordonsrelaterade brott för 52%. Tillgrepp genom inbrott i bostad och vind/källare står för 20% och övrig tillgrepp genom inbrott står för 29%. Lokala mål - Andel redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ärenden för tillgreppsbrott genom inbrott ska uppgå till 6,5 % för Strategi För att öka möjligheterna att klara upp brott ska PNU vara förankrat och tillämpas fullt ut på myndigheterna. Liksom vid arbetet mot våld i offentlig miljö har cheferna här ansvar för att fortsätta att driva arbetet med PNU framåt och för att all berörd personal känner till vad modellen innebär. På samma sätt som vid arbetet mot våld i offentlig miljö är det viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Det är av särskild vikt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Detta i kombination med lokala brottsplatsun-

9 8 (29) dersökare kommer att öka antalet undersökningar vilket får till effekt att antalet personuppklarade brott för tillgrepp genom inbrott ökar. Lokal strategi En effektiv underrättelsetjänst är en av grundstenarna i kampen mot tillgreppsbrotten. Ofta är det en mindre krets av kriminella personer som står för en stor del av brotten. All personal i yttre tjänst ska ha tillgång till färsk och riktig information om misstänkta personer/fordon. Det innebär också att personal i yttre tjänst ska rapportera iakttagelser till KUT för bearbetning av uppgifterna. Säkring av spår på brottsplatser och gods ska ingå i förstahandsåtgärderna. Teknisk bevisning har ofta en avgörande betydelse för att kunna lagföra personer för tillgreppsbrott. Möjligheten att ta DNA-prov ska nyttjas fullt ut. 1.3 Trafiksäkerhet Nationell problembild Trafiksäkerhetsarbetet syftar till att öka tryggheten i samhället genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet. Detta ökar tryggheten i trafiken och minskar antalet trafikolyckor med dödade och skadade. Polisens viktigaste uppgifter för att bidra till att etappmålen i Nollvisionen nås är att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. Det gör Polisen bl.a. genom att bidra till att trafikanter följer trafikreglerna, genom att kontrollera efterlevnaden samt genom att rapportera dem som bryter mot reglerna. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Under vinterhalvåret och turistsäsongen har länet en mycket kraftig ökning när det gäller trafikintensiteten på våra huvudvägar. Turistbussarna som kommer från den södra delen av Sverige har många gånger för långa körpass både mellan raster och daglig körtid. Vidare kan man se att hastigheten på vägarna till och från turistorterna ökar, detta gäller alla slag av fordon, men framför allt på personbilsidan. Nästa stora problem är skotertrafiken där man framför dess fordon på platser som är förbjudna, allmänna vägar, över privata gårdar mm, och med en ljudnivå som är mycket störande. Rattfylleri i samband med skoterkörning är också ett stort problem, vilket man kan se i olycksstatistiken.

10 9 (29) Lokala mål - Antalet kontrollerade arbetsdagar enligt kör- och vilotidsförordningen (EG) nr 561/2006 på väg ska uppgå till minst I enlighet med kontrolldirektivet 2000/30/EG ska minst 70 procent av det totala antalet flygande inspektioner avse tunga fordon och nyttofordon. - Antal tillsyn av farligt gods ska uppgå till minst Antal alkoholutandningsprov ska uppgå till minst Övriga lokala kvantitativa mål - För att sänka medelhastigheten skall myndigheten beivra och minst rapportera 1750 hastighetsöverträdelser. - Minst 500 rapporter gällande bilbälten skall upprättas. - För aggressiv körning skall 300 rapporter upprättas drograttfylleriprov skall utföras Strategi Polisen ska utveckla sin förmåga att planlägga sina kontroller så att de genomförs på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurser. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Verksamheten ska vara likvärdig i hela landet. Planläggningen ska ske enligt PUM och utgå från strategiska och operativa analyser. Alla poliser i yttre tjänst ska delta i genomförandet av kontrollerna. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. ATK-verksamheten, med fasta och mobila ATK-enheter, är en viktig del i Polisens planlagda trafiksäkerhetsarbete. Det finns starka samband mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken. Den information en polis kan få i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Samverkan med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ska utvecklas. En kommande viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är Etappmål två som kommer att ersätta den nuvarande Nollvisionen. I etappmålsförslaget finns ett antal s.k. användningstillstånd/trafiksäkerhetsdelmål där varje enskild aktör (Polisen, Vägverket, Arbetsmiljöverket osv.) har ansvar för att arbeta mot specifika etappmål.

11 10 (29) Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv från EU-kommissionen och innebär ökade krav på kontroller av yrkestrafik de närmaste åren. Lokal strategi Myndigheten skall följa den beslutade inriktningen av den svenska trafikpolitiken. Nollvisionen och det trafiksäkra samhälle. Den uttalade ambitionen är att ingen ska behöva dödas eller skadas svårt inom vägtransportsystemet. All personal i yttre tjänst skall deltaga i genomförandet av kontrollerna; hastighet, nykterhet och skyddsanordning. Aggressiv körning samt tillsyn av den yrkesmässiga trafiken skall skötas av specialutbildade poliser samt av yrkestrafikgruppen. En utbildnings- informationsdag för all personal i yttre tjänst kommer att genomföras under januari månad Vägverket tillsammans med PHS Umeå står för utbildningen. Jämtlandsmodellen/SMADIT skall vidareutvecklas. Utbildning i motivationshöjande samtal med de misstänkta rattfylleristerna skall genomföras. Informationsflödet mellan KUT och personal i yttre tjänst skall förbättras för att kontroller /trafikkontroller/ skall kunna planeras för att öka effektiviteten. Information från KUT:en skall ske en till två gånger i veckan. Kontroll av skotertrafiken inom myndigheten måste öka, framförallt ute på landsbygden. Trafikutredningar utförs av en skärskild grupp på trafiken. Alla trafikmål i myndigheten leda av FU-ledare vid trafiken. Viss balans har uppstått de senaste åren beroende på avsaknad ytterligare en FU-ledare. Detta har nu korrigerats. Enl. myndigheten bör utredningar i balans högst uppgå till 10% av inkomna ärenden. För att klara balansen har även personal i yttre tjänst ålagts att utföra enklare trafikutredningar, dock utan att detta skall störa den yttre verksamheten. 1.4 Brott i nära relationer Nationell problembild I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är helt grundläggande att människor som utsätts för

12 11 (29) brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. För att en person som utsätts för brott i en nära relation ska känna sig trygg och säker krävs kontinuerlig information om vad som händer i brottsutredningen och om vilket stöd som är möjligt att få under rättsprocessen. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Nationellt mål Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn ska öka med 20 procent Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Anmälningar om våld i nära relationer ökar. Polisen i Jämtland har därför beslutat att med uthållighet och kraft bekämpa brott i nära relationer. Enheterna är bemannade med kvalificerade utredare med hög kompetens och höga sociala och mänskliga färdigheter. Under 2008 vidareutbildades samtlig personal i yttre tjänst samt personal vid närpolisområdena för att ytterligare öka sin förmåga att hantera brott i nära relationer och möta de människor, situationer och krav som följer. En stor del av ansträngningarna syftar till att förmå målsägare att orka, vilja och våga fullfölja hela processen fram till domstolsförhandling och fällande dom. Därvid lag är samverkan med andra externa aktörer av stor, ibland avgörande, betydelse. Lokala mål - Antal redovisade ärenden till åklagare för brott i nära relationer ska uppgå till minst 120 för Strategi PUM och PNU är utgångspunkterna för att bättre och mer enhetligt förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer. En nationell grund för Polisens arbete mot sådana brott ska finnas i form av en nationell handbok samt tillhörande utbildningsmaterial. För att öka kvaliteten och enhetligheten i utredningar om brott i nära relationer är det viktigt med kvalificerad och utbildad personal. Ett sätt att nå ökad kvalitet är att arbeta i särskilda enheter med tydlig ledning och gemensamma rutiner. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Väl utvecklad

13 12 (29) samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Kompetensen att göra strukturerade hot- och riskbedömningar ska öka och det ska tydligt framgå vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. Polisen ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Polisen ska arbeta genom informationsspridning till allmänheten som ska föregås av förbättrad kommunikation inom Polisen samt genom samverkan med berörda myndigheter och andra aktörer som t.ex. åklagarna. Lokal strategi Den nationella handboken skall ligga till grund för arbetet. Polismyndigheten ska under 2009 vidareutveckla sin goda förmåga att både kvantitativt och kvalitativt förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer. I detta mål ingår att vidareutveckla bemötandet av brottsoffer, fördjupa samverkan med aktuella samverkanspartners och att upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet Säkerställa fördjupad specialistkompetens och förbättrad utredningskvalitet genom att metodiskt fortbilda alla utredare som arbetar med brott mot kvinnor och barn. Säkerställa fortsatt gott och professionellt bemötande av brottsoffer genom att metodiskt fortbilda alla utredare som arbetar med brott mot kvinnor och barn. Säkerställa fortsatt professionell hantering av relationsvåld i alla led från det att brottet kommer till polisens kännedom fram till färdig förundersökning/åtalsbeslut. Detta skall ske genom fortsatta utbildningsinsatser för all personal, som kan komma att möta brott i nära relationer. Handboken och nationellt utbildningsmaterial kommer att ligga till grund för utbildningarna, som skall påbörjas under Fullfölja den under 2008 påbörjade breda utbildningsinsatsen rörande hedersrelaterat våld för all personal. Säkerställa det nära samarbetet med åklagare och socialtjänst, hälsooch sjukvård samt övriga berörda aktörer genom fördjupad samverkan Fullfölja arbetet med den mer koncentrerade funktionen för brottsoffersamordning, som är under uppbyggnad.

14 13 (29) Bedöma behovet av och framta en ev. tjänsteföreskrift/direktiv rörande av strukturerade hot- och riskbedömningar av den s k SARA - modellen. Framställa operativa analyser, som grundar sig på underrättelseinformation, och vilka bl a kan identifiera brottsoffer som befinner sig i riskzonen för återupprepat våld. Delta i den nationella informationsspridningen till allmänheten genom att bruka det material som tillhandahålls från RPS Narkotikabrott Nationell problembild Från och med 1 januari 2008 ligger ansvaret för att genomföra de nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna9 på bl.a. Polisen. Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan10 är ett narkotikafritt samhälle. Narkotikabrottsligheten ska minska och tryggheten ska öka genom åtgärder för att minska rekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk och minska tillgången på narkotika. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Narkotikamissbruket i länet har under ett antal år varit hög och ständigt kommer det in flera aktörer i marknaden. Då Östersund är enda staden i länet och det där hanteringen och försäljning av narkotika sker. Droghandeln präglas mest av hasch och amfetamin men även andra förekommande narkotiska preparat finns att handla för missbrukaren. En ökning av Internetdrogerna kan vi se i olika åldersgrupper vilket kan få till följd att man går vidare till förbjudna droger vilket i sin tur skapar utslagning i tidig ålder. Lokala mål Utbudet av narkotika ska begränsas och efterfrågan skall minska bl.a genom förebyggande insatser mot ungdomar. Insatser för att bekämpa ungdomars drogmissbruk ska ske av samtliga poliser i yttre och inre tjänst.

15 14 (29) Särskilda insatser ska ske mot gatulangningen och mot speciellt utpekade personer som är kända narkotikaförsäljare. Antalet drogtester skall öka för att upptäcka missbruket i ett tidigt skede i livet och därefter erbjudas vård för att avsluta missbrukskarriären Strategi Polisen ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer. Prioriteringen ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar. Det är viktigt att de metoder som bygger på beprövad erfarenhet vidareutvecklas och sprids. Polisen ska förbättra sin förmåga att samverka med andra samhällsaktörer, myndigheter och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheter ska öka. Operativa underrättelser ska användas och utvecklas. Strategin för organiserad och systemhotande brottslighet ska användas i tillämpliga delar. Lokal strategi Samarbetet med kommunerna och de brottsförebyggande råden samt andra aktörer ska ytterligare förstärkas. 1.6 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Nationell problembild Grov organiserad brottslighet11 är ett allvarligt hot mot samhället. En tendens kan ses där den grova organiserade brottsligheten tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Vittnen och personal inom rättsväsendet trakasseras. Därigenom utmanas själva grunden för vår rättsstat. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde för Polisen, i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras.

16 15 (29) Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Under ett antal år har Jämtlands län inte drabbats av den växande organiserade brottsligheten utan detta har mera varit ett storstadsproblem. Vi kan dock se att den organiserade brottsligheten förändrats och så gott som samtliga län i landet har drabbats av även vårat län. Den grova organiserade brottsligheten är gränsöverskridande och deras brottsliga verksamhet innefattar en stor del av de brott som förekommer i brottsbalken. Även om länet idag inte är nämndvärd utsatt för denna brottslighet skall beredskapen att möta brottsligheten vara hög och myndigheten skall organisatoriskt vara rustad för utredning och spaning mot denna verksamhet. Lokala mål Kartläggning av personer som är verksamma inom länet, regional eller nationellt. Ökad inre utlänningskontroll. Källdrivning, spaning samt annan inhämtning ska ligga till grund för en bra underrättelseverksamhet. Personer som kartläggs enligt det lokala målet ska vara föremål för operativa insatser regionalt som lokalt. De insatser som bedrivs mot de kartlagda personerna skall gälla all personal vid myndigheten och inte någon specifik enhet/rotel Strategi Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten ska bedrivas i enlighet med det uppdrag som regeringen kommer att lämna till Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen leder implementeringen av regeringsuppdraget. Polisens insatser ska präglas av arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott.

17 16 (29) Polisen ska försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Rikspolisstyrelsen ska leda arbetet med att tillsammans med Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna utveckla en nationellt samordnad kriminalunderrättelseverksamhet. Ett väl utbyggt stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen. Lokal strategi I syfte att försvåra nyrekryteringen till den organiserade brottsligheten i länet kommer en kartläggning att ske i slutet på 2008 och den kommer att vara underlag för eventuella operativa insatser. Myndigheten skall följa brottsutvecklingen och vara en delaktig i de nationella fastställa målet när det gäller den organiserade brottsligheten. Samverkan skall ske med andra myndigheter för att spåra och förverka vinning av brott. Målet skall vara särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelsearbete kan utpekas som nyckelpersoner i den grova organiserade- och systemhotande brottsligheten 1.7 Bedrägerier mot trygghetssystemen Nationell problembild Den 1 augusti 2007 trädde en ny lag, bidragsbrottslagen, i kraft. Den innehåller bl.a. en anmälningsskyldighet för de bidragsutbetalande myndigheterna1 vid misstanke om brott. I september 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan om en gemensam handlingsplan för att bekämpa bidragsbrott. Myndigheternas fokus på bidragsbrott har därmed ökat, dels genom den gemensamma handlingsplanen, dels genom bidragsbrottslagen. Den senare kan även förutsättas ha en brottspreventiv effekt. Nationellt mål Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antalet inkomna ärenden ska öka Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Bedrägerierna mot trygghetssystemen möts med genom att myndigheten har under året rekrytering av en utredare från Försäkringskassans Misstanke om brott -grupp (MOB).

18 17 (29) Samverkan med åklagarmyndigheten är i denna brottstyp, liksom i alla andra, mycket god. Åklagare har utbildat de polisiära fu-ledarna i den nya bidragsbrottslagen i samband med att förundersökningsledningen formellt överfördes till polisen den 1 september Lokala mål Handläggningstiderna gällande bidragsbrott skall förkortas genom att de anmälningar som görs till polis och åklagare skall hålla hög kvalitet. De ovan nämnda faktorerna påverkar både effektivitet och produktion. Detta ska under 2009 att leda till ökad redovisning av bidragsbrott Strategi Arbetet med att bekämpa olika former av bidragsbrott har fortsatt hög prioritet. Polismyndigheterna ska ha ett nära samarbete med Åklagarmyndigheten och de bidragsgivande myndigheterna. Samarbetet mellan myndigheterna bör utvecklas på alla nivåer. Det gäller såväl kompetensutveckling som återkoppling och tillvaratagande av vunna erfarenheter. Lokal strategi Utbytet mellan samverkande aktörer, t ex Åklagarkammaren, Försäkringskassan, Skatteverket och Skattebrottsenheten, som i dag äger rum på både lednings- och handläggarnivå, skall fortsätta och vidareutvecklas genom regelbundna möten. Den ovan nämnda rekryteringen av en bidragsbrottsutredare kommer därvid lag att ha en vitaliserande betydelse, eftersom ett upparbetat kontaktnät redan finns. Dessa externa aktörer skall informeras om vikten av att polis och åklagare skall få ett fullständigt och tydligt underlag så att en förundersökning kan bedrivas snabbt och effektivt. De ska också få återkoppling för att öka förståelsen för de beviskrav som brottsmålsutredningen måste uppfylla för att lagföring skall kunna ske. Genom att utbilda bidragsbrottsutredaren i förundersöknings- och polisiär utredningsteknik kommer produktionen av redovisade ärenden till åklagare under 2009 att öka. 1.8 Service Nationell problembild Med service menas handläggning av polismyndighetsärenden och den kommunikation som sker mellan Polisen och allmänheten med avgränsning inom kärnverksamheten service men inklusive mottagning och registrering av brottsanmälan.

19 18 (29) Nationella mål Senast vid utgången av 2009 ska minst 80 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid Myndighetens anpassning till de nationella målen Lokal problembild Polismyndigheten ska leva upp till de nationella mål som finns uppställda gällande service. Stora avstånd inom myndighetens geografiska område, innebär dock svårigheter att upprätthålla en likvärdig service för alla medborgare. Lokala mål För att kunna bidraga till det nationella mål kommer vissa ändringar att genomföras under Tillståndsärenden gällande vapen kommer att handläggas i vissa närpolisområden vilket medför ökat antal handläggare samt tillgängligheten främst per telefon. Öppettiderna inom myndighetens reception kommer att ses över. Målsättningen är att kunna öka svarsfrekvensen på telefon. Hittegodshanteringen flyttas över en godsgruppen. Det medför att hittegodshanteringen går snabbare samt frigör möjligheten för receptionspersonalen att öka svarandet i telefon Strategi Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera olika sätt beroende på allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt och korrekt. För att kunderna ska bli nöjda är det viktigt att Polisen erbjuder likvärdig service i hela landet. Ett led i detta, för att förbättra tillgängligheten, är införandet av ett gemensamt telefonnummer till Polisen och den förestående omstruktureringen av Polisens kontaktcenter (PKC). Ytterligare åtgärder som ska genomföras är tillämpningen av den framtagna servicestrategin samt införandet av nya som lanseras under Rikspolisstyrelsen har tillsammans med polismyndigheterna under 2008 tagit fram förslag på gemensamma handläggningstider för de stora volymärendena inom tillståndsområdet. Arbetet med att skapa gemensamma tider för tillgängligheten ska fortsätta i samverkan mellan Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Områden som särskilt ska bely-

20 19 (29) sas är svarstider i telefon till växlar och kommunikationscentraler, öppettider och väntetider i receptioner. Under 2009 är det viktigt att polismyndigheterna anpassar sin verksamhet till att kunna erbjuda servicemottagarna enhetlig service i form av de framtagna tiderna. Dessa tider ska också kommuniceras ut till allmänheten. Lokal strategi Anmälningsmottagningen överförs till kriminalavdelningen för att säkerställa att det alltid finns polis som kan ta de anmälningar som måste skrivas av polis. Detta ökar tillgängligheten för målsägandena. 1.9 Krisberedskap Nationell problembild Polisen liksom samhället i övrigt befinner sig i ett omställningsskede. Nutida risker och hot som drabbar samhället är ofta komplexa och oförutsägbara och de kan få konsekvenser för flera samhällssektorer samtidigt. Att lämna ett väl inarbetat system med relativt klar säkerhetspolitisk hotbild för att övergå i en ny krisberedskap med breddad och mer diffus hotbild kräver ändrade och i vissa fall nya förmågor hos Polisen. För att höja krisberedskapsförmågan har Rikspolisstyrelsen tagit fram nationella mål och en strategi som ska inrikta Polisens krisberedskap för Nationellt mål Polisen ska vid utgången av 2011 ha en god krisberedskapsförmåga som gör att samhällets medborgare ska känna tillit till Polisen när en kris inträffar Myndighetens anpassning till det nationella målet Lokal problembild Under våren 2009 kommer polisen att flytta sin verksamhet till Certus (samlokalisering mellan tullen, SOS-alarm, räddningstjänsten, sjukvården, åklagarmyndigheten och polisen) och målet med detta är en för allmänheten förbättrad service och högre samt effektivare krisberedskapsförmåga. En stabsmiljö med senaste tekniken kommer att utveckla verksamheten för att klara oväntade händelser/hot i framtiden. En ensning av synen på krisberedskap och vad det innebär framstår som framgångsfaktor i det forsatta arbeten med krisberedskap. Lokalt mål Då polismyndigheten är första aktören som flyttar till Certus, de andra kommer i etapper med slutdatum januari 2010, kommer 2009 präglas av

21 20 (29) utbildningsinsatser för rutiner och kunskapsutbyte gällande nomenklaturen i varandras verksamheter Strategi Det övergripande tillvägagångssättet för att uppnå det nationella målet inom krisberedskap är intern och extern samverkan samt rätt kompetens. För att uppnå en god krisberedskapsförmåga ska Polisen bland annat utveckla kompetenshöjande åtgärder på både lokal och nationell nivå. På alla ledningsnivåer ska det finnas god kunskap om gällande regelverk och nationellt enhetligt utbildade och övade ledningsfunktioner. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndighetena och Rikspolisstyrelsen. Samtliga poliser i yttre tjänst ska, vid utgången av 2011, ha grundkunskap om krishantering genom bastaktikutbildningen. Polismyndigheterna ska ha kunskap om den nationellt förstärkta förmågan som är nationellt disponibel och ha klarlagda rutiner för hur de ska kontakta och använda denna kompetens. Samtliga polismyndigheter ska ha en omvärldsbevakning som kan förvarna om potentiella kriser. Polisen ska även lokalt och nationellt inrätta en samverkansfunktion som, i samverkan inom organisationen och tillsammans med andra myndigheter, tar fram rutiner och planer för att effektivisera förberedelserna för och hanteringen av en kris. Kärnkraftslänen ska ha en förstärkt förmåga för att kunna hantera brottsliga angrepp på kärnteknisk anläggning. Polisen ska ha utbildad och övad personal som säkerställer att det vid kriser finns kompetens för att sammanställa och lämna en nationell lägesbild som är avstämd med berörda externa aktörer. Lokal strategi Polismyndigheten har gått ett steg längre gällande bastaktikutbildning. Även personal på kriminalavdelningen har genomgått bastaktikutbildningen under hösten 2008, som ett led att förstärka både den enskilda förmågan att hantera enskilda mindre händelser men även för att höja krisberedskapsförmågan. En förändring i organisationen genomförs från 1 januari En LKCenhet bildas, vilket kommer att utveckla ledningsförmågan samt krisberedskapsförmågan. Rutiner och handlingsplaner för fjällräddning, efterforskning av försvunnen person, pandemiberedskap kommer med den nya enheten att förbättras. Samverkan i Certus kommer att ske naturligt men även en fortsatt utökad samverkan med andra samhällsviktiga aktörer fortsätter.

22 21 (29) 2 Myndighetens lokala mål 2.1 Brottsofferarbetet Lokal strategi Genom samverkan med andra myndigheter och organisationer, - stärka brottsoffrens ställning. Minska risken för utsatthet för nya brott Myndighetens lokala mål Organisation: I myndigheten finns brottoffersamordnare, brottsofferansvarig samt samlokaliserad i polishuset i Östersund, en brottofferassistent (BOJ). Samverkan: Brottsoffersamordnare; Fortsatt medverkan i Brottofferjourens styrelsearbete. Deltagande i Brottförebyggande Rådets (BRÅ) referensgrupp om samverkan mellan kommuner och polisen. Brottofferassistenten; Löpande information från polismyndigheten och nära kontakt för utveckling av brottofferarbetet och planering av gemensamma aktiviteter. Länsteamet Kvinnofrid i Jämtland; Information, kompetensutveckling och samverkan i fråga om våld i nära relationer. Norska myndigheter; Inom närliggande geografiskt område samverka i fråga om vittnesstöd, brottofferstöd samt medling till följd av brott. Aktiviteter: Hedersrelaterat våld; Fortsatt utbildning och arbete med att öka förmågan att upptäcka hedersrelaterat våld. Brottsofferdag; Utbildning för de yrkeskategorier som i sin verksamhet kommer i kontakt med brottoffer i samverkan med Mittuniversitetet. Målsättning är att synliggöra alla typer av brottsoffer och öka professionalismen hos de personer som möter brottsoffer. Samverkansavtal;

23 22 (29) Få till stånd samverkansavtal mellan polismyndigheten och samtliga kommuner i länet med fokus på våld i nära relationer. Samverkansavtalen ska utgöra grunden för fortsatt och utvecklat brottsofferarbete. 2.2 Lokalt personsäkerhetsarbete Lokal strategi Lokalt personsäkerhetsarbete ska bedrivas med säkra arbetsmetoder, hög kvalitet och kompetens Lokala mål Myndigheten ska säkerställa personsäkerhetsarbetet genom Samverkan inom Nord-Sam Samverkan med andra myndigheter/aktörer inom området Stärka resursen för personsäkerhetsarbete. 2.3 Unga lagöverträdare Lokal strategi Myndighetens satsning på att minska antalet unga lagöverträdare fortsätter genom ungdomsgruppens arbete. Arbetet skall ske med stort fokus på förebyggande arbete. Samverkan med övriga aktörer inom ungdomsvård skall utvecklas. Den gemensamma satsningen Mobilisering i samverkan mellan polis, kommuner, landsting och ideella föreningar fortsätter. Fokus på droger och droganvändning bland barn och ungdomar. Samverkan mellan polis, kommuner och räddningstjänst för att förebygga skolbränder Lokala mål Information till skolungdomar i höstadiet. Minska drogmissbruket bland ungdomar både av alkohol och övriga droger. Kortare utredningstider för brott begångna av ungdomar. 2.4 Insatser mot hatbrott Lokal strategi Begreppet hatbrott används ofta som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott. Exempel på hatbrott är olaga diskriminering och hets mot folkgrupp. Emellertid omfattar hatbrottsbe-

24 23 (29) greppet alla typer av brott ofta misshandel, olaga hot, ofredande eller skadegörelse om motivet bara varit att kränka en människa, en folkgrupp eller någon annan grupp av personer av skäl som rör ras, hudfärg, nationalitet/etniskt ursprung, trosuppfattning och sexuell läggning. Hatbrotten utgör alltså allvarliga angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot grundläggande demokratiska värderingar såsom alla människors lika värde. Genom att med kraft agera mot hatbrott förstärks budskapet om att samhället icke accepterar dessa brott Lokala mål Myndigheten har beslutat att satsa offensivt på kompetenshöjning för att öka beredskapen att upptäcka och utreda hatbrott. Under 2009 kommer därför samtliga anställda i myndigheten att genomgå en web-baserad utbildning i ämnet. Respektive enhetschef ansvarar för insatsen och dess uppföljning. Samverkan med Åklagarkammaren ska öka i dessa brott. Åklagare ska vara förundersökningsledare i samtliga utredningar med hatbrottsmotiv. Även i de fall ingen misstänkt ännu finns skall ärendena lottas till Åklagarkammaren. 2.5 Internationell verksamhet Den nationella strategin och handlingsplanen för internationell verksamhet är de övergripande dokumenten för den internationella verksamheten. Tillsammans med Planeringsförutsättningarna ligger de till grund för polismyndighetens lokala handlingsplan Lokal problembild Den mest påtagliga gränsöverskridande brottsligheten är den brottslighet som begås av norska medborgare inom myndighetens territorium. Denna brottslighet består till stor del av tillgreppsbrott, våldsbrott i offentlig miljö och trafikbrott. I stort sett mängdbrottslighet. Brott som begås av medborgare från de baltiska länderna är heller inte ovanliga. I dessa fall rör det sig mest om tillgreppsbrott. Beträffande grov och organiserad brottslighet med internationell anknytning är läget mer oklart. Det kan befaras att någon form av organiserad brottslig förekommer i orter med stort inslag av turism företrädesvis vintertid Lokal strategi Fortsatt och utökat samarbete med norska polismyndigheter är en framgångsfaktor för minska brottsligheten och öka lagföringen.

25 24 (29) När det gäller kriminella personer och ligor från de baltiska länderna gäller att förbättra informationsinsamlig och underrättelser mellan lokal KUT, Samo-KUT och informationsutbyte på internationell nivå. Beträffande den grov och organiserade brottsligheten, görs en genomlysning av situationen i främst Åredalen. Detta görs i samverkan med andra myndigheter, organisationer och Åre kommun Lokalt mål Fortsatt samarbete med i första hand norska polismyndigheter med inriktning på speciella nöjesarrangemang och säsongbundna företeelser. Gemensamt planerade insatser i samband med större arrangemang, helger och insatser mot olaglig körning med terrängskoter ska leda till minskat antal brott jämfört med Förbättrat informationsutbyte ska leda till ökad lagföring av kriminella personer främst när det gäller stöldbrott. Beträffade situationen i Åredalen ska en genomlysning av leda till en säker underrättelse om omfattningen av den eventuella grova och organiserade brottsligheten i området. Underrättelsen ska ligga till grund för fortsatta bedömningen av, i första hand, läget Åredalen. 2.6 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Lokal problembild Utökningen av antalet Schengenländer medför en sannolik problembild bestående bl a av en ökad inströmning av illegala invandrare och en ökning av den grova gränsöverskridande brottligheten. Vidare innebär den ev. illegala invandringen att den svarta arbetskraften i länet kan komma att öka. Överlämnade verkställighetsärenden från Migrationsverket förväntas öka allteftersom verkets avarbetningstakt snabbas på. Slutligen kommer myndigheten att undersöka förekomsten av ev. trafficingbrott i länet, eftersom detta är okänt Lokal strategi Ett av gränspolisens viktigaste uppdrag är att upptäcka och förhindra illegal invandring till Sverige. Arbetet ska ske genom ett problemorienterat arbetssätt och i samverkan med övriga enheter inom polisen och externa samarbetsorgan, t ex Skatteverket, RKP, Migrationsverket, Kriminalvården, Tullverket, kommunerna, de polisiära sambandsmännen, utländska polismyndigheter samt Luftfartsverket och olika flygbolag.

26 25 (29) Lokala mål Genom kompetenshöjande åtgärder inom utlänningsrätten såsom utbildning få en effektivare inre utlänningskontroll, vilket skall leda till att inre utlänningskontroller blir en naturlig åtgärd i det vardagliga polisarbetet. Utbildningsinsatser ska öka spetskunskapen hos gränspolisenheten Ytterligare fördjupa det pågående samarbetet inom utlänningsrätten med i första hand Polismyndigheten i Västernorrlands län Öka samarbetet med norsk gränspolis och övriga aktörer samt verka för ett bättre inhämtande av underrättelser inom intresseområdet. Myndigheten ska under perioden ha en planering för att kunna införa gränskontroll på inre gräns. Detta behov kan komma att bli särskilt stort under Sveriges ordförandeskap i EU Gemensam verksamhet 3.1 Kompetensförsörjning Myndighetens lokala mål Kompetensförsörjningsplan (utgår) 3.2 Kommunikation Polismyndigheten i Jämtlands län ska präglas av en planerad och aktiv kommunikation både internt och externt. Kommunikationen ska användas som ett strategiskt verktyg som bidrar till att myndighetens mål för verksamheten uppnås. En väl fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för att skapa engagemang. Det är viktigt att arbeta på ett enhetligt och resultatinriktat sätt med kommunikationsfrågorna. De riktlinjer och policy som framtagits av Rikspolisstyrelsen kommer att ligga till grund för den kommunikationspolicy som ska tas fram för myndigheten under början av En förankrad kommunikationspolicy underlättar i såväl vardagen som i kriser. Innehållet i dokumenten skall aktivt kommuniceras genom alla led av medarbetare i myndigheten. Personal i myndigheten har genomgått utbildning i de verktyg som Rikspolisstyrelsen tagit fram som ett hjälpmedel för kommunikation.

27 26 (29) Ledningskommunikation bedöms som en framgångsfaktor och under 2009 fortsätter utbildningen som bedöms viktig för verksamheten Lokal strategi Myndighetens informationschef / informationsansvarig ingår i strategiska ledningsgruppen samt deltar även i andra möten där myndighetens ledning träffas för att kunna vara ett stöd i ledningskommunikation. Det personliga mötet mellan chef och medarbetare har stor betydelse för känslan av delaktighet och personligt engagemang. På arbetsplatsträffar ska bland annat verksamhetens mål och resultat diskuteras. IntraPolis ska användas som ett komplement till det personliga mötet och vara ett arbetsverktyg för medarbetare och chefer. Det ska även nyttjas för information om verksamhet och resultat. Att löpande informera allmänheten om vår verksamhet och våra resultat bland annat via mediakontakter och vår webbplats. Informationsenheten ska alltid kontaktas/larmas vid särskild händelse och vid händelse som kan bli av stor medialt intresse. Det är viktigt att ta och behålla informationsinitiativet redan från början. På så sätt får vi goda möjligheter till att sprida korrekta uppgifter om den aktuella händelsen och polisens insatser Myndighetens lokala mål Kommunikationsplan Polismyndigheten i Jämtlands län har som mål att i undersökningar som till exempel kommunikationsundersökningen, medarbetarundersökning samt servicemätningar få bättre resultat än vid senaste mätningen. Fortsätta den satsning som påbörjats i myndigheten för att utveckla chefs- och ledningskommunikationen. Öka medvetenheten hos medarbetare att de har ett ansvar att själva hålla sig informerade om verksamheten genom att aktivt söka information. Målet är också att de ska ha kunskap om hur de själva påverkar allmänhetens bild av Polisen genom sitt sätt att kommunicera. Polismyndigheten ska förmedla en relevant bild av vår verksamhet som bidrar till att sprida kunskaper och skapa förtroende för vårt arbete bland allmänheten. Mediautbildning/mediaträning planeras genomföras under 2009.

28 27 (29) 3.3 Rättstillämpning Lokal strategi Polismyndighetens rättstillämpning ska vara rättsäker, enhetlig och effektiv Myndighetens lokala mål Anställda i polismyndigheten ska få en ökad medvetenhet om vikten av en rättssäker, enhetlig och effektiv rättstillämpning genom: utbildning i offentlighet- och sekretesslagstiftningen revidering av myndighetens tjänsteföreskrifter och tjänstemeddelanden revidering av myndighetens arbetsordning revidering av myndighetens delegationsordning vidareutveckling av informationen om gällande rätt 3.4 IT utveckling Myndighetens lokala mål Myndigheten bedriver ingen egen IT-utveckling, men följer noga utvecklingen på nationell nivå. Planering för utbildning för nya system påbörjas skyndsamt om utbildning fordras i det nya systemet. 3.5 Verksamhetsskydd Lokal strategi Samtliga anställda i polismyndigheten ska vara risk och säkerhetsmedvetna. Detta innebär att kunna identifiera och värdera risker, känna till och följa gällande regler samt rapportera när något inträffar Myndighetens lokala mål Utbildningsinsatser. Arbetsplatsträffar utgör den naturliga arenan för att genomföra planerade utbildningar. Utbildningsinsatserna prioriteras enligt nedan.

29 28 (29) Samtliga anställda ska utbildas i arbetsmiljöfrågor. Arbetsrutinerna vid rapport av tillbud och arbetsskador, riskanalyser och konsekvensbeskrivningar samt upprättande av handlingsplaner ska prioriteras. Vid utbildningen ska kopplingen till verksamhetsskyddet "Skydd av medarbetare", Skydd av lokaler och Skydd av utrustning klargöras. Chefer och skyddsombud ska utbildas till analysledare för leda och genomföra riskanalyser vid egen enhet. Samma rutiner ska sedan användas i allt verksamhetsskyddsarbete. Utbildning inom Skydd av information, genomförs sedan på samma sätt. 4 Ekonomi Medelsfördelningen för första halvåret 2009 tillkännagjordes Budget för första halvåret MYNDIGHETEN TOTALT Budget (tkr) Intäkter Ingående överföringsbelopp Anslag Intäkter pass Intäkter delgivningar 250 Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Löner polispersonal Övertidstillägg polispersonal 1295 Löner civilanställda 11892,5 Övertidstillägg civilanställda 105 Arvoden och kostnadsersättningar 600 Arvoden o ersättningar till arvodesanställd pers. 450 Avgifter enligt lag o avtal 19157,5 Pensionskostnader 7185 Sjuk och hälsovård 350 Kurs och konferenskostnader 600 Övriga personalkostnader 225

30 29 (29) Summa personalkostnader Lokalkostnader Lokalhyra inklusive elkostnad Städning 600 Övriga lokalkostnader 245 Summa lokalkostnader Övriga kostnader Kostnader för fordon Reparation och underhåll av inventarier 425 Resekostnader, hotellkostnader och information Inköp av varor Portokostnader 150 Data- och telekommunikation 370 Hyra eller leasing (Pass/ID-kort + Hempc) 200 Övriga tjänster Finansiella kostnader 400 Amorteringar Avyttring materiella anläggningstillgångar 0 Summa övriga kostnader Summa kostnader Intäkter - kostnader