Strömsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Strömsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår: 2019/2020

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk f-6 samt fritidshem Ansvarig för planen: Rektor Agneta Johansson, tillsammans med kurator Maria Elg Vår vision: I Lilla Edets kommun har man tillsammans tagit fram ledorden: VÄXTKRAFT, VÄLBEFINNANDE, STOLTHET, IDENTITET Skolans vision är att alla medarbetare och elever skapar framtidens skola tillsammans. Att ge så många barn som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Vi på vår skola vill att eleverna ska känna att de blir sedda, att de kan känna trygghet, men även att de utmanas och utvecklas; var och en efter egna förutsättningar. Vi strävar efter en skola med människors lika värde, att se olikheter som en tillgång Skolans samt Fritids ledord är: TRYGGHET, STUDIERO, STIMULERANDEUNDERVISNING Syftet med denna plan är att främja likabehandling i vår verksamhet. Detta innebär att vi skall främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet/uttryck samt ålder. Vi skall också förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inom vårt område. Planen skall vara ett "levande verktyg" i detta arbete. Skolans uppdrag Enligt 6 kap i Skollagen ang. kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ) Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering. (Skollagen 6 kap7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ) Planen gäller från: Planen gäller till:

3 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i kartläggningar gällande trygghet och trivsel. Eleverna har klassråd, ett tillfälle där det finns utrymme att arbeta med vadhelst som upplevs viktigt för klassen, de kan röra sig om att ta upp viktig information, diskutera händelser på skolan för att sedan ta det vidare till det gemensamma elevrådet. På klass-, fritids- och elevråd samt vid utvecklingssamtal har eleverna möjlighet att reflektera, diskutera och påverka i frågor som rör det främjande och förebyggande arbetet på skolan. Eleverna i åk 2 samt 5 svarar på enkät från GR samt skolverket kring trivsel och trygghet. Från och med hösten 2019 har skolan infört trivselledare på skolan, elever i åk 3-6 som leder planerade aktiviteter på rasterna med hjälp av vuxna. Eleverna som utbildas till trivselledare är med och planerar aktiviteter, återkopplar och diskuterar vad som fungerat samt fungerat mindre bra. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare får regelbundet information om skolans likabehandlingsarbete på föräldramöten. I samband med utvecklingssamtalen finns möjlighet att framföra synpunkter gällande trygghet och trivsel, samt kontinuerlig information via skolans digitala informationskanal Unikum. Vårdnadshavare välkomnas att närsomhelst framföra synpunkter och frågor angående likabehandlingsarbetet. Vidare erbjuder skolan föräldramöte i ht i F-klass med samarbetsövningar utifrån värdegrund, trygghet. Skolan har årligt öppet hus där samtliga vårdnadshavare bjuds in. En årlig enkätundersökning ger skolan information om hemmens uppfattning. Personalens delaktighet Alla som arbetar på skolan ansvarar för att hålla sig informerad och förtrogen med likabehandlingsplanen. Det kontinuerliga arbetet med planen sker på arbetslagsmöten, utvecklingstid samt på APT. Övrig personal skall involveras i arbetet. Detta görs av rektor i dialog med chefer för vaktmästeri, städ och kök. EHT-möten (elevhälsan) har möte varje vecka, där rektor, special pedagog, kurator och skolsköterska diskuterar skolhälsa så som situationer som rör enskilda elever, förebyggande åter gärder samt gemensamma mål i verksamheten. Förankring av planen Elever, vårdnadshavare och personal presenteras på elevråd, klassråd, föräldramöten, APT samt Unikum. Likabehandlingsplanen publiceras på kommunens hemsida: Alla på skolan har ett gemensamt ansvar att presentera planen.

4 Utvärdering Beskrivning av hur planen 18/19 har utvärderats - Elevenkät - Diskussioner och reflektioner inom arbetslagen som en del i vardagsarbetet. - Kontinuerliga samtal med klasser om trivsel, trygghet och fortskridande arbete. - Kontinuerliga lägesanalyser av elevhälsan och scanning av skolsituationen på olika personalmöten - Analys och utvärdering av föregående års likabehandlingsplan. - Trygghetsvandring - Frågan om trygghet och trivsel har funnits med på utvecklingssamtalen med elever samt vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, vårdnadshavare och all skolpersonal har uppmanats och givits möjlighet att ge respons på planen och hur arbetet med den har fungerat i verksamheten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas - Elevenkät - Elev diskussioner - Diskussion och reflektion inom arbetslaget - Analys och återkoppling på förra läsårets likabehandlingsplan - Utvärdering av årets gemensamma dagar - Trygghetsvandring Årsplan 19/20 Att synliggöra planen mot diskriminering och kränkande behandling, både för elever, personal samt vårdnadshavare. Målet är att stärka skolanspersonal med kunskapen och levandegöra planen kring diskriminering och kränkande behandling. Målet är att öka elevers inflytande i trygghetsarbete och arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. En satsning som görs på skolan är att utbilda trivselledare, aktiviteter som styrs av elever för elever. Alla elever ska känna sig trygga och veta att de alltid kan vända sig till alla vuxna på skolan för att få samma bemötande och kunskap, inom diskriminering och kränkning. Målet att trygga upp skolans skolgård samt av och på stigning vid bussarna, med mer aktiva vuxna ute på raster samt att utveckla planerade rastaktiviteter utförda av elever med hjälp av vuxna.

5 Främjande insatser Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har och får möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att både personal och elever både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Insatsområde Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön, könsidentitet eller köns uttryck Mål och uppföljning Att alla ska bemötas med respekt och acceptans. Att ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkandebehandling på grund av sitt kön, könsidentitet eller köns uttryck Uppföljning sker genom diskussionsmöjligheter på klass-/fritids-/elevråd samt genom enkätfrågor till elever och vårdnadshavare. Insats Kompetensutveckling: genus/ genuspedagogik Implementering av normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media/läromedel eller närmiljön. Stärka elevernas förmåga att värna om sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Detta sker i samverkan av elevhälsan på undervisningstid i form av samarbetsövningar, film, diskussion samt reflektion. I samverkan med skolbiblioteket inköps och tillhandahålls relevant barn-/ungdomslitteratur; högläsning och pedagogiskt litteraturarbete (reflektioner, analys mm) utifrån mål och syfte. Ansvarig Rektor, personal inom skola samt fritidshem och elevhälsa ansvarar tillsammans för planering och uppföljning. Datum när det ska vara klart 30 juni 2020

6 Insatsområde Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkandebehandling på grund av sin religion eller trosuppfattning. Eleverna ska få kunskap och förståelse för de religioner och platser för religionsutövning som finns i närområdet. Eleverna ska känna till begreppet religionsfrihet och vad detta innebär. Vårdnadshavare ska med förtroende kunna lämna sina barn i skolan, förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade till förmån för någon speciell religion. Insats Kompetensutveckling och implementering av normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. I samverkan med skolbiblioteket inköps och tillhandahålls relevant barn-/ungdomslitteratur; högläsning och pedagogiskt litteraturarbete (reflektioner, analys mm) utifrån mål och syfte. Visa för åldersgruppen lämplig film/drama/teater med efterföljande reflektion, diskussion mm Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media/läromedel eller i närmiljön. Ansvarig Rektor, personal inom skola samt fritidshem och elevhälsan ansvarar för planering och uppföljning Datum när det ska vara klart 30 juni 2020

7 Insatsområde Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Eleverna skall ha kännedom om och möjlighet att reflektera och samtala om människors olikheter och val av partnerskap/familjebildning. Uppföljning sker genom diskussionsmöjligheter på klass-/fritids-/elevråd samt genom enkätfrågor till elever och vårdnadshavare. Insats Kompetensutveckling och implementering av normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Diskutera hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media/läromedel eller i närmiljön. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Detta sker i samverkan med elevhälsan på undervisningstid i form av samarbetsövningar, film, diskussion samt reflektion. Samverkar även med skolbiblioteket som tillhandahålls relevant barn-/ungdomslitteratur; högläsning och pedagogiskt litteraturarbete (reflektioner, analys mm) utifrån mål och syfte. Ansvarig Rektor, personal inom skola samt fritidshem och elevhälsa ansvarar för planering och uppföljning Datum när det ska vara klart 30 juni 2020

8 Insatsområde Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Att skolmiljön skall vara anpassad och tillgänglig för alla elever. Att ingen utsätts för diskriminering eller kränkandebehandling på grund av en funktionsvariation. Vid gemensamma aktiviteter, tex friluftsdagar, temadagar och utflykter skall alla elever ha möjlighet att delta. Insats Att kompetensutveckling och implementering av normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Att ge Kompetensutveckling i hur samhället och skolan förmedlar normer kring funktionsförmåga och funktionsnedsättningar. Att anpassa skolmiljön utifrån kännedom om enskilda elevers behov. Att planera och anpassa gemensamma aktiviteter t.ex. friluftsdagar, temadagar eller utflykter, så att alla elever kan delta. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp i media, läromedel eller i närmiljön. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Ansvarig Rektor, personal inom skola samt fritidshem och elevhälsa ansvarar för planering och uppföljning Datum när det ska vara klart 30 juni 2020

9 Insatsområde Främja likabehandling oavsett könsidentitet/köns uttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller köns uttryck Mål och uppföljning Alla elever, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller köns uttryck skall bemötas likvärdigt. Vår skola skall vara trygg, identitetsstärkande och bekräftande för alla elever. Uppföljning sker genom diskussionsmöjligheter på klass-/fritids-/elevråd samt genom enkätfrågor till elever och vårdnadshavare. Insats Kompetensutveckling och implementering av normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Kompetensutveckling om hbtq. Vid placering i t.ex klassrum och gruppindelningar alltid reflektera och tänka över syftet, då det kan finnas risker när utgångspunkten är kön (t.ex pojk-/flickgrupper): "Det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande" (Diskrimineringsombudsmannen). Möjliggöra ombyte inför idrottslektioner i lärarens omklädningsrum eller undersöka andra möjligheter. Stötta och bistå elever som vill komma ut som transpersoner i skolan. Ansvarig Rektor, arbetslagsledare och elevhälsa planerar och följer upp insatserna Datum när det ska vara klart 30 juni 2020

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Sker genom enkäter, individuella intervjuer, gruppintervjuer, trygghetsvandring, arbetslagsträffar och/eller andra träffar, händelserapportering rörande aj/oj, kränkandeärenden samt hot och våld. -Enkät, av Skolinspektionen och GR, elevhälsoenkät, samt skolenkät - Kommunikation och samtal, vi har löpande kommunikation med elever genom: utvecklingssamtal, mentorssamtal, och/eller samtal med skolsköterska och kurator. - Elevhälsan träffas varje vecka och diskuterar elevhälsa och elevärende, individuellt och i grupp. - Elevscanning i åk3 - Personal på skolan samt fritids har en god dialog och relation med elever, eleverna pratar ofta med personal om något särskilt uppstått. Informationen kartläggs sedan och följs upp i arbetslaget och på EHT Hur eleverna samt personal har involverats i kartläggningen Trygghetsvandring tillsammans med representanter ur elevrådet, uppdelat på låg och mellanstadiet. Riskområden har identifierats och markerats på en karta som lämnats till rektor via elevrådsrepresentanter. Enkäter, elevenkäter, klassråd, elevråd, mentorssamtal, samtal med skolsköterska och kurator, samt annan personal på skolan. Personalen har involverats i kartläggningen är genom gemensamma möten, arbetslagsmöten och APT. På lovdagar eller liknande sker löpande utvärdering av verksamhetens olika fokusområden och planer. Resultat och analys - Eleverna har på trygghetsvandring vårterminen 2019 (19/3) identifierat följande platser där skaderisk finns: vid pulkbacken-det finns ingen naturlig väg att gå upp i backen, bänkar och staket på skolgården-trasiga, ostadiga samt spikar. - Eleverna har identifierat följande platser där risk för konflikter/ känsla av otrygghet finns: omklädningsrummen-vid gymnastikhallen, staket runt skolan-det går främmande människor inne på skolansområde och det känns otryggt. - Elever har uttryckt en stökig/stimmig och känsla av otrygg miljö i skolan matsal, spring, hög ljudvolym. Detta är en pågående och återkommande dialog med elever samt personal på skolan.

11 - En digital enkät gjordes av Elevhälsan under vt19 på elever samt vårdnadshavare i åk 4 och 5, där det framkom att kränkningar kan ske via sociala medier men inte i den grad där skolan anser att vi behöver ha ett riktat område mer än att vi ser att det är viktigt i att informera och prata om sociala medier generellt på skolan. En ny enkät kommer att skickas ut till elever samt vårdnadshavare under vt20, till elever i åk 4 och 5. - Vi kan även se att utifrån den enkät som elever i åk 2 och 5 (GR elevenkät samt skolverket) att elever känner sig trygga på vår skola men att resultatet skiljer sig mellan åk 2 till 5. Där våra elever ger uttryck för att de känner en större trygghet i åk 2 än 5. - Personal på skolan har uttryckt att det rast värds och buss schema som utfärdades i samband med skolstart ht18 inte har efterföljt fullt ut vilket har resulterat i större otrygghet för elever på raster enligt samtal och enkäter med elever, men även att övervägande kränkningsanmälningar har utfärdats på gemensamma elevraster. Eleverna efterlyser fler vuxna på gemensamma elevraster. För att säkerställa trygghet och säkerhet bör därför en översyn över rast värds verksamheten samt bussvakter göras där vuxennärvaron säkerställs på de områden som i nuläget upplevs som otrygga. Förväntningarna på rast värdarna bör också tydliggöras. Viktigt är att också vikarier informeras om rast ansvar. En reviderad plan för rast värdar samt buss vakt kommer att upprättas och implementeras i verksamheten. Skolan har även gjort en satsning i att utbilda Trivselledare på skolan för att öka möjligheten aktiviteter samt känna trygghet på rasterna. Det finns normer som påverkar skolans dagliga verksamhet. För att utveckla vårt främjande och förebyggande arbete behöver vi öka vår medvetenhet om vilka dessa normer är och hur de påverkar oss i planering och genomförande av undervisning och aktiviteter samt förhållningssätt och bemötande. I det planerade arbetet för främjande insatser bör frågan om bemötande utifrån kön och könsroller prioriteras.

12 Förebyggande åtgärder Insatsområde Att säkerställa vuxennärvaron på skolgårdens olika områden vid rast samt att man lyfter regler och rutiner på raster. Extra satsning, start ht-19 är att vi implementerar TRIVSELLEDARE på raster som en rast verksamhet. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever är väl förtrogna med skolans område och vet var man får vara på rasterna. -Eleverna känner sig trygga med att det finns rast värdar som cirkulerar och har uppsikt. Uppföljning sker regelbundet på klass- och elevråd. -Elever känner att de vet vad som gäller kring regler och rutiner vid lek i olika aktiviteter. Åtgärd -Att en översyn av skolans område görs i syfte att säkerställa vuxennärvaron. -Att förmedla tydliga regler och rutiner vid lekar/aktiviteter som sker på skolans raster. -Att synliggöra ett schema för rast värdar som publiceras i klassrummen samt vid ytterdörrarna. Information ges till all personal samt vikarier. -Att skolan gör en övergripande insats att utbilda Trivselledare på skolan, start ht-19 Motivera åtgärd I analysen av kartläggningen framkommer att det finns otrygga platser på skolområdet samt att eleverna önskar fler vuxna ute på rasterna. Ansvarig Rektor, personal inom skola samt fritidshem och elevhälsa ansvarar för planering och uppföljning Datum när det ska vara klart 30 juni 2020

13 JAG LÄR MIG NÄR JAG LEDER OCH NÄR JAG LEKER Trivselledare tränas i att ta initiativ och omsätta idéer till handling, planera, organisera, ta ansvar, fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Värdefull kunskap för barn och ungdomar att ha med sig i livet. Trivselledare och de som deltar i trivselaktiviteter tränas bl a i att kommunicera och samarbeta och möter de grundläggande värderingarna om allas lika värde, respekt och förståelse för andra människor. Eller lite enklare sagt i samband med lek; alla är välkomna att vara med, vi delar lag på ett juste sätt och hejar på varandra! Nedanstående är utdrag från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) och har många beröringspunkter med Trivselprogrammets mål: Främja ökad och mer varierad lek/aktivitet på rasterna, ge elever möjlighet att bygga goda vänskapsrelationer, reducera konflikter mellan elever, främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet och respekt samt främja ökad aktivitet i undervisningen. Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken storbetydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

14 Mål Skolans mål är att varje elev Respekterar andra människors egenvärde, Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, -Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola -Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt -Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Mål Skolans mål är att varje elev -Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former -Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska -Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska -Förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.

15 Andra förebyggande åtgärder - Implementering av ordningsregler (vt19) - Implementering av konsekvenstrappan (vt19) Syftet till ett förtydligande var att tydligt visa vilka förväntningar hemmet kan ha från vår skola men även vilka förväntningar vi på skolan kan ha på eleven. Bifogat i Strömsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rutiner för akuta situationer Vi följer skolans mall för Beredskap- och krisplan Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Skolkurator Maria Elg: Specialpedagog Carina Ölander: Rektor Agneta Johansson: Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Samtal med elever enskilt/i grupp för att förebygga och/eller stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i tidigt skede. God kontakt med vårdnadshavare God kontakt med elevhälsan Inhämta kunskap om ev. otrygga platser på skolans områden Vi följer kommunens plan med dokumentation och anmälan Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever OBS: ALLT ARBETE SKALL DOKUMENTERAS! Ansvar mentor/klasslärare/ arbetslag: 1. Samtalar med berörda; undersöker vilka olika uppfattningar som finns kring situationen. 2. Informerar vårdnadshavare. 3. Gör en bedömning av situationens art:

16 Alternativ A: Bedömning görs att det handlar om "vardagskonflikt". Alternativ B: Vid tydliga indikationer på trakasserier eller kränkande behandling görs en anmälan till rektor på kommungemensam blankett "Anmälan om kännedom om kränkande behandling". (se nedan: Ansvar rektor) 4. Under en tvåveckorsperiod observeras de inblandade. Täta avstämningar sker med berörda elever och vårdnadshavare. 5. Uppföljning sker efter två veckor efter samtal med berörda. 6. Beslut om vidare åtgärder/ärendet avslutas. Ansvar rektor: 1. Rektor beslutar att utredning startas, vem som ansvarar och när utredningen skall vara klar. Ansvarig använder kommungemensam blankett: "Utredning om trakasserier eller kränkande behandling". 2. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen. 3. Rektor godkänner/ avslutar utredningen. 4. Rektor beslutar om åtgärder och uppföljning av dessa. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. När rektor får kännedom om eventuell kränkning, genomför rektorsamtal med berörda. 2. Rektor informerar elevens vårdnadshavare om aktuell situation. 3. Rektor fattar beslut om åtgärder. 4. Ärendet följs upp utifrån de behov som föreligger. Rutiner för uppföljning Mentor och arbetslag har alltid ansvar för uppföljning av "vardagskonflikter" för att säkerställa att man uppfattat situationen korrekt. Uppföljning efter utredning beslutas av rektor i varje aktuellt fall.

17 Rutiner för dokumentation Mentorer och arbetslag ansvarar för att dokumentation sker vid vardagskonflikter för att möjliggöra ett gott underlag för vidare elevhälsoarbete, men också för att få syn på eventuella negativa mönster i relationerna på skolan. Elevhälsan dokumenterar sitt arbete i PMO. Rektorsbeslut dokumenteras i PMO. Vi har under vt-19 reviderat och uppdaterat skolan konsekvenstrappa samt skolans ordningsregler. Se bifogad bilaga. Ansvarsförhållande Se ovan.

18

19 Ordningsregler 19/20 Strömsskolan Rättigheter Jag har rätt till en bra och trivsam arbetsmiljö. Jag har rätt till ett bra arbetsklimat. Skyldigheter Jag ser till att hålla rent och snyggt efter mig och respekterar skolans och andras egendom. Jag bidrar till ett bra arbetsklimat och följer givna instruktioner från lärare och annan personal på skolan. Jag har rätt till garanterad undervisning. Jag passar tider och använder min tid till lärande. Jag har rätt till trygghet. Jag har rätt till min hälsa. Jag har rätt till en mobilfri lärmiljö. Jag har ett gott uppförande och ett vårdat språk, visar respekt och utsätter därmed inte andra för psykisk eller fysisk kränkning. Jag väljer att under skoltid stanna inom skolans område. Snöbollskastning är inte tillåten inom skolans område. Jag använder hjälm när jag använder cykel (används på skolans område efter k15.00), kickbike, inlines, skateboard och pulka. Jag använder inte tuggummi i skolan eller tar med godis eller energidryck och läsk. Jag bidrar till nolltolerans mot alkohol, tobak och droger på skolan. Jag tar ett eget ansvar för att varje dag lämna in min mobil för att sedan få den tillbaka i slutet av skoldagen. Jag använder inte min mobil i skolan för att filma eller fotografera utan att först fått tillstånd. Saker som inte ska vara på skolan kommer beslagtas och återfås vid skoldagens slut eller får hämtas av vårdnadshavare/förälder. Det är förbjudet att ha med sig föremål eller ämnen som är förbjudna i lag, som är farliga eller som är avsedda att skada.