Ansökan om ekonomiskt stöd år 2012 för ungdomsprojekt "Den onda ringen". Dnr KS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-12-18. Ansökan om ekonomiskt stöd år 2012 för ungdomsprojekt "Den onda ringen". Dnr KS 2012-333"

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 362 Ansökan om ekonomiskt stöd år 2012 för ungdomsprojekt "Den onda ringen". Dnr KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Bidra med kr till projektet den onda ringen. Beloppet tas ur 2012 års budget. Beslutsunderlag Projektbeskrivning "den onda ringen", ekonomienhetens beslutsförslag. Sammanfattning av ärendet "Den onda ringen" är ett projekt där ungdomar arbetar med film som verktyg för att motverka ungdomsbrottslighet, öka tryggheten i Falkenberg, stärka den sociala gemenskapen och verka för att fler unga ska känna att de har en meningsfull fritid. En omfattande förstudie har genomförts där drygt tusen ungdomar har deltagit i intervjuer och diskussioner om sin vardag. Drygt 650 av dessa har skrivit mail med sina tankar som ligger till grund för manusarbetet. Ungdomarnas texter har också sammanfattats i ett omfattande material som ger en bra bild över ungas syn på hemorten, skadegörelse, gäng, kriminalitet, fester, alkohol, droger, trygghet m m. Det kortsiktiga och rent konkreta målet är att framställa ett för ungdomar attraktivt material bestående av en film med tillhörande diskussionsunderlag, som kan användas i förebyggande arbete för att diskutera värdegrundsfrågor, kriminalitet, trygghet etc. De mer övergripande målen är att: - Minska skadegörelsen och närvaron av kriminella gäng. - Vända utvecklingen med att tobak, alkohol och droger går allt lägre i åldrarna. - Stärka hemorten och öka de ungas delaktighet i konstruktiv dialog och demokratiskt arbete. - Bryta negativa mönster och stimulera entreprenörskap hos unga arbetslösa. Tanken är att projektnamnet "Den onda ringen" även ska bli titeln på filmen och syftar till det dåliga umgänget, att det blir en ond cirkel. "Ett dåligt umgänge är svårare att komma ifrån än ett beroende" har en av de unga deltagarna sagt under ett samtal. Viktigt att förstå är att filmen inte är målet utan ett verktyg som används för att nå målet. Det är ungdomarnas tankar och idéer som formar handlingen. Det är med filmen som verktyg vi får dem engagerade. Ekonomi Totalt har bidrag om tkr samlats ihop från följande organisationer; Kulturbryggan tkr, Regionen tkr, Länsförsäkringar tkr, Sparbanken - 80 tkr, Vuxenskolan - 20 tkr. För att kunna genomföra projektet behövs tkr. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG Forts. 362 Inga medel finns avsatta i kommunens driftbudget för projektet varför medel om 250 tkr får hänvisas från 2012 års överskott. Övervägande Om man ser till de övergripande målen med projektet torde vinsterna för kommunen och samhället i övrigt klart överstiga insatserna. Vid protokollet Oskar Åhrén Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

3 Den onda ringen Ett projekt där ungdomar arbetar med film som verktyg för att motverka ungdomsbrottslighet, öka tryggheten i Falkenberg, stärka den sociala gemenskapen och verka för att fler unga ska känna att de har en meningsfull fritid. "Jag tror många behöver öppna ögonen och inse att Falkenberg inte är någon harmonisk stad utan att det för det mesta händer mycket hemskheter. Bland annat har det varit många som har blivit utsatta för kränkningar genom filmer, jag var en utav dem. Det var många tjejer som drabbades väldigt hårt och det spreds över hela Falkenberg. För är det något som Falkenberg är riktigt bra på så är det att sprida rykten. Är det något som har hänt så får alla andra reda på det inom en vecka. Alla gör det, många kan klaga på alla rykten, men det får dem inte att sluta sprida dem själva. Jag hade gärna velat får slut på alla rykten och fördomar. Jag vill att Falkenberg ska få vara den vackra staden som många uppfattar att den är när de ser Ätran och Gamla stan, men som mest bara är en fasad. Folk borde få reda på hur det verkligen är. Det låter som en väldigt bra idé att skapa en film tycker jag. Det kan påverka många andra människor och elever att ändra sig om man förmedlar någonting med en film, men det förutsätter att filmen är riktigt bra så den verkligen når fram till folk. Jag hade gärna velat vara med i projektet på ett eller annat sätt, just för att det är till gott syfte och jag skulle tycka att det skulle vara kul att skriva något som förslag till att ha med i filmen." Klara Pettersson, 17 år. Det här är ett projekt där ungdomars tankar lyfts fram och förs in i samhällsdebatten. Bakgrund s. 2 Nytänkande s. 11 Syfte, mål s. 5 Spridning, fortsättning s. 12 Tidsperiod, målgrupp s. 6 Dokumentation, utvärdering s. 12 Genomförande, metod s. 6 Samarbetspartners s. 13 Antal deltagare s. 9 Kontaktuppgifter s. 13 Tidsplan s. 10 i

4 Bakgrund Under de senaste åren har det i Falkenberg varit mycket skadegörelse och närvaro av kriminella gäng som börjat etablera en, som en del ungdomar ser det, "cool" gängkultur med inslag av amerikaniserat våld. Ryktesspridning kring nyligen grovt utförda våldtäkter väcker starka känslor och osäkerhet hos framförallt unga tjejer. Det har varit problem med gängnärvaro och "bötning" på skolorna som innebär att utvalda ungdomar tilldelas olika uppdrag och blir straffade om de inte utförs. Uppdragen kan vara att snatta eller sno någons mobiltelefon vilket är en ingång till gängen och grövre kriminalitet. Känslan av att inte räcka till och behovet av att bli sedd är bidragande faktorer till den allt för höga psykiska ohälsan hos ungdomar. Många ungdomar vittnar om att de känner sig otrygga och att det känns olustigt att vänta på bussen själv en kväll eller gå över torget när mörkret lagt sig. Vad kan göras för att ändra på det? Vilka tankar har ungdomarna och hur får vi dem att engagera sig i ett arbete för ett tryggare samhälle? Det finns ett behov av att öka kunskapen om människors olikheter och likheter i vårt samhälle, öka förståelsen för våra olika kulturer, medvetandegöra om ungdomars olika miljöer men framförallt öka tryggheten och trygghetskänslan hos våra ungdomar. Vi är många som pratat om problematiken men har inte haft någon idé eller metod där vi kan arbeta övergripande tills vi kom i kontakt med filmen "Älska mig" och filmaren Ronnie Brolin. Efter diskussion om behovet vi ser här i Falkenberg blev Ronnie intresserad över att hålla i ett projekt här hos oss. "Älska mig" var ett projekt som med film som verktyg bearbetade frågor kring mobbning och utanförskap och togs fram i nära samarbete med ungdomar. Filmen används av skolor över hela landet i förebyggande arbete för att motverka mobbning. Efter samma metod vill vi motivera ungdomar till att engagera sig i samhällsfrågor kring trygghet, kriminalitet, alkohol och droger. Det görs flera inriktade insatser av olika samhällsorgan som går på djupet men det når en begränsad målgrupp. Genom att arbeta med detta projekt kommer vi att nå ut brett. Något som ger en fördjupad insikt i ett svårt samhällsproblem och som lägger grunden till fortsatt arbete. Det handlar mycket om att höja statusen i att säga nej och få ungdomar att förstå konsekvenserna av sitt eget handlande. Trygghet är den viktiga faktorn som vi arbetar med. Vad betyder trygghet? Var är unga trygga/otrygga? Vad kan göras för att det ska bli ett tryggare samhälle? Våra frågor resulterar ofta i en diskussion som leder till fest, alkohol och droger. Detta kopplat till olika gäng, ensamhet/gemenskap och beroende - inte bara av droger utan att känna sig sedd. Tanken är att projektnamnet "Den onda ringen" även ska bli titeln på filmen och syftar till det dåliga umgänget, att det blir en ond cirkel. "Ett dåligt umgänge är svårare att komma ifrån än ett beroende" har en av de unga deltagarna sagt under ett samtal. Projektets inledande del, som fungerat som en fördjupad förstudie, är snart avklarad och har väckt ett stort intresse hos Falkenbergs ungdomar. Drygt 1100 unga har hittills deltagit i intervjuer och diskussioner om sin vardag. Drygt 650 av dessa har skrivit mail med sina tankar som ligger till grund för manusarbetet. Ungdomarnas texter har också sammanfattats i ett omfattande material som ger en bra bild över ungas syn på hemorten, skadegörelse, gäng, kriminalitet, fester, alkohol, droger, trygghet mm. Vi arbetar med manuset och projektet går in i del två. Det är till denna del vi nu söker fortsatt finansiering. Projektet drivs som ett samarbete mellan Falkenbergs kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. 2

5 Viktigt att förstå är att filmen inte är målet utan ett verktyg som används för att nå målet. Det är ungdomarnas tankar och idéer som formar handlingen. Det är med filmen som verktyg vi får dem engagerade. 762 ungdomar har deltagit i en omfattande anonym undersökning om självkänsla, familjeförhållanden, alkohol, droger, trygghet, kriminalitet och våld. 9 % uppger att de ofta känner sig utanför. 9 % uppger att de blir slagna av sina föräldrar. 11 % uppger att de ofta känner hat mot personer med annan etnisk bakgrund. 12 % uppger att de ofta känner hat mot personer som har annan religion. 57 % av de 15-åriga tjejerna har rökt tobak, 43 % vid upprepade tillfällen. 38 % av de 15-åriga killarna har rökt tobak, 20 % vid upprepade tillfällen. 65 % uppger att de brukar gå på fest, 69 % av dessa uppger att det förekommer mycket alkohol på festerna. 84 % av de 15-åriga tjejerna har druckit alkohol, 66 % vid upprepade tillfällen. 79 % av de 15-åriga killarna har druckit alkohol, 53 % vid upprepade tillfällen. 7 % uppger att de har testat droger. 70 % av dessa uppger att deras föräldrar inget vet. 25 % uppger att de vet hur de ska göra för att få tag på droger. 44 % uppger att de har fått elaka kommentarer på internet eller via sms. 19 % uppger att har fått oönskade sexuella anspelningar via internet eller sms. 5 % uppger att de blivit utsatta för sexuella övergrepp. (6 % av tjejerna, 4 % av killarna). 26 % uppger att de känner någon som blivit utsatt för sexuella övergrepp. 43 % uppger att de inte känner sig trygga när de är ensamma på stan. 29 % uppger att de känner att det finns en risk för att bli utsatt för våld. 63 % uppger att de tycker att det finns farliga/kriminella gäng i Falkenberg, 12 % av dessa har varit med i eller varit i kontakt med något gäng. 34 % uppger att de någon gång snattat. 43 % uppger att de har utfört någon form av skadegörelse. 47 % uppger att de ofta blir så arga att de vill göra sönder saker eller slå någon. 21 % uppger att de inte har respekt för polisen. 73 % uppger att de inte skulle ringa 112 om de såg någon klottra eller krossa en glasruta. 13 % uppger att de inte skulle ringa 112 om de såg en misshandel eller ett övergrepp. Detta är siffror vi genom detta projekt vill vara delaktiga till att ändra på i ett långsiktigt perspektiv. Flera killar som går i åttonde klass uppger att deras föräldrar köper ut öl till dem. "Jag får dricka öl för mina föräldrar om jag håller mig borta från sprit" sa en av dem under ett samtal och fick snabbt medhåll från andra. Utvecklingen går åt fel håll, hur låter det om några år? "Jag får röka hasch för mina föräldrar om jag håller mig borta från heroin"... 3

6 De unga deltagarna har också svarat på frågan om de vill vara med i det fortsatta projektet och om de tycker att det är en bra projektidé. Utav dessa 760 ungdomar har 93 % svarat ja. Underifrån perspektivet är starkt vilket är en förutsättning för projektets genomförande som bygger på ungdomarnas delaktighet. Här är Ronnies erfarenhet som inspiratör och projektledare en styrka för ett lyckat resultat. 120 ungdomar har anmält sitt intresse till att vara med och skriva manusidéer. Ett arbete som kommer att fortgå under våren Det är inte bara ett projekt som berör ungdomars fritid eller skolgång utan ett arbete som berör hela samhället. Trygghetsfrågan är övergripande, oberoende av ålder, religion och etniskt ursprung. Med kunskap kan vi bemöta varandra med respekt. Unga ser en annan verklighet än vad vuxna har både svårt att upptäcka som att förstå. Detta är ett projekt där ungdomarna själva kommer till tals, som gör ungdomars röster hörda och ger dem kunskap om hur de kan påverka sin egen livssituation. Varför film? När man ser en bra film glömmer man ofta bort att det är en film, för att man engagerar sig i hur det ska gå för karaktärerna. Att se en film skapar en gemensam nämnare hos alla som sett den. Genom att diskutera en berättelse alla tagit del av kan den få en större innebörd för hela gruppen. Genom att utgå från ungdomars berättelser och producera en film som berör deras vardag kan vi skapa ett utbildningsmaterial där unga kan reflektera över sin och andras tillvaro. I det egna reflekterandet kan ungdomarnas egen verklighet bearbetas så att de uppnår en större förståelse och kan gå vidare i sin utveckling. Många unga har upplevelser och tankar som de tror sig vara ensamma om att känna eller ha upplevt. Många känner sig ensamma och har ingen att tala med. För dem kan en film vara en neutral utgångspunkt som gör att de kan lämna det egna jaget och hantera frågeställningarna utifrån ett mer neutralt perspektiv. Upplevelsen av att andra har upplevt samma eller liknande händelser kan göra att de känner igen sig och därmed inser att de inte är ensamma om problemet. Arbetet med film och medier lyfts kraftfullt fram i grundskolans kursplaner där också kulturens roll och den estetiska dimensionen betonas i undervisningen. Kännetecknade för bra kultur är att den förmedlar och tas emot just där mottagaren befinner sig. Många av oss delar erfarenheten av hur en film, bok eller konstverk kan beröra oss så djupt att den förändrar inställningen till tillvaron, ibland i form av hopp och ibland som en insikt eller åsikt. En utbildningsfilm som bearbetar aktuella värdegrundsfrågor känner vi skulle vara till stor nytta och kunna hjälpa många ungdomar att må bättre. Även om den primära målgruppen är ungdomar så riktar sig filmen lika mycket till föräldrar, för att öka kunskapen och för att de ska få upp ögonen och lyssna på ungdomarna. Alla bär vi med oss ett försvar där vi inte vill släppa någon för nära förrän vi lärt känna varandra. Det är svårt för en grupp, framförallt för ungdomar, att aktivt börja diskutera ett ämne där det är känsligt vilka åsikter man har och vilka värderingar man står för. Kan vi lyfta bort den spärren möjliggör vi för en öppnare diskussion som ger utrymme för tankar från ungdomar som annars inte skulle velat eller 4

7 vågat yttra sig. Detta kan vi göra genom att låta dem arbeta med film som verktyg. Dels i ett förberedande arbete, research, manus, etc. men den stora fördelen ligger i arbetet som görs efter att filmen är klar. Alla som ser den kommer att dela en gemensam upplevelse, ha lärt känna samma karaktärer och tagit till sig samma budskap. Grupper kan diskutera händelserna i filmen på ett öppnare sätt än om de skulle pratat om något som hänt ute på stan för en vecka sedan, då ingen har någon direkt koppling eller relation till händelsen i fråga. Ungdomar som kanske har samma bakgrund som en karaktär eller varit med om en liknande händelse som filmen visat kan diskura sin livssituation med sina klasskamrater utan att behöva exponera sig själv. "Vad jag tycker är viktigt är folk som inte vågar prata om det som har hänt dom. T.ex. en kvinna som har blivit våldtagen brukar har problem med att erkänna det och känner sig även väldigt dåligt eller någon som har varit med kriget osv. Jag tycker också det är viktigt med konsekvenserna av detta. Hur folk bete sig efter det. Jag har en väninna som blev ofta rädd för allting, speciellt på natten, då trodde hon att det fanns andar i huset(spöken) som tittade på henne och även kröp på henne." Tiffany Bart Adde, 19 år. I processen kommer vi att utgå från varje deltagares verklighet och värdegrundsfrågor kommer ha ett stort utrymme i diskussionen. Att kunna koppla de egna upplevelserna till deltagandet skapar motivation och utrymme för ungdomarna att förstå både sin egen och andras verklighet. Syfte Syftet är att med film som verktyg engagera ungdomar till att arbeta med samhällsfrågor på ett nytt sätt som de annars kanske haft svårt att hitta motivation till. Motverka ungdomsbrottslighet, öka tryggheten i Falkenberg, stärka den sociala gemenskapen och verka för att fler ungdomar ska känna att de har en meningsfull fritid. Stärka självkänslan och motverka den psykiska ohälsan hos unga. Höja statusen i att säga nej och få ungdomar att förstå konsekvenserna av sitt eget handlande. Stärka hemorten och öka de ungas delaktighet i konstruktiv dialog och demokratiskt arbete. Minska skadegörelsen och närvaron av kriminella gäng. Vända utvecklingen med att tobak, alkohol och droger går allt lägre i åldrarna. Bryta negativa mönster och stimulera entreprenörskap hos unga arbetslösa. Det mer kortsiktiga och rent konkreta målet är att framställa ett för ungdomar attraktivt material bestående av en film med tillhörande diskussionsunderlag, som kan användas i förebyggande arbete för att diskutera värdegrundsfrågor, kriminalitet, trygghet etc. 5

8 Tidsperiod, målgrupp Projektet kommer att bedrivas i Hallands län, med målgruppen Ungdomar år. Del 1 (förstudie) Del Del Genomförande, metod Ungdomar idag använder sig i stor utsträckning av media för att skapa mening och sammanhang i sin tillvaro. Film är en neutral mötesplats som förenar ungdomar med olika intressen. Genomförandet är indelat i tre delar. Först en mer teoretisk del, med undersökningar, diskussioner med ungdomar och manusskrivning. Del två planeras starta 2013 med audition, fortsatt diskussion, inspelningsplaning, träning, inspelning, efterproduktion och premiär. Den tredje delen har ett starkt tillgänglighetsperspektiv och bygger på att ta fram ett handledningsmaterial på flera språk som sedan kan användas tillsammans med filmen. Ett flertal olika grupper analyserar filmen och skriver ner frågeställningar som sedan sammanställs. Ronnie Brolin är projektledare och ansvarar för projektets genomförande tillsammans med en projektkoordinator. Fördelarna med att vi använder film som verktyg är att ungdomarna kommer till insikt i frågor som annars kan vara svåra att diskutera, arbetet kommer att stimulera deras eget skapande där de kan utveckla sin kreativitet och vara delaktiga i ett projekt som främjar entreprenörskap och ger dem en helhetssyn. Att göra en film innebär en omfattande organisation som deltagarna inte alla gånger tänker på eftersom intresset driver dem till att fortsätta. Erfarenheterna från deltagandet i projektet med allt ifrån att samarbeta med andra, ta ansvar, skriva manus och ordna med rekvisita till att vara med under inspelning och hitta inspelningsplatser, skådespela, hjälpa till med teknik och övrig planering ligger till grund för en fortsatt utveckling inom ledarskap och företagande. Del 1 - Detta har gjorts Nyckeln till ett lyckat genomförande ligger i den första delen där vi initialt har gått ut med information till ungdomarna och samlat in deras tankar och idéer. Många projekt börjar smalt för att i slutet nå ut till en stor målgrupp men vi har börjat lika brett som vi kommer att slutar. Alla ska kunna känna sig delaktiga i slutprodukten, att de varit med från början, att de har varit med och påverkat. Det är det som gör att vi skapar en gemenskapskänsla och stärker sammanhållningen oavsett ålder, kulturell bakgrund eller i vilken stadsdel man bor. Genom dialog med unga och genom ungas egna samtal har arbetet med att skriva ett manus påbörjats utifrån vad de tycker är viktigt att lyfta fram och prata om. Ungdomarnas tankar förpackas sedan i budskapet i en film. Skolorna i kommunen är delaktiga i arbetet. Sånär som på någon klass har alla i åk 8-9 varit delaktiga, samt flera klasser på gymnasiet. Projektledaren och koordinatorn har besökt klasserna och diskuterat med elever om hur de ser på olika situationer i skolan och på fritiden rörande våld, kriminalitet, alkohol, droger, mobbning etc. Totalt har 1100 ungdomar medverkat. 6

9 Syftet med besöken, diskussionerna och skrivuppgifterna är att få en samlad och komplett bild över hur ungdomarna ser på sin hemort och olika situationer i skolan och på fritiden. Ett viktigt underlag för manusarbetet. När manuset är klart är vi också klara med den fundamentala delen av projektet och går i den mer praktiska fasen, del 2. Deltagarantalet sjunker men övergår till en mer koncentrerad grupp ungdomar som kommer att lägga ner mycket tid i projektet. Del 2 - Det praktiska genomförandet Vi kommer att anordna en audition under tre dagar dit alla som vill vara med framför kameran får komma. Vi räknar med ca 400 intresserade. För ca 30 deltagare som ska vara skådespelare kommer vi att ha ett introduktionsläger under en helg där de får lära känna varandra och vi går igenom en del praktiska detaljer de behöver lära sig om inspelningen. Från februari till maj håller vi på med inspelningsplanering och träning. De som ska vara skådespelare tränar på sina scener och olika grupper arbetar med att ordna den rekvisita som behövs, kläder till alla karaktärer, letar inspelningsplatser m.m. Det är de unga i Falkenberg som vet vilka olika platser som finns och som passar till den historia de varit med och skapat. De som vill vara platsletare kommer att fota olika miljöer som vi sedan går igenom och bestämmer gemensamt vilka platser som passar till att spela in på. När vi sedan hittat en plats som är bra till respektive scen får ungdomarna gå vidare med att kontakta markägare, fastighetsägare etc. och be om tillstånd för att få vara där. De ska också hålla kontakt med Polisen, ansöka om tillstånd för att få spela in på offentlig plats men också bara informera så att närpolisen vet vad som händer i samhället. Arbetet fram till inspelning kan även anpassas för arbetssökande ungdomar där de kan ha en praktikplats hos projektet under ett antal månader. Med ansvarsfulla uppgifter, praktiskt arbete och uppgifter som kräver kreativitet och egna initiativ är det en bra merit för ett fortsatt arbetssökande. Samtliga scener till filmen spelas in under 25 inspelningsdagar, utspridda under april till juni. Inspelningen sker med professionell teknik och erfaren personal i nära samarbete med intresserade ungdomar. Viktigt att ge de unga förtroende och utrymme. Utförare kommer att vara Ronnie Brolin och företaget ifocus Film & Multimedia AB som har mycket erfarenhet av att arbeta med ungdomar och gärna engagerar sig kring värdegrunds- och samhällsfrågor. Det är flera ungdomar som vill vara med i projektet men vill vara i bakgrunden. För dem kan det vara en bra uppgift att fota och skriva reportage och på så sätt dokumentera projektet. Efterproduktionen, klippning, ljudmix och musikproduktion görs av ifocus personal i deras studios. De ungdomar som varit mest aktiva under inspelningen får åka på ett läger under en vecka som kombineras med eget filmskapande och deltagande i slutproduktionen av filmen. Under veckan är det bland annat fotografering för affisch och DVD-omslag, eftersynkning av dialog och inspelning av intervjuer till bakomfilmen. Naturligtvis är premiären en viktig del av projektet men den ska inte på något sätt jämföras med att vi nått vårt mål. Det är ett viktigt steg på vägen som kommer att vara en stor dag för alla deltagare och deras familjer men för projektets del så är det mycket arbete kvar. 7

10 Det är en speciell känsla att se sin egen film på en stor duk i en salong fylld med människor. Att få applåder och beröm är något som varje människa växer av. Premiären är också ett arrangemang som skapar intresse och ger inspiration till fler filmer som ungdomarna kan spela in själva. Premiären kommer att hållas i Falkhallen i Falkenberg. Vi räknar med ca gäster. Det kommer att vara en dag laddad med förväntan och stolthet. På premiären visas förutom filmen en del bakomfilm och bilder från inspelningen, deltagare får prata om sina upplevelser och erfarenheter, projektet presenteras så att alla gäster förstår syftet med filmen men mest av allt ska det vara en festlig dag fylld med aktiviteter som blir ett minne för livet för de unga deltagarna. Premiären är för inbjudna gäster, deltagarna och deras familjer. Innan filmen visas offentligt ska ett detaljerat handledningsmaterial färdigställas. Arbetet med handledningsmaterialet börjar redan under manusprocessen men det är nu som filmen är klar som frågeställningar kan kopplas till färdiga scener och karaktärers beteenden. Del 3 - Tillgängliggöra Efter premiären går projektet in i del 3 som handlar om att tillgängliggöra materialet. Ett tiotal klasser på gymnasiet och högstadiet kommer att titta på filmen och sedan djupgående diskutera dess handling och budskap. Det kommer att bjudas in till en kvällsvisning där sedan publiken får vara delaktiga i en diskussion och skriva ner funderingar kring ämnen som de tycker är viktiga att prata om utifrån filmens handling. Detta arbete ligger sedan till grund för sammanställandet av handledningsmaterialet. Även pedagoger, lärare, rektorer, kuratorer, psykologer m.fl. kommer att delta i processen. Handledningsmaterialet kommer sedan att tryckas och bifogas filmen samt finnas tillgängligt i pdfformat. Viktigt med ett tydligt tillgänglighetsperspektiv. Filmen textas på flera språk och handledningsmaterialet översätts till lika många språk som filmen textas till. Vi ska också göra en version av filmen på DVD med en infälld ruta med teckenspråk. Falkenbergs kommuns hemsida har översättning till sju språk då dessa bedömdes vara de mest talade i kommunen. Vi följer detta och filmens textning och handledningsmaterial kommer att utöver svenska finnas på följande språk: albanska, franska, somaliska, spanska, engelska, tyska och arabiska. Översättning till andra språk kommer att göras om det visar sig att det finns behov av det. När allt arbete med DVD-produktion, textning, översättning och handledningsmaterial är klart ska materialet användas. Vi börjar med att gå ut lika brett som projektet började. Målsättningen är att samtliga klasser på högstadiet samt gymnasiet kommer att titta på filmen och arbeta med frågeställningar utifrån handledningsmaterialet. Alla deltagare kommer att få ett ex av filmen på DVD. Vi kommer fortsätta med att sprida projektets resultat och utveckla vår verksamhet som förhoppningsvis ger uppslag till nya initiativ. Vi kommer att arrangera kvällsvisningar dit allmänheten bjuds in. Vi pratar om det arbete som gjorts och filmen visas. Efter filmen föreläser vi om filmens tema och ett par av de unga skådespelarna berättar om deras erfarenheter och svarar på frågor. Fördelen och den stora styrkan i arrangemanget är att vi når ut till ungdomar och deras föräldrar i samlad grupp. Det finns ett stort behov av att föräldrar ser på film och diskuterar ihop med sina ungdomar om olika ämnen. Särskilt tillsammans med många andra där de kan vara delaktiga i en större diskussion. Det ger ett vidgat samhällsbegrepp och en djupare insikt i känsliga ämnen som kan vara svåra att öppna till dialog hemma vid frukostbordet. 8

11 Syftet med föreläsningen är att få direktkontakt med en stor målgrupp och inspirera dem till fortsatta samtal. Lyfta viktiga ämnen som behöver diskuteras av såväl ungdomar som föräldrar samt inspirera till eget skapande. Nu har vi utnyttjat film som redskap i flera led och det finns ett bestående material som kan användas under flera år framöver. Fördelarna med att använda film som introduktion till ett grupparbete eller diskussion är många. Ungdomar som är inblandade i olika gäng eller på något sätt är i kontakt med dem behöver inte prata om sig själv eller sina egna upplevelser utan kan maskera det i en diskussion om händelser i filmen och olika karaktärers beteende. Den enskilda individen behöver inte exponera sig själv och alla får samma utgångspunkt att fortsätta diskutera från. På detta sätt ökar vi förståelsen för olika impulsartade handlingar och dess konsekvenser hos ungdomar som ännu inte har kommit i kontakt med eller är på väg in i ett gäng, samtidigt som de som redan är med i gängen får sig en tankeställare och förhoppningsvis värderar om sin situation. Antal deltagare Diskussioner, skrivuppgifter (ca 1100st) Mansarbete (ca, 200st) Audition (ca 400st) Introduktionsläger (ca 30st) Träning, planering (ca 100st) Inspelning (ca 500st) Efterproduktion (ca 30st) Slutproduktionsläger (ca 30st) Premiär (ca 1 200st) Handledning, diskussionsunderlig (ca 300st) Filmvisning kvällstid, föreläsningar, diskussion (ca 1 000st) Filmvisning skoltid, diskussion, föreläsningar (ca 3 600st) Många projekt ser deltagarmässigt ut som en pyramid om de förs in i modellen ovan där det är först i slutet som de når ut brett. Vi har kunnat börja brett tack vare ett omfattande förarbete. På detta sätt höjer vi också känslan av delaktighet. Även om det är deltagare som "bara" är med och skriver och kommer med åsikter till manusprocessen men sedan inte är engagerade mer i projektet förrän filmen är klar, kommer de ändå kunna känna sig delaktiga och vara stolta över resultatet eftersom de har varit med till en början i processen. Alla kan känna sig delaktiga. Under den praktiska fasen (träning, planering, inspelning) beräknar vi det totala deltagarantalet till ca 500 ungdomar som i snitt kommer att delta under 20 timmar vardera. Kärngruppen under det praktiska genomförandet kommer bestå av ca 50 ungdomar som kommer att lägga ner i snitt ca 300 timmar vardera på projektet. 9

12 Spridning, fortsättning Arbetet vi drar igång ser vi inte som ett projekt med början och slut utan som ett fortlöpande processarbete. Projektet kommer att ge oss verktygen för att under och efter projekttiden nå ut bredare och utveckla vår ungdomsverksamhet. Vår målsättning är att genom studiecirklar och kulturarrangemang använda det material som projektet arbetat fram genom att visa filmen och bjuda till samtalsgrupper för vuxna och ungdomar. Studieförbundet Vuxenskolan anordnar redan idag föreläsningar för ungdomar, pedagoger, föräldrar och alla som arbetar med ungdomar eller har ungdomar i sin närhet och vi kommer med projektet få möjligheter att utveckla denna verksamhet. Vi kommer att visa filmen och skapa diskussionsgrupper med stor spridning i främst region Halland men också genom att erbjuda våra övriga kontor i landet att använda materialet. Samtliga samarbetspartners kommer att ha tillgång till materialet och kan använda det i sitt fortsatta arbete. Ungdomarna är vår framtid och vi måste ta tillvara deras kraft att själva utveckla en bra livsmiljö. Studieförbundet Vuxenskolan har ett uppdrag att föra den demokratiska processen ut i samhället och ge våra invånare insikt i att de kan vara med och påverka sin vardag. I det här projektet ser vi flera möjligheter till att engagera många ungdomar där vi även kan fånga upp de som inte kommer att hamna i kärnprocessen i filmarbetet. Det finns många olika ämnesområden att samla ungdomarna kring. Såsom att skriva manus, arbeta med rekvisita, den tekniska delen för att framställa film. Vi kommer att erbjuda många olika aktiviteter i form av studiecirklar parallellt med filmprojektet där vi ger många ungdomar möjlighet att delta i sammanhang som betyder utveckling och gemenskap. Vi kommer att använda kunskapen vi skaffar oss genom att bilda flera olika grupper som arbetar i studiecirkelform med film och teater. Intresset för eget filmskapande kommer säkerligen att öka och vi planerar att köpa in utrustning så att de som vill kan spela in egna filmer. Denna verksamhet kommer vi att utveckla efter behov. Dokumentation, utvärdering, redovisning Dokumentation sker löpande under hela projekttiden genom fotografering och reportageskrivning som utförs av ungdomar och genom att några arbetar med att spela in en dokumentär/bakomfilm under projektets praktiska fas. Processen med handledningsmaterialet kan ses som en del av utvärderingen där en betydande del av projektets resultat verkligen kommer att granskas. Kanslienheten på kommunen kommer att följa projektets utveckling och vara behjälpliga med den utvärdering som ska göras i slutet av projekttiden. Ett dokument innehållande projektredovisning, utvärdering och skriftlig dokumentation kommer att sammanställas och tryckas innan projektets slut. Allt material som projektet framställt kommer att sammanställas och paketeras så att det blir lättöverskådligt. Med allt material menar vi tankar från manusprocessen, manuset, filmen, dokumentationsfilmer, bakomfilm, handledningsmaterial, skriftlig dokumentation, projektredovisning, utvärdering m.m. 12

13 Samarbetspartners Falkenbergs kommun Skolorna & Fritidsgårdarna i kommunen Navigatorcentrum Fältassistenterna Rådet för Trygghet och Hälsa Film i Halland Polisen Räddningstjänsten ifocus Film & Multimedia AB Kontaktuppgifter Ronnie Brolin Projektledare ronnie.brolin@ifocus.nu

Motion om klassfarmorsystem. (AU 215) KS 2014-14

Motion om klassfarmorsystem. (AU 215) KS 2014-14 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-08-12 189 Motion om klassfarmorsystem. (AU 215) KS 2014-14 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/09

Likabehandlingsplan 2008/09 Likabehandlingsplan 2008/09 Antagen 2008-03-06 Senast reviderad 2008-09-11 2. (7) LIKABEHANDLINGSPLAN 2008/09 Våra grundläggande demokratiska rättigheter innebär att barn och ungdomar skall känna sig trygga

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Ålidhemsskolan 2009-08-20 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling INLEDNING Vid Ålidhemsskolan ska det råda nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Projektet Afrovadå vadå afrofobi? utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Syfte Projektet är planerat som ett treårigt projekt med övergripande mål att motverka och

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Förskolan Måsen Skolområde Centrum/Väster Bsf Lunds stad 2013 Upprättad:2013 02 26 Gäller tom 2014 02 26 Förslaget upprättat av förskolechef Pernilla

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Kunskapsskolan Västerås Gäller tom 31 augusti 15 1 Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och 14:e kapitlet skollagen. Där finns

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Sammanfattning av Ung Dialog 2007 Sammanfattning av Ung Dialog 2007 Kultur och Fritid Marknadsföring Ungdomskortet Musik Mötesplatser Busskort Hyra av olika lokaler Spontanidrott Lov aktiviteter Många av gruppdeltagarna upplevde att man

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller Alsteråskolan under läsåret 2009-2010 Så som du själv vill att andra ska behandla

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

- risker och konsekvenser

- risker och konsekvenser Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär

Läs mer

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...

Läs mer

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Uppdrag undersökning

Uppdrag undersökning Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola 2015 2016

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola 2015 2016 PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola 2015 2016 Vad menas med diskriminering i skolan? Diskriminering är när skolan behandlar

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Arealens Förskola Arealens Förskola A Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare. Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Definitioner och begrepp Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4

Läs mer

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT 2016. ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen

LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT 2016. ORSA Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN HARABACKENS FÖRSKOLA NOV 2015/OKT 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola år 1-5 a för planen Silvia Teichert, Anneli Liljedahl Vår vision På Harabackens

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015 sida 1 (10) 14 09 10 Innehåll Grunduppgifter Utvärdera Främjande arbete Kartläggning Förebyggande Rutiner för akuta situationer

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid. Likabehandlingsplan Innehåll... sid.1 Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2 Vår vision... sid.3 Skolans ryggsäck... sid.3 Delaktighet och förankring... sid.3 Utvärdering och revidering...

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor Tommy Thundahl Biträdande

Läs mer

2015-2016. Datum: 2015-08-13

2015-2016. Datum: 2015-08-13 Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Sida 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår värdegrund... 3 Delaktighet i upprättandet

Läs mer

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13 Absolut Förälder har genomförts i årskurs 6-9, enligt följande koncept: två lektioner i årskurs 6, en åk 7 samt korta sammanfattningar i åk 7-9 i kommunala

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer