Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Hagby 8:1, 8:16 och 8:17 inom kommundelen Hagby i Täby kommun
|
|
- Emma Forsberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Hagby 8:1, 8:16 och 8:17 inom kommundelen Hagby i Täby kommun
2 SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte Planens syfte är att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el inom Hagbyområdet, Täby kommun. Målet är att med förnybara och återvunna bränslen producera el och värme till en växande befolkning i norra Stockholmsregionen. Utvecklingen av Hagbyområdet med en kraftvärmeanläggning medför samordningsvinster med befintlig verksamhet på området och är en hållbar lösning. 2 Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. Energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor. Det är även viktigt med effektiv avfallshantering, som i ökande grad integreras med energisektorn. Detta konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Såväl energi- som klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har ansvarat för att ta fram. Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära avfallsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara för produktion av el och fjärrvärme. I anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. Den planerade anläggningen Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning, dvs fjärrvärme och el produceras samtidigt. Anläggningen planeras att bestå av två enheter, en som använder olika typer av sorterade verksamhetsavfall bland annat av den typ som idag hanteras vid SÖRABs avfallsanläggning på Hagby, och en som enbart eldas med olika typer av fasta biobränslen. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpannor, turbiner, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och en ackumulator för att jämna ut värmeproduktionen. Anläggningen kommer även att ha system för beredning, hantering och lagring av bränslen. Lagring kommer att ske såväl på öppna ytor som i inbyggda mellanlager. Det planeras en inbyggd kross för biobränsle. Avfall som lämpar sig för att lagras utomhus kommer att kunna göra det. Övrigt avfall hanteras endast i slutna system. Anläggningen är dimensionerad för att svara mot el- och värmebehovet i det planerade sammanbyggda fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner samt med möjligheter till att även förse andra närliggande fjärrvärmesystem med värme. Avfallspannan planeras för en tillförd bränsleeffekt av i storleksordningen MW och biobränslepannan MW. Det kommer även att behövas oljeeldade pannor för spets- och reservproduktion,
3 3 cirka MW. Den totala produktionen bedöms kunna bli upp till i storleksordningen 880 GWh värme och 280 GWh el. Anläggningen planeras att byggas i två etapper. I den första etappen, som planeras färdigställas under 2017 byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och de oljeeldade spets- och reservpannorna. Därefter byggs den biobränsleeldade pannan, vilket innebär fullt utbyggd anläggning. För att få en optimal placering av kraftvärmeanläggningen krävs att SÖRABs kompostanläggning och upplag flyttas. Etapp 1 Planerad verksamhet innebär att det byggs en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet och att fjärrvärmenäten i Täby kopplas samman med dem i Vallentuna och Åkersberga. Den planerade verksamheten innebär vidare att flera mindre anläggningar avvecklas. Den nya kraftvärmeanläggningen och sammankopplingen av fjärrvärmenäten innebär också att det blir möjlighet att ansluta fler fjärrvärmekunder jämfört med nollalternativet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Vid SÖRABs flyttade kompostanläggning och upplag hanteras komposterbart material. Fullt utbyggd anläggning Fullt utbyggd anläggning innebär även en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet. I detta steg blir det även en sammankoppling till andra fjärrvärmenät i omgivningen. Den tillkommande kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta annan fjärrvärmeproduktion i närliggande fjärrvärmenät. Det medför ytterligare ökade möjligheter till fri konkurrens på längre sikt mellan olika värmeproducenter. Den tillkommande anläggningen innebär ytterligare tillskott av lokalt producerad el. Nollalternativ Nollalternativet innebär den beslutade utvecklingen av planområdet om inte planförslaget realiseras. Det innebär att området fortsättningsvis utnyttjas som jordbruksmark i öster och att det i väster rymmer SÖRABs befintliga kompostanläggning och upplag. Beslut har fattats att flytta en av kraftledningarna som går genom området. Vidare innebär nollalternativet att fjärrvärmeproduktionen fortsatt sker med befintliga anläggningar, som har tillstånd idag. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten vilket gör att möjligheten att ansluta ny fjärrvärmekunder blir mindre. Det blir heller inte möjligt att lokalt producera el. Lokalisering För att utreda bästa plats för den planerade kraftvärmeanläggningen har en lokaliseringsutredning genomförts. Flera lokaliseringsalternativ har studerats i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner. Hagby är det område som bedöms mest fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga, detta trots det planerade anläggningsområdet är angivet som riksintresse för kulturmiljö. Dessutom är Hagby angiven som möjlig
4 4 plats för en ny regional kraftvärmeanläggning enligt den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS-2010). Transporter Transporter till och från kraftvärmeanläggningen kommer att ske med bil. Mest transportkrävande är bränslen till anläggningen följt av transporter av restprodukter från anläggningen. Beräkningarna visar att antal transporter med tunga fordon för etapp 1 av kraftvärmeanläggningen kommer att medföra att det totala antalet tunga transporter till och från Hagbyområdet minska jämfört med dagens nivåer. Detta beror på att det bränsle som SÖRAB i dagsläget transporterar ut från området med lastbilar istället kommer att användas som bränsle i kraftvärmeanläggningen lokalt på området. Vid en framtida utbyggnad av kraftvärmeanläggningen beräknas en ökning av transporterna för den planerade verksamheten som mest bli cirka 210 bilar per dygn (veckovardagsmedel dubbel väg) vid fullt utbyggd anläggning, varav cirka 110 är tunga transporter. Beräkningarna är baserade på att det inte sker något utbyte med SÖRAB, utan att alla transporter av bränsle kommer utifrån. Detta kan jämföras med dagens trafik på Norrortsleden som uppgår till cirka fordon per dygn och till och från dagens avfallsanläggning är cirka fordon per dygn (veckovardagsmedel). Utsläpp till luft och restprodukter Förbränning av olika former av avfallsbränslen är noga reglerat genom lagstiftning där utformning av anläggningar och utsläpp till luft och vatten regleras. I den anläggning som planeras på Hagby förstörs många av föroreningarna i bränslet genom upphettningen till hög temperatur i pannan. Övriga föroreningar exempelvis tungmetaller, tas om hand genom långtgående rökgasrening i flera steg. Utsläpp av dioxiner, dioxiner som kan bildas vid förbränning av olika bränslen under ogynsamma förhållanden, är i moderna förbränningsanläggningar mycket små. Föroreningarna samlas upp i restprodukterna och askan. All askhantering och lagring inom anläggningen samt asktransporter från anläggningen kommer att ske helt slutet, utan att komma i kontakt med omgivningen. Askan tas askan omhand av företag som har särskilt tillstånd för detta. Utsläpp till vatten Allt vatten från hårdgjorda ytor kommer att samlas upp och renas. Dagvatten från SÖRABs flyttade yta för kompostanläggning kommer att hanteras på samma sätt som från den befintliga anläggningen, dvs allt vatten samlas upp och renas i SÖRABs reningssystem. Processavloppsvatten från kraftvärmeanläggningen såsom renat rökgaskondensat kommer att återanvändas i så stor omfattning som möjligt. Överskott av renat rökgaskondensat och dagvatten kommer att ledas till en för kraftvärmeanläggningen gemensam utjämnings- och reningsdamm innan det leds via kommunens dagvatten system till Stora Värtan.
5 Miljöeffekter Luftkvalitet Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid till luft från den planerade verksamheten visar att miljökvalitetsnormerna för luft för dessa ämnen kommer innehållas med god marginal. Beräkningar har inte genomförts för övriga föroreningar som omfattas av miljökvalitetsnormer eftersom anläggningens påverkan på dessa bedöms vara försumbar baserat på resultat från andra anläggningar. Övriga utsläpp, för vilka det saknas luftkvalitetsnormer, bedöms också som låga och ge liten påverkan på luftkvaliteten i kraftvärmeanläggningens omgivning. Buller Beräkningar har genomfört av bullerpåverkan på närmast bostäder. från den planerade kraftvärmeanläggningen inklusive flytt av SÖRABs kompostanläggning. Beräkningarna visar att den planerade kraftvärmeanläggningen uppfyller det dimensionerande värdet nattetid, 40 dba i ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder. Skyddsåtgärder kommer även att vidtas så att gällande begränsningsvärden för SÖRABs verksamhet kommer att innehållas vid närmaste bostäder vid flytt av kompostanläggningen. Föroreningar i mark och grundvatten En undersökning av föroreningssituationen i mark och grundvatten av det planerade verksamhetsområdet har genomförts. Undersökningen påvisar ingen föroreningssituation i mark som föranleder efterbehandlingsåtgärder. Det finns dock en förekomst av ytligt avfall söder om befintlig kompostanläggning. Några inledande analyser visar på något förhöjda föroreningshalter i enstaka provtagningspunkter för grundvatten. Kompletterande provtagningar har utförts och analyser pågår. Resultatet kommer att inarbetas i rapporten innan samrådet. Påverkan på yt- och grundvatten Den största inverkan på grundvattenförhållandena inom planområdet sker under byggtiden av anläggningen till följd av länshållning av schakt vid grundläggning av planerade byggnader. En hydrogeologisk utredning har genomfört för att bedöma påverkan på grundvattnet från den planerade verksamheten. För att motverka eventuella risker för påverkan på grundvattennivån i omgivningen under byggskede, kommer erforderliga kompensationsåtgärder att genomföras såsom till exempel spontning och återinfiltration av pumpvatten. Därmed undviks sättningsrisker och påverkan på brunnar under byggtiden. Det utpumpade vattnet kommer att renas om behov föreligger. Ytterligare mätningar och utredningar pågår för att utreda risken för påverkan på vattenkvalitet i vattenbrunnar närmast den planerade anläggningen, resultat kommer att inarbetas här innan samråd. Anläggningen kommer att byggas så att ingen påverkan heller sker efter att den är uppförd. För att bedöma påverkan av utsläpp från den planerade kraftvärmeanläggningen på Stora Värtan har en modellering av recipienten gjorts. Allt processavloppsvatten och dagvatten kommer att renas. Samtliga föroreningshalter ligger under föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp gällande för verksamhetsutövare (RTK, 2009). Den planerade kraftvärmeanläggningen innebär en ökad belastning på Stora Värtan, främst av kvicksilver följt av kväve. Ökningen är dock liten i förhållande till den 5
6 6 totala belastningen och samtliga halter ligger fortfarande långt under gällande miljökvalitetsnormer. Påverkan från dagvatten från SÖRABs kompostanläggning kommer inte att förändras beroende på om den flyttas eller ej. SÖRAB planerar att genomföra ytterligare åtgärder för att minska de totala utsläppen av fosfor från SÖRABs verksamhet. Detta medför att den totala belastningen från SÖRABs verksamhet på Stora Värtan samt påverkan på dess status minskar. En modellering har även utförts för SÖRABs totala planerade utsläpp till Stora Värtan. Bedömningen för Stora Värtan är måttlig ekologisk status. Den kemiska statusen (med undantag för kvicksilver) är klassad som god. För att Stora Värtan ska uppnå god ekologisk status till 2021 behöver även åtgärder vidtas av andra verksamhetsutövare i avrinningsområdet. Utsläpp från E.ONs planerade kraftvärmeanläggning bedöms inte inverka möjligheten att uppnå God ekologisk status 2021 eller God kemisk status Påverkan på landskapsbilden En landskapsanalys har genomförts. Landskapsanalysen visar på landskapets höga rekreations-, kultur- och naturvärden som har bedömts på både regional och nationell nivå. Trots landskapsanpassad utformning av den planerade anläggningen och förebyggande åtgärder medför den en måttlig-hög påverkan på landskapet. Några utsiktspunkter nära projektområdet kommer att få hög visuell påverkan. Kompenserande planteringar kommer att begränsa den visuella påverkan men den planerade anläggningen kommer att innebära ett dominerande landmärke i landskapet. Men på längre avstånd, cirka 3 km från området, blir påverkan av lågobetydlig betydelse. Kulturmiljö och fornlämningar Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö, Skålhamravägen. En kulturmiljöanalys har genomförts som visar på betydande negativ påverkan på kulturmiljön. Anläggningen anpassas därför så att påverkan blir så liten som möjligt, till exempel genom väl genomtänkt placering av byggnader, så att den skyms av vissa träd och åkerholmar. Kompensationsåtgärder kommer även att genomföras i form av bland annat plantering av träd. Detaljplanen kommer dock inte att påverka några fasta fornlämningar. Naturmiljö Planen har utformats för att begränsa påverkan på ekmiljöer och åkerholmar, men både ekmiljöer och åkerholmar kommer att påverkas. Kompensationsåtgärder kommer att ske genom plantering av nya träd. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken att påverka skogsområden i planens närhet som Skogsstyrelsen angivit som naturvärdesobjekt. Riksintressen Hela området för detaljplanen ingår i riksintresset för kulturmiljö. Delar av området utnyttjas redan idag för verksamhet. Riksintresset kommer att påverkas negativt. Utformningen av anläggningen kommer att utformas för att minska påverkan och kompensationsåtgärder kommer att vidtas genom bland annat plantering av träd.
7 7 Detaljplanen bedöms inte påverka Norrortsleden som är utpekat som riksintresse för kommunikation och primär transportled för farligt gods. Miljörisker En miljöriskanalys har genomförts i syfte att identifiera potentiella olyckshändelser som kan leda till skador på miljö, hälsa och egendom i omgivningen kring kraftvärmeanläggningen och kompostverksamheten. Slutsatsen av miljöriskanalysen är att den planerade kraftvärmeanläggningen inte kommer att innebära några risker som inte är acceptabla. Det finns händelser som innebär att omgivningen kan påverkas men med planerade skyddsåtgärder är sannolikheten för att dessa händelser inträffar mycket låg. De händelser som kan påverka omgivningen på ett negativt sätt är utsläpp av ammoniak, antingen vid lossning från tankbil eller under lagring. Brand i bränslestackarna och komposthögar kan orsaka brandrök, men effekterna bedöms som övergående för omgivningen. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer inte att omfattas av kraven i lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (s.k. Sevesolagen). Bedömningen i miljöriskanalysen är att den planerade kraftvärmeanläggningen och den ändrade placeringen av kompostverksamheten inte kommer att ge upphov till dominoeffekter med hänsyn tagen till Norrortsleden och kringliggande verksamheter. Påverkan på växthuseffekten och hushållning med naturresurser Mark som idag används som jordbruksmark kommer att tas i anspråk. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att möjliggöra effektiv produktion av fjärrvärme och el. Den kommer också att möjliggöra att fler får möjlighet att använda fjärrvärme i bland annat Täby. På så sätt kan lokala uppvärmningsformer ersättas, som elvärme och oljepannor. Kraftvärmeanläggningen kommer ur ett globalt perspektiv innebära minskad påverkan på växthuseffekten. Vidare innebär den planerade anläggningen hushållning med naturresurser genom att avfall kan återanvändas som bränsle i en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el. Inom Hagbyområdet hanterar SÖRAB stora mängder avfall som idag transporteras utanför kommunen för vidare hantering. Genom att placera kraftvärmeanläggningen nära avfallsanläggningen, med avsikten att använda det lokala verksamhetsavfallet som bränsle, undviks extern hantering och transportbehovet för verksamhetsavfall minskar Överensstämmelse med miljömål Den planerade verksamheten bedöms övergipande inte försvåra att de nationella, regionala eller lokala miljömålen uppfylls. Övrigt Den nya kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta vissa mindre centralt belägna produktionsanläggningar vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter och utsläpp inne i tätorterna samt minskar risk för andra störningar.
8 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Planförhållanden Översiktliga planer Planområde för ny detaljplan Övriga planer Lokalisering och områdesbeskrivning OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN VERKSAMHETSBESKRIVNING Den planerade kraftvärmeanläggningen inom Hagbyområdet Nollalternativ Alternativa lokaliseringar MILJÖKONSEKVENSER Transporter Luftkvalitet Vattenmiljö Buller Landskapsbild Kulturmiljö och fornlämningar Miljörisker Naturvärden och friluftsliv Riksintressen Resurshushållning inklusive klimatpåverkan Påverkan från restprodukter från förbränning Påverkan under byggtid... 34
9 9 5 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL (NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA) Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN UPPFÖLJNING SAMRÅD REFERENSER... 43
10 1 Inledning MKB Hagby Bakgrund och syfte Planens syfte är att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el inom Hagbyområdet, Täby kommun. Målet är att med förnybara och återvunna bränslen producera el och värme till en växande befolkning i norra Stockholmsregionen. Utvecklingen av Hagbyområdet med en kraftvärmeanläggning medför samordningsvinster med befintlig verksamhet på området och är en hållbar lösning. Stora delar av Stockholms energiproduktion är idag i behov av förnyelse och regionen använder sig av en relativt hög andel fossila bränslen. Täby är inget undantag och kommunen har, som en av de sista i Sverige, saknat ett utbyggt fjärrvärmenät. Energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor. Det är även viktigt med effektiv avfallshantering, som i ökande grad integreras med energisektorn. Detta konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Såväl energi- som klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har ansvarat för att ta fram. Placeringen av E.ON Värme Sverige ABs (E.ON) kraftvärmeanläggning nära avfallsanläggningen är med avsikt att ta tillvara på energin från SÖRABs utsorterade och ej återvinningsbara verksamhetsavfall genom förbränning. På så vis minskar behovet av extern hantering och transportbehovet ut från området samtidigt som återvunnen energi tas tillvara för produktion av el och fjärrvärme. I anläggningen kommer det också att vara möjligt att elda biobränslen. Utvecklingen av Hagbyområdet medför samordningsvinster och hållbara lösningar för transporter och energiutvinning. 1.2 Planförhållanden Översiktliga planer Översiktsplan Gällande översiktsplan, Det nya Täby - Översiktsplan antogs av kommunfullmäktige I översiktsplanen redovisas Hagby avfallsanläggning med förslag om etablering av fjärrvärmeanläggning i anslutning till befintlig verksamhet. Fördjupad översiktsplan För planområdet finns en fördjupning av översiktsplan (FÖP) med lagakraftdatum Den fördjupade översiktsplanen medger den markanvändning som den pågående verksamheten idag utgör. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS-2010)
11 11 Tillsammans med ett brett deltagande av många aktörer har Stockholms läns landsting tagit fram regionala utvecklingsplaner för Stockholmsregionen, RUFS I RUFS lyfts ett antal regionala stadskärnor fram som extra viktiga för regionens utveckling, en är Täby. Hagby anges som en avfallsanläggning med fortsatt regional betydelse och pekas ut som ny, lämplig, plats för energianläggning. Förhållningssättet är att befintliga områden för energianläggningar, som har potential att inrymma en utbyggnad till kraftvärme bör bibehållas. Platser för nya energianläggningar bör säkerställas i logistiskt goda lägen eller med närhet till bränsleproduktion. För att fortsatt säkerställa en effektiv hantering av avfall framöver behöver de anläggningar som är av regional betydelse behållas och utvecklas. Avfallssektorn bör alltmer integreras med energisektorn genom avfallsförbränning och biogasproduktion Planområde för ny detaljplan Planområdet omfattas idag inte av detaljplan utan pågående markanvändning har stöd i ovan nämnda fördjupning av översiktsplan (FÖP). Planprogram Ett planprogram med avslut 2009 har genomförts av Täby kommun. Det kommunägda avfallsbolaget SÖRAB utredde tidigt möjligheten att bygga en kraftvärmeanläggning baserat på hushållsavfall inom Hagbyområdet. Tanken var att kraftvärmeanläggningen skulle bli en integrerad del i SÖRABs verksamhet inom Hagbyområdet. SÖRABs styrelse fattade dock beslut under 2009 om att inte fortsätta arbetet med att planera för en kraftvärmeanläggning. Täby kommun tog dock fram ett program för en detaljplan för Hagbyområdet, inklusive utökning med en fjärrvärmeanläggning. Programmet utgår från SÖRABs utredning med en kraftvärmeanläggning integrerad i deras verksamhet. Även översiktsplanen för Täby kommun är baserad på samma underlag. Den östra delen av programområdet gick då in på riksintresset för kulturminnesvården. Ett nytt planprogram för ett något utökat programområde färdigställdes av Täby kommun i augusti Syftet med programmet var att möjliggöra en etablering av en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el samt att utveckla SÖRABs verksamhet med målsättning att etablera en sorterings- och behandlingsanläggning för matavfall för produktion av fordonsgas och biogödsel.
12 12 Figur 1 Planområdet (röd heldragen linje) med närliggande verksamhet samt kommungräns (streckad linje) (Sweco) Övriga planer Svenska kraftnät planerar en ny 400 kv kraftledning omedelbart väster om Hagbyområdet. Ledningen ska förbinda Upplands Väsby med Danderyd, via Hagby. Detta medför att den nuvarande luftledningen på 220 kv som passerar väster om planområdet kan rivas. Arbetena med en ny ledning kommer att pågå Den befintliga kan rivas 2015, när den nya ledningen är i drift. 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning Planområdet ligger i den nordvästra delen av Täby kommun, beläget sydväst om Vallentunasjön och norr om väg 265, Norrortsleden, se Figur 2. Planområdet gränsar i söder mot Norrortsleden, i väster mot SÖRABs anläggning, i norr mot skogsmark och i öster mot jordbruksmark och Skålhamravägen.
13 13 Figur 2 Detaljplaneområdets läge i regionen (illustration Sweco) Närmaste närboende finns söder om planområdet, i Hagby, samt norr om detta, på fastigheterna Strömmen och Strömsborg. De närmaste bostadshusen är markerade i Figur 3. Figur 3 Planområdet och närmaste bostäder (WSP, 2014)
14 14 Väster om, samt inom västra delen av planområdet, finns SÖRABs avfallsanläggning. Ytterligare väster om SÖRABs område finns en stor hästgård med travsportsanläggning. Vid trafikplatsen Hagbylund finns en mobilteleanläggning. SÖRABs befintliga avfallsanläggning visas i Figur 4 och består av sorteringsplatta med bränsleberedning, containeruppställning, omlastningsstation, återvinningscentral (ÅVC) samt kontorsbyggnader och vågstation. I den västra delen ligger kompostanläggning och upplagsyta med jordtillverkning. I den norra delen finns SÖRABs nedlagda deponi som är sluttäckt och omvandlad till en ekoparkanläggning. Gas utvinns ur deponin och gasen används för uppvärmning av fastigheter i centrala Täby. Figur 4 SÖRABs befintliga verksamhet vid avfallsanläggningen inom Hagbyområdet (SÖRAB) Planområdet omfattar delar av fastigheten Hagby 8:1, en mindre del av Hagby 8:16 samt 8:17, som båda ägs av Täby Fastighets AB samt del av Hagby 8:16 som ägs av Täby kommun. Delar av planområdet är utarrenderat. E.ON har för avsikt att förvärva marken. Markbeskaffenhet Planområdet består i väster av SÖRABs kompostanläggning och upplagsyta med jordtillverkning. Östra samt norra delen består av åkermark och fem åkerholmar med ekar. I söder gränsar planområdet till Norrortsleden, i väster till SÖRABs avfallsanläggning, i norr mot skogsmark och deponi samt i öster mot jordbruksmark, Skålhamravägen och kulturlandskap.
15 15 Figur 5 Perspektiv av landskapsbild Ytvatten och grundvatten Ursprungligen fanns ett kärrområde med Hagbyån (Oxundaån) löpande rakt genom det nu avslutade deponiområdet. Tillflödet till kärret var förutom Hagbyån, det område som till största delen utgörs av Hagby Gård, omgivande skogsbackar samt det område av Torslunda gård som har avrinning mot söder. Innan man började deponera utfördes dels omläggningar av tillflödet till kärrområdet, så att flödet leds runt upplaget, dels markförstärkningar i form av stenvallar till fast botten. Runt stenvallarna löper först ett dike som samlar upp lakvatten, därefter en jordvall och slutligen avskärande diken som samlar upp omgivande ytvatten från mark som ursprungligen haft avrinning mot kärret. Det omgivande vattnet har alltså sin avskärning och avledning via diken till Hagbyån, som vid Sköldnora Kvarn mynnar i Norrviken. Hagbyån utgör även enda utloppet från Vallentunasjön. Hagbyån ingår i Oxundaåns avrinningsområde. Allt dagvatten och processvatten från SÖRABs verksamhet, inklusive den nedlagda deponin, omhändertas och renas innan det pumpas antingen till Käppala avloppsreningsverk eller till den kommunala dagvattentunneln som mynnar ut i Stora Värtan. I samband med byggnation av Norrortsleden anlades en damm av Trafikverket för rening av dagvatten från vägen. Vattnet från dammen leds till Hagbyån. Markvattnet varierar med årstider och nederbördsförhållanden. Den övre fria grundvattenytan ligger cirka 0,5 á 0,8 m under markytan, förutom i de sydöstra delarna av området där grundvattenytan bedöms ligga på ett djup av cirka 3,6 m under markytan.
16 16 Det finns två gällande torrläggningsföretag inom det studerade området upprättades ett företag som avsåg sänkning av Vallentunasjön, Lill- och Kvarnsjöarna samt avdikning av vattenskadade marker tillhörande Skällnora Kungsgård och Alby i Fresta socken och övriga marker kring Vallentunasjön. Hagby torrläggningsföretag från år 1930 finns till största del söder om Norrortsleden. Endast en kortare sträcka finns inom det planerade planområdet. Torrläggningsföretaget Hagby-Alby 1933 upplöstes i samband med vattendom för Kvarnsjön Geotekniska förhållanden Geoteknisk markundersökning har utförts inom planområdet under Marken utgörs i huvudsak av öppen åkermark med uppstickande fastmarkspartier i de östra delarna. De västra delarna av fastigheten är exploaterad med hårdgjorda ytor för upplag. Jorden består i huvudsak överst av fyllning ovan torrskorpelera, därunder lera med låg hållfasthet ovan morän på berg. I de mer höglänta delarna återfinns glacial lera med högre hållfasthet och bättre deformationsegenskaper. Moränen återfinns inom de högre liggande fastmarksdelarna som är bevuxna med större lövskog. Figur 6 visar jordartskartan för planområdet med omgivning. Sättningsförhållandena varierar kraftigt inom området. Inom fastmarkspartierna (berg och moränområdena) är sättningsförhållandena mycket gynnsamma. Inom lösjordsområdet med lera är sättningsförhållandena ogynnsamma. Figur 6 Planområdet med jordartskartan i bakgrunden (bearbetning av SGUs karta)
17 17 Föroreningar i mark och grundvatten 2013 har en kartläggning utförts av föroreningar mark- och grundvatten utförts i planområdet. Undersökningen har inte påvisat några föroreningar i mark som föranleder efterbehandlingsåtgärder. Uppmätta metallhalter i marken underskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Dock finns ett område söder om befintlig kompost- och upplagsyta där det har konstaterats en avfallsförekomst i det ytliga marklagret. Undersökningarna av grundvattnet har påvisat förorening av alifater. Källan till detta har inte identifierats. Dräneringar och dikessystemet runt kompost- och upplagsytan försvårar möjligheterna att dra slutsatser om grundvattnets flödesriktning. Förhöjda kloridhalter har uppmätts i grundvattnet. Detta kan vara en indikation på spridning av lakvatten från deponin, men kan även bero på befintlig verksamhet och/eller på halkbekämpning av verksamhetsytor. Några risker för människors hälsa och miljön med dagens markanvändning torde inte föreligga. Bedömningen görs främst utifrån de låga föroreningshalter som förekommer. Kompletterande provtagning och analys pågår, resultaten förs in i rapporten innan samråd. Naturmiljö och friluftsliv Hagbyområdet ligger inom den regionalt viktiga gröna kilen Rösjökilen som är en av flera gröna kilar som utgör en sammanhållen grönstruktur i Stockholmsområdet. I det gamla beteslandskapet runt Hagby finns flera värdefulla områden med ek i skogsbryn och på åkerholmar. Inom planområdet förekommer ek i den södra delen samt på åkerholmar i den östra delen. Där finns både förekomst av äldre ek (upp till 200 år gamla) samt yngre ekar. Ekbeståndet i området är viktigt för spridningen både av ek, och för arter knutna specifikt till ek. Flera naturområden norr och söder om planområdet är av Skogsstyrelsen klassade som naturvärdesobjekt, se Figur 7. Det betyder att dessa områden har goda förutsättningar att utvecklas till nyckelbiotoper. Det är viktigt att skydda dessa skogspartier och bryn för att minimera negativ påverkan. Figur 7 Naturvärdena (markerat med rödrastering) i anslutning till planområdet samt inlagt planområde. Källa: Skogsstyrelsen, skogens pärlor,
18 18 Kulturmiljö och fornlämningar Detaljplaneområdets omland utgörs av en värdefull kulturbygd med en stor mängd fornlämningar, kulturhistoriskt intressanta objekt och miljöer. En stor del av omlandet, och stort sett hela planområdet är utpekat som riksintresse med hänsyn till kulturmiljövården, Skålhamravägen (AB 71). I Figur 8 visas områden som är riksintresse för kulturmiljö. Figur 8 Planområdet (röd linje), FÖP 2000 och planprogrammet 2009 (streckad röd linje) samt riksintresse för kulturmiljö (orange skraffering), illustration Sweco Kulturmiljöerna i södra delen av Vallentunasjön har konstaterats ha värden av riksintresse. Områdets höga upplevelsevärden består i välbevarade fysiska strukturer i form av stensträngssystem och kommunikationssystem (vägar, hålvägar, runstenar) samt att landskapsrummen till stor del ännu är intakta. Dessa välbevarade strukturer ger en hög historiskt läsbarhet. Stensträngssystemet är inte i bruk längre, medan det förhistoriska kommunikationssystemet fortsätter att användas dagligdags. Norrortsleden följer i viss mån den äldre Frestavägen och den förhistoriska östvästliga rörelseriktningen. Planområdet ligger i en bygd känd för sina fornlämningar. Antalet runstenar är i bygden högt varför Täby kommun, Vallentuna kommun och Stockholms läns museum utvecklat besöksmålet Runriket. Runriket består av totalt nio platser som alla ligger runt Vallentunasjön och som kan besökas på egen hand eller med guide. Planområdet gränsar i öst till Runriket. Då planområdet ligger i en bygd med flertalet kända fornlämningar beslutade Länsstyrelsen den 25 april 2013 om att en särskild arkeologisk utredning skulle göras, enligt 2 kap 11 lagen (1988:950) om kulturminnen mm. En särskilt arkeologisk undersökning genomfördes därför under Resultatet från utredningen visade att inga nya fornlämningar påträffades inom området. Kvarstår gör fornlämningar (RAÄ 518, 386:1 och 386:2) placerade inom ekholmen närmast Norrortsleden i planområdets södra del. Dessa utgörs av en härd, en strensträng och
19 19 en stenröjd yta. Till dessa lämningar hör dessutom ett fornlämningsområde till skydd för fornlämningarna. Den arkeologiska utredningen visade att marken inom planområdet nyttjats till äng och åker och att det har funnits lämningar som försvunnit under 1900-talets senare del. På flygfoton från 1950-talet syntes ryggade åkrar, troligen efter medeltida åkerbruk. Riksintressen Hela området för detaljplanen ingår i riksintresset för kulturmiljö. Delar av området utnyttjas redan idag för verksamhet. Norrortsleden är utpekat som riksintresse för kommunikation. Det finns två Natura 2000-områden inom en radie av 5 km från planområdet. Kärringsjön-Mörtsjön, beläget cirka 1,2 km sydväst om planområdet, är ett område som utgörs av sjöar och våtmarker med torvbotten samt mindre områden av sedimentär lera och sandig morän. Vissa delar är sumpskog. Prästgården-Skogsberg är beläget cirka 3 km öster om projektområdet och är både ett Natura 2000-område och riksintresse för naturvård.
20 2 Omfattning och avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Den planerade verksamheten antas enligt förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas. Den planerade verksamheten kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt kap 9 i miljöbalken. Det ingår även en miljökonsekvensbeskrivning i den tillståndsansökan. Omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningar för såväl detaljplan som tillståndsansökan beskrivs i miljöbalken, och den är mer omfattande för en tillståndsansökan än för en detaljplan. De miljöaspekter som har definierats som viktiga att belysa utifrån detaljplanens intentioner är: Påverkan på riksintresse för kulturmiljövård Påverkan på landskapsbilden Påverkan på naturmiljö Eventuella föroreningar i mark och grundvatten i tidigare verksamhetsområden Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer Lukt och damning Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och processavloppsvatten, på recipienten inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer Påverkan från restprodukter som bildas vid förbränning Buller från anläggningen och transporter Klimatpåverkan Miljörisker inklusive dominoeffekter Påverkan under byggtid Uppfyllelse av miljömål-lokala, regionala och nationella 20
21 3 Verksamhetsbeskrivning MKB Hagby Den planerade kraftvärmeanläggningen inom Hagbyområdet Den planerade verksamheten är en kraftvärmeanläggning, dvs att fjärrvärme och el produceras samtidigt. Anläggningen planeras att bestå av två enheter, en som använder olika typer av sorterade verksamhetsavfall bland annat av den typ som idag hanteras vid SÖRABs avfallsanläggning på Hagby, och en som enbart eldas med olika typer av fasta biobränslen. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av ångpannor, turbiner, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och en ackumulator för att jämna ut värmeproduktionen. Anläggningen kommer även att ha system för beredning, hantering och lagring av bränslen. Lagring kommer att ske såväl på öppna ytor som i inbyggda mellanlager. Det planeras en inbyggd kross för biobränsle. Avfall som lämpar sig för att lagras utomhus kommer att kunna göra det. Övrigt avfall hanteras endast i slutna system. Anläggningen är dimensionerad för att svara mot el- och värmebehovet i de planerade sammanbyggda fjärrvärmenäten i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner, samt med möjligheter till att även förse andra närliggande fjärrvärmesystem. Avfallspannan planeras för en tillförd bränsleeffekt av i storleksordningen MW och biobränslepannan MW. Det kommer även att behövas oljeeldade pannor för spets- och reservproduktion, cirka MW. Den totala produktionen bedöms kunna bli upp till i storleksordningen 880 GWh värme och 280 GWh el vid fullt utbyggd anläggning. Anläggningen planeras att byggas i två etapper. I den första etappen, som planeras färdigställas under 2017 byggs avfallspannan för verksamhetsavfall och de oljeeldade spets- och reservpannorna. Därefter byggs den biobränsleeldade pannan, vilket innebär fullt utbyggd anläggning. Figur 9 Principskiss kraftvärmeanläggning
22 22 Förbränning av olika former av utsorterade bränslen (avfallsförbränning) är noga reglerat genom lagstiftning (till exempel SFS 2013:253), där utformning av anläggningar och utsläpp till luft och vatten samt mätningar av utsläpp regleras. Den anläggning som E.ON planerar att bygga på Hagby kommer att förses med bästa tillgängliga reningsteknik som effektivt avskiljer föroreningar ur det bränsle som eldas, så att dessa kan tas om hand enligt gällande regelverk. I den anläggning som planeras på Hagby destrueras många av föroreningarna i bränslet genom upphettningen till hög temperatur i pannan (över 850 grader enligt lagstiftning). För att minska utsläppen i rökgaserna från avfallspannan kommer den att förses med våttorr eller torr rökgasrening där kalk tillsätts för att reducera utsläppen av försurande ämnen. Stoftet i rökgaserna från pannan kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. För att ytterligare rena utsläppen i rökgaserna kommer även ett efterföljande vått skrubbersteg att installeras, en så kallad polerskrubber. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning med en selektiv icke-katalytisk rening. Föroreningarna samlas upp i restprodukterna/askan. All hantering och transort av aska sker helt slutet, utan att komma i kontakt med omgivningen. Askan rensas från metallskrot och därefter tas askan omhand av företag som har särskilt tillstånd för detta. Vanligtvis läggs den på så kallade deponier. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. En stor del av rökgaskondensatet kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. Överskott av processvatten kommer att släppas till dagvattensystemet via en utjämnings- och avskiljningsdamm. Förbränning av olika typer av återvunna och förnybara bränslen väl etablerade tekniker. Det finns ett flertal anläggningar i Sverige och alla är byggda med mycket hög nivå på teknik och miljöprestanda/reningsutrustning. Principiellt schema för panna, rökgasrening och rökgaskondensering visas i Figur 10.
23 23 Figur 10 Enkel schematisk anläggningsbeskrivning av kraftvärmeanläggningen med reningsutrustning Allt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor kommer att samlas upp och tillsammans med processavloppsvatten renas i en gemensam utjämnings- och reningsdamm. Som jämförelse var användningen av fjärrvärme GWh och av el GWh i Sverige år 2011 (Energimyndighetens statistik). Etapp 1 Den stora förändringen av markanvändningen som krävs med E.ONs planerade kraftvärmeanläggning är att SÖRABs kompostanläggning måste flyttas. Biogasmacken och SÖRABs verksamhet inom området markerat i Figur 11 kan vara kvar vid sin nuvarande placering. Deponigas kommer även fortsättningsvis att utvinnas ur den nedlagda deponin. Gasledningarna för deponigas är förlagda i det planerade verksamhetsområdet och kommer därför att flyttas. Kraftledningarna som går över det planerade verksamhetsområdet för kraftvärmeanläggningen kommer att vara kvar, förutom Svenska Kraftnäts som de ska flytta oberoende av E.ONs planerade kraftvärmeanläggning. Kraftledningarna som går över det nya läget för kompostanläggningen kommer att markförläggas. Jordbruksmark tas i anspråk, men eventuellt kan viss del fortsatt brukas.
24 24 Figur 11 Möjlig utformning av den första etappen av kraftvärmeanläggningen samt ändrad placering av SÖRABs kompostanläggning. Verksamhetsområdet för kraftvärmeanläggningen är markerat med rött streck (Structor) Fullt utbyggd anläggning När anläggningen kompletteras med den biobränsleeldade anläggningen behöver all SÖRABs verksamhet öster om infartsvägen till området att flyttas även biogasmacken, se Figur 12. Alla luftburna elledningar kommer att markförläggas i norra kanten av E.ONs planerade verksamhetsområde.
25 25 Figur 12 Möjlig utformning av fullt utbyggd kraftvärmeanläggning (inom rödstreckat område) samt ändrad placering av SÖRABs kompostanläggning Verksamhetsområdet för kraftvärmeanläggningen är markerat med rött streck (Structor) 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär den beslutade utvecklingen av planområdet om inte planförslaget realiseras. Det innebär att området fortsättningsvis utnyttjas som jordbruksmark i öster och att det i väster rymmer SÖRABs befintliga kompostanläggning. Beslut har fattats att flytta en av kraftledningarna som går genom området. Vidare innebär nollalternativet att fjärrvärmeproduktionen fortsatt sker med befintliga anläggningar, som har tillstånd idag. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten vilket gör att möjligheten att ansluta ny fjärrvärmekunder blir mindre. Det blir heller inte möjligt att lokalt producera el. 3.3 Alternativa lokaliseringar För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON bland annat studerat översiktsplaner i de kommuner som den planerade anläggningen är tänkt att leverera fjärrvärme till. Möjligheter att utöka befintliga fjärrvärmeanläggningar i de aktuella kommunerna har också studerats, men det saknas tillräckligt utrymme på samtliga nuvarande lokaliseringar. De platser som identifierats redovisas i Figur 13. För att utreda bästa plats för den planerade kraftvärmeanläggningen har en lokaliseringsutredning genomförts. Flera lokaliseringsalternativ har studerats i Täby, Vallentuna och Österåkers kommuner. Hagby är det område som bedöms mest
26 26 fördelaktigt miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga, detta trots att det planerade anläggningsområdet är angivet som riksintresse för kulturmiljö. Dessutom är Hagby angiven som möjlig plats för en ny regional kraftvärmeanläggning enligt den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS-2010). Figur 13 Alternativa lokaliseringar för en kraftvärmeanläggning (Sweco) 4 Miljökonsekvenser 4.1 Transporter Nuläget Planområdet ligger i anslutning till Norrortsleden och trafikplats Hagbylund. Från Norrortsleden nås området via Frestavägen och en egen infartsväg till avfallsanläggningen. Trafiken på Norrortsleden uppgår till cirka fordon per
27 27 dygn. Utförda trafikmätningar (Grontmej, 2013) i kombination med samtal med SÖRAB visar på problematik vid infarten samt inom anläggningen. Framförallt tycks helger och helgdagar under våren och hösten vara mest problematiska. Det övriga vägnätet inom utredningsområdet håller en god kapacitet. Trafiken till och från dagens anläggning är cirka fordon per dygn (veckovardagsmedel). Det klart mest belastade dygnet, som är måndagar, uppgår trafikflödet till och från anläggningen till cirka fordon per dygn. Hur påverkar den planerade anläggningen trafiksituationen? Transporter till och från kraftvärmeanläggningen kommer att ske med bil. Mest transportkrävande är bränslen till anläggningen följt av transporter av restprodukter från anläggningen. Beräkningarna visar att antal transporter med tunga fordon för etapp 1 av kraftvärmeanläggningen kommer att medföra att det totala antalet tunga transporter till och från Hagbyområdet minska jämfört med dagens nivåer. Detta beror på att det bränsle som SÖRAB i dagsläget transporterar ut från området med lastbilar istället kommer att användas som bränsle i kraftvärmeanläggningen lokalt på området. Hushållsavfall som idag hanteras på Hagby kommer fortsatt att lastas om på området och transporteras ut till andra förbränningsanläggningar. Aska från kraftvärmeanläggningen kommer att transporteras ut från området med lastbil. Vid en framtida utbyggnad av kraftvärmeanläggningen beräknas en ökning av transporterna för den planerade verksamheten som mest bli cirka 210 bilar per dygn (veckovardagsmedel dubbel väg) vid fullt utbyggd anläggning, varav cirka 110 är tunga transporter. Detta kan jämföras med dagens trafik på Norrortsleden som uppgår till cirka fordon per dygn och till och från dagens avfallsanläggning är cirka fordon per dygn (veckovardagsmedel). Med en ny kraftvärmeanläggning kommer infarten till området att byggas om. Inkommande flöden sparareras så tidigt som möjligt genom att E.ONs trafik leds av infartsvägen från Frestavägen omedelbart efter passage under Norrortsleden. Resultaten från trafikutredningen som genomförts av Grontmej pekar på att trafikökningen till följd av E.ONs nya anläggning kommer att bli förhållandevis liten. Däremot kan den allmänna trafikökningen till följd av generell befolkningsökning mm i upptagningsområdet göra att trafikflödena i vägnätet runt området kommer att öka fram emot år Luftkvalitet Luftföroreningar kan skada människors hälsa, påverka mark, växter, luft och vatten samt skada kulturminnen. Regeringen har utfärdat förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer anger en förorenings- eller störningsnivå som människor får utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse eller som naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller för hela landet. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag normer för: kvävedioxid, svaveldioxid,
28 28 kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Faktaruta Inandningsbara partiklar PM10 Partiklar mindre än 10 µm PM2,5 Partiklar mindre än 2,5 µm Nuläget Det sker inga mätningar av luftkvaliteten i Täby kommun utan SLB-Analys gör modellberäkningar baserade på resultat från olika mätstationer i Stockholms län. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka luftkvaliteten? För att bedöma påverkan från den planerade kraftvärmeanläggningen på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar utförts av SLB-Analys. Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och partiklar (PM10). En bedömning av halten av små partiklar (PM2,5) har även utförts. Dessa parametrar har studerats för att det har bedömts som en risk att de skulle kunna påverka uppfyllandet av respektive miljökvalitetsnormer. Övriga utsläpp bedöms vara så små att de inte påverkar övriga miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft, baserat på erfarenhetsvärden från andra anläggningar. Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid till luft från den planerade verksamheten visar att miljökvalitetsnormerna för luft för dessa ämnen kommer att innehållas med god marginal. Övriga utsläpp, för vilka det saknas luftkvalitetsnormer, bedöms också som låga och ge liten påverkan på luftkvaliteten i kraftvärmeanläggningens omgivning. Kommer den planerade verksamheten att medföra luktstörningar? Största riskerna för lukt som har identifierats är hantering och lagring av avfallsbränslen. Hushållsavfall vilket normalt utgör den största risken för luktstörning och risk för nedskräpning mm planeras inte att eldas i anläggningen, utan endast utsorterade verksamhetsavfall. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall som medför risk för luktstörningar. Det kommer även att finnas rutiner och egenkontroll som begränsar risken att störningar uppkommer. Dålig omsättning i avfallsbunkern är ett exempel på driftsförhållanden som kan förebyggas genom driftrutiner som säkerställer god omsättning. Mottagningshallen för avfallsbränslen till kraftvärmeanläggningen kommer att ventileras så att ett mindre undertryck förhindrar att illaluktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. När avfallspannan inte är i drift kommer andra luktbegränsade åtgärder att vidtas, exempelvis kolfilter. Verksamhetsavfall kommer att lagras med spridningsskydd för att förhindra kringblåsning.
29 4.3 Vattenmiljö Nuläge Grundvatten I Figur 14 visas den topografiska vattendelaren för tillrinningsområdet för den norrgående bäcken för en punkt strax norr om exploateringsområdet (blå heldragen linje) samt bedömd begränsningslinje för påverkan av grundvatten i morän (röd streckad linje). Utanför det område som begränsas av ytvattendelaren och den streckade linjen bedöms risken för avsänkningar som kan orsaka skada på sättningskänsliga objekt (konstruktioner grundlagda på lera) eller avsänkningar i brunnar i jord till följd av aktiviteter i exploateringsområdet som mycket osannolik. 29 Figur 14 Vattendelare (blå linje) och begränsningslinje för påverkansområde i morän (röd streckad linje) med terrängkartan som bakgrund ( Lantmäteriet bearbetad av Geosigma)
Icke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult
Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012
SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430 Utställningshandling Planbeskrivning Spårområde vid kv Tegen inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni
E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015
E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet Samråd December 2014 januari 2015 Vägplan ger markåtkomst för vägen Planläggning Åtgärdsval Utredningsarbete VAR ska den nya vägen gå och HUR ska den utformas
B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl
VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan
Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna. Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer 1 Omedelbar justering 2 Ordförande
arbetsutskott 2009-01-27 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 27 januari 2009 kl. 17.00 18.00 Lars Filipoff (M) ordförande Anne-Marie
PM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län
Godkänt av BN 2007-11-26 255 PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län Maj 2007, kompletterat i november 2007 1(5) Planprogram UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL I INSJÖN
Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall
BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.
PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar
Planhandlingen utgörs av denna planbeskrivning samt en plankarta i skala 1:1 000 med tillhörande bestämmelser.
Antagandehandling 2010-12-06 Dnr 2009/2094 Detaljplan för del av Gyljeryd 1:3 (Kärleksudden) Mullsjö Mullsjö kommun Godkännande: 2010-10-26, 77, BN Antagande: 2010-12-21, 152, KF Laga kraft: 2011-07-21
Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Väppeby, Bålsta, Håbo Kommun
Underlag till detaljplan Väppeby, Bålsta, Håbo PM Geoteknik och dagvatten Markförhållanden och grundläggning Stockholm Beställare: Smideman Arkitekter Structor Mark Stockholm AB Uppdragsansvarig: Anna
Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Bålsta 1:614, del av, Bålsta, förskola Ullevivägen, Håbo kommun, Uppsala län UTSTÄLLNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta
Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka
Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN
Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Bilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering
Bilaga 4 1 Landtippar Det främsta alternativet till sjötippningen är landdeponering. Erfarenheter av landdeponering finns bland annat från Gävle kommun, Sundsvalls kommun och Oslo kommun. Nedanstående
Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SPN-000/000 1(14) SPN 2004/0080 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1
Planbeskrivning 1(14) SPN-000/000 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1 (öster om kvarteret Citronfjärilen) inom Smedby i Norrköping den 16 februari 2016 SAMRÅDSHANDLING 2(14) Sammanfattning
2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.
2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering
Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
3 Vägnät och trafik. 3.1 Vägnät
3 Vägnät och trafik 3.1 Vägnät Väg 73 är av stor betydelse för regionen och ingår i huvudvägnätet. Väg 73 trafikförsörjer stora delar av Haninge kommun och förbinder kommunen med Stockholm och Nynäshamn.
Miljökonsekvensbeskrivning för en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet, Täby kommun
1 BILAGA B Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för en ny kraftvärmeanläggning inom Hagbyområdet, Täby kommun 2 Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund och syfte E.ON Sverige AB
Deponering av icke farligt avfall Från 100 000 ton/år till 150 000 ton/år. Ingen förändring av höjd för deponin avses göras.
213-6-24 Underlag inför samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med anledning av ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet vid Heljestorp:s avfallsanläggning, Vänersborgs kommun Saken Ragn-Sells Heljestorp
Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
P L A N B E S K R I V N I N G
NYBRO KOMMUN PLANBESKRIVNING 1(7) Detaljplan för Kv Stinsen i Nybro, Nybro kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: plankarta med bestämmelser
Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun INLEDNING Detaljplanesamrådet för området Slumnäs udde vid Öringesjön har
Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.
Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,
KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK
PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk
Dagvattenhantering, vatten- och spillvattenförsörjning samt övrig teknisk försörjning. Sweco Environment AB
UDDEVALLA KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1351625000 Dagvattenhantering, vatten- och spillvattenförsörjning samt övrig teknisk försörjning UTSTÄLLNINGSHANDLING VÄNERSBORG 2010-05-06 Sweco Environment AB Vänersborg
10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Trafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen
SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN
SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna
3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping
1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32
2015-06-06 50-49 Granskningshandling Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto Diarienummer: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [9] Flygfoto
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Berga 3:1 M FL, MÖRSAREGATAN BERGA INDUSTRIOMRÅDE, HELSINGBORGS STAD
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Berga 3:1 M FL, MÖRSAREGATAN BERGA INDUSTRIOMRÅDE, HELSINGBORGS STAD Upprättad den 3 oktober 2013 ENKELT PLANFÖRFARANDE Antagen av stadsbyggnadsnämnden. Laga kraft.. Genomförandetid
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm
Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart
Detaljplan för Joeström 2:24 m.fl. Storuman kommun, Västerbottens län
GRANSKNINGSHANDLING 2014 05 09 Detaljplan för Joeström 2:24 m.fl. Storuman kommun, Västerbottens län Planområde NORMALT PLANFÖRFARANDE Beslut Datum Samråd 2014 03 17 Granskning Antagande Laga kraft PLANBESKRIVNING
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
DETALJPLAN FÖR DEL AV VIRSBO 2:74 M FL., VIRSBO; SURAHAMMARS KOMMUN
GRANSKNINGSHANDLING 2014 12 15 Dnr BM 2014.0457 211 Antagen 200X XX XX Laga kraft 200X XX XX Förskolebyggnaden idag DETALJPLAN FÖR DEL AV VIRSBO 2:74 M FL., VIRSBO; SURAHAMMARS KOMMUN GRANSKNINGSTID: 2015
Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
SAMRÅDSHANDLING 2014-10-29 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun
PLANBESKRIVNING Dnr 2014/0297 Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr Box 501 Mejerigatan 3 042 458 50 00 042
PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP
RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:
Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan
Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och
I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Godståget 1 i stadsdelen Östberga, S-Dp 2013-18514
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Torbjörn Johansson Telefon 08-508 27 352 Samrådshandling 2015-06-23 Sida 1 (10) Planbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Godståget 1 i stadsdelen Östberga,
ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24)
Miljö-, bygg och räddningsnämnden 2012-04-19 1 (24) Plats och tid Sammanträdesrummet, Tjidjakk torsdag den 19 april 2012, kl 09.00 10.50 Beslutande John Sundström (S) ordförande Nenne Åman (S) ledamot
NORMALT PLANFÖRFARANDE. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Grundkarta Fastighetsförteckning
1(8) NORMALT PLANFÖRFARANDE LAGA KRAFT 2012-12-14 Detaljplan för Västerskogs industriområde, norra Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG FÖRENLIGT
PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING
PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING RAMPROGRAM FÖR SÖDRA VIKEN VIKEN IDAG OCH IMORGON - inventering, analys och förslag till struktur? Upprättad den 1 februari 2011 BAKGRUND Genom de lagändringar och ändringar
Vattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede
Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Detaljplan för del av Mellby 3:121 och del av 27:52 i Kivik, Simrishamns kommun, Skåne län
Dnr 2010/264 214 Detaljplan för del av Mellby 3:121 och del av 27:52 i Kivik,, Skåne län SAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR PROGRAM, 2011-08-15 Program till detaljplan för del av Mellby 3:121 och del av Mellby 27:52
Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28
Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på
7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Samrådsyttrande från föreningen Rädda Ältasjön gällande tillståndsansökan för produktion av biogas på fastigheten Solvärmen 1
Susanna Nilsson Älta 2010-04-30 WSP Samhällsbyggnad Landskap och miljö 121 88 Stockholm Samrådsyttrande från föreningen Rädda Ältasjön gällande tillståndsansökan för produktion av biogas på fastigheten
Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
PLANENS FÖRENLIGHET MED 3,4 OCH 5 KAP. MB Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap miljöbalken (MB.
DETALJPLAN Grönalid 1:1 VANSBRO KOMMUN DALARNAS LÄN SAMRÅDSFÖRSLAG HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning PLANBESKRIVNING PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte
VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. TEXTDEL MILJÖRAPPORT FÖR HETVATTENCENTRALEN HALLSTAHAMMAR 2013 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen