Hur kan produktplacering stärka varumärkeskapitalet

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Hur kan produktplacering stärka varumärkeskapitalet Examinator Stefan Johansson Tomas Helgesson Joakim Holmek Fredrik Gustafsson

2 Sammanfattning Produktplacering utvecklades som marknadsföringsform under talet inom amerikansk film. Från början var det ett sätt för lågbudgeterade filmer att slippa köpa in rekvisita till filmerna. Istället lånades produkter in vilket skapade en win-win situation där bolagen fick sina produkter exponerade samtidigt som filmbolagens kostnader minimerades. Det var inte förrän på talet som denna marknadsföringsform blev mer accepterad. Genom att produktplacera kan företag visa en produkts fördelar, hur produkten skall användas samt förknippa en produkt med en rollfigur eller en känsla, vilket skapar en viss image för produkten. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka om produktplaceringar stärker ett varumärke eller inte. Genom befintlig teori är vår avsikt att skapa oss en uppfattning om hur företag använder sig av och ser på produktplaceringar. Genom fallstudier av Adressändring och Svensk fastighetsbyrå, vill vi bidra till tidigare forskning med ny förbättrad teori. Slutsatsen vi kom fram till är att produktplaceringar är ett användbart sätt för att stärka framförallt det interna varumärket hos anställda. Vilket med fördel kan användas i en rad sammanhang för att ytterligare förstärka och dra nytta av en stark gemenskap och engagemang hos personalen i företaget. 2

3 Abstract Product placement initially began during the 1930s in American Movies. Initially company products were lent to studios for actor use. Witch created a win-win situation. As Movies became more popular, companies discovered the strength of having actors using their products. It wasn`t until the 1980s that product placements came to be more accepted. By using product placements, a company can show a products benefits, how it`s used and also associate it with a celebrity in order to create an image for the product. This report is based upon two studies of Svensk Adressändring and Svensk fastighetesförmedling. With this study we have investigated if product placements can strengthen companies brand equity. Our purpose with this study has been to investigate whether product placements could strengthen the brand equity. Through existing theory we want to establish an understanding of how companies use and stands towards product placements. With this report we aim to contribute to already existing theory. Our conclusion is that product placements are a useful marketing method when companies want to create stronger internal brand equity with its employees. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Problemdiskussion... 6 Syfte... 7 Avgränsning... 8 Uppsatsens Disposition... 8 Kapitel 1 Inledning... 8 Kapitel 2 Metod... 8 Kapitel 3 Teori... 8 Kapitel 4 Empiri... 8 Kapitel 5 Analys... 8 Kapitel 6 Diskussion och slutsats... 8 Metod... 9 Vetenskapsteoretiska synsätt... 9 Val av undersökningsmetod... 9 Urvalsbeskrivning... 9 Datainsamlingsmetoder Primärdata Sekundärdata Tillvägagångssätt Metodkritik Validitet och reliabilitet Teori Definitioner av produktplacering Vad är produktplacering? Kommunikationsmodellen Olika nivåer av produktplacering Definition av varumärke Vad är ett varumärke? Varumärkeskapital Fördelar med produktplacering Nackdelar med Produktplacering Empiri Sammanställning av intervjuer Intervju med Pernilla, Inbetween Intervjuer med företag som produktplacerat Adressändring Produktplacering Mål Varumärke/Image Kund Kostnad Framtid Swedbank Fastighetsbyrån Produktplacering Mål Varumärke/Image Kund Kostnad Framtid Analys Produktplacering

5 Mål Varumärke/ Image Kund Kostnad Framtid Kommunikationsmodellen inom produktplacering Diskussion Slutsats Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Litteratur Artiklar Internet Intervjuvguide, till Inbetween Intervjuvguide till företag

6 Inledning Uppsatsen behandlar ämnet produktplacering. I detta första kapitel behandlas historia utifrån det ämne vi valt att undersöka produktplacering. Därefter diskuterar vi varför det är viktigt att produktplaceringen sker i rätt sammanhang för att uppmärksammas på bästa sätt av önskad målgrupp. Vi har i vårt arbete valt att beskriva och hantera produktplacering utifrån företags synpunkt när det gäller valet av marknadsföringskanal. Slutligen ställer vi frågor kring den problemdiskussion vi fört vilket resulterat i vårt syfte för studien. Bakgrund Under 1980-talet tar en ny form av marknadsföring fart. Produktplacering är ett marknadsföringsverktyg som funnits sedan 1930-talet, men det är först under 1980-talet företag börjar inse den potential som genereras genom denna form av marknadskommunikation. Det vi studerat är produktplacering i film. Produktplacering var från början ett sätt för företag att slippa köpa in rekvisita till sina lågt budgeterade filmer. Företag lånade därmed ut sina produkter till filmbolag och fick på detta sätt synas i rutan, där produktens fördelar och användningsområden visades upp.(konsumentverket, 1999) Detta har sedan utvecklats till en egen marknad där företag betalar stora summor, för att synas med rätt personer i rätt miljö och i rätt film. (Balusabramanian, 1994). Marknaden för produktplacering är fortfarande störst i Amerika där produktplaceringen även startade. Under de senaste åren har intresset för produktplaceringar även kommit till Sverige, där produktplaceringar som marknadsföringsverktyg växer för att även i Sverige bli en stor industri inom filmbranschen. (Pernilla, produktplaceringsbyrå, Inbetween) Problemdiskussion När en organisation satsar pengar i sponsring är det av betydelse att sponsringsrelationen utnyttjas till fullo och genererar resultat. Genom att utnyttja samarbeten väl kan en organisation påverka kundernas attityder och värderingar och därmed stärka varumärket. (Meenaghan & Shipley, 1999) Marknadsföring anses av många endast bestå av försäljning och reklam, vilket till stor del beror på att vi dagligen utsätts för Tv- Reklam, tidningsannonser och direktreklam. Marknadsförare måste inse betydelsen av att tillfredställa kundens behov. (Kotler & Armstrong, 1996). Genom att tillfredställa kundens grundläggande behov kan företag uppnå ett vinstgivande sätt dvs. att både attrahera kunder samt behålla dem. (Jobber, 1995) Kotler & Armstrong anser att företagens strävan efter att tillfredställa kunderna bättre än sina konkurrenter, driver dem att utveckla en marknadsföringsmix. Delarna i marknadsföringsmixen bör skapa konkurrensfördelar. Marknadsföringsmixen består av produkt, pris, plats och promotion. Den viktigaste delen i denna mix är produkt, eftersom det är produkten som tillgodoser kundernas behov (kan även vara tjänster beroende på företagets affärsidé). Produkten utvecklas till ett varumärke som får en plats i kundernas medvetande, vilket benämns positionering. För att skapa en position i kundernas medvetande, krävs promotion. (Jobber, 1995) syftet med promotion är att stimulera ickeanvändare till att prova 6

7 produkten eller varumärket. (Warren & Green, 1997). (McCarthy & Perreault, 1990), menar att promotion är att kommunicera information mellan säljare och potentiella kunder för att påverka attityder och beteenden. Budskapets avsändare har som mål att överföra meddelanden till en mottagare, vilket är en kommunikationsprocess. (Andersson & Sääf, 1992). Masskommunikationsprocessen beskrivs i en modell (Morirarty, 1991). Modellen visar hur kommunikationsprocessen fungerar samt hur företag bäst skapar kommunikation så att de når ut med rätt budskap. (Kotler & Armstrong, 1996). Modellen beskriver hur en sändare förmedlar ett kodat meddelande, vilket sker genom olika kommunikations kanaler. Mottagaren avkodar detta meddelande, vilket störs av brus, respons ges i form av feedback. (Moriarty, 1991). Det är viktigt för företaget att veta vem det är budskapet är riktat till, för att lyckas med rätt utformning av budskapet. Oftast är företagens önskan att påverka mottagaren till köp. (Kotler & Armstrong, 1996) Promotion mixen är ett företags samlade aktiviteter för att kommunicera sin marknadsföring (Kotler & Armstrong, 1991). Denna mix består av fyra delar, reklam, promotion, personligförsäljning och public relations. (Jobber, 1995). Syftet med denna mix är att framhäva företagets produkter eller tjänster i syfte att påverka kunden. Ytterligare ett sätt att uppmärksamma produkter är när en produkt visas på film i en annons i sportsammanhang, vilket även det är produktplacering. Produkter som visas på film har högre trovärdighet än produkter som visas i annonser där publiken vet att det handlar om betald reklam (Vista group, 1998). Produktplacering används för att öka medvetenheten, demonstrera varumärket, hur produkten används samt för att identifiera en livsstil (Marshall & Ayers, 1998). Produktplacering är ett produkt meddelande någon betalat för, med målet att influera film och tv tittande målgrupper, genom varumärkets exponering i mediet. Den typiska placeringen grundar sig på ett ömsesidigt förhållande mellan filmskapare (som erbjuder exponering i film) och produkt placeraren (som söker möjligheter för exponering). (Balasubramanian, 1994) Produktplacering som marknadsföringskanal har sedan början av 1980-talet varit på starkt uppåtgående och blivit allt mer betydande. (Sandler & Secunda). Produkter kan placeras på olika sätt. De kan smygas in i filmen, där de blir en naturlig del av filmen och på så sätt föra filmen framåt, eller så kan de placeras så att namnet omnämns i repliker. (Pernilla, Produktplaceringsbyrån, Inbetween, ). Tillskillnad från traditionella marknadsföringsaktiviteter är produktplaceringar oerhört kostnadseffektivt och har dessutom en global räckvidd. Under 36 månader lever en film via biografer och dvd filmer därefter visas den på Tv och det går alltid att få tag i den via dvd filmer vilket gör att den lever i all framtid. (Pernilla på produktplaceringsbyrån, Inbetween, ). Vår diskussion har utmynnat i följande frågeställning. Hur kan företag använda sig av produktplacering för att stärka varumärkeskapitalet? Syfte Genom existerande teori ämnar vi kartlägga hur företag kan använda sig av produktplacering för att skapa ett starkare varumärkeskapital. Vårt mål med denna studie är att studien ska bistå och underlätta förståelsen samt bidra med ny förbättrad kunskap till kommunikationsmodellen. 7

8 Avgränsning Vi har valt att enbart titta närmare på Svensk film. Anledningen till vårt val är att produktplacering än idag är ett relativt outforskat område inom marknadsföring i Sverige. Dessutom har de företag vi valt att intervjua medverkat i svenska filmer vilket begränsar målgruppen till en svensktalande publik. De filmer vi valt att studera närmre är dessutom filmer som inte lanserats utomlands. Uppsatsens Disposition För att underlätta för läsaren ger vi under detta avsnitt en kort inledning till varje kapitel för att skapa en bättre helhetsbild av uppsatsens uppbyggnad. Kapitel 1 Inledning Studien behandlar hur ett företag kan använda sig av produktplacering, för att stärka varumärkeskapitalet. Uppsatsen inleds med en bakgrund till hur produktplacering kommit till. Därefter följer problemdiskussion, syfte och avgränsningar. Kapitel 2 Metod Här beskriver vi vårt tillvägagångssätt när det gäller vårt val av vetenskaplig metodansats, datainsamligsmetod och metodkritik. Anledningen till en detaljerad beskrivning av vårt metodval är att det ska vara möjligt för någon annan att göra en undersökning på samma premisser samt att föra fram kritik mot vald metod (Backman, 1998) Kapitel 3 Teori Under avsnittet teori beskriver vi den teoretiska bakgrund vi valt att studera inom ämnet produktplacering. Kapitel 4 Empiri I detta avsnitt beskriver vi hur vi gått tillväga med informationsinsamling och hantering. Kapitel 5 Analys I detta avsnitt beskriver vi den analys vi genomfört med insamlade fakta. Kapitel 6 Diskussion och slutsats I detta avsnitt beskriver vi vår slutsats och diskussion kring vår studie. 8

9 Metod I vårt metodavsnitt väljer vi att bara beskriva den metod vi använt till vår egen undersökning, eftersom övrig teori anses vara oviktig i sammanhanget. Vetenskapsteoretiska synsätt När det gäller arbetssätt kan det bedrivas på två sätt nämligen ett deduktivt- eller induktivt arbetssätt. Arbetar man efter den deduktiva formen följer man bevisandets väg. Detta sätt kännetecknas av att forskaren utifrån allmänna principer och redan befintliga teorier, drar slutsatser om enskilda företeelser. Från den befintliga teorin härleder man sedan hypoteser som till sist prövas i de aktuella fallen. När forskaren däremot arbetar induktivt följer han upptäckandets väg. Utifrån den insamlade informationen studeras forskningsobjektet utan att i tidigare teori förankrat undersökningen. (Patel & Davidson, 1991) Att välja metod är att välja den metodansats, som är lämpligast för att belysa den frågeställning eller problemområde som forskaren är insatt i.(holme & Solvang, 1991) Målet med kvalitativa undersökningar är att genom en djupare kunskap, försöka förstå, förklara och analysera helheter. (Patel & Davidson, 1991) Kvalitativa metoder kräver färre undersökningsenheter än vad en kvantitativ metod gör. Anledningen till detta är att den information en kvalitativ metod har till syfte att samla in inte kräver ett stort urval av respondenter för att skapa en helhetsbild av situationen. (Holme & Solvang, 1991) En kvantitativ metod har till syfte att undersöka kvantiteter, omfattning eller företeelser som oftast är i form av siffror. Denna form är även mer formaliserad än vad den kvalitativa formen är. En kvantitativ form är lämpligast att använda sig av när man har till syfte att generalisera den undersökningen man genomfört, till alla undersökningsenheter. I analysen spelar forskarens roll en mindre betydelse, till skillnad från den kvalitativa metoden kan forskaren inte kontrollera hur den ställda frågan uppfattas, vilket i sin tur kan ifrågasätta trovärdigheten. Avsikten med studien är att för att få en så bred bild som möjligt över den här marknadsföringsansatsen. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer med företag som inriktat sig på att arbeta med produktplacering i filmer och självfallet företag som har erfarenhet av att produktplacerat sina tjänster. Val av undersökningsmetod Det finns två vägar att välja när det gäller undersökningsmetod. Antingen låter man problemet välja vilken metod, kvalitativ ansats. Eller så låter man metoden välja problemet, kvantitativ ansats (Patel och Davidsson, 1994) Urvalsbeskrivning Organisationerna som valdes i studien, valdes utifrån vårt syfte, att vi ville skapa en förståelse för hur själva tillvägagångssättet går till när företag väljer att produktplacera. De organisationer som studien baserats på, valdes av den anledningen att de är svenska företag som säljer tjänster och som relativt nyligen produktplacerat i två oberoende filmer. De 9

10 intervjuade innehar varierande kunskap och erfarenhet om produktplacering samt långvarig erfarenhet av marknadsföring i traditionella medier. Datainsamlingsmetoder Utöver val av undersökningsmetoder ska även datainsamlingsmetod väljas. Denna delar man vanligtvis in i primär- och sekundärdata. Primärdata innebär data som inte finns sedan tidigare utan samlas in för en specifik undersökning. Primärdata kan hämtas in genom exempelvis observationer, intervjuer eller enkätundersökningar. Primärdata anses trovärdig eftersom den bygger på förstahanduppgifter. Sekundärdata innebär att data inhämtas från ex. artiklar och statistik, vilket bygger på andrahandsuppgifter. (Kylén, 2004) Primärdata De primärdata vi fått tillgång till består av intervjuer. Vi har genomfört en intervju med en marknadsföringsbyrå som enbart arbetar med produktplaceringar, detta för att få expertkunskap om ämnet. Övriga intervjuer är genomförda på de företag där fallstudien ägt rum för att få en annan vinkel på ämnet och för att med insamlad kunskap försöka analysera de likheter och skillnader som de båda företagen upplevt, detta för att kunna generalisera och bidra till tidigare forskning. Sekundärdata Våra sekundärdata, består främst av litteratur, böcker och artiklar, tidigare studier inom ämnet samt webb-baserad information. Tillvägagångssätt Till en början beslutade vi oss för att studera produktplacering. Vi samlade in nödvändig teori för att läsa in oss på ämnet samt få en bild om vilka studier som tidigare genomförts. Vi fann att det finns oerhört mycket utförda arbeten runt ämnet produktplacering men vi hittade en liten förgrening där ämnet produktplacering av tjänster var näst intill obefintligt. Vilket gjorde oss nyfikna och efter en tids brainstorming fram och tillbaka beslöt vi oss för att skriva om detta ämne. Det intressanta ligger i att det inte finns mycket nedskrivet kring produktplacering av tjänster sedan tidigare och vi kan därmed skriva vår uppsats för att bidra till tidigare forskning i ämnet. Syftet med vår första intervju var att skapa en bild av hur produktplacering går till och i vilken bredd företag placerar tjänster istället för produkter. Vi ville med detta få klart för oss exakt vad produktplacering innebär utifrån en experts synvinkel. Vår kontaktperson Pernilla kommer ifrån en helt oberoende marknadsföringsbyrå, Inbetween, som har produktplacering som specialitet. Pernilla har bidragit med mycket viktigt information och kunskap kring ämnet. 10

11 Uppsatsen bygger på två fallstudier av två oberoende företag inom tjänstesektorn, Adressändring och Swedbank fastighetsbyrån. Deras gemensamma nämnare var endast att de nyligen arbetat med produktplacering av tjänster. Personerna som intervjuades är båda ansvariga för respektive företags marknadsföring och var direkt ansvariga för den produktplacering som genomförts. Vår målsättning med dessa intervjuer var att få svar på hur företagen ser på produktplacering av tjänster. Intervjuerna utfördes med så kallad parallellintervjuer vilket innebär att vi antecknar parallellt under intervjuns gång. Information vi fick sammanställdes och analyserades mot den teori vi valt att använda i denna undersökning. Intervjuguiderna finns med som bilagor i slutet av arbetet. Resultatet diskuterades och det hela mynnade ut i de slutsatser vi lagt fram. Slutligen har förslag till fortsatt forskning lagts fram. Metodkritik För läsarens bedömning är det viktigt att redogöra för vilka svårigheter som finns med det valda tillvägagångssättet (Backman, 1998) Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är begrepp som används för att göra bedömning av en studies trovärdighet. Validitet i en studie syftar på de värden som inhämtade uppgifter ger, hur användbara de är för problemets syfte och lösning. Reliabilitet däremot avser informationens trovärdighet, hur tillförlitlig den är. (Kylén, 2004) Validiteten i vår undersökning är god, då vi har inhämtat information och kunskap från expertis inom ämnet samt även tagit del av information och erfarenhetsmässiga kunskaper ifrån produktplaceraren. Reliabiliteten är god men vi uppnår inte ett tillräckligt brett spektra för att göra våra undersökningar statistiskt trovärdiga. Däremot har vi genomfört kvalitativa intervjuer och anser därför att vi inte behöver fler intervjuer för att bidra till tidigare forskning. Teori Teorin behandlar den teoretiska bakgrunden för produktplacering i film. För vilken vi valt att grunda vår undersökning på. Definitioner av produktplacering Definition av produktplacering: Ett företags produkt placeras i en programmiljö till exempel en Mercedes bil syns i en film. Det kan vara så att en bil ska synas ett visst antal gånger i film eller under en längre serie. (Haglöf, 1994) Produktplacering är ett produktmeddelande som man betalat för, med målet att influera film och tv-tittande målgrupper. Genom varumärkets exponering i mediet. Den typiska placeringen 11

12 grundar sig på ett ömsesidigt förhållande mellan filmskapare (som erbjuder exponering i film) och produkt placeraren (som söker möjligheter för exponering). (Balasubramanian, 1994) När vi talar om produktplacering så menar vi att ett varumärke eller produkt visas på något sätt i en film. Vad är produktplacering? Enligt (Haglöf, 1994) så värderas placeringen utifrån vilka förutsättningar filmen har att lyckas hos publiken. Desto klarare koppling det finns mellan produkten och själva placeringen av den i programmet, desto bättre. När man nämner sponsring som ligger väldigt nära produktplaceringen så sägs det att desto bättre den redaktionella miljön (dvs. programmet) är desto attraktivare blir det att sponsra eller placera. I och med sponsring så ökar igenkänningsgraden eller att tittaren får en större mottaglighet för reklam om produkten som dyker upp i andra medier. För att få ut det mesta av sponsringen så ska associationerna mellan program och produkt vara så klar som möjligt. (Haglöf, 1994) Det som placeringen bygger på är att hitta de program eller filmer som levererar flest målgruppskontakter till lägsta kostnad. (Haglöf, 1994) Produktplacering är ett promotionverktyg och är inte direkt kopplat till försäljning, utan är mer lämpligt till att öka medvetenheten kring ett varumärke, förbättra varumärkets image, identifiera produkt med specifika demografiska mönster och för att demonstrera hur produkten används. (Marshall, N., & Ayers, D. 1998) Produkter som används i film och tv uppfattas av målgruppen vara valda av stjärnan och därmed underförstådda reklamerbjudanden. Produkter som visas i en filmhandling har en högre trovärdighet än vad produkter i annonser, vilket målgruppen vet är betalda reklamannonser Återkopplandet till att ha sett en produkt i en film får den att särskiljas i konsumenternas köptillfällen. Det sammanlagda antalet publikintryck varje placering erhåller multipliceras vartefter filmen går från bio, till dvd film, hyr marknad och tillslut till tv. Placeringar blir till ett naturligt sammanhang i en film. De kan inte ignoreras, zappas över eller bli överspolade av tittarna. Produktplaceringar möjliggör promotionprogram i samband med filmer som tilltalar tillverkarnas målgrupp. I takt med att reklam annonseringskostnaderna skjuter i höjden, är produktplacering väldigt kostnadseffektivt när det gäller att nå en bred målgrupp. Produktplacering kan genomföras till en bråkdel av normala kostnader för reklam annonsering. 12

13 Producenter önskar sig helst åtråvärda varumärken, för att ge den rätta imagen som målgruppen kräver. ( Kommunikationsmodellen Marknadskommunikation innebär att identifiera målgruppen och utefter denna skapa en väl genomförd samordning av promotionaktiviteter, för att erhålla önskad respons på budskapet. Eftersom konsumenter skiljer sig ifrån varandra, bör företags kommunikationsprogram utarbetas för specifika grupper och även individer. Samtidigt måste marknadsföringen anpassas till den nya tidens interaktiva medier. Frågor man bör ställa sig själv är. Hur ska vi nå ut till kunderna? Men även, hur ska vi finna vägar för att kunderna ska kunna nå oss? Kommunikation består av nio beståndsdelar (se ovan). Sändare: Den part som sänder budskapet till den annan part. (I vårt fall till den part som valt att produktplacera i filmen) Kodning av budskapet: Processen där det tänkta budskapet/ meddelandet/ tanken, omvandlas till symbolisk form. (Tanken bakom produktplacering kan ex. vara att associera en utvald telefon till hjälten i filmen, i hopp om att det ska övertyga konsumenten till köp). Meddelande/ Budskap: En samling ord, bilder eller symboler som sändaren överför. ( kampanj telefon ex James Bond edition ). Media: Kommunikationskanalen, vilken förmedlar sändarens meddelande till mottagaren. (I vårt fall, biofilm, Dvd etc.). 13

14 Avkodning: Mottagarens process där denne, sätter symbolen, orden etc. till mening till vad som skickats av sändaren. (Publiken ser produkten, tjänsten och tolkar dess innebörd. Mottagare: Den part som tar emot meddelandet. (Publiken) Respons: Mottagarens reaktion efter exponering av meddelandet. (kan ex. leda till köp) Feedback: Den del av mottagarens respons som kommuniceras tillbaka till sändaren. (Ex. biobesökare, tv- tittare som reagerar på produktplaceringarna i filmen vilket leder till igenkänning, bio- eller tv tittare som skriver in och kritiserar- hyllar produktplaceringen). Brus/ Störning: Det oplanerade störningsmoment som kan inträffa och störa mottagaren. Mottagaren kan därmed uppleva budskapet på ett annat sätt än vad som var tänkt. Produktplaceringen undgår tv- tittare eller biobesökaren. Det är stora variationer på störningar när det gäller de olika medier filmen visas i t.ex. så har du fler och främst annorlunda störningar hemma i soffan än i en mörk biosalong. Kommunikationsmodellen visar på att för att lyckas med en god kommunikation, bör sändaren veta vilken målgrupp de vill nå samt önskad respons. Det gäller att kodningen av budskapet genomförs noggrant för att avkodningen som mottagaren gör ska bli korrekt. Meddelandet måste skickas i rätt medier för att nå ut till de utvalda målgrupperna. Utöver detta måste det finnas möjlighet för mottagaren att kunna ge feedback för att kunna mäta målgruppens respons på meddelandet. (Kotler, 2002) Olika nivåer av produktplacering När man talar om produktplacering I film så används 3 olika nivåer vid produktsamarbete. Nivå 1: Består av produkter som spelar en aktiv roll och syns i själva filmen. T.ex. Aston-Martin bilen i James Bond filmerna. Nivå 2: De som vill förknippas med filmen. T.ex. de som betalar för att använda James Bond karaktären i reklamkampanjer och därmed visar upp en påhittad image. Nivå 3: De som köpt rätten att använda och sälja produkter, länkade till filmens varumärke. T.ex. Sony-Ericsson James Bond Edition. (Wilhelmson, Resumé 2006) Utöver det ovanstående tre nivåerna, finns 2 grundläggande kriterier när det gäller produktplacering. 1. Sponsorn bör uppleva att de erbjuder ett värde 2. Media bör motiveras av den ekonomiska biten som sponsorn erbjuder. Produktplacering inom film har en mycket stor räckvidd då den först visas på biografer för att sedan släppas på dvd som både kan köpas eller hyras för att slutligen erbjudas via television. När det sedan kommer till stora Hollywood produktioner så finns möjligheter att nå människor överallt som har tillgång till dessa medier. (Balasubramanian, 1994) 14

15 Vanligtvis när produktplaceringar i film köps in talas det om 3 olika prisklasser. Produkten visas visuellt (billigast) Verbalt framförd (mellannivå) Film karaktären använder produkten (Dyrast) Definition av varumärke Ett varumärke är ett namn, symbol, design eller en kombination av dessa, vilken används för att differentiera en säljares varor eller tjänster.(kotler, 2004) Vad är ett varumärke? Ett varumärke kan leverera 4 olika värden. Attribut. Ett varumärke associeras med en produkts särskilda attribut. Ex Mercedes står för välbyggd, hållbar, prestige, etc. Fördelar Kunder köper inte attribut, de köper fördelar. Därför måste attribut framstå som funktionella och känslomässiga fördelar. Ex fördelen att en bil exempelvis är välbyggd kan frambringa känslan att jag som kund känner mig säker om olyckan skulle vara framme. Värden Ett varumärke säger en del om konsumentens värden. Utifrån de varumärken konsumenter köper kan man tyda vilka värden kunden står för. Ex. Mercedes kunder står för prestige, säkerhet. Personlighet Varumärken speglar personligheten. Ex. kunder kan associera Mercedes med en välbärgad, åtråvärd medelålders affärsman. Varumärkeskapital Ett kraftfullt varumärke har ett varumärkeskapital. Med detta menas att desto starkare varumärkeskapitalet är desto högre är varumärkeslojaliteten, igenkänning, förväntat värde, starkare varumärkes associationer. Ett varumärke med ett starkt kapital är en stor tillgång. Ett starkt varumärke ger ett företag strategiska fördelar. Varumärket har lojala kunder, företaget behöver inte spendera stora summor på marknadsföringskostnader. Varumärkets trovärdighet är starkare vilket i sin tur underlättar när det är fråga om varumärkes förlängningar av nya produkter. (Kotler, 2002) 15

16 Fördelar med produktplacering Fördelarna med att visa upp ett varumärke är många för det kan sänka produktionskostnaderna, nå en bredare publik än vad en traditionell reklamkampanj kan göra. Men också visa upp hur produkten används i en naturlig miljö, skapa mer realistiska filmmiljöer, möjliggöra reklam för produkter som inte får visas i traditionella medier t.ex. Alkoholmärken. (Kotler, 2002) Nackdelar med Produktplacering Trots att fördelarna är många så finns det även nackdelar när det gäller produktplacering. Det finns ingen som kan garantera när det ska vara klart, om det blir en succé, filmerna blir långa reklamfilmer, risken att klippas bort, saknad av kontroll vid inspelning. (Delorme & Reid, 1999;28,2) Empiri Studier visar att biografbesökare överlag var positivt inställda till produktplacering, förutsatt det tillförde en realism till filmen. Biografbesökarna kunde lättare identifiera sig med karaktärerna, vilket i sin tur skapade ett naturligare inslag i filmen. (Delorme & Reid, 1999:28,2) 16

17 Sammanställning av intervjuer Här följer en sammanställning av de intervjuer vi genomfört. Intervju med Pernilla, Inbetween. Inbetween är en fristående byrå som arbetar med produktplacering i film. De kan liknas vid spindeln i nätet, eftersom de sköter både kontakt med filmmakare och med dem vars produkter som ska placeras i filmen. Produktplacering som marknadsföringskanal har funnits länge i USA men det var för ca 15 år sedan när Peter Canello tog med sig kunskapen och kontakter från USA som det började användas på allvar i Sverige. Inbetween har en dubbelsidig kontakt med filmmakare och med dem som har produkter. Det händer att Inbetween tar kontakt med företag vars produkter är lämpliga för vissa filmer, men även att företag kontakter Inbetween för att få sina produkter placerade i lämpliga filmer. Inbetween är länken mellan regissörer, producenter och de som tillverkar produkter. Mycket av arbetet säger Pernilla bygger på det nätverk av kontakter som byggs upp efterhand och givetvis det förtroende som kommer med det. Från Inbetweens sida är det oerhört viktigt att kunna läsa manus det gäller att på förhand veta om det är något som skulle kunna passa att produktplacera i, vilken målgrupp filmen riktar sig åt & vad som kan tänkas attrahera dem. Allt detta kräver en lång planering All planering för en produktplacering genomförs långt innan filmen spelas in. 36 månader är en film aktiv Pernilla på Inbetween. Enligt Pernilla börjar efterfrågan öka allt mer när det gäller produktplacering och likaså acceptansen vilket märks tydligast hos yngre filmskapare. De äldre har fortfarande inte insett fördelen med att använda sig av detta nya media. Med duktigt erkända skådespelare ökar pressen på filmen vilket genererar i att de som placerar sin produkt vill få ut ännu mer. Framtiden för produktplacering ser onekligen ljus ut anser Pernilla, trenden är att det blir alltmer produktplacering i tv- filmer och tv- serier men det är fortfarande vanligast när det gäller biofilmer. Det börjar även bli mer accepterat hos gemene man att det är produktplaceringar i det som visas. Wallander filmerna och såväl som tv serierna med kommissarie Wallander där General Motors är en utav huvudsponsorerna. Vilket var en Win- Win situation där Saab tillhandahöll bilar till filmerna och i gengäld fick dessa produktplacerade i filmer samt i tv- serien under en lång period. Produktplacering i sportsammanhang har alltid varit större och samtidigt något av en självklarhet. Några ex. i Sverige är systrarna Kallur och deras samarbete med AXA. Det är även fler och fler tv program som sponsras av företag t.ex. Nanny akuten som sponsras av bilmärket SMART. När det gäller produktplacering av tjänster berättar Pernilla att det blir alltmer vanligt framförallt i USA och då främst bland ex. mäklare, transportbolag och fruktbolag. Pr är inte bara produkt i bild, Pernilla på Inbetween. Problematiken när det gäller produktplacering är att kunderna i förväg gärna vill veta vilken kanal filmen kommer att visas i osv. (om det nu är en tänkt tv film), hur det kommer visas etc. något som är väldigt svårt att veta och tala om i förväg säger Pernilla. När det gäller själva placeringen av produkten eller varumärket, upplevs det negativt om produkten som visas syns alltför tydligt. Det mest ultimata är när produkten, tjänsten används naturligt och fungerar som accelerator dvs. något som för filmen framåt ett ex. är i filmen "What women wants" med 17

18 Mel Gibson där de talar om varumärket Nike. Men detta är i slutändan regissörens beslut, samtidigt som regissören måste prestera en bra film måste även produkterna visas upp säger Pernilla. Det finns produkter och tjänster som är lättare att placera det är bl.a. Hotell, bilar, flygbolag. Ytterligare en faktor som kan ställa till det enligt Pernilla är om det är flera intressenter som produktplacerar kan det leda till att det blir rörigt och i slutändan en sämre film. Utvärdering av hur väl eller misslyckad en produktplacering blivit är väldigt svårt enligt Pernilla. Visserligen kan vissa återförsäljares erbjudanden och kampanjer följas upp men det är svårt att härleda ett visst köp av ex. en telefon med James Bond dekaler och programvara till att det var filmen som var accelerator till att slutföra köp processen. När det gäller pengar så ligger idag mellan 10-15% av den totala filmproduktionen i produktplacering. Detta är även som tidigare beroende på film, vissa filmer ex. Jägarna där hela Älvsbyn placerades på kartan vilket kan leda till att kommuner går in och står för kostnader. Inbetween skriver avtal med produktionsbolaget samt att Inbetween får provision på vad de genererar i intäkter åt filmen. Dock säger Pernilla att det är inte enbart pengar det handlar om utan framförallt stoltheten, vi vill ju alltid att vår kontakt med både regissörer och tillverkare förblir god för att även i framtiden ha möjlighet till fortsatta samarbeten. Intervjuer med företag som produktplacerat. Adressändring Adressändring AB, grundades 1994 och säljer sina tjänster både till privatpersoner och företag. De har bra samarbete med bl.a. Posten, Citymail och andra postoperatörer så adressändringar levereras dagligen till dem samt även till Skatteverket och SCB. De har omkring 1,1 miljoner kunder varje år. Den största delen av adressändringarna sker via webben som idag är deras viktigaste verktyg. Produktplacering Enligt Göran på adressändring så kontaktades de och erbjöds att produktplacera i filmen Varannan vecka. De tog själva inget initiativ till detta. De blev kontaktade av ett bolag som hade hand om produktplaceringarna för filmen. Produktplaceringen de gjorde för Adressändring var ett antal reklamfilmer i själva filmen. De placerade i filmen Varannan vecka, där reklamfilmen var väl sammanvävd och passade väl in i filmens teman och handling. Det var första gången som de använt sig av produktplacering som marknadsföringskanal. Att produktplacera, säger Göran att det var något nyskapande och något som kändes väldigt intressant vilket gjorde att de valde att produktplacera. Det passade 18

19 även in bra i filmen och adressändrings marknadsstrategi. Problematiken är svårigheten att mäta och se hur produktplacering mottagits. Det som kan mätas är besöksiffrorna för visningar som varit och som kommer. Göran tycker inte det finns något generellt svar på hur responsen är i produktplacering jämfört med traditionell marknadsföring utan det beror på vilket genomslag den enskilda satsningen får. Om en tjänst passar bättre som produktplacering i film än en fysisk produkt säger han sig inte ha någon uppfattning om. Det positiva som lockade Adressändring till att satsa på produktplacering var just själva överraskningsmomentet, att exponera varumärket i en ny och oväntad miljö där de inte synts förut. Dock så finns det en del negativa aspekter i produktplacering. En utav dessa är att budskapet kan gå mottagaren helt förbi. I Adressändrings fall så var detta något som inte skedde och tyder på en mer lyckad placering. Att det även är svårt att utvärdera effekten av en placering ser Göran som något negativt, eftersom det medför att beslutsfattandet blir svårt vare sig det är en lönsam satsning eller inte. Mål På frågan om vad Adressändrings mål med produktplaceringen var, svarar Göran att det var precis som för all annan marknadsföring, dvs. att påminna folk om att adressändra och att det är möjligt att göra över Internet. Det finns hela tiden en policy för hur Adressändring ska exponeras och produktplaceringen föll väl ut inom ramen för den Varumärke/Image Enligt Göran så har varumärket inte förstärkts externt genom produktplaceringen. Dock så har varumärket internt vuxit sig starkare p.g.a. att företaget kunnat bjuda in partners och anställda inom organisationen till en egen förhandsvisning. De hoppas att produktplaceringen i sig ledde till att deras image påverkats i en positiv riktning, men eftersom det är svårt att mäta så vet man inte hur varumärket påverkats. Kund På frågan om han märkt någon starkare kundlojalitet så var det inget som uppstått genom produktplaceringen. Det går inte att säga om det skapats några nya köpmönster hos kunder efter deras produktplacering, det krävs stora insatser just för att mäta en enskild satsning. De sker hela tiden olika sorters marknadsföringssatsningar så om just produktplaceringen lett till något nytt är svårt att urskilja. Överlag så säger Göran att han inte fått någon feedback varken positiv eller negativ från kunder. Även när det gäller efterfrågan av adressändringstjänster så har företaget varken märkt av någon ökning eller minskning. Kostnad Kostnaden är något som har en avgörande roll, oavsett vilken kanal de väljer men att företaget använde sig av just medierådgivning för att utvärdera själva värdet i satsningen. När valet gjordes för att produktplacera så gjordes det främst inom ramen av marknadsföringsstrategin och budgeteringen. Ett av valen föll då på den aktuella filmen, samtidigt var kostnaden rimlig i förhållande till den exponering som skedde. 19

20 Framtid En ny satsning på produktplacering är inget som är främmande för Göran, dock så beror det helt på vilka möjligheter som dyker upp. Om det är något som passar in i tiden och följer adressändrings policy. Göran tillägger att det är beror helt på vilket erbjudande de får, vilka kostnader denna satsning i så fall skulle medföra. De skulle även kunna tänka sig att produktplacera i andra sammanhang än film, men detta beror på erbjudandet och till vilket pris. Swedbank Fastighetsbyrån Produktplacering Fastighetsbyrån har produktplacerat en gång och det i en film som heter Om Sara. Enligt Pia, ansvarig för Swedbanks marknadsföring, så fick de ett erbjudande som kändes väldigt intressant. Framförallt var det något som skulle stärka varumärket internt. Filmen Om Sara, handlar om en fastighetsmäklare vilket gjorde att det kändes väldigt rätt för fastighetsbyrån att acceptera på erbjudandet. Mäklaren i filmen var även anställd vid Fastighetsbyrån vilket gjorde att varumärket mer eller mindre var synlighet rakt igenom hela filmen. Pia säger även att det var den största beslutsfaktorn, att huvudperson i en film är fastighetsmäklare vilket inte sker så ofta. Filmen handlar om en kvinnlig mäklare vid namn Sara, något som passade bra in i Fastighetsmäklarnas strategier. De har bara produktplacerat en gång och det är inget de tittar på förövrigt utan de använder sig främst av traditionella marknadsföringskanaler. Man valde inte mellan produktplaceringen och någon annan form utan det var ett bra erbjudande som uppenbarade sig och som överensstämde med Swedbanks önskemål och krav, vilket fick dem att delta. Pia tror att en väl genomarbetat produktplacering kan ha ett större genomslag än vad traditionell marknadsföring har. Hon säger även att en fysisk produkt är bättre när det gäller placering i film än vad en tjänst är. Det är positivt att synas i otraditionella sammanhang och dyka upp på oväntade platser. Enligt Pia så måste företag när det gäller exponering i media framöver hitta nya oväntade sammanhang och kanaler att exponeras i. Morgondagens målgrupp kommer ställa högre krav på företag och reklam. En intelligent genomförd produktplacering är positivt, dock så blir det motsatt effekt om den inte är väl genomförd. Mål Enligt Pia så var deras mål med placeringen att exponera varumärket så mycket som möjligt samt att få den interna organisationen att känna stolthet. Även en möjlighet att uppfattas som ledande. Det har inte kunnat gå att mäta något utav produktplacering utan det har mer handlat om det känslomässiga interna varumärket inom organisationen 20

21 Varumärke/Image De utsätter inte varumärket för något som ligger utanför organisationens värderingar. Den viktigaste aspekten för fastighetsbyrån var den interna aspekten. Att organisationen skulle känna att det var en kul grej och även att man förbättra på relationer genom att man bjöd in kunder och medarbetare. Det blev många interna events för att stärka stoltheten och varje lokalt kontor har kunnat ha en filmvisning för att bjuda in kunder och partners. Pia anser att den här marknadsföringsinsatsen inte påverkat varumärkets image på marknaden. Kund Fastighetsbyrån har inte märkt att kundlojaliteten förstärkts genom produktplaceringen eller att köpmönster förändrats. Möjligen har filmen gjort så att den yngre målgruppen lagt märke till fastighetsbyrån, den målgrupp som riktar sig till. Dock så fick filmen inget jättestort genomslag. Efterfrågan hos kund ökar varje år säger Pia men tror inte produktplaceringen i sig hade någon större påverkan Kostnad Priset för produktplacering var kr dock hade varumärket en mycket central roll i själva filmen. Som Pia säger så är ju priset väldigt viktigt, kostnaden måste naturligtvis vara realistiskt. När man hoppar på ett filmprojekt är det alltid en chansning, Det är ingen som i förväg vet hur filmen kommer bli mottagen eller hur många som kommer att se den. Framtid Ytterligare framtida produktplaceringar tror inte Fastighetsbyrån på eftersom de levererar en tjänst som är svår att produktplacera. Det är inte ofta som en film om fastighetsmäklare dyker upp. Fastighetsbyrån arbetar mycket med PR som ligger nära produktplacering så att synas i andra medier i framtiden är inte omöjligt. Avslutningsvis så tror Pia att efterfrågan på produktplaceringar kommer öka i framtiden. 21

22 Analys I det här avsnittet analyseras både likheter och skillnader mellan teori och empiri. En jämförelse av vad det gäller olika uppfattningar om produktplacering av tjänster. Målet med produktplaceringen och hur det har påverkat varumärkeskapitalet. Produktplacering Balasubramanian menar att en situation med ett erbjudande om produktplacering grundar sig i ett ömsesidigt utbyte mellan filmskapare och produktplacerare. Ofta blir filmskaparen nuförtiden uppsökt av produktplaceraren i större produktioner. Då Adressändring är ett svenskt företag som produktplacerar i en svensk film så är inte situationen riktigt likadan. Haglöf säger att den bästa produktplacerings situationen uppstår då varumärket, situationen och filmen samspelar på ett sätt som gör att filmen inte stannar utan bara saktar in och uppmärksammar situationen. Göran har alltså gjort ett bra val med film och situation för att få sitt varumärke att smälta in och inte bli något som känns onaturligt och därmed skulle skadar situationen. Haglöf menar att idag har vi en situation med en generation som inte har samma mottaglighet för traditionell reklam som den äldre generationen hade. Det gäller då att finna nya vägar och lösningar för att få respons från denna målgrupp. Haglöf påpekar också att det är viktigt i produktplaceringssammanhang att man får en så stor målgruppskontakt för minst pengar utan att störa filmen. Enligt Markus Wilhelmson består produktplacering av tre olika nivåer. Det Pia här beskriver är att Fastighetsbyrån faktiskt uppnår två av dessa nivåer. Dels har de uppnått nivå ett med en produkt som innehar en aktiv roll i filmen med stork fysisk exponering. De har även uppnått nivå två vilket innebär att de använder sin produktplacering utanför själva filmen, de arbetar aktivt med att stärka det interna varumärket vilket understryker att filmen kan komma väl till pass. Marshall, N., & Ayers skriver i en artikel om att produktplacering främst är ett promotion verktyg vilket innebär att företaget främst inte ska produktplacera för att sälja en specifik produkt utan istället bygga ett varumärke. Vad de säger stämmer i så fall, inte riktigt överens med vad Pia säger. Om läsaren väljer att tro på Marshall, N., & Ayers innebär det att just produkten tjänster skulle passa ypperligt med målet för produktplacering då placeraren inte ens har möjlighet att visa en specifik produkt utan måste göra en varumärkesbyggande placering. Detta är ju något Pia talar emot då hon säger att en produkt lämpar sig bättre. Haglöf, skriver i sin bok om hur viktigt det är att placering hamnar rätt ihop med filmen, den ska passa ihop med filmens handling och innebörd. Ju större koppling placeringen har till dessa faktorer, desto större nytta för produktplaceraren. Haglöf skriver också att det är minst lika viktigt att också kunna värdera produktplaceringen utifrån de målgruppskontakter som filmen inbringar. Pia beskriver hur hon söker nya vägar att nå fram till uppkommande målgrupper, det skulle innebära en värdering gentemot andra medium och produktplacering 22

23 Mål Enligt Marshall & Ayers har Göran helt rätt i sina tankegångar. Produktplacering är ingenting som är speciellt bra för att sälja en produkt utan är i de flesta fall ett verktyg för att öka medvetenheten kring varumärket och dess image. (Marshall et. Al). Säger också att produktplacering är bra på att visa hur produkter används och i vilka sammanhang. Detta gör produktplacering av tjänster till något riktigt bra. För vilka andra medium kan visa en tjänst? En tjänst betecknas av att den produceras och konsumeras samtidigt (Kotler), detta innebär att teoretiskt kan alla stegen visas mellan produktion och konsumtion vilket ger produktplacering i film ett övertag. Kotler, skriver att ett högt varumärkeskapital kan styrka ett varumärke på ett flertal olika plan. Ju starkare kapitalet är desto starkare är dess varumärkes igenkänning och lojaliteten vilket i slutet är en oerhörd tillgång. Marshall & Ayers menar också att en produktplacering gör sig bäst då den tjänar i syfte att stärka ett varumärke och åter igen lämpar sig produktplacering av tjänster oerhört bra vid dessa kriterier. De val Pia gör är enligt teorin precis de val en produktplacerare skall göra för att få ut så mycket som möjligt för sina pengar. Varumärke/ Image Kotler, Skriver att ett starkare varumärkeskapital alltid är positivt för företaget, dock så kan ett varumärkeskapital bestå av ett externt och internt kapital. Båda innebär en fördel, internt så innebär det att företaget får en personal som är stolta över sin arbetsplats och därmed ger en bättre service. Göran kan ju inte se om det förstärkts externt men ser en skillnad internt vilket också i längden skapar mervärden och genererar nya kunder. Pia ger här en bild av hur de uppfattar syfte och resultat med deras produktplacering. Pia menar att det viktiga för dem var att stärka det interna varumärket mer än det externa. Detta kan ju vara ett underligt sätt att se på saken då de faktiskt säger i intervjun att det hela kostat företaget kr. Kotler skriver att varumärkeskapitalet är oerhört viktigt. Har företaget en eventuellt dålig företagskultur kan det vara värt varje krona för att stärka detta och i slutändan generera personal som ger bättre service till kunderna Kund Marshall & Ayers menar att produktplacering främst ska ses som ett promotionverktyg och inte ett verktyg direkt kopplat till försäljning. Produktplaceraren får alltså ut mer av att se det som en image förstärkare än som en säljare. Göran har då helt rätt i att han har svårt att se en skillnad i kundlojalitet och köpbeteenden. Kotler, beskriver ett antal fördelar med produktplacering varav en är att nå en ny och bredare målgrupp. Pia nämner här att de eventuellt fått större genomslag bland den yngre målgruppen, vilket i så fall styrker teorins ståndpunkt angående detta. Delorme & Reid, påpekar att produktplacering i film är ett osäkert medium som produktplaceraren aldrig kan veta resultatet i förväg. Detta är vad Pia råkat ut för, hon nämner att filmen inte fick det genomslag som de hoppats på. Detta är såklart en risk som placeraren måste ta i beaktning och kalkylera med. 23

24 Kostnad På beskriver de att produktplacering kan vara ett oerhört kostnadseffektivt sätt att marknadsföra sig i en tid då annonseringskostnaden bara blir högre och högre. De skriver också att produktplacering kan ske till en bråkdel av en normal annonseringskostnad för att nå ut till samma storlek av målgruppen. Denise & Reid beskriver att det även finns negativiteter med produktplacering. En av dem är givetvis osäkerheten i hur filmen ska tas emot av målgruppen. En filmskapare kan aldrig garantera ett visst antal respondenter eller att filmen överhuvudtaget kommer ut på bio. Pia har helt rätt när hon beskriver produktplacering som en chansning vilket det ju också är enligt Delorme & Reid. Enligt Balasubramanian, så finns det två grundläggande kriterier vid produktplacering, den första är att sponsorn bör uppleva att de erbjuder ett värde. I Fastighetsbyråns fall ansågs erbjudandet väldigt attraktivt då filmens huvudperson är mäklare och därmed blir själva exponeringen genomgående i hela filmen. Det andra kriteriet är att media bör motiveras av den ekonomiska biten som i fastighetsbyråns fall var Kr för placeringen. Eftersom svenska filmer tillverkas med betydligt mindre budget än Hollywood-produktioner så är den summan ganska så stor. Som Pernilla nämnde att i genomsnitt är intäkterna för produktplacering omkring 10-15% av en filmproduktions budget och i ställning till prislappen på placeringen så är den relativt stor. Balasubramanian, nämner att det finns tre olika prisklasser beroende på hur produkten utnyttjas i filmen. Både Adressändring och Fastighetsbyrån har använt sig av en mer kostsam produktplacering, där deras tjänster är både omtalade, visade och även använda. I en artikel av Markus Wilhelmsson så säger han att man kan dela in produktplacering i tre olika nivåer där den första nivån handlar om att produkten spelar en aktiv roll i filmen. När man tittar på de intervjuade företagen så handlar det om att deras tjänst har haft en större och återkommande roll i filmen. Framtid Göran har helt rätt i sin oro enligt Delorme & Reid, de menar att det aldrig finns några garantier med produktplacering i film. Produktplaceraren kan bara gissa sig till om det blir en tittarsuccé, hur stor kontroll man själv kan ha, hur utgången blir osv. Göran ställs därmed inför ett flertal olika betänkligheter i sitt val för produktplacering vid nästa tillfälle 24