ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER

Transkript

1 ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 1

2 eller, VARFÖR REDAKTÖRER ÄR SÅ ODRÄGLIGA Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 2

3 VAD JAG TÄNKER TA UPP Publiceringsstrategier o varför publiceringsstrategi? o att öka visibiliteten o men vad skall jag skriva om? Att publicera sina resultat i vetenskapliga tidskrifter o vem vill jag nå, och hur? o tidskrifter: typer att välja på Att förbereda manuskriptet och att sopa ihop resterna o några råd och en checklista Page 3

4 PUBLICERINGSSTRATEGI VARFÖR BRY SIG? Forskning som inte görs tillgänglig gör ingen utom den enskilde forskaren glad i praktiken existerar det inte. Publicering är ett formellt krav på många forskarutbildningar. Skriftlig meritering nödvändigt för att erhålla tjänst. Vetenskapliga discipliner, lärosäten, universitetsinstitutioner och som individer är vi alla föremål för utvärdering och allt oftare sker det i standardiserade och kvantitativa former. Page 4

5 Men framför allt för tillfredställelsen att se sina alster i tryck! För visst vill du dela med dig av dina resultat, eller hur? Page 5

6 GÖR DIG SYNLIG Val av målpublikation bör göras med utgångspunkt i ditt ämnesval och val av ansats lämpligen sammanfattat i en idé om vilken publik du vill försöka nå. Finns det mer än en publik som det kan vara värt att försöka nå ut till? Då bör din strategi utformas därefter. Vilka typer av publikationer är lämpligast? Bok? Artikel? Flera separata uppsatser ökar möjlighet att exponera sitt arbete för olika auditorier. Det kan alltså vara bra att ha en publiceringsplan. Page 6

7 VAR ANPASSNINGSBAR Men, var beredd på att revidera planen! Var realistisk: kvaliteten på det du gör varierar sannolikt, välj målpublikation med det för ögonen. Blir det ett nej, bit ihop och försök igen! Avvägning mellan volym och kvalitet? Page 7

8 MEN VAD SKALL MAN DÅ SKRIVA OM? Tyvärr är det inte bara dina egna idéer som gäller, utan synpunkterna från allsköns grindvakter (redaktörer, referees) måste också tas i beaktande. Minimikravet är att ditt bidrag, utöver rimliga krav på teknisk utformning i alla led, o uppfyller kravet på att vara nytt, att det ger ett bidrag (originalitetskriteriet), o passar med vad som betraktas som värt att göra, också utanför din närmiljö. Det räcker alltså inte med att vara genomförbart eller ens att det inte gjorts tidigare. Page 8

9 MEN VAD SKALL MAN DÅ SKRIVA OM? Problem om man inte är del av ämnets innersta kärna eller har nätverk som sträcker sig dit gör det svårare att avgöra vad som värt att göra. Alternativen är inte oproblematiska: o räcker det med att använda publicerad forskning och tillämpa lokalt? o eller skall vi ägna oss åt våra lokala problem och prioriteringar? o hur hitta balansen mellan de två? Page 9

10 TIDSKRIFTSPUBLICERING Är tidskriftsartikeln verkligen ett lämpligt format för det du vill göra? Traditionell eller open access-publicering? Tryck/digital eller bara digital publicering? Viktigast av allt: vem vill du nå ut till? Var hittar man den publiken? o bekanta dig med redaktionernas ambitioner och mål o var har tidigare arbeten som jag vill förhålla mig till varit publicerade? o vilka tidskrifter i övrigt finns att tillgå? Page 10

11 TIDSKRIFTSTYPER Generella som (nästan) täcker en hel vetenskaplig disciplins tankevärld. Specialiserade, sub-disciplinära (field journals). Generella eller på särskilda tillämpningsområden specialiserade tvär-/mångvetenskapliga tidskrifter. Tidskrifter hemmahörande i angränsande ämnen. Områdesstudietidskrifter (area studies journals). Metodorienterade tidskrifter. Page 11

12 DE GENERELLA TIDSKRIFTERNA Inkluderar ofta en vetenskaplig disciplins mest välrenomerade tidskrifter. Inte sällan har de ursprung som s.k. society journals, alltså sådana som ges ut av lärda sällskap. Tidskrifter som specialiserat sig på forskningsöversikter (state of the art) räknas ofta hit. Mycket synliga, ofta bra genomslag. Inte förstavalet för fallstudier eller arbeten med starkt lokalt fokus, i varje fall inte om de inte förmår leverera generellt intressanta insikter. Page 12

13 ÖVRIGA Annorlunda och, för field journals, tydligare läsekrets. Kan vara mycket synliga, även om framför allt områdestidskrifter ofta har lägre genomslag. Kräver dessutom lite olika färdigheter: o områdestidskrifter liksom tvär-/mångvetenskapliga tidskrifter (och de i angränsande ämnen) kräver förmåga att tala till och utnyttja forskning från andra discipliner, o specialtidskrifterna förutsätter förmåga identifiera och avgränsa precisa problem av sub-disciplinär betydelse. Men, det här är ofta bra ställen att börja på. Page 13

14 YTTERLIGARE ÖVERVÄGANDEN Redaktörer, granskare och läsare ser ditt arbete som ett fristående bidrag, vilket ställer krav på positionering och bakgrundsteckning. De ser det dessutom som ett bidrag bland många, många andra: tydlig positionering, tydligt bidrag även av det skälet av centralt betydelse. Olika typer av tidskrifter kräver olika typer av positionering och motivering: de generella tidskrifterna kräver vanligen att man kan bidra utanför det snäva område som uppsatsen ägnas. Page 14

15 YTTERLIGARE ÖVERVÄGANDEN Renodlat deskriptiva eller policy-orienterade uppsatser är ofta svåra att publicera. Det gäller också rena litteraturöversikter: större chans om de är analytiska och om de auktoritativt pekar ut riktningen framåt. Redaktörer tycker illa om att man inte visar att man förstått vad som är ändamålet med just deras tidskrift eller att man inte utnyttjar relevanta bidrag där. De är dessutom på sin vakt mot självplagiering och least publishable unit-strategier. Page 15

16 HUR MATCHA STRATEGI MED TIDSKRIFT? Om ett visst (minimi)antal publicerade/antagna skrifter behövs, och/eller man önskar publicera dem i en speciell sekvens, krävs lite eftertanke: o tidsåtgången i vetenskaplig publicering varierar kraftigt mellan olika publikationer, men variationen mellan bidragen i en och samma tidskrift kan variera minst lika mycket, o ju bättre kvalitet (bidrag, utförande) manuset har, desto snabbare går det, allt annat lika, o ju högre tidskriftens status, desto längre tid tar det också för det framgångsrika manuset, o kontrollera ev. information om datum när manus är inskickade och antagna. Page 16

17 HUR MATCHA STRATEGI MED TIDSKRIFT? Lönar det sig att välja tidskrift på rent taktiska grunder? o prestige som drivkraft är sällan helt lyckat, o insmickrande beteende* kan gå hem, men gör vanligen redaktören irriterad, o om nödvändigt för att leva upp till meriteringskrav och liknande är det än viktigare att ge akt på hur arbetet motiveras och positioneras, att följa existerande riktlinjer, etc. *Som att man t.ex. vädjar till att man känner redaktören, är villig att citera många tidigare artiklar från tidskriften, går med på propåer om coercive citation (påtvingad men omotiverad självcitering) och strategisk icke-citering eller andra former av manipulation, förser uppsatsen med hänvisningar till redaktörens egna arbeten eller bedriver allmän name dropping. Page 17

18 LITEN CHECKLISTA Tio frågor att ställa till ditt manus, 1 (3) o vad kan läsaren förvänta sig få ut av att läsa din uppsats? o är det något nytt och bidrar det med något utöver det vi redan tror oss veta? o görs det klart från början? o är syftet tydligt formulerat och, alltså, inte minst tydligt motiverat? Page 18

19 LITEN CHECKLISTA Tio frågor att ställa till ditt manus, 2 (3) o är arbetet satt i sitt sammanhang, t.ex. genom att tillräcklig bakgrund ges och att de relevanta referenserna finns med? o är ansatsen du valt lämplig för den uppgift du ger dig i kast med? o är data, insamlings- och analysmetoder avpassade för ändamålet? Page 19

20 LITEN CHECKLISTA Tio frågor att ställa till ditt manus, 3 (3) o följer slutsatserna verkligen av analysen? o framgår de vidare implikationerna av dina resultat? o innebär det att kunskapsläget får en knuff framåt? Om inte, då bör man fråga sig om det skall publiceras. För det gör såväl redaktörer som granskare Att fundera över: hur skall du presentera ev. tidigare publicerade resultat? Page 20

21 KOM IHÅG Självklart? Inte om man skall döma av manuskripten som skickas in eller av det genomsnittliga konferensbidraget. Kom därför ihåg att o ditt bidrag och dess betydelse skall alltid framgå o försök vara tydlig med vad den tilltänkta läsekretsen kan ha att vinna på att läsa ditt bidrag o läsekretsen förväntningar varierar, typ av tidskrift och den enskilda tidskriftens egna programförklaring fungerar som en guide o ditt försäljningsargument bör utformas (anpassas) därefter Page 21

22 PRAKTIKALITETER Kasta ett öga på tidskriftens ändamålsbeskrivning o bekanta dig med vad som tidigare publicerats ger vanligen goda ledtrådar o ta del av editorial statements varhelst de dyker upp o om osäker, skriv och fråga! Kontrollera vilka regler som gäller för copyright m.m. o tala helst om redan när manuset först skickas in att det (a) inte har publicerats och (b) inte är under bedömning för publicering på annat håll Följ de tekniska riktlinjerna (the journal style sheet) o om granskningen är av s.k. double blind-typ är det dessutom viktigt att manuset utformas därefter Page 22

23 PRAKTIKALITETER Skall till varje pris undvikas: o de vanliga synderna: fabricering, falsifiering, plagiering o självplagiering o dual submission, att manuset skickas in till flera tidskrifter parallellt Page 23

24 ATT PLOCKA UPP BITARNA Vid avslag, ta reda på varför, revidera och försök igen! Non-invited resubmission är inte uppskattat. Om R&R (revise and resubmit), var noggrann med att rätta dig efter förslag och önskemål från redaktör och granskare (välj dina strider!) När ett reviderat manus skickas in på nytt, var explicit med vad som gjorts (t.ex. i följebrev). Ta synpunkterna från referees på allvar också (kanske framför allt) när det inte verkar ha förstått! Page 24

25 LYCKA TILL! önskar redaktören för Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 25