Kvalitetsredovisning Bessemerskolan

Transkript

1 i Kvalitetsredovisning Bessemerskolan Organisation En organisationsförändring genomfördes inför läsåret, vilken innebar att skolan gick från att ha haft tre rektorer och tre biträdande rektorer samt en intendent till att ha en rektor och fyra biträdande rektorer. Denna konstellation visade sig inte fungera. Den första maj tillförordnades skolformschefen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen som rektor. Inför nästa läsår har en chef för administration, elevhälsa, bibliotek och kvalitetsarbete tillsatts. Skolformschefen kommer permanent att vara kombinerad rektor och gymnasiechef. Elevhälsa, stöd Även elevhälsans organisation var föremål för förändring inför läsåret. Den tidigare organisationen bestod av tre skolsköterskor, två kuratorer, tre studie- och yrkesvägledare samt två speciallärare Introduktionsprogrammen hade två ungdomskonsulenter, underställda rektor, med kuratorsuppdrag. I den nuvarande organisationen finns två skolsköterskor, två kuratorer samt tre studie- och yrkesvägledare. Skolan har tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Systematiskt kvalitetsarbete Under föregående läsår påbörjades ett mera uttalat arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans ledningsgrupp deltog i hösten 2012 i SIQ:s tvådagars processledarutbildning. Då lades grunden för en ökad förståelse för behovet av att ha kontroll över skolans processer. Enligt planen skulle även den nytillträdda rektorn gå motsvarande utbildning. Detta kom dock inte till stånd och utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet och andra områden har inte fortgått planenligt. Tidigare har förvaltningen genomfört pedagogiska revisioner i september. Detta skedde även Då det funnits önskemål om att den pedagogiska revisionen skulle förläggas på våren för att ligga i fas med upprättandet av arbetsplanen, vilken innebar att det även var pedagogisk revision i april/maj. Nytt för denna revision var att den även genomförs för ämnena matematik, svenska, engelska, historia samt idrott och hälsa. Det konstaterades att samtliga program gjort framsteg gällande framför allt struktur och dokumentation. Vid höstens revision efterfrågades stödmaterial i olika former. Mot bakgrund av detta tog förvaltningen fram ett sådant gällande analys av elevenkäterna. Detta användes i viss mån av samtliga program, vilket avsevärt ökade kvaliteten på uppföljningarna. Tidigare gjordes en självskattning och det kunde uppfattas som om revisionens syfte var mest att ifrågasätta verksamheten. En nyhet för våren var att programmen i högre grad än tidigare fick presentera sin verksamhet och att större fokus lades på framgångsrikt arbete. I samband med revisionerna utkristalliserades förbättringsområden på förvaltnings- skol- och programnivå. 1

2 KVALITETSARBETE Mål 2013/2014 Våren 2014 har Bessemerskolan ytterligare stärkt sitt kvalitetsarbete. Mått/Målet är nått när Processarbetet är känt bland medarbetarna på samtliga program. Åtgärd: Gör arbetet känt på programmen genom att 1. Ge allmän information i samband med skolstarten. 2. Ge tid för egen genomläsning av processerna 3. Ge tid för frågor om processerna. Klart: 31 december Ansvarig: Skolformschef och respektive skolledare. Det sker processuppföljning på alla program minst var sjätte vecka. Åtgärd: Gör en plan för processuppföljning på varje program. Klart: 31 oktober 2013 Ansvarig: Respektive skolledare. Det sker utvärdering av processerna i alla programarbetslag. Åtgärd: Utvärdera processerna inför kommande års kvalitetsredovisning. Klart: 15 maj 2014 Ansvarig: Rektor och skolformschef Samtliga definierade processer är avstämda mot Kunskapsförvaltningens dokumentplan och delegationsordning. Åtgärd: Kontrollera om det finns några krav på processerna i dokumentplan eller delegationsordning. Klart:31 december 2013 Ansvariga: Skolformschef och rektor. Dokumentplan och delegationsordning har varit föremål för genomgång och eventuella behov av åtgärder är definierade. Åtgärd: Gå igenom dokumentplan och delegationsordning. Definiera ev behov av åtgärder. Vidta åtgärder. Klart: 31 december 2013 Ansvariga: Skolformschef och rektor. Ansvarsfördelningen för processarbetet är klargjord mellan skolformschef, rektor och bitr rektor. Åtgärd: Upprätta en plan för arbetsfördelningen rektor gymnasiechef Klart: 31 oktober 2013 Ansvariga: Rektor och skolformschef Ledningsgruppens arbetsformer är definierade. Åtgärd: Synkronisera ledningsgruppens nuvarande arbetsformer med den nya organisationen. Klart: 30 september 2013 Ansvariga: Rektor och skolformschef arbetet stärkts ytterligare så att analyser genomförs utifrån den sammanställning som tagits fram i anslutning till speeddatingen i maj Åtgärd: Gå igenom sammanställning och klartgör ansvarsfördelningen bland samtliga berörda. Genomför analyser enligt sammanställningen. Klart: 30 juni 2014 Ansvariga: Rektor och skolformschef. 2

3 Ytterligare målkriterier för Bessemerskolans stärkta kvalitetsarbete: Processen för hantering av nationella prov är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Åtgärd: Definiera processen och utse processansvarig. Klart: 31 januari 2014 Ansvariga: Rektor och skolformschef. Skolledarna använder EdWise som ett led i uppföljningen av verksamheten. Åtgärd: Ta fram en lägsta nivå för skolledarnas användning av EdWise. Klart: 31 oktober 2013 Ansvariga: EdWise styrgrupp och arbetsutskott. Lektionsbesök är genomförda hos varje lärare minst en gång under läsåret och återkoppling givits. Åtgärder: Planera in lektionsbesök och tid för uppföljning. Genomför besök och uppföljningar. Klart: 15 juni 2014 Ansvariga: Respektive skolledare Programutvecklingsdiskussioner är genomförda på alla program med lärare, skolledare och skolformschef närvarande. Åtgärder: Upprätta ett underlag för genomförandet av vilken det ska framgå vilka frågor som ska behandlas och hur de ska vara förberedda och respektive part. Stäm av underlaget i samverkansgruppen. Planera in diskussionstillfällen och genomför dem. Klart: 15 juni 2014 Ansvariga: Skolformschef och respektive skolledare. Svarsfrekvensen på elevenkäten har förbättrats. Åtgärder: Uppdra åt mentorerna att pricka av eleverna på klasslista när de genomför enkäten. Följ upp svarsfrekvensen med respektive mentor. Klart: 30 mars 2014 Ansvariga: Respektive mentorer och skolledare. Processarbetet är känt bland medarbetarna på samtliga program. Det sker processuppföljning på alla program minst var sjätte vecka.. Det sker utvärdering av processerna i alla programarbetslag. Samtliga definierade processer är avstämda mot Kunskapsförvaltningens dokumentplan och delegationsordning. Dokumentplan och delegationsordning har varit föremål för genomgång och eventuella behov av åtgärder är definierade. Ansvarsfördelningen för processarbetet är klargjord mellan skolformschef, rektor och bitr rektor. Ledningsgruppens arbetsformer är definierade. arbetet stärkts ytterligare så att analyser genomförs utifrån den sammanställning som tagits fram i anslutning till speeddatingen i maj Processen för hantering av nationella prov är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Inga av ovanstående målkriterier är uppfyllda. 3

4 Skolledarna använder EdWise som ett led i uppföljningen av verksamheten. Åtgärd: Ta fram en lägsta nivå för skolledarnas användning av EdWise. Klart: 31 oktober 2013 Ansvariga: EdWise styrgrupp och arbetsutskott. Skolledningen har under läsåret skapat ett rum på edwise där ledningsgruppens arbeten är dokumenterade och protokollförda. Dock finns det vissa brister i systemet som ännu inte är åtgärdade från leverantören som gör att ledningsgruppen för närvarande använder en gemensam mapp på kommunens server. Ingen lägstanivå är ännu satt för skolledarnas användande i edwise, däremot finns det en för lärarna. Lektionsbesök är genomförda hos varje lärare minst en gång under läsåret och återkoppling givits. På Introduktionsprogrammet har alla lärare fått minst ett besök under läsåret med återkoppling. På övriga program har besök genomförts men inte hos alla lärare. Vid besök har återkoppling getts. Programutvecklingsdiskussioner är genomförda på alla program med lärare, skolledare och skolformschef närvarande. Rektor och skolformschef har genomfört programutvecklingsdiskussioner på samtliga program. Dessa återkopplades vid de pedagogiska revisionerna och kommer att utgöra ett av underlagen vid upprättandet av den nya arbetsplanen. Dessutom har respektive biträdande rektor kontinuerligt arbetat med programutveckling under läsåret vilket framkommit i de pedagogiska revisionerna Svarsfrekvensen på elevenkäten har förbättrats. Svarsfrekvensen på elevenkäten har försämrats jämfört med föregående år. Måluppfyllelse/analys När det gäller de målkriterier som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i den fr o m hösten nya ledningsorganisationen. Ingen lägstanivå för skolledarnas användning av EdWise är framtagen. Detta av samma skäl som ovan. 4

5 MEDBORGARE en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Normer och värden Mål 2013/2014 Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt sitt likabehandlingsarbete. Mått/Målet är nått när Genuspedagoger genomgått kursen Värdegrund och teori och praktik, 7,5 hp i Skolverkets regi och resultat syns i verksamheten i form av förbättrats kartläggningsarbete. o Åtgärd: Delta i utbildningen och genomför kartläggning. o Klar: 30 juni 2014 o Ansvariga: Deltagarna i utbildningen. All personal deltagit i föreläsning om likabehandling och reslutat syns i verksamheten. o Åtgärd: Genomför föreläsning o Klar: 30 september 2013 o Ansvariga: Deltagarna i Skolverkets utbildning. Likabehandlingsprocessen är implementerad(elevmedverkan?) o Åtgärd: Informera personalen, arbeta utifrån processen och följ upp den. o Klar: 15 juni 2014 o Ansvariga: Skolledare Likabehandlingsplanerna gåtts igenom av genuspedagog, kvalitetssamordnare och skolledare och förbättringsområden är definierade och åtgärdade i ny plan. o Åtgärd: Gå igenom planerna och definiera förbättringsområden. o Klar: 15 april 2014 o Ansvariga: Skolformschef, genuspedagog och skolledare. En jämställdhets- och likabehandlingsstrategi för skolan är utarbetad. ( Kan dessa frågor lyftas in i likabehandlingsplanen?) o Åtgärd: Utarbeta en jämställdhetsstrategi i samråd med personal och elever. o Klar: Juni 2015 o Ansvariga: Genuspedagog Arbetet med värdskap är så påbörjat att all personal känner till vad det handlar om. o Åtgärd: Informera all personal om vad värdskap innebär i samband med skolstarten. För dialog i ledningsgruppen och personalgrupperna. o Klar: Juni 2014 o Ansvariga: Skolformschef och skolledare 5

6 Genuspedagoger genomgått kursen Värdegrund och teori och praktik, 7,5 hp i Skolverkets regi och resultat syns i verksamheten i form av förbättrats kartläggningsarbete. Genuspedagogerna har genomgått ovanstående kurs och under läsåret har skolans kartläggningsarbete påbörjats men det krävs en del förbättringar All personal deltagit i föreläsning om likabehandling och reslutat syns i verksamheten. Alla personal har deltagit i föreläsning om likabehandling men också i en halvdagsutbildning genomförd av genuspedagogerna. börjar kunna skönjas i verksamheten i form av en högre grad av medvetenhet när det gäller likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsprocessen är implementerad. Likabehandlingsprocessen är inte implementerad. Likabehandlingsplanerna gåtts igenom av genuspedagog, kvalitetssamordnare och skolledare och förbättringsområden är definierade och åtgärdade i ny plan. Likabehandlingsplanerna har varit föremål för genomgång. Förbättringsområdena var dock inte helt tydligt definierade. Alla program gavs stöd av både kvalitetssamordnare och genuspedagoger i samband med upprättandet av nya planer. En jämställdhets- och likabehandlingsstrategi för skolan är utarbetad Ingen strategi är utarbetad. Arbetet med värdskap är så påbörjat att all personal känner till vad det handlar om. Arbetet med värdskap är inte påbörjat. Måluppfyllelse/analys Likabehandlingsarbetet på skolan har stärkts tack vare en kombination av genuspedagogernas arbete och en gemensam struktur och gemensamma direktiv. Samtliga program har utifrån en färsk kartläggning upprättat likabehandlingsplaner. Detta arbete behöver dock ytterligare systematiseras och implementeras i form av utveckling av likabehandlingsprocessen. 6

7 När det gäller jämställdhets och likabehandlingsstrategin kommer den att ersättas av likabehandlingsprocess och likabehandlingsplaner. Orsakerna till att värdskapsarbetet inte är påbörjat de samma som ovan. Kunskaper Mål 2013/2014 Våren 2014 har det pedagogiska arbetet på Bessemerskolan stärkts med syfte att öka elevernas möjligheter till måluppfyllelse Mått/målet är nått när Processen för pedagogisk planering är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa och alla pedagoger använder någon form av pedagogisk planering. Formativ bedömning tas i beaktande. o Åtgärder: Definiera processen och informera personalen. o Klar: 15 juni 2014 o Ansvariga: Skolformschef och rektor.(biträdande rektorer) Samtliga lärare når upp till den definierade lägsta nivån för användningen av EdWise. o Åtgärder: Informera om lägsta nivån och befintligt stödmaterial i samband med skolstarten. Definiera nyckelpersonernas roll och uppdrag. Följ upp användningen av EdWise vid medarbetar- och lönesamtal. o Klar: 15 juni o Ansvariga: Skolledare, IT-skolutvecklare och skolformschef. Det finns en pedagogisk plan för användningen av 1-1-datorerna och minst nyckelpersonerna följer den. o Åtgärder: Utarbeta en pedagogisk plan för användningen av 1-1-datorerna. o Klar: 15 juni o Ansvariga: IT-skolutvecklare tillsammans med EdWise styrgrupp och nyckelpersoner. APL-processen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. o Åtgärder: Definiera processen och utse processansvariga på yrkesprogrammen. o Klar: 15 juni 2014 o Ansvariga: Skolformschef och skolledare på yrkesprogrammen. Processen för gymnasiearbetet är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. o Åtgärder: Definiera processen och utse processansvariga på programmen. Involvera bibliotekets personal i arbetet. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvariga: Rektor och skolformschef. Samtliga pedagogers kunskaper om problematik inom NPF-området ökat. o Åtgärder: Genomför fortbildningsinsatser i samband med skolstart och v 44. o Klart: Vecka 44. o Ansvarig: Skolformschef tillsammans med arbetsgrupp. Ett pilotprojekt genomförts på FT-programmet med syfte att stödja eleverna för att bidra till högre måluppfyllelse. o Åtgärder: Genomför projektet och koppla om möjligt forskning till det. o Klart: Juni 2015 o Ansvarig: Skolformschef tillsammans med arbetsgrupp. 7

8 En diskussion är påbörjad om hur lärare på Bessemerskolan ska kunna lära av varandra och coacha varandra. o Åtgärder: Initierad diskussion i samverkansgruppen. o Klart: Juni 2014 o Ansvarig: Rektor Processen för pedagogisk planering är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa och alla pedagoger använder någon form av pedagogisk planering. Formativ bedömning tas i beaktande. Samtliga lärare når upp till den definierade lägsta nivån för användningen av EdWise. Det finns en pedagogisk plan för användningen av 1-1-datorerna och minst nyckelpersonerna följer den. Inget av ovanstående målkriterier är uppnått. APL-processen är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Samtliga berörda program har arbetet med utveckling av APL:en dock inte ur ett processperspektiv. Processen för gymnasiearbetet är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa. Detta målkriterium är inte uppnått. Samtliga pedagogers kunskaper om problematik inom NPF-området ökat. Samtliga pedagoger har deltagit i föreläsningar om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid två tillfällen under läsåret. Ett pilotprojekt genomförts på FT-programmet med syfte att stödja eleverna för att bidra till högre måluppfyllelse. Ett pilotprojekt med syfte att stödja eleverna för att bidra till högre måluppfyllelse är genomfört på FT-programmet. En diskussion är påbörjad om hur lärare på Bessemerskolan ska kunna lära av varandra och coacha varandra. Detta målkriterium är inte uppfyllt. Inom matematiklyftet har dock lärarna lärt av varandra och coachat varandra 8

9 Måluppfyllelse/analys När det gäller de målkriterier som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i ledningsorganisationen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats utifrån skolverkets utvecklingspaket för APL samt konsultation av APL-utvecklare från skolverket. Arbetet ligger för närvarande på is pga ledningsorganisationen. Kommer återupptas i höst. Fortbildningsinsatserna kring NPF har givits i föreläsningsform ur två perspektiv, dels ett medicinskt, dels ett pedagogiskt. Ingen formell utvärdering har gjorts. Några olika reaktioner från lärarhåll har dock fångats upp. Några lärare uttryckt att de uppfattar att de fått verktyg för att stödja eleverna medan andra känt att det lagts mycket stora krav på dem när det gäller att möta dessa elever. Pilotprojektet på FT har inneburit en rad aktiviteter på olika områden. Bland annat har arbetsmiljön fräschats upp och grupprum har skapats. Intervjuer har genomförts med lärare och elever för att identifiera stödbehov. Lärarna har, utöver ovanstående, fått stöd i form av föreläsningar riktade till just dem. De har introducerats i användningen av kompensatoriska hjälpmedel och sådana har införskaffats. Gemensamma riktlinjer när det gäller lärarnas agerande i klassrummet har införts. Ett viktigt led i arbetet var att rekrytera lärare till programmet, som verkligen ville och var intresserade av att arbeta med fordonseleverna. En specialpedagogstudent har följt arbetet samtidigt som hon varit delaktig när det gäller att ge stöd till elever och lärare i klassrumssituationen. Insatserna har riktat sig till elevernas i årskurs ett. Samtliga lärare är överens om att arbetet givit resultat i form av betydligt bättre arbetsro. Framför allt har dock lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena framfört detta. För att säkerställa implementeringen bör projektet fortgå ytterligare två år så att det får genomslag i samtliga årskurser då eleverna till stor del byter lärare när de byter årskurs. Skolans matematiklärare har under året deltagit i matematiklyftet, vilket gjort att deras möten högprioriterats och de har fått möjlighet att utifrån givna underlag planera, genomföra och utvärdera olika undervisningsmoment. I ett fortsatt arbete för att få till stånd ett kollegialt lärande på skolan torde deras erfarenheter kunna utgöra en bra grund. Tiden är dock en faktor som komplicerar planeringen av ett sådant arbete. Elevinflytande Mål 2012/2013 Våren 2013 har elevinflytandet på Bessemerskolan stärkts. Mått/Målet är nått när en rörande elevinflytande förbättrats i kommunens enkät. Alla elever är kopplade till något elevråd via representanter från klassen. Skolledarna är delaktiga i samverkan med eleverna. 9

10 o Åtgärder: Skapa elevrådsstruktur för hela skolan, sektorsvis eller programvis. o Klart: 31 oktober 2013 o Ansvarig: Rektor och bitr rektorer. en rörande elevinflytande förbättrats i kommunens enkät Utdrag ur elevenkät åk 2 3. Vi har klassråd minst en gång i månaden. SG flickor pojkar en varierar mellan 10 och 89 % 4. Klassrådet ger mig möjligheter att påverka i skolan. SG flickor pojkar 12 2,67 2,84 2, ,5 2,8 2,4 14 2,7 2,8 2,7 en varierar mellan 2,2 och 3,1 5. Vi har representanter i elevrådet på vårt program. SG flickor pojkar en varierar mellan 10 och 100 % 6. Elevrådet ger mig möjligheter att påverka i skolan SG flickor pojkar 14 2,6 2,6 2,6 en varierar mellan 1,7 och 3,0 (Fråga nr 5 och 6 är nya för året då det tidigare endast funnits elevkår.) 7. Vi har elevskyddsombud på vårt program. SG flickor pojkar en varierar mellan 11 och 94 % 47 % vet inte Utdrag ur elevenkät åk Jag har kunnat påverka i de programspecifika ämnena, dvs karaktärsämnena under gymnasietiden. SG flickor pojkar 14 3,1 3,1 3,2 en varierar mellan 2,3 och 3,5 11. Jag har kunnat påverka i de gymnasiegemensamma ämnena under gymnasietiden. SG flickor pojkar 14 2,9 2,9 3,0 en varierar mellan 2,3 och 3,3 1

11 (Nytt för i år är att det görs skillnad mellan programspecifika och gymnasiegemensamma ämnen) Reslutat enkät åk 3 år Jag har kunnat påverka i skolan under gymnasietiden. SG flickor pojkar 11 2,34 2,30 2, ,54 2,33 2, ,7 2,7 2,7 en varierar mellan 1,9 och 3,4 Alla elever är kopplade till något elevråd via representanter från klassen. Alla elever är kopplade till skolans elevråd via representant från klassen. Skolledarna är delaktiga i samverkan med eleverna. Skolledarna är delaktiga i samverkan med eleverna. Rektor och en biträdande rektor har deltagit i mötena med elevrådet och dess styrelse. Måluppfyllelse/analys Arbetet med att få till stånd ett elevråd påbörjades i höstas och i början av oktober var en styrelse formerad. Möten har sedan hållits under läsåret. I samband med att arbetslagen vid de pedagogiska revisionerna redovisat sitt arbete med analyserna av elevenkäterna framkommer på några håll att det är viktigt med återkopplingen till eleverna så att de ser resultat av frågor de lyfter på klassråden. Samma sak gäller förtydliganden av kurskraven och elevernas informella inflytande. Detta torde gälla för hela verksamheten, varför skolan behöver arbeta vidare med processen för elevinflytande. Skolledningens ansvar för dessa frågor är viktigt. MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. 1

12 Nyckeltalen för lärartäthet i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning ligger i nivå med jämförbara kommuner. Kvarstår Mål 2012/ /2014 Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt sitt arbete för att säkerställa att utbildningen utgår från aktuella styrdokument. Mått/Målet är nått när Introduktionsprocessen av ny personal är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa våren o OBS! Nyexaminerade lärare. Processen för pedagogisk planering av definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa våren o OBS! Koppla till EdWise Våren 2014 har det systematiska kvalitetsarbetet stärkts så att kopplingen mellan kvalitetsredovisning, arbetsplan, medarbetarsamtal och lönesamtal är tydlig för alla medarbetare. Mått/Målet är nått när o Kvalitetsprocessen är implementerad. o Lönekriterierna är kända redan i början av läsåret. o Det finns tydlig skriftlig dokumentation från både medarbetarsamtal och lönesamtal. Åtgärder: Implementera kvalitetsprocessen i ledningsgruppen. Lägg särskilt fokus på lönekriterier och dokumentation. Klart:31 maj 2014 Ansvarig: Skolledarna. Våren 2014 finns en struktur för att öka kompetensen bland lärarna på Bessemerskolan med syfte att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Mått/målet är nått när Det finns en förvaltningsövergripande struktur för arbete med karriärtjänster, som personal från Bessemerskolan varit delaktig i att ta fram. o Åtgärder: Delta i framtagandet av strukturen och arbeta för att lärare på Bessemerskolan ska söka karriärtjänster. o Klart: 31 oktober 2013 o Ansvarig: Skolformschef och rektor. Antalet lärare på Bessemerskolan med VFU-utbildning ökat. o Åtgärder: Uppmuntra till VFU-utbildning o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Rektor och bitr rektorer. Minst en studerande gjort ett examensarbete med koppling till Bessemerskolan. o Åtgärder: Uppmuntra studenter och VFU-lärare till att koppla examensarbeten till skolan. 1

13 o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Rektor och bitr rektorer. Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt sitt arbete för att säkerställa att utbildningen utgår från aktuella styrdokument. Introduktionsprocessen av ny personal är definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa våren Introduktionsprocessen för ny personal är inte definierad. Processen för pedagogisk planering av definierad till och med steg fyra på SIQ:s processtrappa våren Processen för pedagogisk planering är inte definierad. Våren 2014 har det systematiska kvalitetsarbetet stärkts så att kopplingen mellan kvalitetsredovisning, arbetsplan, medarbetarsamtal och lönesamtal är tydlig för alla medarbetare. Kvalitetsprocessen är implementerad. Kvalitetsprocessen är inte implementerad. Lönekriterierna är kända redan i början av läsåret. Lönekriterierna gjordes kända i början av läsåret. Kunskapsförvaltningen har dessutom tillsammans med fackliga representanter genomfört en utbildningsinsats inom området, vilken innebar att samtlig personal deltog i en föreläsning i samband med studiedagen den sjunde januari. Det finns tydlig skriftlig dokumentation från både medarbetarsamtal och lönesamtal. Det finns tydlig skriftlig dokumentation från medarbetarsamtal och lönesamtal. Våren 2014 finns en struktur för att öka kompetensen bland lärarna på Bessemerskolan med syfte att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Det finns en förvaltningsövergripande struktur för arbete med karriärtjänster, som personal från Bessemerskolan varit delaktig i att ta fram. Det finns en förvaltningsövergripande struktur för arbetet med karriärtjänster som personal från Bessemerskolan varit delaktig i att ta fram. Antalet lärare på Bessemerskolan med VFU-utbildning ökat. Antalet lärare på Bessemerskolan med VFU-utbildning har inte ökat dock är det några fler som tar emot VFU-studenter. 1

14 . Minst en studerande gjort ett examensarbete med koppling till Bessemerskolan. Inga lärarstuderande har gjort något examensarbete med koppling till Bessemerskolan. Däremot har tre biträdande rektorer samt en specialpedagogstuderande gjorde examensarbeten med koppling till skolan. Måluppfyllelse/analys När det gäller de målkriterier som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i den inför hösten införda nya ledningsorganisationen. Skolledningen gjorde lönekriterierna kända i samband med höstens medarbetarsamtal enligt beslut som fattats i ledningsgrupp och processgrupp föregående läsår. Under läsåret har fack och arbetsgivare genomfört en utbildning i löneprocessen, vilken samtlig personal deltog i vid en studiedag i januari. Denna har bidragit till ökad kvalitet på lönesamtalen, vilket intygas av de biträdande rektorerna som fått bra feedback från sina medarbetare. Arbetet har dock inte följts upp, via enkät eller liknande varför det inte helt säkert går att uttala sig. På Bessemerskolan finns i nuläget en karriärtjänst tillsatt i form av en förstelärare. I samband med höstterminsstarten kommer ytterligare ett tiotal tjänster att tillsättas. För att dessa tjänster ska bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna behöver skolledningen tydligt definiera uppdragen utifrån en helhetssyn. VFU Skolan har många VFU-studenter inom flera olika ämnen och har fr o m detta läsår också börjat ta emot matematikstuderande. Ett väl utvecklat samarbete finns med både Högskolan i Gävle och högskolan Dalarna. Examensarbeten Tre medarbetare har avslutat rektorsprogrammet och gjort ett examensarbete om stöd för elevers lärande. Detta arbete har till viss del använts av skolans ledningsgrupp men behöver ytterligare lyftas fram. Den lärare som vidareutbildat sig till specialpedagog har i sitt examensarbete följt arbetet på fordonsprogrammet. Detta kommer att utgöra en god grund att utveckla det arbetet utifrån. 1

15 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Centrum för vuxnas lärande har ett utbud som motsvarar de studerandes behov av utveckling och arbete samt arbetsmarknadens behov av kompetens. Mål 2013/2014 Våren 2014 har Bessemerskolan ytterligare utvecklat sitt elevhälsoarbete för att säkerställa att eleverna får det stöd de har rätt till. Mått/Målet är när Första delen av projektet på FT-programmet genomförts. Slutsatser dragits för att kunskaper ska kunna spridas vidare. o Fokusområden: Stöd inom klassens ram Handledning till lärarna Användning av stugorna. Åtgärdsprogram: När ska man skriva? Hur ska man skriva? Hur utvärderar man? När avsluta? Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt och förtydligat sitt arbete gällande överlämning från grundskolan för att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse både på grundskolan och på gymnasiet Mått/Målet är när Förvaltningens rutiner för överlämnade från grundskolan till gymnasiet är implementerade. o Åtgärder: Informera personalen och genomför överlämnade utifrån rutinerna. o Klart: 15 september o Ansvarig: Rektor och bitr rektorer. När majskolan är genomför, utvärderad och beslut om fortsättning av fattat utifrån resultatet av utvärderingen. o Åtgärder: Genomför och utvärdera majskolan. Fatta beslut om ev fortsättning. o Klart:31 oktober 2013 o Ansvarig: Skolformschef och rektor för IM. När sommarskolan är utvärderad och beslut om fortsättning av fattat utifrån resultatet av utvärderingen. o Åtgärder: Genomför och utvärdera sommarskolan. Fatta beslut om fortsättning. o Klart: 31 oktober 2013 o Ansvarig: Skolformschef och rektor för IM. 1

16 Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt sitt arbete för att ge eleverna kunskap och stöd för en hälsosam livsstil. Mått/Målet är när Det finns en strategi eller definierad process för skolans hälsofrämjande arbete inklusive det drogförebyggande arbete och informationsinsats i samarbete mellan KIA(Kommunala informationsansvaret) AF och IFO. o Åtgärder: Ta fram en strategi/definiera processen för det hälsofrämjande arbetet. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Rektor och skolformschef (Elevhälsans personal?) Närvaron på idrottslektionerna ökat Måluppfyllelsen på idrottslektionerna ökat. o Åtgärder: Lägg upp en strategi för ökad närvaro och måluppfyllelse tillsammans med idrottslärarna. Jobba enligt strategin. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Den skolledare som har ansvar för idrottsämnet tillsammans med idrottslärarna. Våren 2014 har Bessemerskolan säkerställt elevernas rätt till entreprenöriellt lärande för bidra till en hållbar samhällsutveckling. (Individuellt val / utökad studieplan??) Mått/Målet är nått när Processen för det entreprenöriella lärandet är definierat till steg fyra på SIQ:s processtrappa. o Åtgärder: Definiera processen för det entreprenöriella lärandet. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Rektor och skolformschef Våren 2014 sätter arbetet inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege avtryck bland eleverna genom en förbättrad sökbild till utbildningarna med koppling de båda collegen. Mått/Målet är nått när De båda collegen varit synliga i minst två marknadsföringsinsatser vardera, varav den ena på Öppet hus. Collegen är synliggjorda i verksamheterna. Sökbilden förbättrats jämfört med år o Åtgärder: Aktualisera frågorna i de olika arbetsgrupperna, framför allt de lokala styrgrupperna. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Skolformschef och övriga representanter i olika collegegrupper. Våren 2014 har Bessemerskolans mottagande av nyanlända elever förbättrats. Mått/Målet är nått när Förvaltningens riktlinjer för utbildning av nyanlända barn är implementerade på Bessemerskolan. o Åtgärder: Gör riktlinjerna kända och arbeta enligt dem o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Rektor och biträdande rektor på IM. 1

17 Våren 2014 har möjligheterna för nyanlända i kommunen att lära sig det svenska språket stärkts. ( Ej ett direkt mål för Bessemerskolan men berör skolan) Mått/Målet är nått när Det finns en förvaltningsövergripande strategi språkpraktikanter, som Bessemerskolan följer. Av strategin framgår : o Hur skolan anmäler språkpraktikplatser till Integrationsenheten. o Hur språkpraktikanter tas emot i verksamheten. Bessemerskolan har skriftliga rutiner för den interna hanteringen av språkpraktikanter. o Åtgärder: Följ strategin och utarbeta rutiner för den interna hanteringen av språkpraktikanter. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Skolformschef och rektor. Våren 2014 har Bessemerskolan ytterligare utvecklat sitt elevhälsoarbete för att säkerställa att eleverna får det stöd de har rätt till. Första delen av projektet på FT-programmet genomförts. Slutsatser dragits för att kunskaper ska kunna spridas vidare. o Fokusområden: Stöd inom klassens ram Handledning till lärarna Användning av stugorna. Åtgärdsprogram: När ska man skriva? Hur ska man skriva? Hur utvärderar man? När avsluta? Första delen av projektet på FT är genomfört. Slutsatser har ännu inte dragits för kunskaper ska kunna spridas vidare. Måluppfyllelse/analys När det gäller projektet på FT, se ovan. Slutsatser kommer att dras och projektet kommer att spridas vidare men utifrån situationen i ledningsorganisationen har detta ännu inte gjorts. 1

18 Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt och förtydligat sitt arbete gällande överlämning från grundskolan för att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse både på grundskolan och på gymnasiet Förvaltningens rutiner för överlämnade från grundskolan till gymnasiet är implementerade. Rutinerna är inte implementerade. När majskolan är genomför, utvärderad och beslut om fortsättning av fattat utifrån resultatet av utvärderingen. Majskolan är inte utvärderad. När sommarskolan är utvärderad och beslut om fortsättning av fattat utifrån resultatet av utvärderingen. Sommarskolan är i någon mån utvärderad utifrån bitr. rektor serfarenheter och beslut om fortsättning är fattat utifrån resultatet. Måluppfyllelse/analys När det gäller de målkriterier som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i den från hösten nya ledningsorganisationen. Våren 2014 har Bessemerskolan stärkt sitt arbete för att ge eleverna kunskap och stöd för en hälsosam livsstil. Det finns en strategi eller definierad process för skolans hälsofrämjande arbete inklusive det drogförebyggande arbete och informationsinsats i samarbete mellan KIA(Kommunala informationsansvaret) AF och IFO. Det finns ingen strategi eller definierad process för skolans hälsofrämjande arbete. Närvaron på idrottslektionerna ökat Måluppfyllelsen på idrottslektionerna ökat. saknas. 1

19 Måluppfyllelse/analys När det gäller de målkriterier som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i fr o m hösten nya ledningsorganisation. Det kan dock konstateras att odrottslektionerna innehåller ett varierat och rikt utbud som väl knyter an till kursmålen och ger varje enskild elev stora möjligheter att välja, och att idrottslärarna har höga ambitioner när det gäller att möta och få med eleverna. Våren 2014 har Bessemerskolan säkerställt elevernas rätt till entreprenöriellt lärande för bidra till en hållbar samhällsutveckling. (Individuellt val / utökad studieplan??) Processen för det entreprenöriella lärandet är definierat till steg fyra på SIQ:s processtrappa. Processen för det entreprenöriella lärandet är inte definierad. Dock har alla yrkesprogram läst kursen Entreprenörskap vilket lett till att fler jobbat med UF under läsåret och Sandvikens kommun erhållit pris som bästa UF-kommun. Under läsåret har Ekonomi och Estetik och mediaprogrammet börjat utveckla projekt kring entreprenöriellt lärande kopplat till hållbar samhällsutveckling. Måluppfyllelse/analys När det gäller de målkriterier som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i den fr o m höstens nya ledningsorganisationen. Våren 2014 sätter arbetet inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege avtryck bland eleverna genom en förbättrad sökbild till utbildningarna med koppling de båda collegen. De båda collegen varit synliga i minst två marknadsföringsinsatser vardera, varav den ena på Öppet hus. 1

20 Teknikcollege har marknadsförts på Göransson Arena vid två tillfällen, dels vid Företagarforum, dels vid en stor fotbollscup och i samband med Öppet hus på skolan. Vård- och omsorgscollege har synliggjorts vid Öppet hus. Collegen är synliggjorda i verksamheterna. Teknikcollege är synliggjort bland lärarna och biträdande rektor via deltagande i lokal styrgrupp, programråd, arbetsgrupper och studiedagar. Bland eleverna är Teknikcollege synliggjort via programråd och det kurspaket som kallas TC-paket. Vård- och omsorgscollege är synliggjort bland lärarna och bitr rektor via deltagande i lokal styrgrupp, programråd och arbetsgrupper. Sökbilden förbättrats jämfört med år Program 2012 antal antagna elever 15 sept 2013 antal antagna elever 15 sept 2014 antal behöriga sökande TE sökande varav 32 förstahands- sökande IN sökande varav 23 förstahans- sökande VO sökanden varav 28 förstahands- sökande Måluppfyllelse/analys De båda collegen sätter avtryck bland eleverna. Det finns dock en påtaglig skillnad och det är att projektledaren för Teknikcollege är stationerad i Sandviken och ansvarar endast för Teknikcollege Gästrikland medan projektledaren för Vård- och omsorgscollege ansvarar för hela länet. Dessutom ingår det uppdraget för projektledaren för Teknikcollege att även stödja det lokala arbetet, vilket inte projektledaren för Vård- och omsorgscollege har. En ny lokal ordförande inom Vård och omsorgscollege har dock med stort engagemang tagit sig an uppdraget och en tydligare förankring inom Omsorgsförvaltningen har stärkt Vård- och omsorgscollege. Vård och omsorgscollege har under våren genomgått en återcertifieringsprocess. I den har lärarna varit delaktiga. De båda collegen bidrar till ökat och 2

21 systematiskt samarbete med de båda branscherna, vilket leder till utveckling av utbildningarna. Teknikprogrammet och Industritekniska programmet har marknadsförts genom öppet hus, årskurs nio besök, Prao-veckor men också en speciell teknikcollegeprao för några åttor där de fått vara på programmet en halvdag och ett företag en halvdag, denna prao var mycket uppskattad. Teknikprogrammet har dessutom mycket medvetet satsat på att marknadsföra programmet och haft det som ett av sina mål i arbetsplanen och det har givit resultat när det gäller sökbilden. Våren 2014 har Bessemerskolans mottagande av nyanlända elever förbättrats. Förvaltningens riktlinjer för utbildning av nyanlända barn är implementerade på Bessemerskolan. Riktlinjer saknas. Måluppfyllelse/analys Riktlinjer saknas. Ett ständigt förbättringsarbete pågår dock. Våren 2014 har möjligheterna för nyanlända i kommunen att lära sig det svenska språket stärkts. ( Ej ett direkt mål för Bessemerskolan men berör skolan) Mått/Målet är nått när Det finns en förvaltningsövergripande strategi språkpraktikanter, som Bessemerskolan följer. Av strategin framgår : o Hur skolan anmäler språkpraktikplatser till Integrationsenheten. o Hur språkpraktikanter tas emot i verksamheten. Bessemerskolan har skriftliga rutiner för den interna hanteringen av språkpraktikanter. o Åtgärder: Följ strategin och utarbeta rutiner för den interna hanteringen av språkpraktikanter. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Skolformschef och rektor. Detta mål härrör från ett mål i Kunskapsförvaltningens verksamhetsplan. Vid närmare efterforskningar har det visat sig att målet inte längre är aktuellt utifrån nya rutiner på Integrationsenheten. 2

22 INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande Mål 2013/2014 Våren 2015 har det internationella perspektivet på Bessemerskolan stärkts Mått/Målet är nått när För 2014 gäller Ett förberedande besök i Serbien för utveckling av EWB är genomfört (medel från Atlas) och en fortsättning är planerad. Det finns en sammanställning över de internationella projekt som finns på Bessemerskolan. All personal varit inbjuden till information om vilka projekt som finns och om erfarenheter av nationellt utbyte Åtgärder: Genomför besöket i Serbien och planera för fortsatt arbete. Informera om internationella projekt på en stor-apt o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Skolutvecklare. För sammanställningen av internationella projekt är rektor ansvarig. Ett förberedande besök i Serbien för utveckling av EWB är genomfört (medel från Atlas) och en fortsättning är planerad. Besöket i Serbien är genomfört och en fortsättning är planerad via medel från Athena. Det finns en sammanställning över de internationella projekt som finns på Bessemerskolan. En sammanställning över de internationella projekt som finns på Bessemerskolan är under framtagande och kommer att vara klar i augusti. All personal varit inbjuden till information om vilka projekt som finns och om erfarenheter av nationellt utbyte. All personal har fått information om erfarenheter från Restaurang och Livsmedelsprogrammets nationella utbyte. Arbetet med att informera kommer att fortgå. 2

23 Måluppfyllelse/analys Bessemerskolan har ännu inga rutiner för sammanställning av internationella projekt, varför det inte finns någon lista över aktuella projekt. Detta arbete är dock påbörjat. I anslutning till det ska det också bli tydligare hur och när projekten beskrivs för samtlig personal. Delgivning ses som ett viktigt led när det gäller att inspirera till fortsatt arbete. För 2015 gäller o Minst en föreläsning genomförts för all personal med syfte att åstadkomma ett mångkulturellt förhållningssätt. Åtgärder: Planera och genomför föreläsning o Klart: 15 juni 2015 o Ansvarig: Rektor och skolformschef Ingen föreläsning är genomförd. Orsakerna står att hitta i den fr o m höstens nya ledningsorganisationen. EKONOMI Andelen studieavbrott och programbyten inom gymnasieskolan och Centrum för vuxnas lärande har minskat jämfört med närmast föregående mätning. Mål 2013/2014 Våren 2014 har Bessmerskolan stärkt sitt ekonomiarbete för att skapa och vidmakthålla en ekonomi i balans. Mått/Målet är nått när Processen för budgetuppföljning är definierad till steg fyra på SIQ:s processtrappa. o Åtgärder: Definiera processen för budgetuppföljning. o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Rektor och skolformschef Comeniusprojektet Enterprise Without Borders är uppföljt och inga merkostnader konstaterats. o Åtgärder: Följ upp projektet o Klart: 15 juni 2014 o Ansvarig: Skolformschef Processen för budgetuppföljning är definierad till steg fyra på SIQ:s processtrappa. Processen är inte definierad. Comeniusprojektet Enterprise Without Borders är uppföljt och inga merkostnader konstaterats. 2

24 Projektet är genomfört och inga merkostnader har konstaterats. Måluppfyllelse/analys När det gäller det målkriterium som inte är uppfyllda står orsakerna att hitta i den fr o m hösten nya ledningsorganisationen. 2

25 Kvalitetsredovisning Program: BA 1. Mål Det påbörjade arbetet med infärgningen i svenskan fortsätter. Målet är nått när: När berörda lärare har planerade möten. Inga möten är varken planerade eller genomförda. Vi fick inte till något samarbete i år då aktuell lärare ej kom på de planerade mötet som skulle ha varit starten på detta. Ytterligare kontakt har tagits men även då fanns ej tid för berörd lärare. Vi saknar ett tydligt mål eller en plan för en samverkan på skolan. Under ett antal år har vi försökt få till ett samarbete, men det är för tungrott vilket i sin tur gör att vi också tappar energin. Det vi dock kan se är att om vi har lärare med oss som tycker detta är roligt och har energin så fungerar det bra. Vad ska ni göra för att komma vidare med arbetet? Behöver ni lägga in några mål med koppling till det här området i kommande arbetsplan, och i så fall vilka? Så länge det inte finns ett större helhetsgrepp från skolledningen så kommer vi inte att sätta något nytt mål om samverkan. 2. Mål Under höstterminen 2013 ska vi tydliggöra vad vi är bra på. Vilka våra framgångsfaktorer är. Målet är nått när: Ett presentationsmaterial skapas och som redovisas för chef och rektor. 2

26 En presentation har genomförts till Gymnasiechef och rektor vid deras besök på programmet, detta skedde på höstterminen I denna presentation hade vi möjlighet att visa våra framgångsfaktorer. Vi gjorde en presentation men vi saknar en form för hur själva materialet ska se ut. Vi känner att detta kanske inte är lika viktigt längre utan det handlar snarare om att kunna presentera för våra elever vilka framgångsfaktorer som behövs för att vara anställningsbar. Inför nästa arbetsplan ska vi arbeta med detta. 3. Mål Att få ner budgetarbete på arbetslagsnivå Målet är nått när: När arbetslaget är involverad i budgetarbetet inför Avstäms under arbetslagsmötena. Vi var involverade med budgetarbetet inför Ett underlag togs fram som vår biträdande rektor sedan kunde använda i sitt budgetarbete. Delvis avstämt på arbetslagsmöten. Vi har inte blivit involverad så som vi tänkte oss det. Det vi får höra är om det är plus eller minus. Vårt mål var mera att vi i arbetslaget skulle ha mera insyn vid fakturering osv. Vart tar pengarna vägen? Vart är vår budget på väg? Ytterligare mål kommer på nästa arbetsplan. 2

27 4. Mål Att skapa en grupp med företag/handledare för att utveckla handledarutbildningen. Målet är nått när: Nyckelpersoner har kontaktats och 3 utbildningstillfällen har genomförts. Har ej genomförts Vi ansökte om pengar från skolverket och fick detta beviljat, pengarna skulle användas före jul och detta hann vi inte med, därför skickade vi tillbaka pengarna. Anledningen att vi inte hann med var för att ansvarig lärare hade andra uppdrag. 5. Mål Att skapa en röd tråd vad gäller likabehandling från åk 1 till och med åk 3. Som genomförs under våra resursveckor. Målet är nått när: När en planering för detta är färdig. Under 2013/2014 En planering finns och ligger i likabehandlingsplanen. Vi är nöjda med det upplägg som vi har kommit fram till, vi kommer att revidera den vid nästa revision av likabehandlingsplan. 2

28 Kvalitetsredovisning Program: EE - Programmet 1. Mål Våren 2014 har ingen elev F i betyg. Målet är nått när: Ingen är underkänd, Inget F Eleverna har insikten att bra betyg ökar chansen till jobb. Målet Ingen är underkänd är inte uppnått, se tabell nedan som visar de karaktärskurser där ett eller flera F är utdelat. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Kurs Andel F Kurs Andel F Kurs Andel F Datorteknik 1/15 Belysningsteknik 1/15 Bild och ljudanl 1/8 Data o medianät 1/15 Elmotorstyrning 1/15 Fastighetsautomation 1/15 Larm, överv, säk 1/15 Mikrodatortillämpningar 1/8 Nätverksteknologier 1/8 Vårt arbetssätt har varit framgångsrikt för alla elever utom ett fåtal. Ett fåtal elever behöver ett annat arbetssätt, att i klasser hantera alla på sitt sätt är ogörligt. Ett fåtal elever behöver stöd i form av att komma till skolan. Vi har jobbat mycket med att höja elevernas närvaro och lyckats i de flesta fallen. En lärarstudent har arbetat med ett demokratiprojekt i kursen Svenska 1 med gott resultat. o Ett gott samarbete mellan student och lärare. Intressant att samarbeta med blivande kollegor. Digitala resurser, trots intensivt arbete med att introducera eleverna med att hämta information via edwise, så är det fortfarande svårt för lärarna att nå eleverna med information, edwise upplevs inte som ett stöd i informationshanteringen. 2

29 o Eleverna känner låg motivation att läsa edwise. Krångligt att nå information i systemet. Slutsats, frånvaro förbättras förhoppningsvis genom striktare regler från CSN. 2. Mål Våren 2014 har vi ingen ogiltig frånvaro på programmet. Målet är nått när: Rutin med veckans frånvaro införd to em. Klassråd på fredagar. Feedback på frånvaro. Eleverna förstår sambandet Hög närvaro gott betyg. Eleverna inte har ogiltig frånvaro. Ny rutin för införande av frånvaro har införts på skolan. Klassråd på fredagar gick ej att genomföra schematekniskt detta läsår. Feedback till eleverna om frånvaro blir från föregående vecka och mindre aktuell. Samband Ej mätbart. Ogiltig frånvaro förekommer endast hos ett fåtal elever och dessa hanteras enligt elevärendegången. Vårt arbetssätt har varit framgångsrikt för alla elever utom ett fåtal. Ett fåtal elever behöver stöd i form av att komma till skolan. Vi har jobbat mycket med att höja elevernas närvaro och lyckats i de flesta fallen. Vi har genomfört ett flertal motivationssamtal. Varför blev det som det blev? o Genom motivationssamtal har vi höjt närvaron. Samtal med föräldrar har genomförts i syfte att höja elevens närvaro. 3. Mål Våren 2014 har eleverna hög motivation till studier, eleverna har tydlig målbild över yrket efter examen. 2

30 Målet är nått när: Eleverna accepterar Gillar programmets mål. Minst ett studiebesök per inriktning under år ett. Minst ett skolbesök från näringslivet. 3 st trivselaktiviteter genomförs per läsår. Studiebesök, EE 11 Elt Svensk Energi EBR, EE 13 och EE 11 Dat Kraftvärmeverket Sandviken Energi. EE 12 Mässa i Gävle. Skolbesök, Fiberteknik från DoNet med EE 12. EE 11 Elt monterat solceller på skolan i samarbete med Järbo elcenter. Trivselaktiviteter, Friluftsdag vinter hela programmet deltog trots att alla ej har idrott på schemat. Brännboll med hela programmet. Gokart med avgångsklassen. Våren 2014 har eleverna hög motivation till studier, eleverna har tydlig målbild över yrket efter examen. o Praktik, APL hjälper till att förtydliga en målbild över yrket. Om elevens målbild och eget mål överensstämmer ger det inre motiv till studier Vi hade konkreta aktiviteter som vi valt för att göra det bra för eleverna. Dessa aktiviteter har vi genomfört. o För att öka trivseln på programmet. Kvalitetsredovisning 3

31 Program: EK 1. Mål Våren 2015 har 100 % av eleverna minst E i Matematik 1,2 och 3b. Medel för att nå målen: Eleverna i åk 1 skall läsa 100 poäng istället 150 poäng. Mattestugans schemapositioner måste anpassas till elevernas schema. Integrering med karaktären underlättas då matematiken läggs ut på längre tid. Mera riktade resurser till matematik Arbete som påbörjats: Kursupplägget har ändrats så att eleverna från och med ht 2013 läser 100 p matematik per läsår. Mattestugans schemapositioner fungerar fortfarande inte för idrottseleverna då de krockar med deras träningstider. Integreringen mellan företagsekonomi och matematik har genomförts. Detta mål har varit arbetslagets ansvar. Åk 2 har fått mer tid till sin matematikundervisning som kompensation för matematiklärarens sjukskrivning under klassens första läsår. Positiva konsekvenser: Utfallet av insatserna är svåra att mäta innan betygen är satta, då det inte finns några betygsprognoser för klasserna. Målet är ännu inte mätbart då betygen inte är satta, men arbetslaget befarar att flera elever i EK12 och EK13 inte kommer att nå E. Detta beror bland annat på en mycket turbulent 3