Protokoll - Skolrådsmöte
|
|
- Emil Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Protokoll - Skolrådsmöte Tid Plats: Rutsborgskolans konferensrum Bjärred den 17 februari 2011 Närvarande: Rektor Henrik Carnhede, Bitr. Rektor Ingegerd Whitlow, Sekreterare/Skolassistent Helen Wennerhov, Representant personal Boel Månsson Representant BUN Lars Carlén Elevrådsrepresentant 7-9 Rasmus Göransson, Elevrådsrepresentant 2-6 Anna Nilsson Opalen Victoria Lindell, År 1 Ann-Marie Havensol, Karin Andersson År 3 Carina Christiansson, Greger Trobäck År 4 Cecilia Hagström År 5 Anna Åkesson År 6 Nina Jörgensen År 7b Sofie Olsson, 7c Daniel Ast År 9a Ragnhild Ahlgren, 9b Ola Nyberg, 9c Jessika Nord Rektor Henrik Carnhede hälsar välkommen! Skolrådet inleds med en kort presentation av alla. Rektor fortsätter med att berätta att han har haft en lugn och bra start under sina första månader på enhet Borgeby, men efterhand har intensiteten ökat och med den arbetsbelastningen. Det är roligt att se att nu börjar det hända saker med uppstartade projekt. Rektor berättar att han har lyssnat, pratat och kommunicerat mycket med alla den första tiden och det har gett väldigt mycket för framtiden. 1. Henrik Carnhede valdes till mötesordförande. 2. Helén Wennerhov valdes till mötessekreterare 3. Ragnhild Ahlgren och Karin Andersson valdes till justerare 4. Föregående protokoll En efterlysning på föregående protokoll görs. Protokollet är justerat och klart men ligger i en elevs ryggsäck. Skolassistent och förälder ska hjälpas åt att påminna så att protokollet lämnas på skolan. Rektor har läst igenom det ojusterade protokollet och fann inga punkter att återkomma till. 5. Pedagogisk utveckling a. Learning Studies Learning Studies är ännu på idéstadiet, men det diskuteras i våra olika grupper på skolan såsom utvecklingsgruppen, med nyckelpersoner etc. Rektor beskriver kort vad som menas med Learning studies, man är med på kollegors lektioner och tar in andra pedagogers sätt att lära. Skolan har börjat titta på om det är något för oss. Det ger mycket att besöka varandras verksamheter.
2 Det är inte bestämt om vi kommer att söka kontakt med Kristianstads högskola eller om vi ska börja lite själva. Har diskuterats om vi lite smått börja prova med att vara kritiska vänner. Om vi vill vara med i ett forskningsprojekt i Kristianstad, får man ansöka om plats och då använder forskare skolan som projekt, men skolan är ännu inte där. Lärare Boel menar att det är bra att vara överrens om vad man ska titta på. Boel har provat Learning Studies tidigare och tycker att det är bra. Rektor tänker sig att besöken kan bli ett par ggr/termin. Har pratat om åldersblandad struktur. Vad man ska titta på avgör vad som är en bra metod. Har forskats om Learning studies utomlands och sen har det försvenskats. Den kritiska vännen har en strukturerad punkt, ex hur fördelar jag ordet mellan pojkar och flickor. Det är viktigt med en efterföljande diskussion efter besöken. Hur uppföljningen kommer att ske är inte bestämt men tanken är att det ska leda till en bättre pedagogisk verksamhet. Fråga från skolrådet om man ser något negativt med Learning studies? Rektor svarar att det kan möta motstånd hos personalen vilket kan leda till diskussioner mellan kollegor med olika kunskapssyn och liknande, men det är ju bra att lyfta frågor och få fram diskussioner. Skolrådet menar att det är positivt med förbättring av kvalité men är det bästa sättet att använda resurser? I utvecklingssamtal önskas en större integrering och mer samarbete och då är detta ett sätt att ta sig an detta. Ett annat bra exempel är att låta niorna gå till andra klasser och berätta hur det är att gå i nian etc. b. Matematik utveckling Det finns en matematiksatsning från Regeringen som man kan ansöka hos. Vi har ansökt och önskar utveckla matematik verkstad år 1-9. Våra lärare arbetar med detta genom studiecirklar, olika material etc. Vi vet i april om vi får pengarna till detta projekt. c. Historia (idéer) Det har diskuterats om ett samarbete och en eventuell profilering i ämnet historia. Än så länge bara ett samtal med Rektorn för Katedralskolan och oss. Vi har bl.a. en lärare hos oss som just nu skriver sin magisteruppsats i historia, Helene Svensson, om läroböcker - förintelsen. Det finns ännu inga klara vägar men informella kontakter. Funderingar på om detta kan bli något liknande Ma A satsningen? d. Skola 2011 Implementering av de nya styrdokumenten Lärare Boel berättar att det kommer nya styrdokument från hösten Nyckelpersoner har utsetts på skolorna runt om i landet, varav Boel är en för Rutsborgskolan. Nyckelpersonerna har varit på kurs om de nya styrdokumenten och diskuterat dem nu i dagarna. Hur ska vi på ett bra sätt kunna implementera de nya styrdokumenten? De nya styrdokumenten trycker ex på det entreprenöriella, d.v.s. hålla kvar elevernas önskan/vilja att lära och att år 1-9 ska samarbeta mer. Från nästa år blir det nya betyg enligt det nya systemet. De nya styrdokumenten låter bra tycker Rektorn, konkreta, tydligare, ingen tvekan vem som är ansvarig. Rektor berättar också att vi arbetar med hur vi på ett bra sätt ska implementera detta i lärarkåren nu och under nästa läsår.
3 6. Studieteknik och nya styrdokument Rektor berättar att målet varit att under våren bjuda in till ett möte om studieteknik, där man bl.a. tänkt berätta hur vi ex arbetar med lärarnas bloggar, interaktivt lärande via Internet. Han berättar vidare att skolan önskar förena detta med att visa er föräldrar hur man kan arbeta med studieteknik i samarbete med vad som förväntas av era elever med de nya styrdokumenten. Rektor beklagar att vi tyvärr inte klarar att hålla detta i vår, utan behöver hinna sätta oss in bättre i kursplaner etc. för att kunna delge på ett bra sätt. Önskemål framförs från skolrådet om en kväll när föräldrar bjuds in för att ex prata om hur hjälpa sina barn med läxor etc. Rektor berättar att Google apps ska implementeras i kommunen, och vi avvaktar detta för att få mer info om hur vi kan arbeta vidare med detta verktyg när det gäller ovanstående, men även med andra frågor. Skolrådet frågar hur det ser ut med läxor, de har hört att det är lite eller inga läxor, men stämmer det verkligen? o Skolledningen ställer sig frågande till att det inte skulle vara några läxor? Eleverna har läxor men kan vara olika anledningar till att man upplever det så här. o Lärarledd läxhjälp finns om man önskar och det är möjligt att en del elever gör sina läxor här. o Det är olika hur mycket läxor man upplever att man har, till viss del beror det på hur man arbetar på lektioner. o Vissa lärare ger bestämda konkreta läxor men en del ger läxa till ett visst datum då det ska vara klart och det är eget ansvar. o Vissa upplever mycket läxor medan andra tycker inget alls, precis som vissa upplever mycket stress över skolarbetet, ofta hos flickor. Rektor säger att skolan är medvetna om det och det diskuteras ofta. Skolrådet menar att det skulle vara intressant att få veta från lärarna hur de arbetar med bl.a. studieteknik när eleverna börjar högstadiet. o Rektorn tipsar om att det kan vara bra att kolla bloggarna där finns mycket av den informationen. o Det framförs en önskan om mer info när eleverna börjar 7-9. o Kommentar från skolrådsmedlem att det kan vara en bra övergång till gymnasiet med mer ansvarstagande. o Skolrådet efterlyser övergripande policy angående läxor, då en del upplever mycket läxor varje vecka. Skolledningen svarar att det har diskuterats mycket runt antalet prov etc. men inte läxor. 7. Avstämning efter droginformation, handlingsplan och policy Återkoppling till skolrådet hur skolan tagit tag i olika trådar, vårdnadshavare, polis, social etc. Det har varit droginfo i samarbete med andra skolor och det var ca föräldrar där. Polisen, Socialen och Stationen presenterade sig och hur man arbetar. Kommunens och Bjärreds plan hur de ska arbeta med drogproblematiken presenterades också. ANT började arbeta med en handlingsplan för om vi hamnar i denna sitts igen, och den antogs idag. Det är nedfäst i en handlingsplan som finns i Bjärred hos bl.a. skolledning. Ska nu sitta ner med hela Lomma kommun och se hur vi kan arbeta tillsammans.
4 Rektor berättar att han inte hört mer nu och även närpolisen uppfattar att det är lugnt. Det är mer drogproblem i Bjärred än Lomma just nu. Närpolisen har berättat att det ska komma en polis ut på skolan och bekanta sig med elever och finnas som en känd person. Rektor lovar att han kan förmedla till närpolisen om det behövs eller till nattvandrarna som också har telefoner om man ser något konstigt eller har andra iakttagelse. Diskussion runt vilka droger och hur de kan ha spritts, såsom spice och kokain. Skolrådet diskuterar hur gör man för att ungdomarna ska veta hur de ska kunna berätta utan att skvallra. Rektor säger att ex nattvandrare och stationen kan vara en länk till närpolis. Önskemål från skolrådsdeltagare att Lomma Kommun inrättar en telefonsvarare med tipstelefon, Rektor säger att det kan skolan inte styra över. Skolsköterska och kurator är bra personer att prata med. Viktigt med förtroende och hur vi handskas med denna information. Hur har vi fått info och hur går vi vidare med detta utan att enskilda elever pekas ut och drabbas. 8. Skridskor Skolan försöker arrangera möjlighet till skridskoåkning när vädret så tillåter. Det är omtyckt hos eleverna att detta arrangeras, men det är tyvärr så att en del elever inte har skridskor. Kan det vara något skolrådet kan hjälpa till med? Det som behövs är bättre begagnade skridskor som kan finnas på skolan så att alla kan vara med, så att vi inte behöver avstå från denna typ av aktiviteter. Lämna gärna till idrottslärarna om ni har några skridskor att donera. Roligt om vi kan fortsätta med dylika aktiviteter. Storlekar som behövs är från lågstadieåldrar och uppåt Bra initiativ säger förälder. 9. Klagomålsrutiner Enligt nya skollagen, ska varje skola ha skriftliga klagomålsrutiner. Rektorsgruppen har beslutat sig för att ha ett gemensamt system, och undersöker nu marknaden för detta. Klagomålsrutinerna ska finnas enligt lagen och hanteras på korrekt sätt. Rektor menar att det bör finnas rutiner om ca ett halvår. 10. Rutiner vid elevs frånvaro Har skickats ut till skolorna från nämnden hur detta ska hanteras, det har alltid funnits rutiner men det har skärpts hur detta ska göras. PODB kommer framöver att användas vid frånvaro. De nya rutinerna säger att skolan vid oro ska återkoppla inom 30 min till vårdnadshavare, annars under dagen. Rektor berättar om frågorna som kommit upp på skolan. Vad är oro? Var går gränsen? När är det oro? Inget stort problem i yngre klasserna där det är en lärare. Svårare för år 7-9 där man inte har sin klass hela tiden. PODB kommer förhoppningsvis att lösa vissa av dessa problem då läraren kan se vilka som är frånvarande på sin dator. 11. Kamratstödjare och mobbingsprogram Rektor pratar om att vi har sett över våra planer. Lärare Boel berättar att för ett år sedan gjordes det en översyn på olika mobbingsprogram av skolverket och de återkom nu för någon vecka sen med resultat. Kommentarer från resultatet är bl.a. att Friends blev sågade då de t.o.m. kunde motverka sitt syfte. Kritik mot bl.a. kamratstödjarna, att det är nördar så ingen vill vara det, en del kamratstödjare känner att de ska vara
5 poliser etc. Skolverket tycker att det arbetet ska ligga på lärarna inte eleverna och de ska utbildas etc. Vi har bl.a. kamratstödjare på skolan. Skolan känner att det fungerar bra hos oss och kamratstödjarna ger oss bra signaler var vi ska titta extra noga, och då tar ju vi vuxna på oss att se, så att ingen kamratstödjare ska ta på sig detta. Vi känner att vi har koll och det är viktigt att kamratstödjarna ALDRIG känner sig utpekade. Det är inte helt enkelt hur vi ska förhålla oss till detta men vi känner att vi faller inte i det luckor som skolverket varnar för. Fråga från skolrådet: o Har ni trivselenkäter? Skolledningen svarar att det är länge sen nu, men är på gång att det kommer. o Hur arbetar man i de yngre åldrarna? Mycket via personal. Kamratstödjarna börjar från år 2 för att skolas in i arbetet. De flesta situationerna löses av klasslärare och om man känner att man behöver hjälp finns Vägvisarna. Förälder till elev som gick i tvåan och var kamratstödjare berättar att han kände att han hade svårt att komma till tals med det han ville säga. Hur fungerar forumen? Eleverna känner att deras ord inte riktigt hörs. Alla överrens om att det är svåra frågor att ta i, men vara medvetna om detta. 12. Internetpolicy i hemmen Rektor börjar med att säga att detta kan jag inte bestämma, men önskar lyfta några punkter o Droger beställs nästan bara över Internet. Det är alltså på datorerna i era hem. o Kan vara bra att kolla på barnens datorer vilka sidor de varit inne på. Visst det är inte bra för integriteten, men sätt det i motsats till att inköp av droger sker o Var sitter man och surfar? I det egna rummet timmar i sträck eller inför öppna dörrar. o Vilket språk används ex på facebook. Inte ovanligt med ett mycket grovt språk som vuxna inte skulle acceptera! Detta får ganska ofta hanteras på skolan. o Var ligger ansvaret för det som sker på nätet? Rektor menar att insyn krävs! Svårt att komma åt det på annat sätt. Skolrådet diskuterar: o Inte ge upp som förälder utan fortsätta ha dialogen även om tiden brister. Fortsätta diskussionen överallt! o Det går inte att stoppa utvecklingen, anpassa oss efter verkligheten. o Vuxna ta ert ansvar och kräv insyn! o Det skulle vara ett bra stöd för föräldrar med en policy. Kan det vara något att ta på föräldramöte? Tänk på att detta är något ni kan ta i era klasser nästa gång ni träffas!
6 Frågor och punkter från elevråden 13. Elevrådet år 7-9; mat, cykelställ, stormöte, fredagsfika Elevrådsordförande Rasmus presenterar ett bildspel om matenkäten som genomförts. o Det var tyvärr inte några bra resultat. Resultatet presenteras på en skala 1-5 där 1 = dåligt och 5 = toppen. Frågorna handlar ex om maten ser god ut, är varm/kall etc. o Personalen är trevlig och matsalen fräsch men maten är eleverna mer tveksamma till. Redogörelse om hur maten ser ut och smakar, sammanfattningsvis har det framkommit att maten inte är så god. o Föräldrarna menar att det är viktigt att eleverna får god mat. o Rektor föreslår att matrådet ska jämföra våra resultat med kommunens och utvärdera. Cykelställen är ett problem då det är för trångt. Elevrådet önskar fler cykelställ då det nu börjar bli fler informella mindre bra parkeringer. Rektor berättar att vi har en diskussion med teknisk förvaltningen och kämpar med det. Vi ger inte upp detta. Stormöte kommer framöver för alla elever från år 6-9. Rektor påtalar att det är ett mycket viktigt arbete av elevrådet! Fredagar många som går till ca 15:30 och då önskar man ett mellanmål. Elevrådet har påbörjat fredagsfika som är paket som väljs på klassråd och som elevrådet ordnar till fredagen. Skolledningen säger att det är ett mycket bra arbete av elevrådet. Tanken är att det inte ska vara sötsaker utan frukt/frallor etc. men det är en fråga som kommer diskuteras vidare. Frågor från föräldrar 14. Framtidsplaner för Rubinen, HT Klassen har nu en vikarie då läraren blivit mamma i dagarna. Vi vet ännu inte om vikarien kommer att fortsätta nästa läsår, då vi inte vet hur övertaligheten ser ut? Men det bör bli så att vikarien fortsätter då vi troligen har ett rekryteringsbehov inför hösten i blivande år 1. Rektor säger att det inte ser ut som den mycket duktiga men obehörig fritidspedagogen, blir kvar till hösten då det finns personer med pedagogisk behörighet till tjänsten. Men vi vet ännu inte hur det ser ut i juni. Förälder påpekar att det blir svårt om både läraren och fritidspedagogen försvinner, Rektor svarar att det tyvärr inte går att göra något åt då de med behörighet går före. Fråga om det är lika små klasser i blivande ettan? Rektor svarar ja, det kommer att bli antingen 2 klasser eller 1 klass och 2 grupper. 15. Hjälm på barnen, bilbälten hur används de? Lag med cykelhjälm men det är en minoritet som använder det. Hur kan vi göra för att stötta upp i detta? Viktigt att föräldrar tar diskussionen hemma. o Beröm från skolrådet till Ingegerd o fd Rektor Marianne när de stod och tog eleverna på väg till skolan. Det gav effekt. o Önskemål att alla ska ha hjälm om man ska cykla till skolan. o Grupptryck i klasser att inte använda hjälm. o Rektor har kollat upp lagarna. Vi är en myndighet och det är vårt ansvar och se att det efterlevs. Viktigt att ha en gemensam policy. Skolledarna ska prata om detta och se vad de kan göra.
7 Bilbälte Rektor säger tänk på att ha bilbälte på er när ni hämtar era barn och på barnen. Det har framkommit att det finns oroliga föräldrar som inte vågar skicka hem sina barn till kompisar med andra föräldrar. Viktigt att detta diskuteras i klasserna. Kan vara så att vi måste ta hit polisen för att få hjälp. Kan behövas någon form av trafikdag! Ledningen funderar och återkommer. 16. Övriga frågor Förälder undrar över bussmöte där problem tas upp, vad görs det åt det som framkommer? Detta tar Bitr. Rektor Ingegerd upp med de personer som får klagomål, ex bälten knäpps upp. Bra att ringa Ingegerd och ta problemet omgående så att hon kan hantera det omedelbart. Fråga hur mycket lärartid får eleverna? Hur står sig den tiden kontra andra skolor? Rektor svarar att det finns en justerad timplan som det arbetas med nu i kommunen. Ta med vid nästa möte. Vidare fråga om det finns bestämt hur mycket lärartid på elevnivå? Rektor svarar att Siris kvalitémätning i skola är ett bra verktyg att använda på olika nivåer. Rektor säger också att vi ställer väldigt sällan in lektioner och det är en stor skillnad mot gymnasiet. Fråga om skolidrotten profil idrott? Är det inte för lite idrott med 40 min/vecka? Rektor svarar att frågan tas med till nästa möte. Fråga om kapprummen? Går det att göra något? Rektor svarar att frågan tas med till nästa möte. Datum för nästa möte: 28 april, 18:30-20: OFMA Ordförande förklarar mötet avslutat För föräldrarepresentanterna För föräldrarepresentanterna Ragnhild Ahlgren Karin Andersson Vid protokollet För skolledningen Helén Wennerhov Henrik Carnhede
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 (7) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra skolan läsåret 2010/2011 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt
SDF Hyllie Lindeborgsområdet Malmö 2010-03-18
SDF Hyllie Lindeborgsområdet Malmö 2010-03-18 Föräldrarådet 3/3-2010 Närvarande: Ulrica Segerbjer E-laget, Eva Ljungkvist A-laget, Jenny Rassmus H-laget, Lena Lagerlund B- laget, Åsa Rantzow G-laget, Sofia
Elevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.
HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består
Sammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola
Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,
Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)
Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande
Vi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad
- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Veckobrev (v. 39) Hej!
Veckobrev (v. 39) Hej! Åter är det fredag igen och dagarna rinner förbi lika snabbt som regndropparna på fönsterrutan. Likt förra veckbrevet ber vi även i detta att se till att era barn har med sig rätt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus
Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport
2013-01-01-2013-08-31 - BUN - Uppföljning - Delårsrapport Barn- och utbildningsnämnden BILAGA 2 Information om verksamheternas arbete - Uppföljningstema medborgar/brukarfokusering - Elevresultat Medborgar/brukarfokusering
Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Handlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Kvalitetsrapport nr 2 Lärare
Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Frändeforsförskola 2015/2016 Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande
Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015
Sidan 1 av 5 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 ÅBYSKOLAN Planen är framtagen i samverkan med elever och personal. Elever och personal har analyserat utvärderingen av 2014 års arbete,
Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar
Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,
Skolledningens sida februari 2016
1 Skolledningens sida februari 2016 I och med skolans årliga julgransplundring, så dansade vi ut julen i januari. Det var precis lika festligt och trevligt som tidigare år. Under denna termin har klasserna
Mötesprotokoll fört vid föräldraråd på Vifolkaskolan F-6.
Protokoll från Vifolkaskolan föräldraråd 2014-10-01, utgåva 2014-10-12 Sid 1 Mötesprotokoll fört vid föräldraråd på Vifolkaskolan F-6. Plats: Vifolkaskolans personalrum Datum: 2014-10-01, kl 18.00 Mötesdeltagare:
Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Hur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Brukarrådets protokoll 2013-05-13
Brukarrådets protokoll 2013-05-13 Brukarrådet, Kungsgårdsskolan/Prästgärdet Plats Kungsgårdsskolan Tid Måndagen 13/5 2013, kl. 18.00-19.30 Närvarande Laila Wiolet Edvinsson personal, Tina Silvertun Pg
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...
Så bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02
1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.
Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbacksskolan Åsa Bergström rektor . Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Trollbacksskolan Verksamhet Grundskola F-5 skola Vår vision Ingen
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Minnesanteckningar Skolrådsmöte måndagen den 15 april 2013
20111007 HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Minnesanteckningar Skolrådsmöte måndagen den 15 april 2013 Närvarande:, Nicklas Ottoson 6a, Christina Nerius 6c, Pernilla Andreasson 6b, Susanna Pamp 7a, Stefan Hansson 6c,
Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013
Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja
Diabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läsåret 15/16. Välkommen till ASKEBYSKOLAN. Askebykroken 22, 163 05 Spånga Telefon 08-508 41 000. Fax 08-508 41 006
Läsåret 15/16 Välkommen till ASKEBYSKOLAN Askebykroken 22, 163 05 Spånga Telefon 08-508 41 000. Fax 08-508 41 006 askebyskolan@stockholm.se www.askebyskolan.se Innehållsförteckning sida Välkommen till
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Ersängskolans förebyggande arbete mot droger
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger
Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014.
Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014. Närvarande: Annika Ullemark 2A, Merethe Ingebrigtsen 5A, Annika Hedström Wahlberg 2C, Andreas Wahlberg 2C, Pernilla Carlgren 2A, Karolina Friggeråker
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och
Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Välkommen till Nya Bagarmossens skola!
Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg
Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Verksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd
Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig
Pedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85
STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014
STEFANSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2013-2014 1 BAKGRUND Likabehandlingsarbetet regleras av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800). Likabehandlingsarbetet behövs för att skapa en skola
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan
Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga
Arbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Plan mot kränkande behandling
POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Klöxhultsskolan Läsåret 15-16
Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument