Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Transkript

1 Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Årsrapport Rapporten sammanställd av: Carina Ohlsson Koordinator/ Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER ORDFÖRKLARINGAR...11

3 1.Sammanfattning Långvarig smärta och psykiska /stressrelaterade besvär är de vanligaste diagnoserna vid långa sjukskrivningar. Individerna har ofta symtom av såväl somatisk som psykisk karaktär. Forskning visar att multidisciplinär bedömning och behandling bidrar till ökad arbetsförmåga. Adekvata och snabba åtgärder minskar konsumtionen av sjukvård, förkortar sjukskrivningar och ger en förbättrad livskvalitet för individen. För den professionelle hjälparen kan ett tydligt ledarskap och struktur samt ett multidisciplinärt arbetssätt ge stöd och avlastning i ett arbete som upplevs tungt och svårt. Syftet med projektet är att införa ett system för rehabilitering som avser att ge varaktiga vinster för individer inom Anderstorps upptagningsområde, genom att förebygga och förkorta sjukskrivningsperioder. Systemet ska vara lokalt förankrat, dokumenterat och välkänt i respektive organisation. Lokala rutiner ska vara framtagna och det dagliga arbetet ska i huvudsak följa de beskrivna rutinerna. Målet är att snabbt identifiera faktorer som påverkar individens rehabiliteringsförmåga. Genom en multidisciplinär bedömning och genom att kartlägga patientens egna hinder och resurser kan adekvata åtgärder tidigt initieras. Patienten ska vara aktiv i sin rehabilitering och delaktig i de åtgärder som planeras. Samverkan mellan berörda myndigheter ska ske systematiskt och leda till individuella handlingsplaner. Ökad kunskap om varandras regelverk ska leda till en ökad samsyn i sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivningarna ska minska i antal, längd samt omfattning. Avstämningsmöten och utbetalning av sjukpenning ska ske inom utsatt tid. Personalen ska uppleva ökad kunskap och samsyn vilket gör att arbetet med dessa patienter känns lättare. Patienterna ska stöttas till arbetes återgång men även till en känsla av sammanhang och hälsa. Målgruppen består av personer inom upptagningsområdet för Anderstorps Vårdcentral som riskerar sjukskrivning eller är inne i en sjukskrivning. Ungdomar i åldrarna år och nysjukskrivna som riskerar långtidssjukskrivning ska särskilt prioriteras. En koordinator från landstinget har anställts på 50%, Försäkringskassan har avsatt 20% och Arbetsförmedlingen 10% för att delta i projektet. Patienterna har främst fångats upp vid läkarbesök men även via andra vårdgivare. Alla patienter kontaktas, men de som har en hög risk för långtidssjukskrivning bokas till ett personligt besök hos koordinatorn. Tider för bedömning hos kurator, sjukgymnast och /eller arbetsterapeut bokas, vid behov, om det inte redan finns en pågående kontakt. Sedan sker en individuell handläggning och stöttning utifrån patientens behov och önskemål. Samverkan med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Företags hälsovård, Arbetsgivare, Kommunen samt andra verksamheter inom landstinget ska ske, tidigt i processen. Resultatet så här långt är att 51 patienter har gått in i processen, 17 är avslutade varav 13 återgått i arbete. Teamarbetet och samverkan med Försäkringskassa och Arbetsförmedling har inte kommit igång riktigt. Slutsatsen är, att systemet att fånga patienterna och hitta de som behöver mest stöttning, verkar fungera. Beslut kring sjukskrivning och övriga åtgärder underlättas för personalen tack vare den multidisciplinära bedömningen. Patienterna blir mer aktiva i sin rehabilitering i och med att läget utvärderas med jämna mellanrum. Det är dock för tidigt att säga hur det påverkar sjukskrivningstalet.

4 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Fokus är i första hand på dem som blir nysjukskrivna med riskfaktorer för långtidssjukskrivning, de som riskerar att bli sjukskrivna samt de som är unga, mellan år. Personer som söker för akuta infektioner undantas. Deltagarna har fångats upp vid läkarbesöket eller via sjukgymnastbedömning men även från läkarnas väntelistor, från BMS rapport, från kuratorn samt sköterskor. Det senare gäller patienter som riskerar sjukskrivning eller unga som varit sjukskrivna sedan tidigare. De kallas samtliga till ett personligt möte med koordinatorn. 2.2 Genomförande och process Utformning av sjukskrivningsblankett och val av instrument för screening, KASAM, har valts utifrån tidigare forskningsresultat och i samarbete mellan koordinatorena i Skellefteå och processledningen för sjukskrivningsprocessen i Västerbotten. I samråd med läkarna på Vårdcentralen bestämdes hur hanteringen av sjukskrivningsblanketter skulle ske. Processen startar vid läkarbesöket där sjukskrivningen initieras, patienterna får då fylla i en sjukskrivningsblankett. Den innehåller förutom personuppgifter även information om arbetsgivare, anställningsförhållanden, arbetsuppgifter och eventuell företagshälsovård. Det frågas efter vilka arbetsuppgifter man kan utföra trots sin sjukdom, om man fått någon behandling eller utredning avseende de aktuella besvären och hur man ser på sin framtida arbetssituation. Om individen fått någon diagnos, när besvären började, hur de yttrar sig, om de är i försämring eller förbättringsfas samt tidigare sjukskrivningar penetreras också. Samtidigt med blanketten fyller patienten även i en KASAM enkät. Blanketterna lämnas i receptionen och hamnar hos koordinatorn för sammanställning och dokumentation i journalen. Alla patienter i processen projektmärks, för att uppmärksamma andra vårdgivare på att de är aktiva i processen samt för att underlätta vid utvärdering Tillsammans med information ur patientens journal gör koordinator en bedömning om vilka som kan stöttas via telefonkontakt och vilka som man behöver samla mer information kring, vid en personlig intervju. Vid intervjun efterfrågas kroppsfunktion, psykisk funktion, stress, sömn, motionsvanor, kost, alkohol, rökning, mediciner, historik, sociala förhållanden, arbetsförhållanden, utbildning - kompetens, fritidsintressen, vad patienten är bra på samt vilka tankar patienten själv har om orsaken till sin ohälsa. Detta ger en ganska bra bild av vilka hinder och möjligheter patienten har för återgång i arbete. Patienten får fylla i SF 36, en hälsoenkät som även fylls i vid avslut i processen för utvärdera patientens upplevelse av hälsa. HADskalan har använts ibland för att se om behov av samtalskontakt eller medicinering före ligger och frågeformuläret för smärta ibland för att upptäcka blivande kroniska smärtpatienter. Utifrån patientens önskemål och behov bokas tid för kompletterande bedömningar eller behandlingar av övriga i teamet. Patienten får också en egen uppgift under sjukskrivningen.

5 Allt dokumenteras och återförs till ansvarig läkare. Kontakt med berörda aktörer på andra myndigheter tas vid behov efter samtycke från patienten. Koordinatorn jobbar aktivt för att avstämningsmöten och planeringsträffar med andra aktörer ska komma till stånd. Oftast sköts de uppföljande kontakterna via telefon, men de som behöver mycket stöttning bokas för nya besök. Tiden i processen följer inte sjukskrivningstiden, då en del inte blir sjukskrivna och andra behöver stöttning en längre period tills de ser att de klarar arbetet. 2.3 Resultat och effekter Riktlinjer och handlingsprogram avseende hanteringen av sjukskrivna på Anderstorps VC ska vara klara i mitten av oktober. En gemensam mall för dokumentation kring rehabiliterings frågor utarbetas för närvarande av en grupp inom ramen för sjukskrivnings processen, och den beräknas vara klar i höst. Tills vidare dokumenteras det under respektive professions anteckning. Nästan alla nysjukskrivna har fångats upp. Några var missade p g a av att de sjukskrivits av stafettläkare som glömt informationen om handläggningen. Dessa har dock fångats upp om de behövt förlänga sin sjukskrivning. Schemalagda teamträffar på Vårdcentralen har ännu ej kunnat genomföras pga. låg läkarbemanning och schematekniska problem. Planerad start för detta v patienter av 51 kontaktades av koordinator inom 2 veckor. 38 patienter har koordinatorn träffat personligen. 42 av 50 patienter har haft kontakt med flera i teamet. I åldern år är det 7 män och 6 kvinnor som kommit in i processen, bland dem som är mellan år är det 10 kvinnor och 5 män. 17 personer är avslutade, 13 har återgått i arbete, en uppbär föräldrapenning, en försörjningsstöd, en arbetar halvtid och väntar på beslut om sjukersättning på andra halvan och en har återgått till aktivitet inom projektet Utsikten. Koordinatorn har varit i kontakt med de andra myndigheterna i projektet, kring 13 av patienterna i processen. KASAM poängen är i snitt 64 poäng med en variation mellan 26 och 91. Forskning visar att ett KASAM på mellan poäng är ett observandum. Vid 63 poäng och lägre är den troliga rehabiliteringspotentialen utan extra insatser, mycket låg. Av de patienter koordinatorn träffat så har 29 fyllt i SF 36 vid besöket. Som orsak att inte alla fyllt i, kan nämnas språkförbistringar, att sjukskrivningen var kort eller att personen inte kommer att följas i projektet. Två personer som avslutats har utvärderats med SF 36. En man på 26 år som vid utvärdering skattar framför allt sin psykiska hälsa, flera hundra procent bättre samt en kvinna på 27 år som däremot skattar 10 % längre i den fysiska funktionen, allmän hälsa, vitalitet samt psykiskt välbefinnande. Båda har återgått i arbete. Försäkringskassan har deltagit i fyra avstämningsmöten. Två av dessa var inom 90 dagar, de övriga två, var i ärenden som startat innan projektets start. Ytterligare ett genomfördes utan fysisk närvaro från Försäkringskassan. Förutsättningarna hade då klargjorts innan på telefon. Två planeringsmöten med Arbetsförmedlingen samt ett med personal från Utsikten har dessutom genomförts.

6 Vad gäller utbetalning inom 30 dagar så fördelar sig de 51 personerna i processen enl följande 14 personer har inget pågående sjukfall 25 personer har fått utbetalt inom 30 dagar (från det att begäran inkommit till FK) 3 är under utredning av rätt till sjukpenning 3 har inte inkommit med begäran om ersättning 4 har inte haft rätt till sjukpenning (för två av dessa tog det 5 respektive 8 dagar innan de fick återkoppling) 1 person har fått förebyggande sjukpenning En person kan inte kollas p g a sekretess. I december 2006 var 138 personer på vårt upptagningsområde sjukskrivna av Anderstorps Vårdcentral. Av dessa var 73 på heltid. I åldrarna år återfanns 10 kvinnor och 4 män. April 2007 var 121 personer sjukskrivna varav 64 på heltid. 6 kvinnor och 3 män var i åldern år. Ovanstående hämtat ur BMS rapport. Vid projektets start var 42 personer per 1000 inv i åldern år tillhörande Anderstorps Vårdcentral, sjukskrivna. Av dessa var 22 personer sjukskrivna mer 90 dagar. I maj var motsvarande siffror 41 personer varav 22 mer än 90 dagar. Dessa siffror är hämtade ur Diverportalen, där vi tyvärr inte kan välja Anderstorps Vårdcentral som sjukskrivande enhet, utan det redovisar alla klinikers sjukskrivningar på våra patienter. En patientutvärdering ska ske under hösten 2007 i samarbete med sjukskrivningsprocessen i Västerbotten. Utvärderingsgruppen bestående av Curt Edlund, Annie Hansen Falkdal samt Marine Sturesson, samtliga ur processledningen, kommer att skicka ut en uppföljningsenkät till patienterna efter tre månader. De ansvarar sedan för att ta hand om svaren, avidentifiering, inhämta uppgifter om sjukskrivningsperioder från Försäkringskassas dataregister och sammanställa svaren. 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Rekrytering till koordinatoruppdraget har skett inom Vårdcentralen. En sjukgymnast med utbildning inom stresshantering samt kognitivt förhållningssätt som tidigare arbetat med kroniska smärtpatienter visade intresse och valdes ut. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har handplockat de kontaktpersoner som idag är knutna till Vårdcentralen men på vilka grunder är inte känt. Alla är kvinnor.

7 3.2 Genomförande och process Arbetsuppgifterna för koordinatorn är att ansvara för uppbyggnaden av det interna arbetet med sjukskrivningsprocessen samt etablera ett fungerande samarbete med Försäkringskassa, Arbetsförmedling samt mot arbetsgivare och företagshälsovård. Koordinatorn ska enligt beskriven process tidigt identifiera patienter som löper risk för sjukskrivning/långtidssjukskrivning. Det åligger koordinatorn tillsammans med teamet på Vårdcentralen och i synnerhet ansvarig läkare se till att de medicinska utredningar och åtgärder som erfordras för patientens tillfrisknande påbörjas så snart som möjligt. Under sjukskrivningstiden ska individen stöttas och koordinatorn håller regelbunden kontakt för att utvärdera den aktuella situationen. Kontaktpersonerna på AF och FK tar fram information om vilken handläggare som har hand om det enskilda ärendet, så att koordinatorn kan ta kontakt, för kunskapsutbyte och fortsatt gemensam planering. Naturligtvis sker detta efter samtycke från patienten. Avstämningsmöten ska vara en gemensam angelägenhet. Försäkringskassehandläggaren ska bidra med kunskapsstöd runt arbetsförmågebedömningar och information kring försäkringskassespecifika frågeställningar. Handläggaren ska kunna delta både i teamträffar samt avstämningsmöten på Vårdcentralen. Arbetsförmedlingen ska informera om de tjänster som motsvarar individens behov inom ramen för Arbetsförmedlingens regelverk och resurser, villkoren för rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen samt möjligheterna på arbetsmarknaden. Ett hinder i processen är att Kommunhälsan inte kan initiera åtgärder, om inte arbetsgivaren först har tagit kontakt, vilket försvårar och fördröjer processen. Ett annat problem är svårigheten att få kontakt med vissa handläggare på Försäkringskassan, vilket kan fördröja åtgärder i flera veckor. Avsaknaden av en schemalagd fast teamtid för dessa patienter gör att det interna samarbetet försvåras och att kunskapsspridningen inte är så lätt. En framgång är att vid avstämningsmötena som genomförts, har det funnits en samsyn från deltagande myndigheter som känts trygg för patienterna. 3.3 Resultat och effekter På Vårdcentralen förekommer nu oftare rehabiliteringsdiskussioner. Det diskuteras mening med sjukskrivning och alternativa åtgärder mer än tidigare. Kontakt med andra aktörer aktualiseras tidigare. Koordinatorn har fått ökad kunskap i hur regler och hantering sker inom FK och AF och hoppas kunna sprida den kunskapen i övriga teamet.

8 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Beställare och finansiär av projektet är samordningsförbundet Skellefteå. Projekt ägare är Västerbottens läns landsting/närsjukvården genom Anderstorps Vårdcentral i Skellefteå. Styrgrupp för projektet är Lokala Samverkans Gruppen i Skellefteå (LSG) med representanter från de medverkande aktörerna i projektet (Försäkringskassan, länsarbetsnämnden och landstinget) samt beställaren. Projektgruppen består av koordinator/projektledare från landstinget på 50 %, handläggare från Försäkringskassan på 20 % samt handläggare från Arbetsförmedlingen på 10 %. Under projektet har handläggarna tillgång till administrativa stöd- och uppföljnings system i den egna organisationen. Projektbudgeten uppgår till och löper under 24 månader med start Genomförande och process Ett stort hinder i processen är att det ofta har tagit tid innan Försäkringskassan fått in sjukanmälan, sedan har det tagit lång tid innan ärendet har hamnat hos rätt handläggare, så när kontakt tas från koordinatorn har handläggaren inte satt sig in i ärendet och inte alls förmedlar behov av samarbete. Det känns som att förankringen av detta projekt inte skett på handläggarnivå, då handläggningen av dessa patienter inte alltid prioriteras. Det har varit svårt att få kontakt med vissa handläggare, då de inte svarat på vare sig telefonmeddelanden eller mejl. Det sista gäller även Arbetsförmedlingen i viss utsträckning. Detta problem har lyfts till både styrgrupp och styrelse men ännu har ingen förändring skett. Omorganisationen inom Försäkringskassan har naturligtvis försvårat samarbetet. Det tog till exempel en månad av projekt tiden att välja ut en handläggare till projektet. Under hösten då team träffarna kommer att startas upp hoppas vi kunna hitta nåt system för att nyttja resurserna från FK och AF bättre, men då krävs också engagemang hos handläggarna. 4.3 Resultat och effekter Det är ännu för tidigt att tala om resultat, då processen just har tagit fart.

9 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Information till alla på Vårdcentralen om sjukskrivnings V 9 V 9 processen Träffat representanter från avd söder på psykiatriska V 9 V 9 kliniken Information till samtliga företagshälsovården i Skellefteå V 9 V 16 Upp starts träff med kontaktpersonerna från AF och FK V 15 V 15 Föreläsning om ickefarmakologiska behandlingsmetoder V 17 V 17 vid depression Diskussion med läkargruppen på VC kring rehabilitering V 17 V 17 Introduktion i SASSAM av Curt Edlund från FK V 17 V 17 Föreläsning om fysisk aktivitet och avspänning vid V 18 V 18 depression Deltagit i utvecklingsarbete inom livskraftig enhet och V19 V19 pratat om arbetet med sjukskrivningsprocessen Försäkringskassans kontaktperson informerar teamet om V 19 V 19 sjustegsmodellen Information kring sjukskrivningsprocessen till V 21 V 21 handläggarna på Arbetsförmedlingen Uppföljning av Försäkringsmedicin V 21 V 21 Träffat Lokala Samverkans Gruppen V 22 V 22 Projektledarträff V V Utbildning i FK regelverk via kontaktpersonen V 22 V 22 Information kring AF handläggning i rehabiliteringsfrågor V 23 V 23 via kontaktpersonen Kontakt med chefen för kommunens försörjningsstöd V 23 V 23 Deltagit på samverkansmöte med FK, AF samt V 24 V 24 kommunens representant på familjecentralen Presentation av projektet för Samordningsförbundets V 24 V 24 styrelse Litteraturstudier i kognitiv beteendeterapi vid sömnstörningar och panikångest V 10 V 24 6.Faktaruta Ålder Kön Beräknat Utfall Antal deltagare: Män Kvinnor Antal i arbetet Män Kvinnor

10 Antal i studier Män Kvinnor Antal som avbrutit Män Kvinnor Antal som upplevt att livssituationen Män förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Antal som upplevt att insatsen har hållit god Män kvalité förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Antal individer som ansett att de kunnat Män påverka insatsen. (Källa Sus) Kvinnor Ovanstående har inte fyllts i, då projektets målsättning inte primärt är att personerna i processen ska få ett arbete. SUS kommer ej att användas som utvärdering i detta projekt, enligt överenskommelse med Samordningsförbundets tjänsteman. 7. Slutsatser/Avvikelser Tyvärr så kan vi inte följa sjukskrivningstalet via diverportalen som vi tänkt. I dagsläget kan vi inte välja Anderstorp VC som sjukskrivande enhet, utan redovisade siffror visar den totala sjukskrivningen från alla kliniker. Vi vet sedan mätningar i december 2006 att av dem som sjukskrivs på Anderstorps upptagningsområde är det ungefär hälften som sjukskrivs av andra kliniker, vilket inte gör det lika intressant att följa. Vid kontakt med Ove Berglund, chefsläkare och representant i styrgruppen för sjukskrivnings processen, uppger han att det är lagt en beställning på, att det framöver ska gå skilja ut sjukskrivande enhet och även sjukskrivningsgrad. Förhoppningsvis kommer detta att vara möjligt under hösten. BMS rapport där vi tidigare tagit ut statistik, främst för att kunna skilja ut hel och deltids sjukskrivningar, har uppgraderats och det är just nu inte möjligt att skapa någon rapport på sjukskrivningar. Detta är dock felanmält till IT sektionen. Det har också visat sig att vi inte, på något enkelt sätt, kan ta ut statistik på sjukskrivningarnas längd, varför detta mål kanske borde strykas ur uppdragsavtalet. Under beskrivningen av verksamhetens mål i uppdragsavtalet står vid sjukskrivning ska utbetalning ske senast inom 30

11 dagar från den tidpunkt när FK erhållit underlaget från sjukskrivande läkare. Detta är fel, det ska stå - Från när begäran lämnats till FK Sammanfattningsvis så känns det som om vi fångar rätt målgrupp, de unga mår väldigt dåligt och behöver stöttning tidigt för att inte bli sjukskrivningsskadade. KASAM verkar fungera bra som screeninginstrument. Patienterna är väldigt positiva, de känner sig omhändertagna och kan ägna kraften åt att delta i sin rehabilitering, istället för att söka kontakt med vårdgivare och våndas över blanketter de inte förstår. Den fasta rehab tiden vi startar med i höst, känns efterlängtad. Det kommer att ge ett bättre flyt i processen och avlasta koordinatorn. Det kommer också att medföra att vi kan nyttja resurserna från Försäkringskassa och Arbetsförmedling bättre. Förhoppningen är att projektet förankras bättre i organisationerna, så att vi kan samverka tidigare i de flesta ärenden. Utifrån de patienter som ingått i processen så här långt, känns det tufft att kunna minska sjukskrivningarna. De som faktiskt blir sjukskrivna mår väldigt dåligt. Däremot så finns det mycket att vinna på att träffa patienterna tidigt, skapa allians och gemensamt driva rehabiliteringen utifrån de regelverk som finns. I de fall kontakt har tagits efter några månaders sjukskrivning, är förutsättningarna mycket sämre, precis som forskningen visar. Tyvärr är det en del sjukskrivningar i väntan på åtgärder från Ortopedkliniken men även på Psykiatriska kliniken, vilket inte är lyckosamt. Det man också kan säga är att personalen på Vårdcentralen upplever en lättnad i arbetet med dessa patienter, detta tack vare att man hjälps åt i teamet och att det finns en struktur i arbetet. 8. Ordförklaringar Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky. Han var professor i medicinsk sociologi och studerade hur judiska kvinnor som överlevt koncentrationslägren, trots alla umbäranden förmått bevara sin hälsa. Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna frisk och sjuk. Enligt Antonovsky är det graden av KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet KASAM har tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet). Antonovsky utvecklade ett formulär som mäter graden av KASAM. Höga värden innebär att individen har en stark känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att hantera utmaningar. HAD Hospital Anxiety and Depression Scale Ett enkelt självskattningsformulär som visar ett mått på patientens sinnesstämning. Det viktigaste draget i HAD skalan är att man kan kontrollera om patienten lider av ångest eller depression i samma instrument, eftersom man får separata siffror för varje område. Formuläret ger ett underlag för diagnos och kan motivera patienten till behandling. SF -36 Hälsoenkät är ett vetenskapligt utprovat instrument för att mäta självrapporterad fysisk och psykisk hälsa. Hälsoenkäten kan användas generellt och har en stor internationell spridning. SF-36 omfattar såväl funktion som välbefinnande, ofta sammanfattat i begreppet hälsorelaterad livskvalitet.