Inkludera & Mötas Följeforskningsrapport 3

Transkript

1 Utvärdering av projektet Inkludera & Mötas Följeforskningsrapport

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Utvärderingsarbetets inriktning och struktur 3 Projektets syfte och inriktning 4 Projektets funktionalitet, resultat och effekter 7 Projektets insatser generellt 7 Redovisning och analys av genomförda projektaktiviteter med kommunens ledningsgrupp 9 Självupplevda resultat och effekter för egen del 13 Projektets påverkan på kommunens verksamhet 14 Utbildningsinsatsen PREXIT 16 Sammanfattande analys av projektets insatser, funktionalitet samt resultat och effekter 23 Utvecklingsområden Sammanfattning 33 Effekter på kommunledningsgruppens arbete 34 Projektinsatsernas relevans 35 Utrymmet för att omsätta kunskaper i handling 36 Inriktningen av projektets aktiviteter under

3 Inledning Föreliggande rapport utgör en tredje följeforskningsrapport i den externa utvärderingen av projektet Inkludera & Mötas. Rapporten är i första hand avsedd att läsas av projektets styrgrupp, projektgrupp samt ESF-rådet handläggare. Rapportens innehåll och struktur framgår av innehållsförteckningen. Avsikten med rapporten är att den ska kunna utgöra ett verktyg för att driva den fortsatta projektprocessen på ett sätt som gör att projektets förväntade resultat och effekter uppnås. Inkludera & Mötas, som pågår mellan 15 februari 2016 och 29 mars 2019, är ett projekt finansierat av Europeiska Socialfonden inom programområde 1 Kompetensförsörjning. Verksamhetens ansats utgår från den utlysning inom Europeiska socialfonden inom vilken medel har beviljats för att bedriva projektet Inkludera & Mötas. Temat för utlysningen i fråga var Samarbete, kompetensutveckling och social inkludering och utlysningen genomfördes under perioden 15 juli september Inledningsvis redovisas utvärderingsarbetets inriktning och struktur samt projektets målgrupper, aktiviteter samt förväntade resultat och effekter. Utvärderingsarbetets inriktning och struktur Projektets förändringsprocesser, resultat och effekter utvärderas av Framtidsutbildning AB i samarbete med Me Analytics AB. Utvärderingens tre primära syften är att: Identifiera de olika behov som finns hos aktörer och intressenter på olika nivåer (projektet, Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare samt andra relevanta aktörer). Utveckla och använda en strategi för att leverera underlag som projektet och andra relevanta aktörer kan ha nytta av i relation till organisationernas utvecklingsbehov. Utveckla och använda en strategi för att leverera utvärderingsinformation kring hur projektet bidrar till att uppfylla utlysningens syfte/n. Utvärderingen bedrivs i enlighet med ett avtal upprättat mellan projektägaren, Skurups kommun, och Framtidsutbildning AB. Me Analytics levererar specifika delar av utvärderingen i enlighet med avtal mellan Framtidsutbildning AB och Me Analytics AB. Utvärderingsuppdragets genomförande är uppdelat i sex faser. I varje fas ska utvärderarna: Inhämta utvärderingsinformation. Återföra inhämtad information i dialog med projektägare, styrgrupp och projektledning samt deltagare. Fördjupa analysen samt inhämta kompletterande information utifrån vad som framkommit vid dialogmötena. Leverera skriftliga rapporter innefattande beskrivning, analys och rekommendationer. Avstämning och konkretisering av utvärderingsaktiviteten med styrgrupp, projektägare och projektledning. 3

4 I utvärderingsfaserna 1, 3 och 5 ligger fokus på de följeforskningsinsatser som Framtidsutbildning AB genomför och i utvärderingsfaserna 2 och 4 är grunden de forskningsaktiviteter som Me Analytics genomför. Den avslutande sjätte rapporten kommer att utgöra en samlad utvärderingsrapport från Framtidsutbildning AB och Me Analytics AB. I varje fas har projektägaren möjlighet att i dialog med undertecknad och inom ramen för tillgängliga resurser framföra önskemål om vilka processer och aktiviteter som särskilt bör få uppmärksamhet. I denna utvärderingsfas har projektägaren och ansvarig utvärderare kommit överens om att särskilt beskriva och analysera följande tre aktivitetsområden: Projektaktiviteter riktade till kommunens ledningsgrupp. Utbildningen PREXIT för i förskola och skola anställda extraresurser samt deras handledare. Utbildningen Coacha för aktiva unga riktad till Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare, aktörer från näringslivet samt vissa kommunala handläggare. Information om dessa aktiviteters funktionalitet, resultat och effekter har inhämtats genom: Intervjuer med de som ingått i kommunens ledningsgrupp 2018 med undantag för tre personer. Intervjuer med ett urval deltagare i utbildningen PREXIT, anställda i extratjänster samt deras handledare. Intervjuer med ett urval deltagare i utbildningen Coacha för aktiva unga. Intervju med en av utbildarna i utbildningen Coacha för aktiva unga. Intervjuer med processledarna för de tre aktiviteterna samt deras dokumentation kring dessa. Utöver detta har Framtidsutbildning AB följt projektets utveckling genom: Intervjuer av projektmedarbetarna. LoopMe aktiviteter. Avstämningar med projektledarna. Dialogmöten med projektpersonalen. Projektdokumentation. Utvärderingen omfattar såväl process- som resultat och effektutvärdering. I rapporten beskrivs och analyseras funktionaliteten i projektprocessen samt resultat och effekter till och med december månad Projektets syfte och inriktning Målet med ESF-utlysningen Samarbete, kompetensutveckling och social inkludering uttrycktes i utlysningstexten vara att Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. 4

5 Enligt överenskommelse med Europeiska Socialfonden ska projektet Inkludera & Mötas uppnå nedan angivna resultat och effekter. Det förväntade resultatet av projektet Projektets förväntade resultat är att alla deltagande arbetsplatser och de kvinnor och män som arbetar i dem och därmed omfattas av projektet (i synnerhet de vuxna som stödjer unga ifråga om utbildning och arbete, och som kommer i kontakt med unga, funktionsnedsatta och nyanlända), ska: Ha en god bemötandekompetens. Ha kompetens kring motivation, inkludering och normkritiskt förhållningssätt. Bidra till ökad effektivitet och servicekvalitet i skola, förskola och kommunledning. Ha en högre utbildningsnivå/kompetensnivå genom projektets kompetensutveckling. PO-2deltagare har utvecklat nya kontakter i arbetslivet. Ha beredskap för kompensatoriska åtgärder som leder till tillväxt som bygger på inkludering. Kortsiktiga effekter som förväntas uppnås är: Att inga barn, ung, nyanlända eller personer med funktionsnedsättning ska hamna i utanförskap på grund av vuxnas kompetensbrister på ovan nämnda områden. Ökad effektivitet och servicekvalitet inom verksamheten/organisationen. Fler individer når högre utbildningsnivåer och därmed i större utsträckning utnyttjar sin potential. Verksamheterna har stor beredskap för kompensatoriska åtgärder som leder till en tillväxt som bygger på inkludering och som ger välmående. Projektets effekt på lång sikt är att skapa en kommunal hållbar tillväxt som bygger på inkludering och ger välmående för såväl individer som organisationer. Projektets huvudsyfte är att utveckla nya kompetenser för kvinnor och män på arbetsmarknaden idag som är viktiga också för morgondagens arbetsmarknad. Denna kompetenshöjning ska i sin tur se till att den som kompetensutvecklas på ett effektivare sätt motverkar och förebygger utanförskap för de som har svårt att träda in på arbetsmarknaden. Specifika långsiktiga effekter som förväntas uppnås är: Stärkt ställning på arbetsmarknaden för deltagande kvinnor och män på kort och lång sikt. En förbättrad och mer utvecklad arbetsorganisation på arbetsplatsen. Deltagande verksamheters behov av arbetskraft och kompetens tillgodoses. Stärkt produktivitetsutveckling, effektivitet och servicekvalitet. De angivna målen är breda och delvis svåra att kvantifiera varför det är viktigt att projektets styrgrupp har en kontinuerlig dialog kring vad berörda verksamheter tolkar in i desa formuleringar. 5

6 Projektets målgrupper och insatser Avsikten är att de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs i projektet med medel från Europeiska Socialfonden ska bidra till att ovan målsättningar uppnås. Projektets insatser och aktiviteter, som grundas på kartlagda behov i medverkande verksamheter, inriktas på följande målgrupper: Kommunledning och andra med ledande funktioner samt skolledare Pedagoger i förskola, grundskola och gymnasium Företag Arbetsförmedlingens ungdomshandläggare Arbetssökande (insats inom Socialfondens programområde 2) Insatser har genomförts för samtliga målgrupper under 2016 och Insatserna har varit av följande karaktär: Uppstartsaktiviteter Seminarier Workshops Korta kurser, en eller ett par träffar Utbildningsupplägg med återkommande träffar Coachning och vägledning En mer specifik redovisning av genomförda utbildningar återfinns i resultatavsnittet. 6

7 Projektets funktionalitet, resultat och effekter Beskrivningar och analyser i detta avsitt utgår från den förändringsteori som projektet har presenterat för ESF och relateras till de i föregående rapport beskrivna förändringsteoretiska resonemang som bygger på forskning av professor Dag Ingvar Jacobsen (Universitetet i Agder), som är en ledande auktoritet inom området organisationsförändring och förändringsledarskap. Jacobsen menar att en förändringsteori: Ska säga något om vad det är som får människor att besluta sig för att deras organisation ska förändras. Teorin måste därför säga något om olika drivkrafter bakom förändringar och om hur olika drivkrafter påverkar olika organisationer. En teori om organisationsförändring måste också kunna precisera vad det är som förändras, det vill säga förändringens innehåll och omfattning. En teori om organisationsförändring måste specificera den kontext inom vilken förändringen sker, både på organisationsnivå och med avseende på omgivningen. En teori om organisationsförändring måste kunna precisera och beskriva själva förändringsprocessen, med dess händelser som utspelas över tid, samt de aktörer som deltar i förändringsprocessen. Teorin måste också kunna ta hänsyn till att det inte nödvändigtvis råder en överensstämmelse mellan avsikten med och det faktiska resultatet av förändringsprocessen. Ovanstående beskrevs på ett grundläggande sätt i följeforskningsrapport 2. I denna rapport redovisas inledningsvis de projektinsatser som genomförts och är avsedda att leda till förväntade resultat och effekter. Därefter beskrivs funktionaliteten i förändringsprocessen relaterat till Jacobsens referenspunkter. Slutligen beskrivs och analyseras resultat och effekter så som de framträder i utvärderingsmaterialet. Projektets insatser generellt Från projektstart till och med december 2017 har projektverksamheten registrerat timmar kompetensutveckling beräknat efter kursernas omfattning i timmar sammanlagt för alla personer som deltagit i kurserna. Detta innebär i genomsnitt 33 timmar per deltagare. Den mest intensiva kompetensutvecklingsperioden mätt i antal timmar var det första halvåret 2017 då cirka timmar kompetensutveckling registrerades. Aktiviteterna har utgjort ett färre antal deltagare och genererade timmar under andra halvåret 2017 av orsaker som beskrivs nedan i rapporten. Under fjärde kvartalet 2017 uppgår kompetensutvecklingstimmarna i projektet till timmar. De aktiviteter som har genomförts för att uppnå projektets förväntade resultat och effekter beskrivs i det följande. Ingen särredovisning sker i denna rapport av antal timmar per aktivitet och verksamhet men i den kommande. Projektledaren gjorde en sådan särredovisning vid styrgruppens möte i oktober månad. Digitalisering, programmering och andra IKT-aktiviteter har riktats till förskolor och skolor enligt följande: 7

8 Digitalisering GAFE, Alléskolan Digitalisering, Gymnasiesärskolan Digitalisering, Hallenborgsskolan Digitalisering, Maria/Rutgerskolan Digitalisering, Mölleskolan Digitalisering, Saritslövs förskola Digitalisering, Slimminge förskola Programmering, Östergårdsskolan Programmering Alléskolan Programmering, förskolor Landet Programmering, förskolor Söder Programmering förskolor Norr Programmering Mölleskolan Klassrumskommunikation, Nils Holgersson gymnasiet Alternativa verktyg på chromebook Prexit förskola Prexit skola Utbildningskonceptet Coacha för aktiva unga har omfattat skola, fritidsverksamhet samt en insats riktad till ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen, vissa kommunala befattningshavare samt näringslivet: Coacha för aktiva unga, Hallenborgsskolan Coacha för aktiva unga, Mölleskolan Coacha för aktiva unga, Slimmingeby skola Coacha för aktiva unga, Fritids Coacha för aktiva unga, Arbetsförmedling med flera Förskolorna samt enstaka skolor har genomfört utbildningskonceptet Ringar på vattnet: Ringar på vattnet, förskolor Landet Ringar på vattnet, förskolor Norr Ringar på vattnet, förskolor Söder Ringar på vattnet, Maria/Rutgerskolan Ringar på vattnet, Östergårdsskolan 8

9 Skolledare, enhetsutvecklare samt förstelärare med flera har ingått i nedan aktivitetskoncept: Leda i förändring, skolledare Vi gör rätt om vi kan, enhetsutvecklare förskolor Vi gör rätt om vi kan, öppen grupp En av processledarna har genomfört flera olika aktiviteter med nedan grupper: Aktiviteter i kommunledningsgruppen Aktiviteter inom Serviceförvaltningen Effektiva team, IT-enheten Aktivitet, ledningsgrupp I & F Konferenser och seminarier har genomförts enligt följande: Framtidsforum att motivera och bygga drömmar Integrationsretreat Nottingham SSA-konferens Enstaka föreläsningar har också genomförts: Normkritik i praktiken Föreläsning i genuspedgogik Genrepedagogik Förskolorna på Landet har också genomfört en bokcirkel, Flera språk. Redovisning och analys av genomförda projektaktiviteter med kommunens ledningsgrupp I aktuell utvärderingsfas har det varit en ambition att specifikt belysa de aktiviteter som kommunens ledningsgrupp fått del av genom processledare Syrene Hägelmark. Information har inhämtats genom intervjuer med processledaren och huvuddelen av de chefer som ingått i kommunens ledningsgrupp under hösten Dessutom har undertecknad tagit del av processledarens dokumentation kring insatserna. 9

10 Frågeställningar i intervjuerna De frågeställningar som använts i intervjuerna är: Vilka insatser har kommunledningen deltagit i? Hur ser var och en på behoven av samt nyttan med dessa insatser? Vad har de intervjuade fått för nya kunskaper och insikter samt i vilken utsträckning har de kunnat använda dessa? Har projektet gett några påtagliga resultat och effekter i fråga om individuellt och organisatoriskt lärande? Vilken påverkan har projektet haft i fråga om bemötande, drivkraft, inkludering och normkritiskt förhållningssätt? Vilken påverkan har projektet haft på riktlinjer, ledarskapsfilosofi, hantering av personalfrågor samt arbetsmiljöfrågor? Insatserna Insatserna påbörjades redan 2016 men fokus i utvärderingen ligger på de insatser som genomförts under Dessa är enligt redovisning av processledaren följande: Ledningsgruppsutveckling. Enskild handledning och coachning av chefer i ledningsgruppen. Processledarens medverkan i planering och genomförande av chefsdagar. Arbete med plan, miljö och bygg, IT-enhet samt Serviceförvaltningen för att främja bemötande, inkludering och antistuprör. Skuggning i kommunens ledningsgrupp. Möte med kommunfullmäktiges ordförande. Ledningsgruppsutveckling Detta arbete har handlat om frågor som: Vad är syftet med ledningsgruppen och dess arbete? Vad betyder det för var och ens ansvar och roll? Vad behöver kommunledningsgruppen göra för att bli den optimala gruppen? Ett gemensamt mål vart är vi på väg? Hur ska vi jobba och fokusera? Vägar framåt, värdegrund med mera. Hur arbetar vi gränsöverskridande idag och hur vill vi ha det? Hur välkomnar vi de nya? 10

11 Enskild handledning och coachning Detta har handlat om att se sin roll i kommunledningsgruppen samt reflektera över frågor kring samarbete och att motverka stuprör. Medverkan i chefsdagar Processledare och HR chef har planerat dessa dagar tillsammans för att anknyta innehållet till projektets mål att främja bemötande, inkludering och antistuprör. På chefsdag i mars månad hade processledaren en workshop kring konsten att lyssna. En andra chefsdag genomfördes i september månad med följande program: Vision Metoden Appreciative Inquiry Grupparbeten för att utöka förståelsen för varandras verksamheter och gemensamt lyfta vad som stödjer utveckling. Varumärket Skurup. Kärnvärdena öppenhet, ärlighet, professionalism och gott bemötande. Arbete med vissa enheter i kommunhuset Detta arbete har i ett fall i enligt de intervjuade cheferna sin grund i ett långvarigt dåligt samarbetsklimat mellan två avdelningar. På en annan enhet genomfördes en insats kring inkludering i praktiken utifrån att ny chef påbörjat sitt arbete där. Arbetet mellan de två först nämnda avdelningarna har varit omfattande och inleddes med individuella intervjuer för att kartlägga situationen. Därefter hade man en workshop där målen med det fortsatta arbetet fastslogs som att: Bearbeta kommunikationshinder som fanns. Den tryckta stämningen samt skitsnack skulle upphöra. Var och en skulle förstå vad som krävs för att få en väl fungerande arbetsmiljö. Tillsammans staka ut vägen för hur det fortsatta samarbetet ska fungera. Efter detta hade processledaren stödjande samtal med personal hur man kan hantera samarbete och konflikter på en arbetsplats. En andra workshop genomfördes sedan kring hur man skulle jobba vidare med kommunikation, ansvar och riktlinjer. Grundläggande värderingar och dess inverkan på vårt beteende togs också upp. Även en tredje workshop genomfördes för att arbeta igenom hela processen och staka ut framtidsinriktningen i samverkan. Skuggning i kommunens ledningsgrupp Av intervjuer framgår att processledaren har suttit med vid kommunens ledningsgruppsmöten som observatör. Processledaren uppfattas av intervjuade chefer ha gjort relevanta och tänkvärda inlägg men i övrigt varit observerande. Vissa intervjuade hade önskat mer direkt feedback på gruppens 11

12 arbete och sätt att fungera tillsammans men har inte uttryckt detta till processledaren. De flesta intervjuade har antagit att kommundirektören fått denna feedback, vilket också framgår av intervju med denne att så har skett. Inför sommaren fick cheferna i kommunledningsgruppen i uppdrag att två och två förbereda var sitt kommunledningsmöte under hösten. Det framgår av intervju med kommundirektören att upplägg, struktur och form lämnades fritt. I intervju med chefer framkommer att detta upplevdes som förvirrande samt att under sommaren tjänstgörande chefer kom överens om en gemensam struktur för hur det skulle genomföras. Syftet med uppdraget var enligt kommundirektören att arbeta gränsöverskridande, verka för antistuprör samt bidra till gränsöverskridande delaktighet. Möte med kommunfullmäktiges ordförande Processledaren träffade kommunfullmäktiges ordförande för att diskutera arbetet med kommunens kärnvärden och vision i syfte att möjliggöra goda relationer och bra samarbete mellan politiker och tjänstemän. Politiken och förvaltningscheferna planerar ett internat för att diskutera samarbetsfrågor samt gränsdragning mellan vad som ska genomföras i kommunen respektive hur dt ska genomföras. Synen på projektet och de aktiviteter som kommunledningen har deltagit i Projektet Inkludera & Mötas förknippas av ledningsgruppen i huvudsak med processledaren Syrene Hägelmark, som är den som ansvarat för och genomfört de aktiviteter som kommunens ledningsgrupp deltagit i. Inkludera & Mötas är Syrene för mig. Hon har varit en jättetillgång. Hon har varit en motor i utvecklingsprocessen. Hon behövs även framåt. Syrene är kompetent på många områden och är pedagogisk samt trovärdig. Knäpper en inte på näsan. Syrene har varit med på chefsdagarna men det kopplar jag inte till projektet. Det finns också de som framhållit betydelsen av hela projektet för kommunen: Projektet har g jort det möjligt att finansiera hög kompetens till kommunen. Det gäller både projektanställda och externt upphandlade resurser samt föreläsare vid enstaka tillfällen. Det har varit bra med en mix av resurser, både upphandlade och processledare i projektet. Kommundirektören beskriver det främsta syftet med aktiviteterna i ledningsgruppen som att motverka stuprörsmentalitet och att få kommunen att fungera som en helhet. Han uppger också att han och processledaren har planerat insatserna med hög delaktighet från övriga. Alla intervjuade är positiva till aktiviteterna och tycker att de på olika sätt har medfört nytta både för dem själva, den egna verksamheten och kommunen som helhet. Även om de som ingår i kommunledningen har fått del av samma aktiviteter så ser flera av de intervjuade på projektet Inkludera & Mötas som i huvudsak ett skolprojekt medan andra ser det som ett projekt för hela kommunen. Det var riktat till skolan från början 12

13 Aktiviteterna har upplevts som allt från berikande i största allmänhet till värdefulla och behövda. Flertalet uppfattar att kunskapen har varit lätt att ta till sig och att Påverkan stärks när det är olika former. De olika intervjupersonerna betonar olika aktiviteter som särskilt behövda och betydelsefulla: I Mossbylund hade vi två dagars sammandragning med bra innehåll som handlade om ledarskap, mångfald, normkritik och bemötande. Jag tycker att det har varit viktigt att arbeta med fördomar och normkritik. Vi behöver arbeta ihop oss. Det är ett besvärligt politiskt minoritetsstyre. Jag tycker att höstens uppdrag att hålla i ett kommunledningsmöte var lärorikt men alla tyckte det var svårt. Det fanns ingen röd tråd i instruktionen från Marcus före semestern. Under sommaren diskuterade vi fram en sådan. Vi bestämde oss för att arbeta med ledningsgruppens arbetsformer. Mycket kunskap har överförts i olika former i grupp och enskilt. Intressanta rollspel. Vill ha mer av det. Fått lära mig att samarbeta, tycker särskilt FIRO varit en bra modell. Det har varit ett strukturerat utvecklingsarbete i kommunens ledningsgrupp. Vi har snabbt kommit fram till lösningar. Stödet från Syrene har varit bra, särskilt på chefsdagarna. Kommunledningsaktiviteterna blev bra men visade också på brister. Syrene borde ha givit kollektiv feedback. Det har varit ett nytt sätt att kompetensutveckla på. Det är viktigt med en extern som kommer med nya perspektiv. Självupplevda resultat och effekter för egen del Kommundirektören uppfattar att energinivån i kommunledningsgruppen har blivit högre. Man sitter inte i kommunledningsgruppen för att sitta av mötena. Man ska bidra! Uppfattar också att han själv har blivit mer öppen i sitt sätt att agera genom projektaktiviteterna. De synpunkter som varit mest frekventa framgår av nedan citat: Vi har kommit varandra närmare och fått ökad förståelse för varandra och vi jobbar bättre tillsammans. Vi jobbar med gemensamma frågor inte förvaltningsspecifika frågor. Syrene har gett bra synpunkter. Hon får en att tänka när man drunknar i arbete. Vi behöver fortsätta jobba mycket med organisationskulturen. Det finns fortfarande mycket stuprör. Jag har kunnat använda det jag har lärt mig i egna workshops med personal. Genom höstens aktivitet lärde jag känna en kollega bättre. Jag har lärt mig en del nytt om arbetsmarknaden. Det har skapat nya insikter. Jag känner mig mer engagerad och har fått nya verktyg. Arbetet har visat att det finns mycket kunskap i organisationen. Det vi g jort har ökat den gränsöverskridande samverkan. Det är lättare att samarbeta nu. Att vara med på kommunledningsmöten ökade mina möjligheter att samverka. Nu slösar jag inte energi på det jag inte kan påverka och jag är bättre på att säga ifrån vad jag vill. 13

14 Som framgår uttrycks att ledningsgruppsarbetet har fått mer energi och att det inte bara handlar om de egna frågorna utan också kopplingarna till det övergripande gemensamma arbetet. De flesta intervjupersonerna hade svårt att beskriva den personliga påverkan men som framgår av citaten finns flera exempel på upplevd personlig påverkan av olika slag. Det framgår dock tydligt att de intervjuade upplever förändringar på flera plan i kommunledningsgruppen. Projektets påverkan på kommunens verksamhet Kommundirektören menar att: Det gränsöverskridande arbetet har varit positivt, vi har ökat förståelsen för varandra och fått en starkare vi-känsla. Kommundirektören menar också att projektet redan har gett resultat i kommunens verksamhet. Vi har börjat med gemensamt språk, gemensamma värdeord och gemensamma målbilder. Beträffande det sistnämnda så är kommunens vision det primära. Med ett positivt varumärke kan vi få rätt kompetens till verksamheterna. Flera intervjupersoner betonar betydelsen av ett gemensamt språk och att projektverksamheten har bidragit till behövda värdegrundsdiskussioner. Flera av de intervjuade menar också att det finns en större medvetenhet om det egna beteendets betydelse ute i verksamheterna, framförallt i förskolan. De har förändrat sitt sätt att tänka och pratar om förskolan generellt. Det är något som är olika mot skolans värld. Av intervjuerna framgår att kommunledningen uppfattats tidigare delvis varit en icke fungerande grupp där flertalet var passiva. Nu uppfattas gruppen tänka mer tillsammans innan beslut fattas och att det har varit värt att lägga tid på detta. Syrene har hjälpt ledningsgruppen att reflektera över vad vi gör och varför. Det finns en större medvetenhet i gruppen nu. Vi har lärt känna varandra på ett mycket bättre sätt i ledningsgruppen nu och att vi har lagt en plattform för samarbetet. Resultatet har blivit en organisationsförändring. Det har blivit ett bra beslut kring ledningsgruppens arbetsformer. Det har blivit en väldigt bra utveckling i ledningsgruppen. Det är ett öppnare klimat och mer delaktighet. Har lärt känna de andra. Visste inte vad de andra g jorde tidigare. Vi pratar om visioner. Vi har skapat projektgrupper över förvaltningsgränserna. Vi har aldrig pratat värdegrund innan. Det har projektet tillfört. Jag anser att kommunledningsgruppen har blivit tryggare och vågar stå upp för varandra. Det framgår av intervjuerna att höstens uppläggning av arbetet med att cheferna skulle hålla i kommunledningsmöten två och två har satt igång viktiga utvecklingsprocesser där man har använt sig av de verktyg man tidigare fått till sig under chefsdagar och workshops. Kommunledningsgruppen har blivit en mer aktiv och sammansvetsad grupp och man har tillsammans kommit fram till att organisation och arbetsformer i kommunens ledningsgrupp ska se annorlunda ut från januari I detta avseende har det varit intressant att se om projektet påverkat bemötande, drivkraft, inkludering och normkritiskt förhållningssätt. Särskilt har förändringar i riktlinjer, ledarskapsfilosofi, hantering av personalfrågor samt arbetsmiljöfrågor observerats. 14

15 Ett tydligt resultat är den förändrade organisationen av kommunledningsgruppen. Den kommer nu att bestå av förvaltningschefer och biträdande förvaltningschefer. Kommunledningsgruppen kommer sedan, enligt intervjuerna, att gå vidare med att: Identifiera utvecklingsområden. Gör gemensamma prioriteringar. Utarbeta strategier tillsammans för att nå kommunens mål. Arbeta med att följa upp och analysera resultat. Arbeta med organisationskulturen; förhållningssätt, värdegrund och bemötande. De enheter där processledaren har arbetat specifikt med arbetsklimatet har uppskattat detta mycket. Fick bra stöd och det går åt rätt håll. 10 år av skit utvecklades till något bra. Syrene lyssnade på alla. Nu pratar vi till varandra inte om varandra. Vi fick verktygen. Det är en helt annan anda och bemötande och vi jobbar mer i grupp. Vi har till och med gemensamma APT. Projektets insatser har som framgått upplevts medverka till förändringar i flera viktiga avseenden: Det har initierats diskussioner om värdegrundsfrågor relaterat till begreppen bemötande, antistupsrör, inkludering och normkritik. Många upplever sig ha fått verktyg att arbeta med och vissa har också gjort det. Kommunledningsgruppens arbete har förändrats. På vissa enheter där det har funnits samarbetsproblem har kunnat förändra sin arbetsmiljö radikalt. Det finns dock problemområden och fortsatta utvecklingsbehov relaterat både till projektet och den ordinarie verksamheten: Omsättningen av personer i ledningsgruppen har varit ett problem som skapat frustration. Det har tidigare varit en homogen grupp. Inom skolledargruppen har det funnits/finns viss frustration relaterat till projektet. De har svårt att hinna med sina åtaganden. Skolorna skulle behövt komma längre i sin gemensamma utveckling men det var ändå nödvändigt för projektet att utgå från enskilda behov. Nu görs ett omtag av projektet i insatserna riktade till skolorna. Jobbsituationen i kommunen uppfattas av flera intervjuade chefer som att mycket är på gång men det finns lite tid att genomföra det. Några menar att kommunorganisationen är underbemannad och att det saknas viktiga kompetenser. Vi släcker bränder. Det är svårt att jobba långsiktigt. Projektet uppfattas av intervjuade chefer ha haft stor volym med ett bra innehåll och bra former. 15

16 Det finns ingen kompetensutvecklingspolicy i kommunen. Alla policies och strategidokument borde egentligen kopplas till en gemensam kompetensutvecklingspolicy menar en intervjuperson. Samverkan mellan politiker oh tjänstemän fungerar inte fullt ut. Det är svårt att verka i den här kommunen på grund av ett hårt politiskt klimat. De nuvarande politikerna har heller ingen rutin för politiskt arbete. Kommundirektören menar att det som är viktigast nu är att jobba med organisationskulturen. Dessutom måste vi förpacka det som beslutats, uppger samme intervjuperson. Utbildningsinsatsen PREXIT I detta avsnitt beskrivs och analyseras utbildningsinsatsen PREXIT. Texten är en sammanfattning av en utförligare redovisning som återfinns i bilaga 1. Utbildningsinsatsen är pågående varför detta är en processutvärdering i syfte att delge projektet en nulägesbild av deltagarnas upplevelser av utbildningen. Bakgrund PREXIT är en utbildning i pedagogisk programmering och digitalisering för personer som är anställda i arbetsmarknadsinsatsen extratjänst och deras handledare. Som handledare har rekryterats pedagoger i förskola och skola. De aktuella extratjänsterna är anställda i Skurups kommun av verksamheter inom Skol- och utbildningsförvaltningen, förskolor och skolor. De anställda är deltagare i projektet Inkludera & Mötas under de timmar de deltar i PREXIT-utbildningen. De är sammanlagt 15 personer. Enligt beskrivning av PREXIT-utbildningen i informationsbrev från projektet så ska extratjänster och deras handledare delta i en utbildning i pedagogisk programmering och digitalisering tillsammans med sina handledare. Kopplat till utbildningen ska handledarna och extratjänsterna genomföra barn- och elevaktiviteter utifrån den kunskap de fått vid utbildningstillfällena. Enligt uppgift från utbildaren består programmet av nio tillfällen. Detta har senare minskats ner till fem gånger med i stort sett samma innehåll. Vissa teman omfattar endast skolverksamheterna. Rubrikerna för det som ska behandlas är. Analog programmering, läroplanen samt inkludera en ny medarbetare. Analog programmering, Beebot, läroplanen samt inkludera ny medarbetare. Scratchprogrammering, MakeyMakey samt LittleBits. Robotprogrammering, Makebot (Coderdojo) samt LegoMindstorms. Bygg en dator, RaspberryPi (Coderdojo). Faror/etik på nätet samt webbdesign. 3D ritning och printing (Cofee). 16

17 Simulering och modellering. Drönare, gps, självstyrda bilar och traktorer samt dosering av gödsel. Kursen pågår under andra halvåret 2017 samt första halvåret Hela materialet i intervjuundersökningen redovisas i bilaga 1. I bilaga 2 finns förklaringar till ovan begrepp. För att få en uppfattning om hur deltagarna i PREXIT-utbildningen har upplevt utbildningens relevans samt hur de använt sina kunskaper i de verksamheter där de arbetar så har en intervjuundersökning genomförts med ett urval handledare och personer i extratjänst. Frågeformuläret, se bilaga 3, sändes ut i förväg för att intervjupersonerna skulle vara väl förberedda. Sammanlagt har intervjuer gjorts med 7 handledare och 7 personer i extratjänst. 3 handledare och 3 extraresurser är verksamma på skolor och 4 handledare samt 4 extraresurser är verksamma på förskolor. Avsikten var att ha lika fördelning mellan skolor och förskolor men intervjuerna på en skola kunde inte genomföras. Utvärderingsresultat Nedan redovisas i korthet den information som framkommit i intervjuerna om utbildningen och handledarrollen samt vilka slutsatser jag som undertecknad dragit av denna information. Verksamheternas IKT-resurser Det finns inga medvetna och dokumenterade strategier för hur man ska jobba med pedagogisk programmering och digitalisering varken i förskoleverksamheterna eller i skolverksamheterna. Tillgången till IT-utrustning och verktyg för att arbeta med pedagogisk programmering och digitalisering varierar. Av intervjuerna framgår att det i en del verksamheter finns utrustning men att den inte används för att det saknas kunskap att använda den. I vissa verksamheter finns tillgång till utrustning i den enskilda verksamheten och i andra fall finns möjlighet att boka in användning från gemensamma resurser på förskolan/skolan. I en intervju uppger handledaren att det saknas kunskap om utrustning finns i verksamheten. Utifrån intervjuerna framgår följande: All personal i förskolan har Ipads. I skolan har både elever och lärare datorer. Beebots finns i vissa verksamheter. I förskolor och skolor har man Activboard och i enstaka skola Smartboard. Verktygen i form av medier, program och appar som nämns i intervjuerna är: Classroom Chromebook YouTube Word cloud 17

18 Kahoot Scratch LittleBits LegoMindstorm Light bot app GAFE Det finns individuella variationer rörande vilka förkunskaper personal har om Informations- och kommunikationsteknik (IKT). När det gäller pedagogisk programmering och digitalisering så har ingen av de intervjuade haft mer än marginella förkunskaper. Flera intervjupersoner påpekar att det i vissa fall finns utrustning men att man saknar kompetens att använda den. Vi fick bara Ipads i händerna ingen som helst utbildning. Smartboards finns i klassrummen men de använder vi som projektorduk för smartboarden har vi inte heller fått någon utbildning i. Jag vet att vissa skolor har robotar men jag tror inte att vi har det. Vissa verksamheter har även tidigare använt sig av IKT-pedagogen, som är den som samordnar PREXIT-utbildningen och håller i stora delar av undervisningen. Även externa resurser används på vissa pass. Extraresursernas bakgrund, arbetsuppgifter och behov En del av utvärderingsinformationen i detta avsnitt redovisas endast i bilaga 1. Förutsättningar och stödbehov Alla intervjuade personer med extratjänst trivs bra i sina verksamheter och upplever att de får ett bra stöd av sina handledare och av övrig personal. De intervjuade har i de flesta fall erfarenhet av liknande verksamhet som den där de har extratjänst i men det finns även enstaka person utan tidigare arbetslivserfarenhet. Däremot har huvuddelen mycket liten erfarenhet av IKT. De som kommer från Syrien och har studerat på Universitet har i samband med dessa studier dock använt datorer i viss utsträckning. Min erfarenhet sedan tidigare är att jag bara har jobbat lite med datorer för det finns inte i Syrien. Men jag håller på att lära mig. Jag skulle gärna vilja gå en datakurs för att lära mig använda datorn mer. Det är stor skillnad mellan Sverige och Syrien. Vi hade bara datorer för lärare. Eleverna kunde använda datorer några gånger per termin. Flera av extratjänsterna tar upp sina behov av att utveckla det svenska språket. På Arbetsförmedlingen säger de att jag ska praktisera min svenska och att jag ska lära känna systemet i skolan. Det vore lättare om jag fick fokusera på detta istället för på PREXIT. 18

19 Jag vill lära mig svenska. Det gör jag mycket fortare i och med att jag är här. Det har redan hjälpt mig. Jag ska börja läsa grundläggande svenska på distans samtidigt med mitt arbete. Det är jättebra att jobba här för min språkutveckling. Jag har redan lärt mig mer här än på Sfi. De intervjuade extraresurserna uppger att de har ambitioner att utbilda sig/komplettera sin utbildning för att arbete inom de verksamhetsområden där de är aktiva. Det torde vara en ypperlig möjlighet för Skurups kommun att ta tillvara och utveckla dessa resurser i ett långsiktigt rekryteringsperspektiv. Både handledare och anställda i extratjänst efterlyser mer information i kursen PREXIT om på vilka grunder verksamheterna i förskola och skola bedrivs. Eftersom personerna i extratjänst har daglig kontakt med barn och elever samt därmed blir delaktiga i situationer där man måste agera så är det viktigt att förmedla verksamheternas värdegrund samt grundläggande informera om läroplaner och andra riktlinjer. Handledarens roll Ett flertal frågor har ställts kring handledarrollen. I flertalet intervjuer upplevde handledarna en oklarhet i förväntningarna både från arbetsförmedlingen och från projektet. Detta redovisas i bilaga 1. PREXIT-utbildningen och i anslutning till den genomförda aktiviteten Frågorna om utbildningen har handlat om att få en uppfattning om handledarnas och extratjänsternas incitament att delta i utbildning, hur de ser på utbildningens innehåll, vilken nytta de så här långt ser med utbildningen samt eventuella förslag till förändringar i utbildningen. Deltagarnas incitament att delta De flesta ser en stor nytt med utbildningen men en åsikt som flera framför handlar om att de saknar en anknytning till syftet med utbildningen: Varför gör vi detta? Vad är förväntningarna? Vad ska det mynna ut i? När extratjänsten började kändes det som att programmeringen och digitaliseringen var det stora men vi fick göra tvärtom. Båda två är viktigs men för oss väger verksamheten tyngst. Hur kommer det sig att vi ska lära oss om programmering? Många deltagare behöver lära sig mer om det svenska utbildningssystemet. Flera handledare har svårt att knyta ihop de två delarna, extratjänst och utbildning, även om man ser nyttan med utbildningen. Jag ser nyttan med detta men i det stora hela känns det som det är taget ur ett sammanhang. Jag vet inte varför vi ska gå just den här utbildningen i programmering och digitalisering men det kan vara att jag har missat något eftersom jag kom in sent i processen. 19

20 Informationen ger anledning att på nytt ta upp syfte och målsättningar med utbildningen men med de som inte är motiverade att delta behövs en dialog. Utbildningens innehåll och uppläggning Det finns delade meningar om innehåll och uppläggning samt förutsättningarna för att ta till sig informationen: Det finns olika uppfattningar om utbildningens innehåll och struktur. Ett par extraresurser har aviserat att de tycker det har varit svårt att följa med av språkliga skäl. Ett par handledare och ett par extraresurser anser att innehållet i utbildning skulle ha varit fokuserat på deras jobb inte på pedagogisk programmering och digitalisering. Enstaka personer tycker att det kunde vara kortare pass och ett par förskolepersonal vill hellre ha utbildningen på förmiddagar. Några, både handledare och extraresurser, upplever att det har varit för hög nivå på utbildningen i vissa delar utifrån deras förkunskaper. De flesta upplever påtaglig nytta med kunskaper som förmedlats. När man anordnar en utbildning så är det svårt att tillgodose allas förväntningar vilket framgår av nedan citat: Viktigt att få barnen att förstå allt jobb bakom de verktyg de använder. Vi ser en framtid bland dessa yrken, framtida yrken, det måste finnas de som kan programmering. Barnen måste förstå att det finns en framtid inom programmering och digitalisering. Mer grundläggande om vad en svensk förskola är och varför den är uppbyggd på det sätt den är. Två timmar hade räckt. Jag tycker att tiden för passen är lagom. Det har varit för mycket innehåll på träffarna och det har blivit rörigt. Det som Anneli (IKT-pedagog) har hållit i har varit bra. Hon verkar förstå oss och lyssna på oss. Vissa grejer har varit lätta och i andra snurrade det bara i huvet. Som vi sagt förut det hade kanske behövt vara ett annat innehåll i kursen. Jag tycker inte alls att det har varit svårt att förstå. Vi har haft en bra blandning av teori och praktiska övningar. Språket är svårt för oss och informationen på kursen är svår att ta till sig. Första gången förstod jag ingenting. De använder speciella ord. Inte ens vanliga människor förstår allt av det. Det är nog viktigare att vara på plats i förskolan istället för att gå den här kursen i programmering. Jag skulle velat lära mig mer om sekretess, hot och våld och orosanmälan. En viktig fråga är hur vi kan bemöta barn som mår dåligt. När vi har haft utbildning har de tagit upp tunga ämnen som lågaffektivt bemötande, en liten stund senare handlade det om hot och våld. Efter det kom det flera sidor med text på en powerpoint och så skulle vi välja att fördjupa oss i något. Jag skulle vilja ha haft möjlighet att läsa innan och att förbereda extraresursen. Jag vill lära mig hur lärare gör i Sverige. 20

21 En stor del av ovanstående handlar om med vilka förväntningar man har gått in i utbildningen. De som har extratjänster har fokus på att komma in i sitt arbete i förskolan eller skolan. Man ser inte PREXIT som en del i den processen. Den upplevda nyttan av kursen är tydlig. Man har fått en större kunskap och man har fått nya verktyg. Genom att prata med de andra handledarna så vidgar man sina perspektiv. Jag har lärt mig olika övningar om programmering som jag kan använda. Jag har lite användning av detta framåt i arbetet med barnen. Jag saknar inget i utbildningen. Allt var perfekt. Jag har lärt mig programmering och jag tror det är bra för barnen. Jag kan använda det med barnen nu men jag har aldrig arbetat med det tidigare. För många elever är programmering något som man kanske inte alltid tänker på att det finns en tanke bakom allt som fungerar. Detta kan göra att vi får en helhetsbild. Jag ser en nytta med att lära sig om programmering. Jag vet att jag måste använda tekniken i Sverige men jag är lärare i engelska inte tekniker. Det var roligt att fundera ut hur barnen tänker. Roligt att tänka ut ett lärsätt. Det var givande. Det har varit intressant men tagit lite väl mycket tid. Avslutande reflektioner En samlad analys av de intervjuades synpunkter har gett följande resultat: Av de intervjuade på skolorna är en handledare och en extratjänst odelat positiva till innehåll och uppläggning av kursen. Två handledare och en extratjänst är delvis positiva medan en extratjänst är negativ både till innehåll och uppläggning. Endast på en skola har kunskaperna omsatts i verksamheten. I förskolorna är två handledare och tre extratjänster odelat positiva till innehåll och uppläggning, två handledare negativa och en extratjänst uttalade inga tydliga åsikter. Av intervjuerna framgår att verksamheterna är tidspressade och att utrymme för reflektion inte finns. Det påverkar naturligtvis möjligheterna att omforma ny kunskap till kompetens. Problemet för oss är att vi har svårt att gå ifrån barngruppen. Vi har inte g jort något än. Det har inte funnits tid. Nu när jag sitter här så inser jag att jag har fått kunskap i detta. Jag inser själv hur mycket jag har förstått. Men det är inte förrän nu som vi har haft tid att sitta så här och reflektera. Det sista citatet är belysande intervjun och frågorna i denna skapade det lilla utrymme som behövdes för att tydliggöra lärandet. Även om man är positiv till och förstår vikten av pedagogisk programmering och digitalisering så har flera svårt att se syftet med utbildningen kopplat till deras uppdrag som handledare. Handledarskapet handlar ju också i första hand om att introducera en person i verksamhetsområdet och 21

22 arbetsuppgifterna som pedagog i förskola eller i skola. Det förefaller som flera handledare har haft svårt att förstå vad som rör själva extratjänsten och vad som rör deltagandet i utbildningsinsatsen inom projektet samt syftet med denna. Genomförandet av utbildningsinsatsen PREXIT innefattar en rad samarbetskontakter där det både finns gemensamma ansvarsområden mellan ett antal parter och ansvarsområden som hör hemma hos en viss samverkanspart. Den uppkomna situationen med upplevd osäkerhet kring handledaruppdraget genererar flera frågor: Hur har samarbetet planerats? Är detta ett bra exempel på hur samarbete bör bedrivas? Hur skulle ett optimalt samarbete kunna ha sett ut och vad kan man lära sig av den uppkomna situationen? Extratjänsterna är något som Arbetsförmedlingen och kommunen gör tillsammans. Inom kommunen är flera olika verksamheter och funktioner berörda. Dessutom är projektet involverat. Användningen i verksamheten En tanke med PREXIT-upplägget är att handledare och extratjänst tillsammans ska genomföra aktiviteter med barn/elever utifrån de kunskaper de tillägnat sig i utbildningen. I vissa verksamheter har man börjat använda de kunskaper man har tillägnat sig. I andra har man i begränsad utsträckning planerat för detta. En förskola beskriver sitt arbete med pedagogisk programmering och digitalisering på följande sätt: Vårt uppdrag är att introducera och benämna. De ska veta vad en dator, Ipad är, de ska ha testat och provat sig fram. Vi ska introducera och väcka nyfikenhet kring vad det är och hur det fungerar. Vi använder oss bland annat av appar, som Scratch Junior, där vi låter barn 4-5 år arbeta i par med att göra sin egen film. När det gäller de små barnen, 1-3 år, där vill vi att de ska uppleva det, de får göra det med kroppen, vi lade ut symboler på golvet och arbetade med det. Vi har plockat ut det från kursen som vi kan använda; appar, gången och Beebots. En annan förskola uttrycker sig på följande sätt: Det finns inga förväntningar på hur vi ska arbeta med programmering och digitalisering på förskolan. I läroplanen står det att vi ska arbeta med digitalisering men inte hur. Vi använder oss inte av de verktyg vi har fått i utbildningen i vår verksamhet. Här har varit många vikarier och jag har inte hunnit. Vi har inte genomfört någonting eftersom vi inte haft tid. Då har det heller inte blivit någon förändring. I en av skolverksamheterna uttrycker handledaren att; Jag får komma överens med extratjänsten om hur vi ska göra detta. Eftersom extratjänsten inte är knuten till en specifik klass så finns inget naturligt sammanhang där hon kan genomföra övningarna från utbildningen i. Det är inte klart hur vi ska dela ansvaret. Även de följande citaten belyser att verksamheterna i olika utsträckning omsatt sina kunskaper i handling så här långt: Vi har diskuterat med förskolechefen om hur vi ska jobba. Förväntningarna är att vi ska ha en redovisning för personalen. Vi ska göra det till våren när kursen är slut. Jag har ingen extra tid för 22

23 redovisningen av jobbet. Arbetet som barnskötare tar mycket tid. Det blir inte mycket tid till att få ut programmering och digitalisering till barnen. Det finns en medvetenhet på förskolan och digitaliseringen har egentligen kommit långt. Det finns två IT-ansvariga i huset vi har beebottar och lärplattor. Barnen i åldern 3-5 år programmerar med hjälp av beebot. För de riktigt små barnen finns fotsteg fastklistrade på golvet. Barnen stannar vid en figur som är glad eller ledsen. De tycker det är jätteroligt. Vi kan ta upp det, berätta för de andra, vi får undervisa i det, vi får använda tekniken. Det vi behöver är att förklara både för våra kollegor och för eleverna. Vi har inte använt det i vår verksamhet ännu eftersom vi har g jort en lösning för extratjänsten som utgår från vår skolas behov och att extratjänsten ska ha en meningsfull arbetsdag. Vi har diskuterat och tycker att det är vårt att hitta sambandet till engelska. Vi g jorde en liten film och då är det bra att använda engelska. Det är bra att ge och ta instruktioner på andra språk. Vi g jorde ett spel på kursen och det kan man ju göra på engelska. Men det gäller att hitta tid och att känns sig säker på kunskapen inför eleverna. Det finns möjligheter. Det finns en intressant vändning i den föregående reflektionen. Först ser handledaren inga möjligheter men fortsätter sedan att fundera och då tydliggörs flera möjligheter. Sammanfattande analys av projektets insatser, funktionalitet samt resultat och effekter I detta avsnitt redovisas inledningsvis analys av projektets insatser, därefter beskrivs projektorganisationens funktionalitet och slutligen analyseras resultat och effekter. Projektinsatsernas relevans och genomförande Som framgått har projektet levererat en betydande volym av insatser och de kvantitativa målsättningarna i fråga om prestationer i antal deltagare samt antal deltagartimmar har uppnåtts, enligt redovisning av projektledningen till projektets styrgrupp. Detta gör också att projektet har en trygg ekonomi. En grundfrågeställning som är viktig att ställa är om projektet genomför rätt insatser på rätt sätt för att uppnå förväntade resultat och effekter. Intervjuer med kommunledningsgruppen inför denna delrapport visar att de som ingår i denna har uppfattat projektets insatser, i huvudsak förmedlade genom en av processledarna i projektet, som kunskapsmässigt berikande och verkningsfulla. Insatserna som kommunens ledningsgrupp har tagit del av utgörs av: Seminarier och workshops. Deltagande observation vid kommunledningens möten av processledaren med feedback till kommundirektören. Enskilda vägledande och coachande samtal med chefer i kommunledningsgruppen som efterfrågat det, utförda av processledaren. 23

24 Därutöver har processledaren i fråga genomfört insatser för en bredare målgrupp av chefer och medarbetare: Tillsammans med personalchef planerat chefsdagar där alla chefer i kommunen deltagit samt på dessa dagar genomfört vissa aktiviteter. På uppdrag av flera enheter i den centrala kommunförvaltningen genomfört aktiviteter för att främja samarbete, gott bemötande och inkludering. Av utvärderingen framgår att det har funnits behov av att reflektera kring syftet med kommunledningsgruppens arbete, inriktningen av arbetet, hur man organiserat sig, vilka arbetsformer som styrt arbetet samt hur man samverkat i gruppen. Kommunledningsgruppen har bedömt kombinationen av aktiviteter i grupp samt individuellt inriktade aktiviteter som en ny form av kompetensutveckling i organisationen som också gett resultat i relation till tydliga behov. Intervjuad HR chef uttrycker att processledarens medverkan på chefsdagarna har haft mycket stor betydelse för de aktiviteter som genomförts och de effekter som blivit en följd av dessa. Samtliga chefer i kommunen har fått del av viktiga verktyg med anknytning till samverkan, bemötande, inkludering och normkritik. Intervjuade berörda chefer i de enheter som haft behov av att utveckla sitt samarbetsklimat är nöjda med vad det resulterat i. En av dessa chefer, som har arbetat i kommunen under en längre period, uttrycker att processledarens stöd på ett mycket tydligt sätt har skapat ett bra samarbetsklimat och löst upp en konflikt som funnits under lång tid. Processen byggde på individuella intervjuer samt att man i workshops gemensamt kom fram till hur man vill samarbeta i framtiden. Insatser riktade till pedagoger inom förskola och skola kring bemötande, inkludering och normkritik har genomförts i samverkan mellan processledare och upphandlade resurser. Utvärderingen inför delrapport 2 visade att: Kompetensutvecklingen hade utgångspunkt i identifierade behov. En anpassning av kompetensutvecklingens innehåll och former hade skett till varje verksamhets förutsättningar. För förskolornas del var det viktigt att få praktiska verktyg som är användbara i vardagen, vilket de upplevt sig få. För skolornas del var genomförda aktiviteter snarare en mix av både teori och praktik, vilket bottnar i verksamheternas samlade önskemål. En stor andel av de intervjuade, både ledare och pedagoger, betraktade projektets kompetensutveckling som annorlunda och mer behovsanpassade än tidigare utbildningar som de hade deltagit i. De utbildningsinsatser som skolorna fortsättningsvis ska ta del av är för närvarande under omstrukturering. En uppstart inför insatser som kan genomföras 2018 genomfördes i månadsskiftet november/december Förskolorna har under hösten fortsatt det gemensamma program som påbörjats under våren. Programmet genomförs av processledare tillsammans med upphandlade resurser och har berört 24