Förstudie av hemsjukvården

Transkript

1 Revisionsrapport Förstudie av hemsjukvården Region Gotland Lars Åke Claesson certifierad kommunal revisor Region Gotland

2 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning Bakgrund och revisionsfråga Metod och avgränsning 2 2. Granskningsresultat Hemsjukvård Vilka huvudsakliga orsaker låg bakom att hemsjukvårdsorganisationsonen har haft problem i införandet? 4 Politiska beslut i kronologisk ordning 4 Iakttagelser vid intervjuerna 5 Hemsjukvårdens uppdrag 5 Teamarbete 5 Överflyttning av ekonomiska resurser: 5 Kunskapsnivå - Distriktssköterskor 6 Praktiska åtgärder och Take care (journalsystem) 7 Hjälp från hälso- och sjukvården 7 Patientsäkerhet 7 Ledarskap 7 Region Gotland

3 Sammanfattande bedömning har på revisorernas uppdrag genomfört en förstudie av hemsjukvårdens organisation. De bedömningar och slutsatser som redovisas i rapporten bygger på de intervjuer som genomförts i både socialförvaltningen som sjukvårdsförvaltningen. Revisionsfråga: Har socialnämnden en ändamålsenlig organisation för hemsjukvården från 1 november 2012? Svaret på revisionsfrågan är: Nej socialnämnden har inte en ändamålsenlig organisation från 1 november 2012! Vår uppfattning är att organisationen måste förändras och förstärkas på en rad punkter för att skapa en god hemsjukvård som är patientsäker. Nn Projektledare Nn Uppdragsledare Region Gotland 1 av 8

4 1 Inledning 1.1. Bakgrund och revisionsfråga Hemsjukvårdens tillhörighet har varit föremål för diskussioner både på Gotland och på en nationell nivå. Kommunfullmäktige beslutade , 6, om den s.k. framtidsutredningen bl. a. att kommunstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden får i uppdrag att tillsätta en politisk styrgrupp för hemsjukvård. Styrgruppen har att under ett år utveckla och verkställa en hemsjukvård för äldre och funktionshindrade där bra förutsättningar skapas för att tillgodose brukarens behov. Målet ska vara en sammanhållen hemvård med ett formaliserat samarbete i team mellan berörd personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. I början av 2013 hade hemsjukvården ännu inte funnit sina former och alarmerande uppgifter om patienter som for illa kom till de förtroendevalda revisorerna. Efter samråd med socialnämnden, som hade tänkt göra en utvärdering av verksamheten, överenskoms att revisorerna skulle tillsätta en granskning av hemsjukvården. Revisionsfråga: Har äldreomsorgen en ändamålsenlig organisation för hemsjukvården från 1 november 2012? De kontrollfråga som skall besvaras är: Vilka huvudsakliga orsaker låg bakom att hemsjukvårdsorganisationen har haft problem i införandet? 1.2 Metod och avgränsning Granskningen bygger dels på de styrdokument och överenskommelser som upprättats, dels på intervjuer. Följande personer har intervjuats: - Lena Andreasson, avdelningschef för hemsjukvård och särskilt boende - Marica Gardell, socialdirektör - Agneta Buskas, arbetsterapeut - Maria Ahlmark, verksamhetsområdeschef för primärvården - Lennart Walman och Margareta Ellenfors, disktriktssköterskor - Ingrid Hildebrant, ekonomichef - Gerd Silk, utvecklingsledare - Marie Siwers och Anne Pedersen, enhetschefer inom hemsjukvården samt Karina Hedengran, chef för korttidsenheten - Eva Jetsell, biträdande verksamhetsområdeschef för primärvården Region Gotland 2 av 8

5 - Elisabeth Ekman, MAS Samtliga intervjuade ar getts möjlighet att svara på de kontrollfrågor som redovisas ovan. Granskningen bygger således på intervjusvaren. 2. Granskningsresultat 2.1 Hemsjukvård Hemsjukvård omfattar all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som - med bibehållen patientsäkerhet kan ges i den enskildes hem. Det kan vara personer som pga sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand, eller med stöd, kan uppsöka vårdcentral eller motsvarande. När vi talar om sammanhållen hemsjukvården ingår ett antal olika enheter som tillsammans ska arbeta i team för att bäst kunna tillgodose patienternas behov. Dessa olika enheter är: Sjuksköterskor kväll och natt Hemtjänstpersonal Hemrehab (sjukgymnaster och arbetsterapeuter) Distriktssköterskor Samordnare för inskrivning i hemsjukvården Avsikten är att teamen ska svara för all hemsjukvård för patienter inskrivna i hemsjukvården. De ska även göra hembesök till akut sjuka patienter som inte klarar den s.k. tröskelnivån, dvs de kan inte på egen hand ta sig till vårdcentralen. Hemsjukvården ska även hantera nivå 3. Här ingår den specialiserade palliativa vården. Överenskommelse avseende nivå 3 är inte klarlagd. Även i övrigt finns olika uppfattningar om de akut sjuka ska ingå eller ej (se vidare nedan). Region Gotland 3 av 8

6 2.2 Vilka huvudsakliga orsaker låg bakom att hemsjukvårdsorganisationen har haft problem i införandet? Politiska beslut i kronologisk ordning - Vid kommunstyrelsens sammanträde , 287, beslutades att den lägesrapport som presenterades avseende hemsjukvården skulle läggas till handlingarna. Den politiska styrgruppen ska utarbeta ett förslag som är bättre anpassat till att såväl primärvård som hemtjänst kan utföras både av kommun och privata företag. Dessutom beslutade KS att styrgruppen rekommenderas att också undersöka förutsättningarna för att överföra primärvården till socialnämnden. - Vid hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) sammanträde 15 februari 2010, 404, beslutade nämnden att ställa sig bakom ledningskontorets förslag att flytta över hemsjukvården till socialnämnden. Protestlistor hade inlämnats från 15 distriktssköterskor i Visby norr och Visby söder , 70, beslutar KS att: Med inriktningen att socialnämnden ska svara för en sammanhållen hemsjukvård på Gotland ska, före slutligt ställningstagande, socialnämnden, i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnden, utreda och redovisa följande frågor till budgetavstämningen i oktober 2010: En gemensam definition av hemsjukvård Specificerat uppdrag Förslag till organisation Ekonomi med förväntade besparingar Principer för styrning och ledning av interna och externa utförare Roll och ansvarsfördelning Bemanning och kompetensförsörjning Dessutom ska eventuella konsekvenser för primärvården redovisas november 2010 beslutar kommunfullmäktige följande: Socialnämnden ska svara för en sammanhållen hemsjukvård i enlighet med utredningens förslag från och med 1 januari Region Gotland 4 av 8

7 28,2 mkr omdisponeras från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden. Från första januari 2011 tog socialnämnden över ansvaret för en sammanhållen hemsjukvård (enligt beslutet ovan). Distriktssköterskor hyrdes in från hälso- och sjukvårdsförvaltningen enligt ett ersättningssystem som utarbetades under våren Socialnämnden fortsatte att hyra in distriktssköterskor från hsf under 2011 och större delen av Hemrehab, en organisation av sjukgymnaster och arbetsterapeuter knutna till hemsjukvården, har i intervjuerna framför stora behov av att definiera sitt uppdrag. Detta har inte funnits under flera år. Organisationen har jobbat som förut. 1 november 2012: Detta är det datum då socialnämnden faktiskt tar över driften och det fulla ansvaret av hela hemsjukvården. Iakttagelser vid intervjuerna Hemsjukvårdens uppdrag De intervjuade redovisar synpunkter där hemsjukvårdens uppdrag inte är tillräckligt klart. Det avser det övergripande uppdraget och även för hemrehab. Mycket onödig spilltid åtgår för att hantera olika definitioner. Ska de akuta patienterna ingå i hemsjukvårdens uppdrag eller inte? Hemsjukvårdens patienter i nivå 3 (vård i livets slutskede) finns ingen överenskommelse om. När uppdraget upplevs otydligt är det svårt att utarbeta struktur och riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Det betyder att vissa egentligen obetydliga händelser kan ta lång tid att lösa. Exempelvis om bensinen tar slut i bilen för en dsk och kortet inte fungerar. Vad gör man då? Klockan är ett och det är sex besök kvar. Bedömning: Oavsett uppdraget/uppdragen är politiskt förankrade och därmed fastlagda bör de överprövas. En organisation som upplever sitt uppdrag som otydligt (rätt eller fel det spelar ingen roll) blir en ineffektiv organisation. Otydlighet i uppdraget leder även till otydlighet i hur struktur och riktlinjer för arbetet ska utarbetas. För en omogen organisation är detta oerhört viktigt. Idag går mycket spilltid i onödan till att söka lösa olika situationer. Teamarbete Som beskrevs ovan är tanken att de enheter som ingår i den sammanhållna hemsjukvården ska arbeta i team. Detta arbete är ännu inte avklarat. Andra problem har kommit mellan. Överflyttning av ekonomiska resurser: Var omdisponeringen från HSN till SN (28,2 mkr) beslutad på korrekt underlag, dvs fanns kunskap om antal hemsjukvårdspatienter, dess vårdtyngd, antal akuta Region Gotland 5 av 8

8 patienter som kunde bli aktuell för hemsjukvården mm? Beräkningen gjordes av på med utgångspunkt från det underlag som primärvården redovisade. Enligt de intervjuade kan man se på överfyttningen på två sätt: den första avser om primärvården hade rätt resurser för att utföra hemsjukvårdsarbetet redan före överflyttningen. Primärvårdsföreträdare redovisar en organisation som var mycket arbetsbelastad. Vid en jämförelse med andra sjukvårdshuvudmän har Gotland en låg ersättning till primärvården. Huvudorsaken till varför hemsjukvården fungerade bra tidigare var troligen en fungerande och mogen organisation med väl inarbetade distriktssköterskor. När den ekonomiska växlingen skedde ärvde således en omogen hemsjukvårdsorganisation primärvårdens låga ekonomiska ersättning. För det andra säger intervjuade inom socialtjänsten att man inte hade grepp på hur stora volymer det faktiskt rörde sig om. Man visste inte numerär eller vårdtyngd. Inte heller fanns uppgifter kring det som kallas akuta patienter. Dessa aktualiseras genom akuta händelser och blir, under förutsättning att de inte kan ta sig till vårdcentral på egen hand, aktuella för hemsjukvården. Bedömning: Primärvården hade redan innan överflyttningen små resurser vid en nationell jämförelse. Socialnämnden visste inte hur många patienter som var inskrivna, vilken vårdtyngd de hade samt hade inte grepp om de så kallade akuta patienterna. Därmed förefaller det svårt att dimensionera rätt personalstat och därmed inte heller ekonomin! Kunskapsnivå - Distriktssköterskor I socialnämndens förutsättningar för kunskapsnivå i den nya organisationen låg ett krav på vidareutbildade sjuksköterskor på distriktssköterskenivå. Helst skulle de vara erfarna också. Tanken var självklart att flytta över dsk från sjukvården till den nya organisationen. Efter en situation där dsk hyrdes in under 2011 och 2012 visade det sig att endast två dsk av nio valde att flytta med över till socialnämnden 1 november Vid intervjuerna har framkommit att det hölls ett informationsmöte i samband med sommaren där många av primärvårdens distriktssköterskor deltog. Vid detta möte blev det tydligt att planeringen inte kommit så långt och att det förväntades att dsk skulle delta i planeringsarbetet. Distriktssköterskorna backade och avböjde att byta organisation. För att klara bemanningsproblematiken försökte man rekrytera distriktssköterskor från fastlandet men utan större framgång. Därför kompletterades med hyrsjuksköterskor och anställdes sjuksköterskor utan vidareutbildning. Även undersköterskor anställdes. Bedömning: Kunskapsnivån är en av de mest väsentliga parametrarna för att garantera en god hemsjukvård som är patientsäker. När problematiken med att endast två dsk flyttade över från sjukvården och socialförvaltningen var tvungen att anställa och hyra in sjuksköterskor utan vidareutbildning så byggde man även in grundproblem visavi patientsäkerheten. Region Gotland 6 av 8

9 Praktiska åtgärder och Take care (journalsystem) Då en ny organisation ska riggas är det alltid en mängd praktiska saker som måste ordnas. Det är skrivbord och pennor, anteckningsmaterial, bilar och telefoner i all oändlighet. När personalen kom till arbetsplatsen 1 november 2012 var endast delar av detta ordnat enligt uppgift. En mycket viktig del i kommunikationen mellan olika aktörer är befintligt journalsystem f.n. take care. Det är samma system som lasarettet och primärvården har. Dessutom har även SLL detta. För att andra aktörer inom sjukvården ska få och lämna över relevant information är detta system viktigt. Det system som socialnämnden beslutat om, Treserva, skulle införas 1 november Detta uppfattades av de intervjuade som fullständigt omöjligt eftersom det sammanföll med starten för hemsjukvården. Hjälp från hälso- och sjukvården Under hösten 2012 då det blev allt uppenbart att socialförvaltningen hade problem att klara av driftstarten 1 november, erbjöd sig sjukvården att hjälpa till med bl.a. att distriktssköterskorna kunde gå bredvid i några veckor så att de nyanställda kunde lära sig patienterna, var de bodde osv. Socialförvaltningen tackade nej till hjälpen. Patientsäkerhet Några av de intervjuade har uttryckt att den nya organisationen inte har rätt förutsättningar för att klara sina uppgifter. Den klarar inte heller en patientsäker verksamhet. Att uttala detta bygger de intervjuade på följande: Två Lex Mariaanmälningar är skrivna och huvudorsaken till problemen bygger på den nya organisationen. En tredje Lex Maria är på väg. Det rör sig om en patient som under 8 dagar fick en annan patients mediciner. Det andra fallet är en patient som skulle tappas på urin men glömdes bort i 3,5 månad. Den tredje patienten gäller en person som glömdes bort och som har bensår. Förutom ovanstående var övergången till ny organisation kaotisk och arbetstyngd. Sjuksköterskorna arbetade till 8 på kvällarna för att hinna med patienterna. Detta gick ut över dokumentation, bl. a. att skriva avvikelser. De som öppet pratat om patientsäkerheten säger att det förekommit bedömningsmissar av olika slag, men ingen vet hur många. Ledarskap Vid en summering av vad som framkommit vid intervjuerna återkommer en fråga hela tiden: Varför startades organisationen 1 november 2012 när man såg att organisationen inte var klar? Region Gotland 7 av 8

10 Bedömning: Oavsett hur man vänder och vrider på frågan så borde det ha funnits en varningsklocka som ringt och som markerat hemsjukvårdsorganisationen inte var redo att ta över driften 1 november. Ytterst handlar det om ledarskap! Region Gotland 8 av 8