Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus?"

Transkript

1 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Vårterminen 2008 Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus? Monica Bergfors Handledare: Margareta Grindlund (BMA), Lena Eriksson (BMA) och Erik Stålberg (Prof. Em.) Institutionen för klinisk neurofysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

2 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 2(17) ABSTRACT The purpose of this study was to investigate the difference in amplitude between M-response from m. Abductor pollicis brevis/m. Pronator quadratus and m. Abductor pollicis brevis/m. Abductor digiti minimi on patients with carpal tunnel syndrome, compared with control subjects. We wanted to see if m. Pronator quadratus is a better alternative than m. Abductor digiti minimi as comparison with m. Abductor pollicis brevis on patients with carpal tunnel syndrome. Nerve conduction studies were performed on 20 patients with carpal tunnel syndrome and on 31 healthy subjects. The test-retest result shows that this method was reproducible. The amplitude difference of m. Abductor pollicis brevis-m. Abductor digiti minimi, for the patients, was 1,5mV lower and the amplitude for m. Abductor pollicis brevis-m. Pronator quadratus was 2mV lower than for healthy subjects. Two of the patients were outside the 2SD for the m. Abductor pollicis brevis-m. Pronator quadratus difference but not on the m. Abductor pollicis brevis-m. Abductor digiti minimi. This may indicate that m. Pronator quadratus was better than m. Abductor digiti minimi in the comparison with the m. Abductor pollicis brevis amplitude. Key words: Nerve conduction, m. Abductor digiti minimi, n. Interosseus anterior, n. Medianus, motor nerve

3 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 3(17) INTRODUKTION Centrala nervsystemet omfattar hjärnan och ryggmärgen. Det perifera nervsystemet består av nerver som skickar iväg eller tar emot information. Dessa nervceller bildar, tar emot och leder impulser. De motoriska nervcellerna förmedlar information från det centrala nervsystemet ut till musklerna och körtlarna i kroppen. De sensoriska nervcellerna förmedlar information utifrån kroppen till det centrala nervsystemet. Motoriska och sensoriska axoner ingår oftast i samma nerv. Mätning av ledningshastigheten av de motoriska nerverna började utföras på 1850-talet av Hermann von Helmholz. Han utgick från de mekaniska svaren från muskeln och kom fram till att ledningshastigheten på n. Medianus i underarmen var 61,0 ± 5,1 m/s. Med dagens metod mäts likartade värden upp [1]. Flera fysiologiska faktorer påverkar nervledningsmätningarna bland annat ålder, kroppslängd och temperatur. Ledningshastigheten är lägre vid stigande ålder, hos långa individer och vid låg temperatur. Amplituden ökar när den lokala temperaturen går ner till 18 o C. Ökningen av amplituden är 1,7% per grad. Rekommendationerna i dessa studier är att värma händerna med varmt vatten, paraffin, infraröd värme eller värmepack i minst 10 minuter om hudtemperaturen på dorsalsidan av handen är lägre än 28 o C [1,2]. Karpaltunneln är en trång kanal i handleden där n. Medianus passerar. Kanalen omges av karpalligament, synovium och mellanhandsben. Kanalen kan ibland bli för trång, vilket kan bero på bentillväxt, synovialsvullnad, mjukdelssvullnad eller diffusa ödem och kan leda till en kompression av n. Medianus [3]. Karpaltunnelsyndrom är en benämning på tillståndet då n. Medianus komprimeras vilket leder till obehag i handleden och handen (3,5 radiala fingrar) [4]. Vid inledningsfasen av karpaltunnelsyndromet blir sensoriska och motoriska överledningstiden vid handleden förlängd i n. Medianus. Detta beror på demyelinisering av nerven. Om man inte åtgärdar trycket kan en axonal skada utvecklas och nervfibrerna förstöras. Detta leder till att amplituden av de sensoriska och motoriska svaren vid elektrisk stimulation minskar [3]. Symtomen vid karpaltunnelsyndrom är bortfallssymtom (domningar) och/eller parestesier (myrkrypningar, stickande, brännande känsla) i handen och i fingrarna I, II, III och halva IV, det medianusinnerverade området i handen. I vissa fall förekommer smärta i handen. I avancerade fall kan det bli tenaratrofi (minskad muskelmassa) med svaghet i tummens opposition (tummens inåtböjning) och abduktion (för tummen i sidled). Flera studier visar vilka symtom som sammanhänger med karpaltunnelsyndrom.

4 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 4(17) Parestesier visar sig vara det vanligaste symtomet och dessa förvärras nattetid och vid uppvaknandet. Även smärta och svaghet förekommer men dessa symtom är inte särskilt specifika [3]. I ca hälften av fallen är karpaltunnelsyndrom bilateralt (i båda händerna). Karpaltunnelsyndrom upptäcks oftast utan samband med sjukdom. Dock kan diabetes mellitus, hypothyreos, akromegali och bindvävssjukdom öka risken för utveckling av karpaltunnelsyndrom. Även under graviditet kan nerven drabbas pga generell svullnad men det sker en spontan lindring efter partus. Inledningsvis kan man avlasta händerna (räta ut fingrarna) med en skena nattetid och symtomen kan då avta. Vanligast är dock att man gör ett kirurgiskt ingrepp, som innebär att man delar flexorretinaklet vid handleden. Detta görs för att n. Medianus ska få större plats och att signalerna obehindrat kan passera genom karpaltunneln. Diagnosen ställs dels genom anamnes och klinisk undersökning. Man gör sensibilitetsundersökningar och vissa provokationstester. Den neurofysiologiska undersökningen syftar till att studera ledningshastigheter över karpaltunneln i både de sensoriska och motoriska nerverna. För att undersökningen skall bli komplett måste man alltid jämföra med en nerv som inte passerar genom karpaltunneln, n. Ulnaris. Detta görs eftersom symtomen ibland kan likna dem man har vid generell nervpåverkan, polyneuropati. Då är både n. Medianus, n. Ulnaris och n. Radialis påverkade. Vid den sensoriska undersökningen mäts latensen (tiden det tar för impulsen att ta sig ifrån stimuleringsstället till m-svaret fås) till fingrarna. Värden för medianus jämförs med dom man får från nerver som inte går igenom karpaltunneln, n. Ulnaris och n. Radialis. Vid den motoriska undersökningen mäts latensen och amplituden till medianusinnerverade m. Abductor pollicis brevis (APB). Detta jämförs sedan med ulnarisinnerverade m. Abductor digiti minimi (ADM). N. Ulnaris går inte genom karpaltunneln. Svagheten med denna jämförelse är att man även får en låg APB amplitud vid proximal medianus skada (t.ex. rotpåverkan). Därför skulle ett alternativ vara att jämföra med en annan medianusmuskel som ligger proximalt om karpaltunneln, nämligen m. Pronator quadratus (PQ). PQ är en fyrkantig muskel och är belägen proximalt om handleden. PQ breder ut sig från en fjärdedel av den distala delen av ulna, täcker membrana interossea och går tvärs över till den distala delen av radius där den fäster [5]. PQ-muskeln består av två huvuden. Huvudet som är beläget ytligast sköter om pronationen (handflatans volarsida är uppåtriktad och vrids tills den är nedåtriktad) av handleden. Det djupt belägna huvudet har till uppgift att stabilisera den distala delen av radiusulna leden under pronation och supination (motsatsen till pronation) av underarmen [5,6].

5 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 5(17) N. Interosseus anterior är en gren som utgår från n. Medianus ca 5-7cm distalt om armbågen. N. Interosseus anterior försörjer m. Flexor pollicis longus, radiala delen av m. Flexor digitorum profundus och m. Pronator quadratus med nervimpulser. N. Interosseus anterior är inte påverkad vid karpaltunnelsyndrom. Denna nerv kan dock vara lokalt påverkad, främst vid s.k. interosseus anterior-syndrom som är en akut inflammatorisk process. Detta karaktäriseras av att pincettgreppet är funktionsnedsatt. Flexionen (böjning) av tummens och pekfingrets ändfalang, på fingret, är svag. Detta kompenseras med att flexionen ökar i tummens metakarpofalangealled samt i pekfingrets proximala interfalangealled, medan ytterlederna står extenderade (utsträckta). Vid motorisk neurografi för diagnostik av karpaltunnelsyndrom placeras registrerande elektrod över muskelbuken av APB, så nära motorändplatteområdet som möjligt. Om registreringselektroden inte placeras korrekt uppstår en positiv (nedåtgående) start på M- svaret. Elektroden skall då flyttas och placeras så att baslinjen är rak före M-svarets start. Referenselektroden ska placeras på ett område som är inaktivt. Detta skall vara utanför muskeln, t ex distalt på fingret. Jordelektroden kan man placera där det passar pga att artefakterna blir försumbara i de flesta motoriska nervlednings studier [2]. När motoraxoner stimuleras så bildas ett M-svar, se figur 1. Detta svar visar aktiviteten som uppkommer vid stimulering av de individuella muskelfibrerna. De aktiverade muskelfibrernas antal och storlek bestämmer formen och storleken på M-svaret, men även av aktionspotentialens tidsbegränsade spridning. Amplituden och arean av M-svaret kan reduceras om alfamotorneuronen blir färre, om det finns ett konditionsblock mellan muskel och stimuleringselektrod eller av neuromuskulära transmissionsblock. Ökar den tidsbegränsade spridningen så förlängs durationen av M-svaret och reduceras dess amplitud [2]. Amplituden mäts från M-svarets baslinje till den högsta punkten på M-svaret [1].

6 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 6(17) Figur 1: Nervimpulser. Övre bilden: M-svar hos patient med karpaltunnelsyndrom. Nedre bilden: M-svar hos frisk försöksperson. Syftet med min studie var att jämföra amplitudskillnaden mellan APB-ADM med amplitudskillnaden för APB-PQ. Studien utfördes på friska försökspersoner samt på patienter med karpaltunnelsyndrom. I den inledande metodutvecklingen ingick att beräkna test-retestvariationen av de uppmätta värdena.

7 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 7(17) MATERIAL OCH METOD Material Friska försökspersoner i åldrarna >20år rekryterades. Exklusionskriterier för friska försökspersoner var att de inte fick vara karpaltunnel opererade eller ha symtom av domningar och stickningar i övre extremiteterna. Försökspersonerna fick inte besväras av nackproblem, haft tidigare armbrott, diagnosen diabetes eller någon neurologisk sjukdom. I denna studie ingick 31 friska försökspersoner i åldersintervallet år, 6 stycken i varje dekad men 7 stycken i gruppen år. Hos 2 försökspersoner gjordes s.k. test-retest analys dvs., samma undersökning upprepades 10 gånger med en dags mellanrum på vardera person. Försökspersonerna bestod av personal från avdelningen, 10 män och 21 kvinnor. Tjugo patienter med neurofysiologisk diagnos av karpaltunnelsyndrom inkluderades. Etiskt godkännande finns från tidigare ansökan med avseende på undersökning av perifera nerver. Metod På de friska försökspersonerna gjordes undersökning på armens högersida. Patienterna genomgick en bilateral undersökning av armarna, även om karpaltunnelsyndromet var unilateralt. N. Ulnaris Registrering: Registreringselektroden (silverplatta, 10mm/diameter) placerades på ADM, se figur 2 A. Referenselektroden (silverplatta, 10mm/diameter) placerades på den distala lillfingerleden, se figur 2 B. Stimulering: 8 cm från registreringselektroden i proximal riktning mot handleden gjordes en markering. Stimuleringselektroden (H636, Nihon Kohden, Japan) placerades på det utmätta märket, se figur 2 C. Stimuleringen ökades till maximalt svar avseende amplitud hade uppnåtts. Stimuleringsstyrkan ökades därefter med 20%.

8 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 8(17) Jord C A B Figur 2: Motoriska undersökning av n. Ulnaris. A är registreringselektrodens placering, B är referenselektrodens placering och C är stimuleringselektrodens placering. N. Medianus Registrering: Registreringselektroden placerades på APB, se figur 3 A. Referenselektroden placerades på distala tumleden, se figur 3 B. Stimulering: Distalt: Vid 4 cm mot handleden samt 4 cm ytterligare i proximal riktning gjordes en markering, se figur 3 C. Proximalt: stimuleringselektroden placerades vid armbågsvecket medialt om m. Biceps brachii, se figur 3 D. Stimuleringen ökades till ett maximalt svar avseende amplitud hade uppnåtts. Stimuleringsstyrkan ökades därefter med 20%. Avståndet mättes mellan denna punkt och punkten vid handleden.

9 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 9(17) D C A B Figur 3: Motorisk undersökning av n. Medianus. A är registreringselektrodens placering, B är referenselektrodens placering. C är stimuleringselektrodens placering vid den distala stimuleringen och D är stimuleringselektrodens placerings vid den proximala stimuleringen. N. Interosseus anterior Registrering: Registreringselektroden placerades på PQ på armens dorsala sida, 4,5 cm proximalt om en tänkt linje mellan processus styloideus radii och processus styloideus ulna, se figur 4 A [7]. Referenselektroden placerades på den distala tumleden, lika som för n. Medianus. Stimulering: Samma som vid proximal stimulering av n. Medianus, se figur 3 B och D.

10 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 10(17) C A B Figur 4: Undersökning av n. Interosseus. A registreringselektrodens placering, B är referenselektrodens placering och C är stimuleringselektrodens placering. Temperaturen mättes på handryggen. Om temperaturen var < 28 o C värmdes händerna under varmt rinnande vatten eller med värmepack. Statistik Bearbetning av uppmätta data omfattade statistisk analys avseende spridning samt standardavvikelse i referensvärdesgruppen för amplitudskillnad APB-ADM samt amplitudskillnad APB-PQ. Test-retest variationen beräknades och uttrycktes som variationskoefficient (SD i % av medelvärdet). Lineär regressionsanalys utfördes med ålder och längd som oberoende variabler. Normalmaterialet jämfördes med data från 20 patienter med karpaltunnelsyndrom, 5 män och 15 kvinnor, med Student s t-test (p<0,05 anses signifikant).

11 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 11(17) RESULTAT Test-retestet utfördes på 2 personer 10 gånger vardera med en dags mellanrum, se figur 5 och 6. Medelvärdet för differenserna anges med en vågrät linje i figurerna. För försöksperson 1 var variationskoefficient för ADM 8,3%, APB 10,9% och PQ 15,5%. För försöksperson 2 var variationskoefficienten för ADM 8,9%, APB 9,7% och PQ 16,1%. 10,00 9,00 A 10,00 9,00 B 8,00 8,00 7,00 7,00 Diff APB-PQ [mv] 6,00 5,00 4,00 Diff APB-ADM [mv] 6,00 5,00 4,00 3,00 3,00 2,00 2,00 1,00 1,00 0,00 0, Antal Antal Figur 5. Försöksperson 1. I figurerna ses differenserna mellan APB-PQ(A) och APB- ADM(B). Medelvärde för APB-PQ är 4,8mV, SD=1,09; range 3,3-6,2mV. För APB-ADM är medelvärdet 1,2mV, SD=0,86; range 0,1-2,7mV. 10,00 9,00 A 10,00 9,00 B 8,00 8,00 7,00 7,00 Diff APB-PQ [mv] 6,00 5,00 4,00 Diff APB-ADM [mv] 6,00 5,00 4,00 3,00 3,00 2,00 2,00 1,00 1,00 0,00 0, Antal Antal Figur 6. Försöksperson 2. I figurerna ses differenserna mellan APB-PQ(A) och APB- ADM(B). Medelvärde för APB-PQ är 5,8mV, SD=1,13; range 3,9-7,2mV. För APB-ADM är medelvärdet 1,9mV, SD=0,79; range 1-3,4mV.

12 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 12(17) Linjär regressionsanalys visade inget ålders- eller längdberoende för någon av de 3 musklerna. För amplitudskillnaden sågs en signifikant skillnad för ålder på APB-PQ men ej för andra variabler. I tabell 1 visas medelvärdet och SD gällande amplituden för ADM, APB och PQ hos friska och hos patienterna. Amplitudskillnaden för APB-ADM och APB-PQ beräknades för de 2 grupperna. Signifikansen i skillnad mellan resultaten från friska och sjuka testades med t-test. Tabell 1. Amplituden visas för ADM, APB och PQ samt amplituddifferenserna mellan APB- ADM och APB-PQ. Antal Medel Signifikans m. ADM amp [mv] Friska Sjuka m. APB amp [mv] Friska Sjuka m. PQ amp [mv] Friska Sjuka APB-ADM APB-PQ Ålder [år] Friska Sjuka Friska Sjuka Friska Sjuka ,24±4,10 7,46±3,40 8,03±5,51 5,77±5,66 3,79±1,81 3,35±1,68-0,21±6,14-1,70±4,67 4,46±5,65 2,51±6,17 44,43±28,02 55,72±27,27 ns p=0,001 ns p=0,025 p=0,007 p=0,001 Som synes i Tabell 1 och i figur 7 och 8 var differensen APB-ADM och APB-PQ lägre hos patienterna. Ingen enskild patient föll ut för APB-ADM (figur 7) men 3 patienter föll ut för APB-PQ, 2 med lägre APB, som vid karpaltunnelsyndrom och 1 med lägre ADM (figur 8). För patienterna minskade APB-PQ värdet något med stigande ålder (p= RSq ), en trend som ej sågs hos friska.

13 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 13(17) 15,00 12,00 9,00 Diff APB-ADM [mv] 6,00 3,00 0,00-3,00-6,00-9, Ålder [år] Figur 7. Amplituddifferensen mellan APB-ADM. 0 (blå)=friska försökspersoner, 1 (öppen grön)=patienter. Linjerna visar medel ±SD för normalmaterialet. Som synes ligger ingen patient utanför normalområdet men medelvärdet mellan friska och patienter skiljer sig signifikant (p< 0.05) 15,00 12,00 9,00 Diff APB-PQ [mv] 6,00 3,00 0,00-3,00-6,00-9, Ålder [år] Figur 8. Amplituddifferensen mellan APB-PQ. 0 (blå)=friska försökspersoner, 1 (öppen grön)=patienter. Generellt något lägre värden för patienter (p<0,05) och 3 patienter utanför normalområdet, 2 nedanför och 1 ovanför normalområdet. Medelvärdet för friska och patienter skiljer sig signifikant (p< 0.05). R Sq Linear=0,155.

14 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 14(17) Ett sätt att jämföra APB-ADM- och APB-PQ-differenserna framgår av figur 9 nedan. Här ser man att den relativa minskningen är mer tydlig för APB-PQ än för APB-ADM. 10,00 8,00-2SD -1SD Diff APB-PQ [mv] 6,00 4,00 2,00-1SD 0,00-2SD -2,00-7,50-5,00-2,50 0,00 2,50 Diff APB-ADM [mv] 5,00 7,50 Figur 9. APB-PQ amplitud mot APB-ADMs amplitud med normalmaterialets medelvärde och ±2SD angivet. Kriterier för svårighetsgraden av karpaltunnelsyndromet anges med färgsymboler. 1(öppen röd)=lätt-, 2(öppen grön)=måttlig-, 3 (öppen svart)=uttalad- och 4 (öppen lila)=mycket uttalat karpaltunnelsyndrom. Fler värden ligger mellan -1 och -2 SD för APB-PQ (14) än för APB-ADM (11). Sammanställningen visar att 2 faller ut i APB-PQ 2SD men hamnar inom 2SD för APB-ADM.

15 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 15(17) DISKUSSION I studien mättes differenserna mellan uppmätta amplituder hos APB-ADM och APB-PQ för att analysera om PQ är ett bättre alternativ än ADM som jämförelse med APB vid karpaltunnelsyndrom. Test-retestresultaten visade att metoden med mätning från PQ var reproducerbar. Variationskoefficienten var något högre för PQ (ca 16%) än för ADM (8-9%) och APB (10-11%). Är variationskoefficienten < 20% så är metoden godkänd att använda, värdena ligger då inom felmarginalen. Värdena på PQ kunde bero på hur mätningen utfördes av muskeln. Handen ligger med den dorsala sidan uppåt, det är då svårare att hitta n. Medianus vid armbågsvecket medialt om m. Biceps brachii än om handen ligger med volarsidan (handflatan) uppåt. Dorsala sidan gjorde att amplituden på PQ blev stabilare än med den volara sidan uppåt. Medelvärdet för amplituden på PQ för de friska försökspersonerna låg på 3,8mV. För patienter med karpaltunnelsyndrom låg medelvärdet för amplituden på 3,3mV (tabell 1) vilket inte var en signifikant skillnad, vilket också förväntades. Detta förväntades på grund av att PQ muskeln ligger proximalt om karpaltunneln och ska därför inte vara påverkad vid karpaltunnelsyndrom. Min studie visade att det fanns en signifikant minskning i amplitud på PQ med stigande ålder, vilket konfirmeras av en liknande tidigare studie [8]. Den viktigaste delen av studien gällde amplituddifferensen, att se om APB-PQ var likvärdig med den rutinmässigt använda APB-ADM. För APB-ADM hamnade patienterna 1,5mV lägre i amplitud och för APB-PQ, 2mV lägre än de friska försökspersonerna. Dessutom låg 2 enskilda patienter utanför 2SD (på karpaltunnelsidan) för APB-PQ. Detta tyder på att PQ-jämförelsen inte var sämre, utan t.o.m. något bättre. Detta framgår också av figur 9. En felkälla kan vara att APB-PQ-differensen normalt minskar med åldern, trots att vi inte kunnat visa detta. I vårt material var patienterna äldre och skulle ett åldersberoende finnas i normalmaterialet skulle troligen tolkningen av resultatutlåtandet ändras något. Oberoende av situationen hos normala såg vi dock ett åldersberoende hos patienterna med karpaltunnelsyndrom. Detta skulle kunna bero på att karpaltunnelsyndromet är mer uttalat hos äldre, något som vi dock inte vanligen ser. En annan förklaring skulle vara att APB förändras inte enbart på grund av karpaltunnelsyndrom, utan även på grund av t ex rotpåverkan, en vanlig åkomma hos äldre. Denna rotpåverkan skulle kunna vara mindre för den mer

16 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 16(17) proximala PQ-muskeln. I jämförelsen APB-ADM med ABP-PQ skulle samma förklaring kunna ges, om även ADM ändras på grund av rotpåverkan. Variationen i differenserna förklaras till stor del av att amplituden på PQ skiljde mycket mellan individer. Materialet var inte åldersmatchat vad gäller försökspersoner och patientunderlag. Detta ansåg vi vara ett mindre problem, då åldern inte har någon betydelse för de undersökta variablerna, se figur 8 och 9 ovan. Denna studie har lett fram till att PQ ska undersökas som komplement i rutinmetoden. Undersökningsmaterial kommer att samlas in och när materialet är tillräckligt stort kommer det att utredas igen. Detta kommer att leda till att materialet blir mer åldersmatchat. Neurografiundersökningar är en metod som har använts under många år och är en rutinmetod ute på kliniska laboratorier. Det som är en svaghet med metoden för neurografi är den mänskliga faktorn, t ex kan placeringen av elektroderna hamna på fel plats. Nu på senare år har andra metoder börjat utvecklats för att t ex diagnostisera karpaltunnelsyndrom. En av dessa metoder är ultraljudsundersökningar [9,10]. I en studie jämförs neurofysiologiska undersökningar med ultraljud för att påvisa hur säker den nya metoden är [10]. Dock är metoden med ultraljud ny och den finns endast på ett fåtal ställen i Europa och är inte en rutinmetod. ACKNOWLEDGEMENTS Jag vill tacka Margareta Grindlund (BMA), Lena Eriksson (BMA) och Erik Stålberg (Prof. Em.) för den hjälp och support som jag har fått under tiden jag har varit hos er och gjort mitt arbete. Jag skulle även vilja tacka försökspersonerna som har ställt upp och deltagit i min studie.

17 UPPSALA UNIVERSITET NERVE CONDUCTION STUDIES 17(17) REFERENSER [1] Falck B. and Stålberg E. Motor nerve conduction studies: measurement principles and interpretation of finding. (1995) Journal of Clinical Neurophysiology. 12, [2] Stålberg E. and Falck B. Clinical motor nerve conduction studies. (1993) Methods in Clinical Neurophysiology. 4, [3] Bocchese N D., Becker J., Ehlers J A. et. al. What symptoms are truly caused by median nerve compression in carpal tunnel syndrome? (2005) Clinical Neurophysiology. 116, [4] Ferry S., Pritchard T., Keenan J., et. al. Estimating the prevalence of delayed median nerve conduction in the general population. (1998) British Journal of Rheumatology. 37, [5] Hwang M., Kang YK. and Kim D. Referred pain pattern of the pronator quadratus muscle. (2005) Pain. 116, [6] Stuart PR. Pronator quadratus revivited. (1996) Journal of hand surgery British and European volume. 6, [7] Fritz P. Neurofysiologisk metod för undersökning av n. Interosseus anterior. 5p opublicerad uppsats. Klinisk neurofysiologi, Uppsala. [8] Foley B., Roslonski DO. and Buschbacher R. Reference values for median nerve conduction to the pronator quadratus. (2006) Archives of physical medicine and rehabilitation. 87, [9] Padua L., Pazzaglia C., Insola A. et. al. Schwannoma of the median nerve (even outside the wrist) my mimic carpal tunnel syndrome. (2006) Neurological sciences. 26, [10] Bayrak I K., Bayrak A O., Tilki H E. et. al. Ultrasonography in carpal tunnel syndrome: comparison with electrophysiological stage and motor unit number estimate. (2007) Muscle and nerve. 35,

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Målsättningen är att frigöra läkarresurser, ytterligare standardisera svarshanteringen

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Does photographic documentation of the position of the recording electrodes decrease motor amplitude variation in electroneurography?

Does photographic documentation of the position of the recording electrodes decrease motor amplitude variation in electroneurography? Biomedicinska analytikerprogrammet Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2009 Does photographic documentation of the position of the recording electrodes

Läs mer

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom 2012 Behandlingsriktlinje Karpaltunnelsyndrom 017 Behandlingsriktlinjer för Karpaltunnelsyndrom INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för

Läs mer

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials

Läs mer

Det är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga

Det är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga BMLV, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse. Kurskod: BL009G, BL1013 Datum: 2017 03 25 Kursansvarig: Maria Fernström Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

METODBOK FÖR NEUROGRAFIER

METODBOK FÖR NEUROGRAFIER 2009-10-29/meg METODBOK FÖR NEUROGRAFIER Kontrollera ID och välj rätt patient i dagslistan (KP). Skriv in patientens kroppslängd och din signatur som undersökare. Kroppslängd och ålder kommer att användas

Läs mer

Dominerande neurologiskt symtom:

Dominerande neurologiskt symtom: Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering)

Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering) Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering) Ansvarig: Tidsåtgång: Utrustning: ARP/MEG 20 min. Synergy Edx Bakgrund: Dekrement utförs vid frågeställning på muskulär uttröttbarhet

Läs mer

Centrumbildning Axel armbågsprotes

Centrumbildning Axel armbågsprotes Centrumbildning Axel armbågsprotes Funktionell anatomi armbåge Ingrid Hultenheim Klintberg Med dr, Specialistfysioterapeut Armbågens leder 1. Humero-ulnara leden gångjärnsled, mkt stabil i max extension

Läs mer

Elektroneurografi - analys av distala latenstider vid registrering över musculus lumbricalis II och musculus interosseus dorsalis II

Elektroneurografi - analys av distala latenstider vid registrering över musculus lumbricalis II och musculus interosseus dorsalis II Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Enheten för klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning fysiologi Kurs: Biomedicinsk laboratorievetenskap, examenarbete

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER

METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER SOMATOSENSORY EVOKED POTENTIAL (SEP) Elektrodapplicering: Medianus-SEP Tvätta gärna barnets huvud med sprit före elektrodappliceringen. Använd elektroder

Läs mer

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:

Läs mer

Wearable sensors in smart textiles

Wearable sensors in smart textiles Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning

Läs mer

Träna med Träningslera

Träna med Träningslera Träna med Träningslera Butik & showroom Södergatan 38, 195 47 MÄRSTA Tel: 08-591 292 50 Fax: 08-591 297 84 info@euforia.se www.euforia.se Träna med Träningslera Alla leror kan blandas med varandra. Dom

Läs mer

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd

Läs mer

Magnetstimulering Metodbeskrivning

Magnetstimulering Metodbeskrivning Magnetstimulering Metodbeskrivning Denna metodbeskrivning har inriktat sig på att mäta svaren vid kortikal och rotstimulering av två nerver: n. ulnaris och n. tibialis. Utrustning: Magnetstimulator MagLite.

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi

Läs mer

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-22), Eva Funk (23) Datum: 131005, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt):

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte Handkirurgisk rehabilitering Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige Sjukgymnaster som arbetar med händer

Läs mer

Dominerande neurologiskt symtom:

Dominerande neurologiskt symtom: Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 11; 2017 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform

Läs mer

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk

Läs mer

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)

Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens..och min egen inställning Marianne Arner Södersjukhuset Stockholm Viktigaste budskap Primum non nocere Först av allt, skada inte! Hippokrates-eden cirka 500

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud

Läs mer

2. HANDKIRURGI. Svar: 0,5 1

2. HANDKIRURGI. Svar: 0,5 1 2. HANDKIRURGI En 58-årig kvinna, föreståndare på sjukhusets storkök söker dig på grund av smärta på handens radialsida i samband med tunga lyft. Smärtan har funnits där under några års tid men nu värker

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Carpaltunnelsyndrom. Neurografibedömning och remissvar av leg.bma. BMA Lena Eriksson. BMA Margareta Grindlund. ÖL Björn Falck. Prof.em.

Carpaltunnelsyndrom. Neurografibedömning och remissvar av leg.bma. BMA Lena Eriksson. BMA Margareta Grindlund. ÖL Björn Falck. Prof.em. Carpaltunnelsyndrom Neurografibedömning och remissvar av leg.bma BMA Lena Eriksson BMA Margareta Grindlund ÖL Björn Falck Prof.em. Erik Stålberg ÖL Roland Flink ALF-projekt 2008 Frågor att belysa i projektet

Läs mer

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111 Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Ryggoperation MEP. Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF

Ryggoperation MEP. Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF Ryggoperation MEP Ny ver. 040914/cf, tw 04-11-23/meg 05-01-17/meg 060705/cf Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF Dagen före operation: Preoperativ undersökning (gäller enbart ortopedoperationer): Ansvarig

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till avdelningen för klinisk neurofysiologi 3 Vad skall man göra

Läs mer

Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:

Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Behandlingsdagbok Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Adress: Telefon - och dagar / tid för kontakt: INNEÅLL

Läs mer

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Akut Ortopedi Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Agenda Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Ortopediundervisning USÖ Vad är det bråttom med Distalstatus Rutiner vid handläggning ortopedpatienter

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

MOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER

MOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER MOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER. Syfte. Särskild hårdvara & material. Förberedelse. Registrering & Stimulering. Karläggning. Monitorering. Att tänka på. Syfte Att identifiera primära motorarean via direkt elektrisk

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

Neurofysiologi för icke neurofysiologer:

Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati? Johan Widenfalk, neurofysiolog, Akademiska sjukhuset Uppsala Översikt Neurografifynd

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL009G Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2017 05 06 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi diagnostik

Läs mer

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Ortopedidagen 2018 Anatomi armbåge Funktionell anatomi Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Armbågens skelett Trochlea humeri Capitulum humeri Processus coronoideus Fossa coronoideus

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut

Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 12; 2018 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Bedömning utförd av arbetsterapeut Bedömningsdatum (år mån dag) KLASSIFIKATION AV

Läs mer

Nervskador i handen. Medicinens ABC. ABC om. Anatomi

Nervskador i handen. Medicinens ABC. ABC om. Anatomi Peter Axelsson, ST-läkare peter.axelsson@vgregion.se Jan Fridén, professor, överläkare; båda vid handkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ABC om Nervskador i handen Ett handtrauma

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

M EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL

M EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL de Arbete M EB A Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan Bruksanvisning MANUAL 1 Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker AMM Lund: Jenny Gremark- Simonsen 046 173164, jenny.gremark-simonsen@skane.se

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom:

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT

VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT EGENTLIGA INSTRUKTIONER FÖR PATIENT SOM REHABILITERAS EFTER EN LEDPROTESOPERATION PÅ TUMMENS CMC-LED Syftet med en här instruktionen är att

Läs mer

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:

Läs mer

Perifer nerv och muskel imaging med ultraljud

Perifer nerv och muskel imaging med ultraljud Intro av ultraljud (UL) på neurofys Uppsala Perifer nerv och muskel imaging med ultraljud Johan Widenfalk, neurofysiologen, Akademiska sjukhuset Uppsala -Ultraljud på EMG-mottagningen sedan juni 2015 -Mestadels

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Referensvärden för sensorisk nervledningshastighet

Referensvärden för sensorisk nervledningshastighet Referensvärden för sensorisk nervledningshastighet Med avseende på mätning på amplitudtoppen Caroline Lundmark Vårterminen 2015 Examensarbete, 15 hp Biomedicinsk analytikerprogrammet, 180 hp 1 Institutionen

Läs mer

CTS-Nattskena. av Margareta Persson Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala

CTS-Nattskena. av Margareta Persson Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala CTS-Nattskena Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala CTS-nattskena är framtagen till Dig som har nattliga domningar i händerna p g a carpaltunnelsyndrom. Vid carpaltunnelsyndrom är medianusnerven

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1

Grundövningar för bågskyttar. Steg 1 Grundövningar för bågskyttar Steg En beskrivning av enkla grundövningar som hjälper skyttarna att förbättra sin skjutteknik. Av: Modell: Erik Larsson, erik@ortogonal.com Hanna Janeke Jenny Wredberg Rev:

Läs mer

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Nervus medianus läkningsförlopp efter genomgången karpaltunneloperation - en neurografisk studie

Nervus medianus läkningsförlopp efter genomgången karpaltunneloperation - en neurografisk studie Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Biomedicinsk laboratorievetenskap examensarbete, 30hp 2014-02-26 Nervus medianus läkningsförlopp efter genomgången

Läs mer

Problem i navelregionen hos växande grisar

Problem i navelregionen hos växande grisar Pigrapport nr 53 Januari 2013 Problem i navelregionen hos växande grisar Petra Mattsson, Svenska Pig, petra.mattsson@svenskapig.se Gunnar Johansson, Svenska Djurhälsovården, gunnar.johansson@svdhv.org

Läs mer