METODBOK FÖR NEUROGRAFIER
|
|
|
- Hans Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 /meg METODBOK FÖR NEUROGRAFIER Kontrollera ID och välj rätt patient i dagslistan (KP). Skriv in patientens kroppslängd och din signatur som undersökare. Kroppslängd och ålder kommer att användas av KP vid beräkning av referensvärde. Hudtemperatur Gränsvärde för handrygg > 28C och för fotrygg > 27C. Vid lägre temperatur värms extremiteten. Vid för låg temperatur påverkas ledningshastigheten med ca 2 m/s och grad (sjunker). Amplituderna vid ffa sensorisk neurografi ökar. Temperaturvärdet läggs in i KP på minst en sensorisk nerv/sida. Mätning av avstånd Avståndet mäts med 5 mm nogrannhet. Elektroder Vid motorisk neurografi används ytelektroder med en diameter på 10 mm som registrering. För stimulering och för sensorisk neurografi används en bipolär elektrod med ett avstånd mellan anod och katod som är 23 mm. Amplituderna påverkas om man väljer en annan registreringsyta och referensvärdena är inte avpassade efter detta. Att man använder en fixed-bar elektrod vid sensorisk registering har samma orsak. Allmänt vid motorisk neurografi: Filtersättning: 20 Hz 10 khz Stimuleringsduration: 0,1 ms Tips vid motorisk neurografi God hudkontakt vid minsta tvekan gå in i settings och mät impedanserna. Brukar ligga mellan kohm. Avslappad patient. Vid spänning i ffa handen kan muskelsvaret få ett annat utseende om muskeln kortas vid kontraktion. Tänk logiskt! Är muskeln stor och fin och amplituderna ändå låga kolla sladdarna! Var noga med supramaximal stimulering. Vid minsta tvekan: öka stim.durationen! Skriv in under note vad du använde så sparas det för varje nerv. När man annars går in i en arkiverad KP-fil så står det alltid 0,1 ms. Titta på siffrorna! Verkar det logiskt, eventuella asymetrier får aldrig bero på dålig teknisk kvalitet! Allmänt vid F-respons: Filtersättning: 20 Hz 10 khz
2 2 Stimuleringsduration: 0,1 ms Avslappad patient! Var noggrann med att markera det snabbaste F-responset och kolla att det långsammaste sitter korrekt. Latenserna hos en frisk person skiljer aldrig mer än 1 ms mellan sidorna. Allmänt vid sensorisk neurografi: Filtersättning: 20 Hz 10 khz Stimuleringsduration: 0,1 ms Tips vid sensorisk neurografi Avslappad patient. Använd gärna ljudet så får patienten feed-back och kan lättare hitta rätt läge. Lägg stor vikt vid bra baslinje. Rotera vid behov stimuleringslektroden eller använd bifasisk stimulering (ändras i settings) Allmänt vid H-reflexmätning: Filtersättning: 20 Hz 10 khz Stimuleringsduration: 1 ms Stimulera maximalt med lämplig förstärkning och se att det blir ett bra muskelsvar. Ändra förstärkningen på följande svep till 0,2 mv/div. Sänk stimuleringsstyrkan till 0 ma för att sedan med små steg till H-relexsvaret blir synligt (om det finns). Upprepa stiuleringarna för att visa svarets stabilitet i fråga om latens och utseende. OBS! LÅG stimuleringsfrekvens, LÅG stimuleringsstyrka! Ett typiskt H-reflexsvar har en högre amplitud än M-svaret. Öka sedan stimuleringsstyrkan till H-reflexen försvinner. Använd möjligheten till 20 stimuleringar. Om H-relexen är svårutlöst kan man be patienten att aktivera muskeln lätt. Detta fasciliterar ryggmärgen och man kan därför se ett svar. Observera att detta i så fall måste göras på bägge sidor och att det måste rapporteras i note att så är fallet. Använd samma avstånd vid mätning av höger och vänster sida.
3 3 Innehållsförteckning: N.medianus Motoriskt 2 H-reflex 3 Pronator quadratus 3 Sensoriskt 4 CT-testaren 5 N.ulnaris Motoriskt 6 Motorisk inching 7 Sensorisk 8-9 Sensorisk inching 10 N.radialis Motoriskt 11 Sensoriskt 12 N.cut.ant.lat 13 N.cut.ant.med 14 N.cut.ant.post 15 N.musculocutaneus 16 N.axillaris 17 N.accessorius 18 N.phrenicus 19 N.facialis 20 N.peroneus 21 N.peroneus superficialis 22 N.tibialis 23 N.tibialis H-reflex 24 N.suralis 25 N. suralis dorsalis 26
4 4 N. MEDIANUS Motoriskt Patientens position: Sittande. Armbågen sträckt eller lätt böjd. Handflatan uppåt med fingrarna i ett avslappat neutralt läge med en lätt flexion. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: abduktor pollicis brevis (APB) Placering av referenselektrod: distala interphalangealleden i tummen Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Handflata Handled, 80 mm proximalt om registrerande elektrod (mätt enligt nervens anatomi) Armbåge
5 5 N. MEDIANUS, H-reflex Patientens position: Sittande. Armbågen sträckt eller lätt böjd. Handflatan uppåt med fingrarna i ett avslappat neutralt läge med en lätt flexion. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: Över m. flexor carpi radialis, 6-8 cm distalt om mediala epikondylen. Placering av referenselektrod: Över laterala epikondylen. Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkt: Armbåge. Katoden skall vara proximalt för att undvika anodalt block. N. INTEROSSEUS ANTERIOR Patientens position: Sittande. Armbågen sträckt eller lätt böjd. Handens dorsalsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: Centralt på dorsalsidan, 4,5 cm proximalt om en tänkt linje mellan proc.styloideus radii och ulna. Muskeln ligger mitt i armen och kan inte palperas fram. Placering av referenselektrod: lillfingrets yttre led Stimuleringselektrod: Ytelektrod med avståndet 23 mm mellan anod och katod Stimuleringspunkt: Armbåge pr.styl.radiiiiii Avstånd från proc. Styl. Radi resp ulna till elektrod 1: 1,5 cm ,5 cm Proc. Styl. ulna pr.styl.ulna 5 6 7
6 6 N. MEDIANUS Sensoriskt Typ av mätning: Ortodromt Armens position: Sittande. Armbågen sträckt eller lätt böjd. Handflatan uppåt med fingrarna i ett avslappat neutralt läge med en lätt flexion. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Handleden. Där n.medianus stimulerades för motorisk studie. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Basen på finger I (dig I) Basen på finger II (dig II) lateralt Basen på finger III (dig III) lateralt Basen på finger iv (digit IV) lateralt Handflata
7 7 Metodbeskrivning för "CT-testaren" Program: CTtest Undersökningsbeskrivning: Mät ut registrerings/stimuleringspunkter med mätstickan för (Skall finnas på alla KP) Låt handen ligga i ett ganska avslappat läge utan "översträckning" av leder när Du mäter (handled/handflata/dig 3). Registrerande elektroder: Ytelektroder Aktiv (svart) i handflatan Referens (röd) på handleden. (kabel i ingång 1). Stimuleringselektrod på dig 3. Katoden på markeringen och anoden distalt. Öppna CT-programmet i KP. Undersök markerad sida eller byt vid behov.programmet indikerar automatiskt om patienten inte slappnar av eller om elektrodimpedansen är för hög.när "START"- knappen är grön aktiveras den med musen alt med kortkommandot. Stimulering och markering av latenser sker automatiskt.
8 8 N. ULNARIS Motoriskt Patientens position: Sittande. Armbågen lätt böjd (15-30 ). Handflatan uppåt med fingrarna i ett avslappat neutralt läge med en lätt flexion. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: abductor digiti mini (ADM); på en linje mellan 5:e metocarpo-falangeal leden och pisiformbenet. Placering av referenselektrod: distala interphalangealleden på lillfingret Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Handled, 80 mm proximalt om den registrerande elektroden Nedanför armbågen. Cirka mm distalt om den mediala epikondylen Ovanför armbågen. Cirka mm proximalt om den mediala epikondylen Plexus. Vid Erbs punkt.
9 9 N. ULNARIS ( motorisk inching över armbågen) Patientens position: Sittande. Armbågen lätt böjd (15-30 ). Handflatan uppåt med fingrarna i ett avslappat neutralt läge med en lätt flexion. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: adductor digiti mini (ADM); på en linje mellan 5:e metocarpo-falangeal leden och piniformbenet. Placering av referenselektrod: distala interphalangealleden på lillfingret Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Handled, 80 mm proximalt om den registrerande ektroden Mitt på underarmen Sju positioner kring armbågen enligt följande: dra en linje mellan den mediala epicondylen och den proximala delen av olecranon. Detta är referenslinjen. Mät ut stimulationspunkter längs nervens förlopp med 10 mm mellanrum. Tre positioner nedom refernslinjen och fyra positioner ovanför.
10 10 N. ULNARIS Sensoriskt Typ av mätning: Ortodromt. Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Handleden. Där n.ulnaris stimulerades för motorisk studie. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Basen på finger VI (dig VI) medialt Basen på finger V (dig V) medialt Handflata
11 11 N. ULNARIS RAMUS DORSALIS Typ av mätning: antidromt Patientens position: Sittande. Handens dorsalsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Mellan metacarpalben IV och V. Aktiv elektrod proximalt. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Distalt på underarmen, ca 80 mm proximalt om registrerande elektrod.
12 12 N. ULNARIS ( sensorisk inching över armbågen ) Armens position: Patienten sitter. Armbågen lätt böjd (15 30 ). Underarmen är roterad utåt. Handflatan uppåt. Fingararna avspända i en neutral position. Lätt böjda. Registrering: Antidromt. Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) så långt ut man kan komma på dig V med katoden proximalt. Stimulering: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm). Katoden distalt. Stimulerings positioner: Referenslinje: Mediala epicondylen och den proximala delen av olecranon. Stimuleringspunkter markeras längs nerven med början -30 mm distalt om referenslinjen till +40 mm proximalt om referenslinjen. Stimuleringsintervall 10 mm. Program i KP: CV General. Test 33 och 34. (UlnsensinchR och UlnsensinchL) mm + 40 mm
13 13 N. RADIALIS Motoriskt Patientens position: Sittande. Armbågen sträckt, handflatan nedåt. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: m.extensor indicis (ca 5 cm proximalt om processus styloideus ulnae). Placering av referenselektrod: Yttre lillfingerleden. Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Underarm, ca 11 cm proximalt om processus styloideus ulnae (mellan m.extensor digitorum communis och m.extensor carpi ulnaris). Överarm, 11 cm proximalt om laterala epikondylen.
14 14 N. RADIALIS Sensoriskt Typ av mätning: Antidromt Patientens position: Sittande. Armen i avslappat läge. Underarmen mellan pronation och supination. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: På IOD1. Active electrode over the middle of I metacarpal bone overlying the tendon of the extensor pollicis muscles. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Lateralsidan på underarmen. 140 mm proximalt om den registrerande elektroden.
15 15 N. CUTANEUS ANTEBRACHII LATERALIS Typ av mätning: Antidromt. Patientens position: Sittande. Armen lätt böjd med handens volarsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Aktiv elektrod på underarmen, 140 mm distalt om fästet för m.biceps brachii. Katoden proximalt. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Armbågen. Lateralt om m.biceps brachii muskelfäste.
16 16 N. CUTANEUS ANTEBRACHII MEDIALIS Typ av mätning: Antidromt. Patientens position: Sittande. Armen lätt böjd med handens volarsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Aktiv elektrod på underarmen. 140 mm distalt om stimuleringspunkt. Katoden proximalt. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Armbågen mm lateralt om mediala epikondylen.
17 17 N. CUTANEUS ANTEBRACHII POSTERIOR Typ av mätning: Antidromt. Patientens position: Sittande. Armen lätt böjd. Handens dorsalsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Aktiv elektrod på underarmen. 140 mm distalt om laterala epikondylen. Katoden proximalt. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimulationspunkter: Armbågen. Lätt medialt om laterala epikondylen.
18 18 N. MUSCULOCUTANEUS Patientens position: Sittande. Armen lätt böjd. Handens dorsalsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: mitt på m.biceps brachii Placering av referenselektrod: laterala epikondylen Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Axill. Strax ovanför senan för m.latissimus dorsi. Erbs punkt.
19 19 N. AXILLARIS Patientens position: Sittande. Armen lätt böjd. Handens dorsalsida upp. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: mitt på den laterala sidan av m.deltoideus. Placering av referenselektrod: axelleden Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Erbs punkt.
20 20 N. ACCESSORIUS Patientens position: Sittande. Huvudet vridet 45 grader mot kontralateral sida. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: m.trapezius övre del. the junction of the middle and lateral third of the upper border of the muscle. Placering av referenselektrod: axelleden Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Bakom m. sternocleidomastoideus...
21 21 N. PHRENICUS Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: At the level of the xiphoid process in the midaxillary line. Placering av referenselektrod: Over the anterior superior iliac spine. Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: The phrenic nerve is best stimulated percutaneously above the sternum close to the insertion of the sternocleidomastoideus muscle. If this is not possible it may be stimulated around the posterior border of m.sternocleidomastoideus, at the upper level of the thyroid cartilage.
22 22 N. FACIALIS Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: M. nasalis (facialis r. zygomaticus) m. frontalis m. orb oculi (facialis r. frontalis) (facialis r. zygomaticus) m. orb oris (facialis r. buccalis) m. mentalis (facialis r. marg mand) m. platysma (facialis r. platysma) Placering av referenselektrod: på nästippen Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkt: Nedanför örat med stimuleringselektroden vågrätt. Katod distalt.
23 23 N. TRIGEMINUS/N.FACIALIS Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: Placering av referenselektrod: på nästippen Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkt: n. trigeminus supraorbitalis n. trigeminus supraorbitalis n. trigeminus mentalis
24 24 N. PERONEUS (PROFUNDUS) Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: extensor digitorum brevis Placering av referenselektrod: vid 5:e metatarsophalangealleden Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Fotled, 80 mm proximalt om den registrerande elektroden, lateralt om senan till m.tibialis anterior. Nedom knävecket, mm distalt om den proximala delen av caput fibulae. Ovan knävecket, mm ovanför caput fibulae, medialt om senan till m.biceps femoris. Anomalie: m.extensor digitorum brevis är innerverad av endast n.peroneus profundus hos dom flesta. Det kan förekomma en gren från n.peroneus superficialis till m.extensor digitorum brevis. OBS: Avständet vid knävecket bör vara ca 100 mm.
25 25 N. PERONEUS Muskelsvar från m.tib.ant (TA-svar) Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm Placering av aktiv elektrod: ca 4 cm lateralt om tibiabenet, på muskelbuken. (en linje från laterala malleolen och tuberositas tibia/ benknölen. Motorändplattan är gränsen mellan 1/3 och 2/3 av avståndet. Placering av referenselektrod: På knäskålen Stimuleringspunkter: N.peroneus nedanför fibulahuvudet (run 1) N.peroneus ca 10 cm ovanför fibulahuvudet (run 2)
26 Använd knapp i n.peroneus MCV som är benämnd TA. 26 Jämför sidor. N. PERONEUS SUPERFICIALIS Sensoriskt Typ av mätning: Antidromt Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Katoden proximalt. Placering av aktiv elektrod: Stimuleringspunkten för n.peroneus (distalt). Katoden proximalt. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimuleringspunkt: 14 cm proximalt om den registrerande på den laterala delen av underbenet. Peroneus superficialis ramus lateralis (se fig). Peroneus superficialis ramus medialis (se fig).
27 27 14cm 14 cm 14 cm N. PERONEUS SUPERFICIALIS HUVUDGREN RAMUS LATERALIS + RAMUS MEDIALIS N. TIBIALIS Patientens position: Sittande. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: m. abductor hallucis, 10 mm nedanför den posteriora delen av navicularbenet.
28 28 Placering av referenselektrod: vid lilltåleden Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Fotled Knävecket. Fossa poplitea. N. TIBIALIS, H-REFLEX Patientens position: Sittande eller liggande på magen. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm. Placering av aktiv elektrod: m. soleus. Mitt mellan knä och fotled. Placering av referenselektrod: på akillessenan. Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod Stimuleringspunkter: Knävecket. Fossa poplitea..
29 29 N. SURALIS Sensoriskt Typ av mätning: Antidromt Patientens position: Sittande eller liggande på magen. Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: Bakom laterala malleolen. Katoden proximalt. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod.
30 30 Stimuleringspunkt: Mitt i vaden, 140 mm proximalt om registreringen. N. SURALIS DORSALIS SENSORISKT Typ av mätning: Antidromt Patientens position: Sittande
31 Registrerande elektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Placering av aktiv elektrod: På laterala fotryggen parallellt med fotryggens kant och med anoden vid basen av lilltån. Katoden proximalt, mitt på senan till m.extensor digitorum brevis. Stimuleringdselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Stimuleringspunkt: Stimuleringspunkt: Bakom laterala malleolen, 120 mm proximalt om registreringen. Katoden distalt. Gör mätningen i n.suralis, trace N. FEMORALIS Motoriskt Patientens position: Sittande eller liggande. Registrerande elektrod: Ytelektroder med diametern 10 mm.
32 32 Placering av aktiv elektrod: m.vastus medialis, på den anterior-mediala delen av the thigh at the junction of the middle and lover third of the thigh. m.vastus lateralis, på den anterior-laterala delen av höften. at the junction of the middle and lover third of the thigh. m.rectus femoris, på den anteriora delen, mitt emellan anterior superior iliac spine och knäskålens övre del. Placering av referenselektrod: Nedanför knäts mediala epicondyl. Stimuleringselektrod: Ytelektrod med fast avstånd (23 mm) mellan anod och katod. Eller nålelektroder. Stimuleringspunkt: Nedanför inguinal ligamentet OBS: Ledningshastighet kan ej mätas, endast latens från stimulering till muskelsvar. Amplitud och area mäts också.
Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering)
Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering) Ansvarig: Tidsåtgång: Utrustning: ARP/MEG 20 min. Synergy Edx Bakgrund: Dekrement utförs vid frågeställning på muskulär uttröttbarhet
Magnetstimulering Metodbeskrivning
Magnetstimulering Metodbeskrivning Denna metodbeskrivning har inriktat sig på att mäta svaren vid kortikal och rotstimulering av två nerver: n. ulnaris och n. tibialis. Utrustning: Magnetstimulator MagLite.
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande
Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus?
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Vårterminen 2008 Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Målsättningen är att frigöra läkarresurser, ytterligare standardisera svarshanteringen
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att
MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER
METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER SOMATOSENSORY EVOKED POTENTIAL (SEP) Elektrodapplicering: Medianus-SEP Tvätta gärna barnets huvud med sprit före elektrodappliceringen. Använd elektroder
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-05-02 YTANATOMI termin 2 Nu är det dags för ytanatomi, en övning som brukar vara uppskattad. Läs på det
MOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER
MOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER. Syfte. Särskild hårdvara & material. Förberedelse. Registrering & Stimulering. Karläggning. Monitorering. Att tänka på. Syfte Att identifiera primära motorarean via direkt elektrisk
HAND och HANDLED. Handens anatomi. Underarmens anatomi
HAND och HANDLED 2013.11.13 / Thomas Strand Handens anatomi Digitus (Digitorium I-V) Phalanger (Tumme; distal, proximal) ( Dig II-V; distal, mellan, proximal) Metacarpalben (I-V) Carpalben Trapetzium,Trapetzoideum,
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska
Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal
Ortopedidagen 2018 Anatomi armbåge Funktionell anatomi Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Armbågens skelett Trochlea humeri Capitulum humeri Processus coronoideus Fossa coronoideus
Does photographic documentation of the position of the recording electrodes decrease motor amplitude variation in electroneurography?
Biomedicinska analytikerprogrammet Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2009 Does photographic documentation of the position of the recording electrodes
FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN
FUNKTIONELL ANATOMI BÅLEN RYGGENS MUSKULATUR m. trapezius Ursprung: os occipitale, lig. nuchae, nedre processus spinosi cervicales + processus thoracales Fäste: laterala clavicula, acromion, spina scapulae
Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11
Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. Frågor Svar 1. Nämn en funktion för M. trapezius avseende skuldebladets rörelser. Alt. Höjer scapula, Sänker scapula, bakåtföring av scapula, utåt
SELEKTIV DORSAL RHIZOTOMI
SELEKTIV DORSAL RHIZOTOMI 1. Syfte 2. Särskild hårdvara & material 3. Förberedelse 4. Monitorering 5. Att tänka på 1. Syfte Att minska spasticitet i benen hos patienter med CP. Sensoriska rötter delas
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi
Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi Foten introduktion Fall 1 a Kvinna, 24 år, fotboll trampar snett Laterala fotranden Supination Ligamentum fibulo-talare anterior Ligament
Centrumbildning Axel armbågsprotes
Centrumbildning Axel armbågsprotes Funktionell anatomi armbåge Ingrid Hultenheim Klintberg Med dr, Specialistfysioterapeut Armbågens leder 1. Humero-ulnara leden gångjärnsled, mkt stabil i max extension
Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:
Behandlingsdagbok Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Adress: Telefon - och dagar / tid för kontakt: INNEÅLL
Diagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10
16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre
Diagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
Dissektionshandledning KARL. Termin 3
Dissektionshandledning KARL LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET Termin 3 Tommie Olofsson Anca Dragomir Mats Hjortberg Gustav Linder Pontus Lundberg Gustav Stålhammar Reviderad VT 2015 1 Innehåll HALS 2-
Dominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Manuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan
Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi
Anatomi Benet och foten Ola Wahlström ortopedi Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? 1 1 2 1 Henrik, 28 år, fotbollspelare Fälld under löpning på vänsterkanten Intensiv smärta benet Helt instabilt
Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder
Grundläggande plan Grundläggande anatomi Björn Carlsvärd & Johan Wänström Anatomisk grundställning: Huvud och blick riktade anteriort Armarna längs sidorna och handflatorna framåt Benen tätt ihop med fötterna
Manuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi
-T = Arbetsterapeutprogrammet termin 3 Medicinska ämnen HT 2008 FUNKTIONELL ANATOMI Mårten Risling. Kärlöversikt. Artärer. Vener
-T = Arbetsterapeutprogrammet termin 3 Medicinska ämnen HT 2008 FUNKTIONELL ANATOMI Mårten Risling Kärlöversikt Artärer Vener 1 Armens nerver Plexusbildningen gör den perifera innervationen mer komplicerad.
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)
UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,
M EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL
de Arbete M EB A Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan Bruksanvisning MANUAL 1 Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker AMM Lund: Jenny Gremark- Simonsen 046 173164, jenny.gremark-simonsen@skane.se
Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor
Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan
hụmerus Överarmsbenet. Ledar proximalt mot skulderbladet och distalt mot radius och ulna. cạput hụmeri Humerus proximala ledkula.
MẸMBRUM SUPẸRIUS Övre extremiteten (armen och skuldergördeln) CỊNGULUM MẸMBRI SUPERIỌRIS (CỊNGULUM PECTORẠLE) Skuldergördeln (skulderbladet och nyckelbenet) axịlla Armhålan brạchium Överarmen, från axelleden
Anatomi Kroppens muskler
Anatomi Kroppens muskler Nu kommer vi att titta på kroppens olika muskler och vi delar in dem i lite olika delar Sternocleidomastoideus Trapezius Deltoideus Triceps bracci Latissimus Dorsi Splenius capitis
OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi
Metodbeskrivning: BAEP registrering och facialismätning vid akusticusoperationer med middle-fossa teknik
Metodbeskrivning: BAEP registrering och facialismätning vid akusticusoperationer med middle-fossa teknik Ansvarig läkare: TW BMA: KW & CF 040120/cf 050704/cf SE även PM ang användande av nål- resp ytelektroder
BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Det är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga
BMLV, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse. Kurskod: BL009G, BL1013 Datum: 2017 03 25 Kursansvarig: Maria Fernström Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi
EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik
EXAMENSARBETE Digital och traditionell skulptering i produktion Digital ecorche Joaquin Karlsén Gutierrez Teknologie kandidatexamen Datorgrafik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
Svenska RUL. Reumatologiskt Ultra Ljud. Innehåll. körkort 2 förkortningar 4 att komma igång 6 hand 12 armbåge 29 Axel 34 höft, knä 46 fot 58
Svenska RUL Reumatologiskt Ultra Ljud FHL FDL TP Michael Ziegelasch Hamed Rezaei Erik af Klint Stefan Engstrand MM Innehåll körkort 2 förkortningar 4 att komma igång 6 hand 12 armbåge 29 Axel 34 höft,
En jämförande neurografisk studie Hur mätparametrar för utvärdering av neurofysiologisk sjukdom påverkas vid olika vinklar på armbågen.
En jämförande neurografisk studie Hur mätparametrar för utvärdering av neurofysiologisk sjukdom påverkas vid olika vinklar på armbågen. Emma Block Examensarbete, 15 hp Biomedicinsk analytikerprogrammet,
Stretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
anatomi 3 av 3 BAS 9
anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Dominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 11; 2017 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Stretchövningar Tennis
Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Gimogatan sal 2
Namn:... Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2009-11-13 kl 8.00 14.00 Gimogatan sal 2 Skrivningen omfattar 39 frågor (KARL). Totalt ger skrivningen 90 poäng. Du som omtenterar AoF ska svara
COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.
COLUMNA VERTEBRALIS Columna vertebralis Columna vertebralis bildas av till kotor staplade på varandra. De 9-0 sista kotorna är sammanväxta med varandra och bildar två separata ben, os sacrum och os coccygis.
Elektroneurografi - analys av distala latenstider vid registrering över musculus lumbricalis II och musculus interosseus dorsalis II
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Enheten för klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning fysiologi Kurs: Biomedicinsk laboratorievetenskap, examenarbete
2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:
2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd
Riktlinjer för utbildning och verksamhet 1 Denna folder är grunden för riktlinjer gällande utbildning och verksamhet för Kroppsterapeuternas medlemmar. Tilläggsinformation finns till alla specifika yrkeskategorier
OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.
Normalvärden och F-waves vid registrering på tibialis anterior vid undersökning av peroneus communis med elektroneurografi
Examensarbete, 15 hp Kandidatexamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap Höstterminen 2018 Normalvärden och F-waves vid registrering på tibialis anterior vid undersökning av peroneus communis med elektroneurografi
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL009G Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2017 05 06 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi diagnostik
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 12; 2018 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Bedömning utförd av arbetsterapeut Bedömningsdatum (år mån dag) KLASSIFIKATION AV
Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära
KARL VT 2011 10 frågor med nummer 1 100 dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor 51 100 avseende muskellära 8 frågor skall vara korrekta. (inom parentes korrekta alternativa
Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna
KNÄ Gående: Hälta, kort belastningsfas Stående: Valgus/varus, bakercysta Liggande: Hypotrofi av muskler, rodnader, hematom, missfärgning, ärr, sår, svullnad, hydrops Rörlighet Flexion/ extension (inkl.
Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
UL-protokoll för STOP Leg Clots
UL-protokoll för STOP Leg Clots Ultraljud, helben Ultraljud - apparat Använd en maskin utrustad med linjära prober med frekvens mellan 4 och 6 MHz. För större patienter kan eventuellt en kurverad 4 MHz
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng...
UPPSALA UNIVERSITET HT2007 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2007-12-01 Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng... Skrivningen har x blad med y frågor Max. z poäng, godkänt
Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet
Nikolaos Christidis Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet Den del av muskeln som sitter på den rörliga kroppsdelen För tuggmuskler: Mandibeln Hållningsmuskler
Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)
MẸMBRUM INFẸRIUS Nedre extremiteten (benet och bäckengördeln). CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM) Bäckengördeln (höftbenen), bildar tillsammans med korsbenet bäckenringen. cọxa Höften fẹmur
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-10-04 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 102 poäng. Godkändgränsen är 60% (61 poäng). Eftersom olika
Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler
Verksamhet och yrkesansvar Anvisningar och regler Utkom från Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85 80 www.svenskmassage.se
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Deskriptiv anatomi handledning
Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET KARL Termin 3 VT-2015 Anca Dragomir Godfried Roomans Erik Wallin Öhman Johan Staaf Mats Hjortberg 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 1. ARMEN...
ARMBÅGE Vid mätning se till att armbågen är lätt böjd (ca 30 flexion). Mät omkretsen i höjd med armbågsvecket.
7725 AXEL Mät omkretsen strax ovanför bysten. 7726 7720 7721 7722 7723 7721W 7727 7791 7921 7415 7710 7711 7793 7910 AXEL Mät omkretsen runt överarmen enligt bilden. ARMBÅGE Vid mätning se till att armbågen
Perifer nerv och muskel imaging med ultraljud
Intro av ultraljud (UL) på neurofys Uppsala Perifer nerv och muskel imaging med ultraljud Johan Widenfalk, neurofysiologen, Akademiska sjukhuset Uppsala -Ultraljud på EMG-mottagningen sedan juni 2015 -Mestadels
Deskriptiv anatomi handledning
Deskriptiv anatomi handledning LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET KARL Termin 3- HT 2010 Anca Dragomir Godfried Roomans Erik Wallin Öhman Johan Staaf Mats Hjortberg 1 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 1. ARMEN...
NATIONELL MÄTMANUAL Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand
NATIONELL MÄTMANUAL Manual för rörelse- och styrkemätning av armbåge, underarm och hand 1 Version 1, 2012 2 HAKIR Handkirurgiskt kvalitetsregister INNEHÅLL: Inledning 4 Armbåge: Extension och flexion 6
Carpaltunnelsyndrom. Neurografibedömning och remissvar av leg.bma. BMA Lena Eriksson. BMA Margareta Grindlund. ÖL Björn Falck. Prof.em.
Carpaltunnelsyndrom Neurografibedömning och remissvar av leg.bma BMA Lena Eriksson BMA Margareta Grindlund ÖL Björn Falck Prof.em. Erik Stålberg ÖL Roland Flink ALF-projekt 2008 Frågor att belysa i projektet
R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING
Träna med gummiband 1 RG 2005 Axelproblem hos rullstolsbrukare är vanligt. Bästa botemedlet är förebyggande styrketräning. Men vad gör man när man har långt till ett gym eller när motivationen tryter?
Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN
Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Magistern
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2016-04-09 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Magistern Skrivningen omfattar 40 frågor. Totalt ger skrivningen 107 poäng. Godkändgränsen är 60% (64 poäng). Eftersom
Stretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.
Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2013-01-10 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60%
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Minnesregler för anatomiskt lärande
Minnesregler för anatomiskt lärande Sammanställd av David Holmberg i samarbete med: Calle Ebbesson Elina Einarsson Hannes Laaksonen INLEDNING Vad man än säger så är ramsor och andra minnesregler ruggigt
Miniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin
Nacke-arm-hand & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum...... Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni
TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken
Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2015-02-27 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 46 frågor. Totalt ger skrivningen 103 poäng. Godkändgränsen är 60 % (61 poäng).
Ryggoperation MEP. Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF
Ryggoperation MEP Ny ver. 040914/cf, tw 04-11-23/meg 05-01-17/meg 060705/cf Ansvarig läkare: TW Ansvarig BMA: CF Dagen före operation: Preoperativ undersökning (gäller enbart ortopedoperationer): Ansvarig
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
10p thorax (KARL +AoF) 1. Ange så exakt som möjligt, med hjälp av ytanatomiska riktmärken (vertikala linjer, benutskott, etc), var på kroppens yta:
10p thorax (KARL +AoF) Kod:.. 1. Ange så exakt som möjligt, med hjälp av ytanatomiska riktmärken (vertikala linjer, benutskott, etc), var på kroppens yta: a) (1p) auskulteringsplatsen finns för mitralisklaffen.
HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR
2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner
Injektions och infiltrations teknik i skuldran
Injektions och infiltrations teknik i skuldran Litteratur: L. Ombregt. P Bisshop, H.J. ter Veer, T. Van de Velde. A System of Orthopaedic Medicine 1 INNEHÅLL Artriter i humero-scapularleden 3 Intra-articulär
Människan i rörelse. Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20
Människan i rörelse Förteckning över röntgenbilder s. 4 Studieråd anatomi s. 6 Praktisk anatomi s. 20 2 3 Röntgenbilder på ben I dissektionssalen finns en permanent rtg.bild-utställning. Dessa studerar
Mphi Vet-Användarhandbok
Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den
Ordinarie Tentamen Anatomi ht14
Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX
INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX Appendix A. Momentbeskrivning testperson Aina...57 Appendix B. Momentbeskrivning testperson Beata...60 Appendix C. Momentbeskrivning testperson Cilla...63 Appendix D. Momentbeskrivning
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.
Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom: