Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna

Transkript

1 KNÄ Gående: Hälta, kort belastningsfas Stående: Valgus/varus, bakercysta Liggande: Hypotrofi av muskler, rodnader, hematom, missfärgning, ärr, sår, svullnad, hydrops Rörlighet Flexion/ extension (inkl. hyperextension) (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) (utförs med sträckt knä) Distala femur från sidan Patellardans (hydrops) Rörlighet patella av mediala randen Kompressionstest patella (artros, chondromalaci) Provokationstest (rec. patellarluxationer) (utförs med böjt knä) Ledspringor (medialt/lateralt) Femurcondyler Femurepicondyler (kollateralligament) Tibiaepicondyler (MCL) Caput fibulae (LCL, biceps fem) Laterala/mediala kollateralligamenten Tuberositas tibiae (patellarsenan) Stabilitetstest (OBS jämför sidor!) Kollateralligament: Vackling (sträckt/lätt flekterat knä) Korsband: Draglåda (knät i 90 flexion) Lachman (knät i flexion) Wilhelmina Ekström 1

2 Menisktester Rotationstest (90º flex, rotation av u-benet) McMurrey s test Apley s test Distalstatus L5, S1 sensorik L5, S1 motorik A dorsalis pedis, tibialis post Överväg Ankel brachial index Vid främre korsbandsskada noteras typiskt positivt Lachmans test (tibia provoceras framåt med en hand medan den andra fixerar femur, med knät i graders flexion. Positivt test om tibia förflyttas framåt utan tydligt "stopp"), och ofta positiv främre draglåda (drag av tibia framåt med knät flekterat 90 grader och foten fixerad. Testet positivt om tibia förflyttas framåt någon cm jämfört med kontralaterala). Vid bakre korsbandsskada är typiskt bakre draglådatestet positivt (motsvarande främre draglåda, men tibia provoceras här bakåt). Medial menisk skada: McMurray s test (flektera knät maximalt med tibia roterat utåt, och räta därefter ut knät). Vid positivt test fås distinkt knäppande smärta över mediala ledspringan. Lateral menisk skada: Vid McMurrays test skall tibia vara roterat inåt under flexion + extension Wilhelmina Ekström 2

3 HÖFT Gående: Hälta, belastningsfas Stående: Trendelenburgs test (gluteus medius), benlängdskillnad stående (crista) och liggande (häl,med. malleol, patella spets) Rörlighet (liggande, obs! försiktighet om protes) Flexion/extension Rotation (inåt/utåt, utförs med 90º flexion i höft och knä) Abduktion/adduktion (fixera bäckenet kontralateralt!) (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) Os pubis Trochanter major Ljumske (höftleden) Muskelfästen (Abduktorer/utåtrotatorer) Distalstatus L5, S1 sensorik L5, S1 motorik A femoralis A dorsalis pedis, tibialis post Trendelenburgs test: Stå på sjuka benet, orkar ej hålla upp friska höften pga av m gluteus medius på ståbenet Wilhelmina Ekström 3

4 FOTLED/FOT Gående: Hälta, belastningsfas Stående: Hallux valgus, Pes planus Calcaneovalgus/varus Stående på tå: Strukturella anomalier Sittande/liggande: Svullnad, rodnad, hydrops fotled, hematom Rörlighet Flexion/ extension i fotleden Supination/pronation av framfoten Flexion/extension i MTP-leder (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) Talipes calcaneovarus the turning inward of the heel with the turning upward of the toes and forefoot Talipes calcaneovalgus the turning outward of the foot with the turning upward of the toes and forefoot Proximala fibula Laterala/mediala malleolen Ventrala fotledsspringan Ligamentum FTA/deltoideum/syndesmos Tuberositas metatarsale 5 Hälsena Palpera diastas Thompson s test Stabilitetstest Draglåda Sidostabilitet Distalstatus L5, S1 sensorik L5, S1 motorik A dorsalis pedis, tibialis post Thompsons test: Patienten ligger i bukläge. Vadmuskulaturen trycks ihop från sida till sida. Vid positivt test sker ingen medrörelse av foten. Jämför med den friska sidan! Wilhelmina Ekström 4

5 RYGG Skolios (stående) Scolios strukturell, funktionell, smärtinducerad Lordos/kyfos/gibbus Benlängdsskillnad (crista) Övriga asymmetrier Rörlighet (stående, fixera bäckenet!) Flexion/extension (båldeviation?) Sidoböjning Sidovridning (Notera inskränkt rörlighet och rörelsesmärta samt ev. smärtutstrålning till nedre extremiteterna) Paravertebral muskulatur Spinalutskott palpation och rotation SI leder (direkt/indirekt ömhet) Gluteus maximus nedom crista Neurologi Sensibilitet dermatom L4, L5, S1, S2, autonoma zoner (L3, L4, L5, S1) perianalt (PR!), ridbyxeanestesi Reflexer L4 patellar S1 akilles Wilhelmina Ekström 5

6 Motorik Benlyft (höft/knä): L2-L4 Stå på tå: S1, stå på häl: (L4)L5 Tåextensorkraft L5 Sphinctertonus (S3-S5) Lasègue Korsad Lasegue Falskt positiv (strama hamstrings?) Cirkulation A dorsalis pedis, tibialis post Diskbråck i ländryggen. Ischias. Smärta/domningar enligt en nervrot, host och nyssmärta med utstrålning enl nervrot, ev sacrala symtom. Lasègues test är positiv vid utstrålande smärta nedom knäleden. Detta innebär att patienten får en smärtreaktion nedanför knät då benet lyfts med rakt knä ( Straight Leg Raising ; SLR). Positivt test talar för ett diskbråck. Om smärta bara känns i ryggen är testet falskt positiv Lasègue. Ibland har patienten nedsatt sphinctertonus. Babinski Nivån på skadan i ryggraden undersöks med hjälp av de neurologiska symtomen: Sjukdomstecken från fjärde ländkotan (L:4-syndrom): Smärtan känns nedåt på lårets utsida och underbenets fram/insida. Känseln är också nedsatt på underbenets fram/insida. Försvagad patellarreflex. Sjukdomstecken från femte ländkotan (L:5-syndrom): Smärtan känns från korsryggen nedåt längs utsidan av låret, underbenet ibland också plantart. Stortån är förlamad eller har nedsatt kraft. Svårigheter att gå på hälarna. Nedsatt förmåga att böja foten uppåt. Nedsatt känsel på fotens ovansida och på stortån. Sjukdomstecken från första korsbenskotan (S:1-syndrom): Smärtan känns utmed lårets och underbenetsbak/utsida. Hälsenereflexen är påverkad/utsläckt. Det är svårt att gå på tå. Nedsatt känsel på utsidan av foten Wilhelmina Ekström 6

7 AXEL ( Asymmetrier (bl.a. främre axellux) Hypotrofier (trapezius, deltoideus) Svullnad, hematom Rörlighet Funktionstester : Lägga händer på nacken, klättra med tummen på ryggen, ta på motsatta skuldran Flexion/extension Abduktion/adduktion med kontroll av medrotation av scapula Utåt/inåtrotation (med överarmen mot bålen och i scapularplanet) (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) SC-led Clavicel AC-led Scapula: spina, angulus inf Proc coracoideus Acromion Caput humeri med tub majus, tub minus och sulcus för bicepssenan Stabilitetstest Translationsrörelser (framåt/bakåt) Sulcus sign Främre provokationstest (test för recidivierande främre axellux) Wilhelmina Ekström 7

8 Specifika tester Impingement (painful arc , empty can, Hawkins test) Drop arm sign (cuffmuskel skada) Distalstatus N axillaris sensorik N radialis,ulnaris, medianus motorik N radialis,ulnaris, medianus sensorik A radialis, A ulnaris Hawkins test. Armbåge 90 grader flekterad, inåtroterad. Armen abducerad 90 grader. Stabilisera proximalt. Inåtrotera underarmen. Testa några lägen fram tills armen är i 90 grader flexion. Positivt vid smärta. Drop arm sign är ett tecken på rotatorcuffskada. Undersökaren abducerar patientens arm maximalt och patienten får därefter själv sänka armen i en långsam adduktionsrörelse. Testet är positivt om armen faller ner utan att patienten kan hålla emot pga smärta eller svaghet. n. ulnaris kraft: abuktion-adduktion av fingrarna; t.ex. finger V och IV sensorik: dig V halva dig IV n.medianus kraft:flexion i tummens IP led/(alt. tumopposition) sensorik: över thenarmuskeln n. radialis kraft: extension i tummens IP led/extention av MP alla fingrar sensorik: mindre område tummvecket dorsalt Wilhelmina Ekström 8

9 NACKE Asymmetrier Hypotrofier Rörlighet Flexion/extension Rotation Sidoböjning (Notera inskränkt rörlighet och rörelsesmärta och notera ev. smärtutstrålning till övre extremiteterna) Spinalutskotten Paravertebral muskulatur Levator scapulae Trapezius Sternocleidomastoideus Neurologi Sensibilitet Dermatom: C5, C6, C7, C8, Th1 Reflexer Biceps C5 Brachioradialis C6 Triceps C7 Motorik Böja i armbågen C5 Sträcka i handleden C6 Sträcka i armbågen C7 Cirkulation A radialis, A ulnaris Övrigt Foramen kompressionstest Wilhelmina Ekström 9 1. Cervikal rhitzopati: Smärta utlöst från nervrot i halsrygg. Test: Kompressionstest av foramen intervertebralia. Utförande: Ryggliggande eller sittande. Extendera, lateralflektera.och rotera nacken åt samma håll. Svar: Om nervroten är irriterad provoceras smärtan i respektive n nervutbredningsområde vid kompressionstest= positivt test.

10 ARMBÅGE Hematom, svullnad Felställningar Valgus/varus Rörlighet Extension/flexion Supination/pronation (armbågen i 90 ) (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) (utförs med armb i 90 ) Radiala och ulnara epicondylerna Muskelfästen - extensorer radialt och flexorer ulnart Sulcus n. ulnaris Olecranon Caput radii Thinells test N ulnaris Stabilitetstest Valgus/varus (utförs i extenderat och i lätt flekterat läge) Tendinit/tendinostest Indirekt smärta vid provokation av ECRB (epikondylittest) Distalstatus N radialis, ulnaris, medianus motorik N radialis, ulnaris, medianus sensorik A radialis, ulnaris Wilhelmina Ekström 10

11 HANDLED Hypotrofier Svullnad, rodnad, hämatom Felställningar (färsk fraktur, felställning efter tidigare skada) Rörlighet (med armbågen fixerad i 90º) Flexion/extension Pronation/supination Ulnar och radial deviation (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) Proc. styloideus radii Distala radius Caput ulnae 1:a dorsala senfacket DRU-leden (distala leden mellan radius o ulna) Fossa Tabatière Os pisiforme Specifika stest Test av instabil DRU-led Finkelsteins test (Mb Quervain) fossa tabatière är den ytanatomiska inbuktning som syns mellan de långa senorna till tummen då du håller tummen utsträckt från pekfingret. Det är på fossans botten man palperar os scaphoideum. Distalstatus A radialis Motorik N radialis, medianus, ulnaris Sensorik N radialis, medianus, ulnaris Finkelstein's test is used to diagnose DeQuervain's tenosynovitis in people who have wrist pain. To perform the test, the examining physician grasps the thumb and the hand is ulnar deviated sharply, If sharp pain occurs along the distal radius (top of forearm, close to wrist; see image), DeQuervain's tenosynovitis is likely Wilhelmina Ekström 11

12 HAND Felställningar Svullnad, rodnad, hämatom Rotationsfelställning av finger! Hypotrofier (se nedan under neurologi) RA-deformiteter Rörlighet Snabb test: Knyta och sträcka på fingrarna (knytdiastas/sträckdeffekt) Detaljerad: Flexion/extension i MCP/PIP/DIP/tummens IP-led Tummens CMC-led: palmar och radial abduktion (Notera inskränkning, rörelsesmärta och ändlägessmärta) CMC 1-leden MCP/PIP/DIP-leder Fästet för tummens ulnara collateralligamentet Tuberculum os scaphoideum Wilhelmina Ekström 12

13 Stabilitetstester Stabilitet ulnara kollateral ligamentet dig I Radiala kollateral ligamentet MCP II (90 i MCP) Perifer neurologi Hypotrofier (thenar, hypothenar, 1:sta dorsala interosseen) Sensibilitet Sensibilitet för ytlig beröring: N. radialis handryggen radialt N. medianus volart dig I, II, III och halva IV N. Ulnaris volart/dorsalt dig V och halva dig IV 2 PD Finger-Hand-Skuldersyndrom (autonom dysfunktion/ökad sympaticus aktivitet: perifer kyla, ökad svettning, svullnad, minskad behåring) Motorik N. radialis - handledsextension N. medianus - tumopposition N. ulnaris - abduktion/adduktion av fingrar och adduktion av tumme Neurologitester Tinells test (över carpaltunneln för medianus och över sulcus ulnaris för ulnaris) Phalens test (carpaltunnelsyndrom) Övriga tester Fingerflexorer - ytliga, djupa senskador Karpaltunnelsyndrom Känselförmågan prövas på två punkter samtidigt, exempelvis med ett uträtat gem, där avståndet mellan spetsarna är 4 millimeter. Nedsatt förmåga att känna denna skillnad innebär uttalad nervskada. Mest specifikt har det visat sig vara att jämföra nedsatt känsel för nålstick (vasst-trubbigt) på pekfingrets handflatsida jämfört med lillfingrets handflatsida. Knackning med ett finger över nerven utlöser en stickande, kliande känsla i de fingrar som försörjs av den (Tinells tecken). Provokationstest med maximal böjning i handleden under 1 minut framkallar ofta symtomen (Phaléns test). Förtvining av muskulaturen vid tummen och nedsatt styrka i tummens böjningsförmåga, är sena tecken Wilhelmina Ekström 13

14 Test av den ytliga flexorsenan. De tre viktigaste nerverna i underarmen är: n medianus, n ulnaris och n radialis. N medianus är i handen till 95 procent sensorisk och försörjer ett område radialt, volart i handen som innefattar den viktiga känseln i tumme och pekfinger (gult). Motoriskt innerverar n medianus huvudsakligen en del av tummens intrinsic-muskulatur. N ulnaris är i huvudsak motorisk och försörjer merparten av intrinsic-musklerna; bla innerveras all handmuskulatur till lill- och ringfinger (grönt). Sensoriskt innerveras handflatan ulnart, lillfingret och halva ringfingret. En skada proximalt om handleden påverkar känseln även ulnart på handryggen. Proximalt i handflatan delar n medianus och n ulnaris upp sig i interdigitalnerver, vilka sedan i distala handflatan förgrenar sig ytterligare i två digitalnerver till respektive finger. N radialis är i handen enbart sensorisk och innerverar framför allt den radiala halvan av handryggen (rött). Test av extensorsena, i detta fall extensor pollicis longus. Test av motoriskt bortfall: n medianus testas genom att styrkan i m abductor pollicis brevis testas. Okomplicerad sårskada på ringfingret men med tonusförlust på grund av total avskärning av både ytlig och djup flexorsena på lillfingret. Test av första dorsala interosseusmuskeln, innerverad av n ulnaris. Test av tvåpunktsdiskrimination med hjälp av ett utvikt gem. Test av sudomotorfunktion med hjälp av en penna som gnids mot huden Wilhelmina Ekström 14