Kulturnämndens delårsrapport augusti 2015

Transkript

1 Enheten för Administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 215/59 Handläggare: Jenny Vanhainen Monica Lagergren Kulturnämndens delårsrapport augusti 215 Ärendebeskrivning I föreliggande ärende tar kulturnämnden ställning till delårsbokslut per den sista augusti 215 samt månadsrapporter för maj och juli, samt till omfördelning av medel i 215 års budget. Beslutsunderlag Enligt anvisningar från landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) ska nämnder och bolag följa upp landstingsfullmäktiges beslut om budget för 215 i ett delårsbokslut för augusti 215 som upprättas med hjälp av mall för textkommentar. Vidare ska delårsboksluten behandlas i respektive nämnd/styrelse. Om nämnden fastställer delårsboksluten efter att förvaltningen lämnat månadsrapporten till LSF, ska nämnden behandla delårsboksluten vid närmast följande ordinarie sammanträde. I enlighet med landstingsgemensamma anvisningar har delårsbokslutet per den 31 augusti 215 samt årsprognos för år 215 rapporterats i koncernredovisningssystemet Cognos Controller och delårsrapport inlämnas till landstingsstyrelsens förvaltning den 21 september 215. Kulturnämnden kommer således att ta ställning till resultatrapporten efter att förvaltningen lämnat rapporten till LSF. Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att omfördela ej utnyttjade medel i 215 års budget enligt förvaltningens förslag, att uppdra åt förvaltningschefen att göra erforderliga budgetändringar med anledning av föreliggande förslag, att fastställa kulturnämndens delårsrapport per den 31 augusti 215 enligt förvaltningens förslag, Bilagor: Kulturnämndens delårsrapport 215 Kulturnämndens resultatrapport juli 215 Kulturnämndens resultatrapport maj 215 Kulturnämndens tertialrapport 215

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 215/59 att fastställa kulturnämndens tertialrapport per den 3 april 215 enligt förvaltningens förslag, att fastställa kulturnämndens resultatrapport för maj 215 enligt förvaltningens månadsrapport, att fastställa kulturnämndens resultatrapport för juli 215 enligt förvaltningens månadsrapport. Delårsbokslut och årsprognos Efter att förvaltningen gjort vissa periodiseringar av beslutade men ej utbetalda stöd visar kulturnämnden överskott om 12 mnkr i den löpande bokföringen för perioden augusti 215. Resultatet för helåret 215 prognostiseras till -1,5 mnkr. Tabell: Resultat per den 31 augusti och prognos för helår 215 (belopp i mnkr) Verksamhet Budget brutto- Resultat Prognos Kostnad* Resultat Belopp i mnkr Stöd till Regional kulturverksamhet 34,4 5,7 Stöd till föreningsliv 5 1,6 Stöd till folkbildning 9,4 -,8-1,5 Konstverksamhet 4,1,8 Kultur i Vården 16,6 1,9 Förvaltningskontor o gem kostnader 3,6 2,4,2 Disponibelt utrymme,5,4 Summa 496,6 12-1,3 *) Bruttobudgeten balanseras av budgeterade intäkter om 496,6 mnkr varav landstingsbidrag 429,6 mnkr, statsbidrag 1,2 mnkr, bidrag för renovering av Konserthuset 52,8 mnkr och övriga intäkter 4, mnkr. Överskottet för perioden om ca 5,7 mnkr inom Stöd till Regional kulturverksamhet beror på att en mindre del av budgeten förbrukats än vad som budgeterats för perioden. För helåret 215 beräknas ett nollresultat. Stöd till föreningsliv redovisar ett överskott om 1,6 mnkr eftersom ett antal ungdomsorganisationer och ett studieförbund ännu ej har lämnat in redovisning för 214. För helåret 215 prognostiseras ett nollresultat. Stöd till folkbildning redovisar ett underskott på -,8 mnkr. För helåret 215 prognostiseras ett resultat om -1,5 mnkr. Underskottet regleras i sam-

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 215/59 band med landstingsfullmäktiges beslut om årsbokslut i enlighet med landstingsstyrelsens beslut 26, 14. Liksom under tidigare år är det inte möjligt att förutsäga de slutliga kostnaderna för interkommunal ersättning då faktureringen pågår fram till bokslut 215. Konstverksamheten redovisar ett överskott på,8 mnkr för perioden. För helåret 215 prognostiseras ett nollresultat. Kultur i vården redovisar ett överskott på 1,9 mnkr för perioden vilket huvudsakligen beror på att ersättningen till STIM inte har betalats ut enligt plan. För helåret 215 prognostiseras ett nollresultat. Förvaltningskontoret och gemensamma kostnader redovisar ett överskott om 2,4 mnkr vilket främst beror på vakanser och långtidssjukskrivningar. För helåret 215 prognostiseras ett nollresultat. I 215 års budget avsatte kulturnämnden,5 mnkr i Disponibla medel. Per den 31 augusti hade inga medel tagits i anspråk. De avsatta medlen beräknas användas under året. Kulturförvaltningens synpunkter På grund av stor efterfrågan på program inom Kultur i vården verksamheten föreslår kulturförvaltningen en omfördelning av medel som innebär att Kultur i vården, programkatalogen, får ytterligare 8 tkr, genom att 53 tkr flyttas från Disponibla medel och 27 tkr från anslaget Utökad satsning Kultur i vården. Kulturförvaltningen föreslår vidare att 1 mnkr flyttas från anslaget Utveckling av nya stödformer till Kulturstöd till kontinuerlig eller tillfällig verksamhet. Eva Bergquist Förvaltningschef Göran Rosander Enhetschef

4 DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Kulturnämndens DELÅRSRAPPORT Augusti 215

5 2 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Styrning... 5 Verksamhet... 6 Uppdrag... 6 Internkontroll... 7 Landstingets finanspolicy Mål... 7 Mål och indikatorer... 8 Ekonomi i balans... 8 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården... 8 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet... 8 Hållbar tillväxt och utveckling... 9 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Verksamhet... 9 Verksamhetsförändringar... 9 Stöd till regional kulturverksamhet... 9 Verksamhetsstöd... 9 Kulturstöd... 1 Konserthuset... 1 Ung aktiv kultur... 1 Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer... 1 Kultur i skärgården Hälsopedagogisk kulturverksamhet De medicinhistoriska samlingarna Film Stockholm Ökad regional samverkan Kultur och näringsliv EU-frågor Utvecklingsanslag inom kulturområdet Stöd till föreningslivets regionala distriktsorganisationer Idrotts och friluftsorganisationer Ungdomsorganisationer Pensionärsorganisationer Stöd till folkbildning... 14

6 3 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Stöd till folkhögskoleutbildning Stöd till studieförbunden Konstverksamheten Produktion och inköp av ny konst Förvaltning av befintlig konst Inventering Konstdatabaser Kunskapsutveckling och kommunikation Kultur i vården Programkatalogerna Utökad satsning Kultur i vården - Kultur på recept Projektstöd Kultur i Vården Film i vården/filmsatsning Ersättning till STIM Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Disponibelt utrymme Ekonomi Resultatutveckling och prognos Intäktsutveckling Kostnadsutveckling... 2 elser periodens utfall... 2 elser prognostiserat resultat Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Externa intäkter och kostnader Personal Investeringar Balansräkning Analys och eventuella riskfaktorer Förvaltning/Bolag som arbetsgivare Personalpolicy Bemanning Sjukfrånvaro Kulturförvaltningens miljöredovisning Övrig redovisning Revision... 26

7 4 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 8. Pågående rättsprocesser (tvister) Nämnd-/styrelsebehandling Bilagor C1. Investeringar E. Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister F. KUNs internkontrollplan 215 F4. Försäkran internkontroll F6. Rapportering uppföljning finanspolicy augusti G1. Uttalande förvaltningsledningen

8 5 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 1. Sammanfattning I augusti månads bokslut redovisar kulturnämnden ett överskott om 12 mnkr. För helåret 215 prognostiseras ett negativt resultat om 1,3 mnkr, vilket är 1,3 mnkr lägre än vad som budgeterats för året jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 214 Utfall 215 Budget 215 Nuvarande PR Fg mån PR 2. Styrning Kulturnämnden fastställer årsanslag för respektive form av externt stöd till länets kulturaktörer, föreningsliv och studieförbund liksom till den egna förvaltningen som från och med 214 innefattar enbart en kulturproducerande verksamhet, Film Stockholm regionalt resurscentrum för film och rörlig bild. Av kulturnämndens beslutsordning framgår vilka stöd som ska föreläggas kulturnämnden för beslut och vilka beslut som fattas av förvaltningschefen eller enhetschef på delegation från nämnden. Sådana beslut anmäls i kulturnämnden fortlöpande. Nämnden fastställer vilka regionala distriktsorganisationer och studieförbund som uppfyller stödkraven och därefter fördelas stödet av förvaltningen enligt ett regelverk baserat på kvantifierbara värden. I samband med att kulturnämnden fastställer månadsbokslut får nämnden även rapport från kulturförvaltningen om andra väsentliga händelser i verksamheten som nämnden bör känna till.

9 6 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Verksamhet Målet för landstingets kulturverksamhet är att bidra till ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Kulturnämnden stödjer kulturlivet i Stockholms län genom olika former av stöd och är huvudfinansiär för Konserthuset. Nämnden är huvudman för sex s.k. länskulturfunktioner - Dans i Stockholms stad och län (DIS), Film Stockholm, Länshemslöjdskonsulenterna, Länsmusiken, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms läns museum. Landstinget stödjer även länets studieförbund och folkhögskolor. Kulturförvaltningen har vidare i uppdrag att producera och projektleda konstnärliga gestaltningar i sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. Beställare av konstprojekt är landstingsstyrelsens förvaltning via Strategiska Fastighetsfrågor och Investeringar (SFI) samt fastighetsbolaget Locum. Därtill är förvaltningens uppdrag att förvalta och tillgängliggöra landstingets hela konstsamling med över 6 verk. Kulturnämnden säkerställer även att ett vidare kulturutbud finns tillgängligt för de som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen genom Kultur i vården. Uppdrag För verksamhetsåret 215 har kulturnämnden gett förvaltningen flera specifika uppdrag som syftar till en utveckling av verksamheten. Våren 213 togs initiativ till en översyn av nuvarande stöd och hösten 214 gavs förvaltningen i uppdrag att bereda översynen vidare. En särskild utredare tillsattes i början av 215 vars uppdrag har varit att, efter dialog med företrädare för länets kulturaktörer och kommuner, föreslå förändringar av mer principiell och strategisk karaktär för kulturnämndens framtida roll och inriktning samt förorda eventuellt nya och andra prioriteringar av stöd till kulturlivet. De föreslagna förändringarna ska rymmas inom den av kulturnämnden fastställda budgetramen. Under hösten 215 bereds förslagen vidare av kulturförvaltningen. I budget för 215 ges förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna och konsekvenserna av ett eventuellt införande av den s.k. samverkansmodellen i Stockholms län. Samverkansmodellen är en ny modell för fördelningen av statliga kulturmedel som omfattar alla regioner/landsting förutom Stockholms län. Ett seminarium hölls våren 215 med representanter från 2 av länets 26 kommuner. Utredningen bereds vidare av förvaltningen under hösten 215. Kulturnämnden har under senare år ökat sina insatser inom konstarten film. Angelägna fokusområden har varit att stötta återväxten av länets nya filmare och ge filmen en ökad roll inom vårdsektorn. Förvaltningen har i uppdrag att göra en genomgående analys av länets filmliv för att se hur samverkan kan utvecklas samt se över hur distributionskanaler för film kan nyttjas så att fler unga får möjlighet att ta del av film som skapas med

10 7 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 offentliga medel. Bedömningen är att analysen kommer att presenteras nämnden inom de närmaste månaderna. Kulturnämnden är, som redan nämnts, en viktig aktör också inom vården både genom den offentliga gestaltningen och genom de kulturaktiviteter som erbjuds vården. Under senare år har ett utvecklingsarbete utmejslat nya samarbeten mellan kultursektorn och vården. Under 215 har förvaltningen i uppdrag att också bli ett kompetenscentrum kultur och hälsa. Processen kring etableringen av det nya centrat pågår inom förvaltningen. I budget för 215 lyfts även behovet av en ökad samverkan och samordning av de regionala frågorna och förvaltningen ges i uppdrag att sprida information om det samlade kulturutbudet som finns i länet. Beredningen av uppdraget pågår, det kan dock konstateras att frågan delvis hanteras inom sambandsgruppen för Kreativa Stockholm. För att kulturen ska komma hela länet till del är det viktigt att landstinget är drivande och skapar en dialog med kulturutövare samt organisationslivet och länets kommuner. I den dialogen ingår att implementera kulturperspektivet i andra politikområden för att stärka länets attraktionskraft, företagande, läkande miljöer och sociala sammanhållning. Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en kulturstrategi för Stockholms län och strategin ska enligt landstingsstyrelsen beaktas i utformningen av den uppdaterade Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 25. Internkontroll Kulturnämnden följer policy för internkontroll för Stockholms läns landsting. Kulturnämnden fattade beslut om internkontrollplan för 215 den 1 februari. Planen innehåller 14 kontrollmoment inom 8 olika huvudprocesser/verksamheter. De 14 kontrollmomenten har bedömts enligt trafikljusmodellen och tre bedöms vara gröna, åtta gula och tre röda. Landstingets finanspolicy Kulturnämnden följer landstingets finanspolicy. 3. Mål Övergripande mål för Stockholms läns landsting. 1. En ekonomi i balans. 2. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården. 3. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. 4. Hållbar tillväxt. 5. Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet.

11 8 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 6. Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Kulturnämndens huvudmål är att verka för ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet men även målen om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt om hållbar tillväxt har bäring på nämndens verksamhet. De övergripande målen om en ekonomi i balans och att Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare gäller också för kulturnämnden. Mål och indikatorer Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet Utfall 158 Utfall 148 Prognos 215 Mål ,3 Per den sista augusti prognostiserar kulturnämnden ett resultat om -1,3 mnkr för helåret 215. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Målet är att kompetenscentrumet Kultur och hälsa som nämnts ovan ska, tillsammans med vården, ta fram metoder för utvärdering och kunskapsutveckling inom området kultur och hälsa. Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Mål och indikator ETT FRITT, TILLGÄNGLIGT KULTURLIV MED HÖG KVALITET Barn och unga prioriteras En övervägande andel av de externa stöden ska gå till verksamhet för barn och unga Konst och kultur i vården Vid byggnation ska verksamheter avsätta två procent av byggkostnaderna för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler samt avsätta medel för konstnärlig gestaltning i övriga lokaler Kultur i vården-program erbjuds dem som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar Samverkansprojekt enligt handlingsprogrammet Kreativa Stockholm startar (handlingsprogram under RUFS 21) 1) Kulturnämndens delmål och indikatorer anger en inriktning för nämndens arbete och är inte omedelbart Utfall 158 Utfall 1412 Kulturnämnden stödjer ett rikt och varierat kulturutbud tillgängligt för länets invånare. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. De stöd som redovisas i delårsbokslutet prioriterar barn och unga. Prognos 215 Mål 215 n/a 1) 1) 1) 1) n/a 1) 1) 1) 1) n/a 1) 1) 1) 1) n/a 1) 1) 1) 1)

12 9 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Konst och kultur är prioriterade verksamhetsområden för nämndens stöd och aktiviteter. Offentliga stöd utformas för att uppmuntra både kulturskapare och kulturella och kreativa entreprenörer. Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator HÅLLBAR TILLVÄXT Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 ) 2) Utfall 158 Utfall 148 Prognos 215 Mål 215-8% -5% -8% 26 Andel ekologiska livsmedel, frukt, kaffe 1% 78% 1% 3 % Arbetet med den regionala kulturstrategin som nämnts ovan syftar bl a till att långsiktigt stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Kulturförvaltningen ingår i det gemensamma miljöledningssystemet. Se redovisning avsnitt 7. Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Kulturadministration utgör en liten arbetsmarknad och därför är de tjänster som förekommer på kulturförvaltningen mycket attraktiva för personer med konstnärlig eller kulturadministrativ utbildning. Kulturförvaltningen arbetar kontinuerligt med uppföljning av årliga medarbetarenkäter. 4. Verksamhet Verksamhetsförändringar Enligt budget fastställd av landstingsfullmäktige i december 214 har SLIF med sitt kansli med 5 anställda överförts till landstingsstyrelsens förvaltning fr o m 1 januari 215. Stöd till regional kulturverksamhet Nedan redovisas utfallet av kulturnämndens bidragsgivande verksamhet per stödkategori som fastslagits i budget för 215. Verksamhetsstöd Budgeten för verksamhetsstöd 215 har förstärkts med 1,2 mnkr jämfört med 214 vilket innebär att budgeten för 215 uppgår till 61,3 mnkr. Kulturnämnden har beviljat/reserverat stöd till 26 organisationer med 28 verksamheter. Föreningen Musik och Ungdom beviljades ett stöd om 175

13 1 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 tkr som inte är utbetalat och inte kommer att utnyttjas p.g.a. av att verksamheten inte genomförs i år. Kulturnämnden reserverade 62 tkr till Stockholms Ungdom, stödet är inte utbetalat. Kulturstöd Budgeten för kulturstöd uppgår till 11,1 mnkr vilket är en ökning med 4 tkr jämfört med 214. Hittills i år har 9,9 mnkr beviljats inom kulturstöd till kontinuerlig och tillfällig verksamhet. Ett beslutstillfälle återstår i år. Trenden är en ökning av antalet ansökningar. Totalt finns 1,7 mnkr kvar att fördela. Kulturnämnden har dessutom fördelat 6 tkr i särskilt tillgänglighetsstöd. Konserthuset Stockholms konserthusstiftelse har beviljats stöd på 134 mnkr för 215 vilket är en ökning med 6 mnkr jämfört med föregående år. Därutöver har Stockholms konserthusstiftelse av landstingsstyrelsen beviljats ett renoveringsbidrag på 52,8 mnkr 215. Konserthuset har haft en mycket god publiktillströmning under våren avseende musik riktad såväl mot barn och ungdomar, jazz, symfonisk musik som kammarmusik. Releasen av höstsäsongen visar på ett nytt försäljningsrekord. Renoveringen av Konserthuset pågår med hög intensitet där såväl arbete kring tillgänglighet, akustik som byggnadsteknisk upprustning framskrider. Projektet beräknas slutföras i enlighet med plan under 217. Ung aktiv kultur Budgeten för projektstödet Ung aktiv kultur 215 är oförändrad jämfört med 214 och uppgår därmed till 1,8 mnkr. Projektstödet är ett engångsstöd med syfte att främja ungas aktiva deltagande i kulturlivet. 22 projekt har beviljats stöd med totalt 1,5 mnkr. Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer Scenkonststöd lämnas till teater-, dans-, mim-, cirkus- och gränsöverskridande scenkonstgrupper som turnerar med föreställningar för barn, unga och familjer eller som arbetar med projekt där uppsökande verksamhet och föreställningar ingår. Merparten av årets anslag om nästan 1,5 mnkr har fördelats och utbetalats. Kulturnämnden har 215 fördelat stöd till 38 grupper inom teater, musikteater, dans, mim, berättarteater, nyskapande teater och improvisation, finsktalande teater samt till DIS/Dans i Stockholm stad och län ekonomisk förening. Nämnden har ur anslaget avsatt 645 tkr till projekten In Med Dansen och In Med Cirkusen som skall bedrivas av länsdanskonsulenten och cirkuskonsulenten våren 216. Ur anslaget har även avsatts medel för administration av Scenkonstkatalogen 215/216. Stöd om 75 tkr till en teatergrupp har inte betalats ut då gruppen inte haft möjlighet att förbruka stödet.

14 11 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Kultur i skärgården Kulturnämnden stödjer kulturprogram och kulturverksamheter i skärgården. Anslaget uppgår 215 till 5 tkr. Under våren har totalt sju organisationer beviljats stöd om sammanlagt 33 tkr, som avser aktiviteter under hela 215. Kvar att fördela är 17 tkr. Hälsopedagogisk kulturverksamhet Kulturnämnden har för 215 budgeterat 7,2 mnkr för stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet, som gäller för ht 215/vt 216. Stödet ges till verksamheter som erbjuder länets skolor program som kombinerar kultur och pedagogik i syfte att främja ungas hälsa. Nämnden har i år beslutat fördela medlen till fem organisationer: Circonova, Unga Klaras vänner, Utmana, Zirkus Loko-Motiv och till Författarcentrum Öst. Fram till sista augusti har ca 4,4 mnkr av stödet betalats ut. Resterande medel kommer att betalas ut senare i år samt i januari 216. De medicinhistoriska samlingarna För att magasinera samlingarna från det före detta Medicinhistoriska museet har kulturnämnden budgeterat 37 tkr för 215. För helåret beräknas ett nollresultat. Film Stockholm Film Stockholms mål är att länets barn och unga ges goda förutsättningar till att kunna lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Landstingsbidraget uppgår för 215 till 5,8 mnkr i landstingsbidrag. Ytterligare 1 mnkr är avsatt från kulturnämnden för att särskilt stödja långfilmsdebutanter i samarbete med Filmregion Stockholm Mälardalen och Stockholms filmfestival, det s.k. STHLM Debut. Under 213 skrev Film Stockholm ett avtal med Telia om ett treårigt sponsorsamarbete som årligen generat 5 tkr till verksamheten. Samarbetet löper ut som planerat 215. Andra intäkter, bestående av statsbidrag och övriga intäkter uppgår till ca 2,7 mnkr. Därutöver har Film Stockholm under 215 fått ett särskilt uppdrag gällande jämställdhet inom filmen från Svenska Filminstitutet, vilket genererar ytterligare 71 tkr. Uppdraget avser talangprogrammet PURE FICTION, se nedan. Verksamheten redovisar ett underskott om ca 6 tkr för perioden, vilket huvudsakligen beror på att Film Stockholm för närvarande förskotterat utgifter för sommarjobbsprojektets filmpedagoger som kommer att finansieras av LSF. Detta åtgärdas under tredje kvartalet 215. För helåret prognostiseras ett nollresultat. Under 215 har Film Stockholm fortsatt driva det innovativa utvecklingsprojektet kring fältet transmedia/medicin/teknik och hur nya plattformar kan tillämpas som resurs inom vårdsektorn. Under första

15 12 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 halvåret utvecklades en spelprototyp för Virtual Reality-glasögon och rehabilitering av nackskador, som bl.a. visades på ett seminarium i Almedalen. En ansökan till SLL:s nya innovationsfond för färdigställande och produktifiering inlämnades i samverkan med Danderyds Sjukhus och beviljades stöd om ca 5 tkr i juni 215. En avsiktsförklaring om ett långsiktigt samarbete med framstående forskare på Kungliga Tekniska Högskola och Danderyds Sjukhus Smärtrehabilitering är gjord i avsikt att metoden/forskningen ska kunna appliceras på ett bredare fält. Film Stockholm beviljades i augusti ett treårigt EU-stöd för projektet RIBS (Rolling Images Behind the Screen) i samarbete med partner i Finland, Åland, Estland, Lettland och på Gotland. Projektet, som handlar om ungt entreprenörskap inom den kreativa sektorn, kommer att sammanlagt generera 3 mnkr för Film Stockholm fram till 218. Film Stockholm kommer att under 215 att göra en omfattande uppgradering av plattformen Filmbasen.se. Den nya siten beräknas ha premiär senare delen av 215. Sedan 213 har ett samarbete genomförts med Film i Skåne inom talangområdet och med särskilt fokus på kvinnliga långfilmsdebutanter, PURE FICTION. Under 215 har projektet beviljats en fortsättning och genomförs med finansiering om 71 tkr från Svenska Filminstitutet. Under 215 har fyra projekt blivit beviljade ett stöd inom STHLM Debut som är ett riktat stöd till långfilmsdebuterande regissörer och producenter. Stödet består dels av ett finansiellt utvecklingsstöd och dels av praktiskt projektstöd. Under året kommer två filmer med stöd från STHLM Debut att ha premiär: dokumentärfilmen Förvaret i regi av Anna Persson och Shaun Chakroborty samt långfilmen Tjuvheder av Peter Grönlund. Ökad regional samverkan Ett viktigt instrument för den ökade regionala samverkan är de s.k. länskulturfunktionerna som fördjupat sin samverkan under året. Under våren har uppföljning av samarbeten med kommunerna inom slow-dating projektet skett och kommer att utvärderas under hösten. Länets ungdomar har erbjudits sommarjobb inom länskulturfunktionerna. Satsningen är ett samarbete med LSF och åtta kommuner i länet där sammanlagt 165 ungdomar har fått pröva på att professionellt arbeta inom musik, film, dans, arkiv och slöjd. Planering för en gemensam Barnens kulturdag har pågått under våren och kommer att resultera i en heldags manifestation i mitten av september. Den regionala samverkan sker i nära kontakt med Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer (fskf). Under året ligger stort fokus

16 13 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 på kulturens roll i stadsplaneringen och underlag för framtagandet av en uppdaterad RUFS. I budget finns 1,8 mnkr avsatta. Arbetet fortgår under hösten och inga förändringar gentemot budget har gjorts eller planeras. Kultur och näringsliv Sambandsgruppen Kreativa Stockholm fortsätter sitt arbete enligt plan med kulturförvaltningen som ordförande. Beredning för en större fortbildningsinsats för det fria kulturlivet pågår. Ett antal kartläggningar och undersökningar har planerats som underlag till RUFS. Dessa kartläggningar ingår i en strategi för att i samverkan med Sambandsgruppen kulturella och kreativa näringar, tillväxt- och regionplaneförvaltningen och Länsstyrelsen uppgradera kulturförvaltningens engagemang inom området. I budget finns 3,3 mnkr avsatta och merparten av medlen avser finansiera höstens arbete. EU-frågor Kulturförvaltningen arbetar med att stödja länets kulturorganisationer till ökad kunskap om EUs stödprogram och rådgivning i sökprocessen. Förvaltningen har arbetat konsultativt och medverkat i olika nätverksträffar. De nya EU-programmen har haft utlysningar under våren och beslut om stöd kom i slutet av augusti. Flera aktörer väntas söka medfinansiering från kulturnämnden. Handläggaren för EU-stöd avslutade sin anställning 3 maj och någon ersättare har ännu inte rekryterats. I budget finns 1,3 mnkr avsatta. Kostnaderna för området kommer att hållas inom ram. Utvecklingsanslag inom kulturområdet Utvecklingsanslaget är ett verktyg för nämndens möjlighet att pröva nya verksamheter och aktörer. Under året har stöd givits till bl Parkteatern och Oktoberteatern. Anslaget har även belastats för kostnader förknippade med bidragsöversynen som nämnts ovan. I budget finns 3,3 mnkr avsatta varav ca 7 tkr är förbrukade. Stöd till föreningslivets regionala distriktsorganisationer Verksamhetsstöden till regionala distriktsorganisationer omfattar stöd till idrotts- och friluftsorganisationer, ungdomsorganisationer, handikapprörelsens ungdomsorganisationer samt stöd till pensionärsorganisationer. För dessa stöd uppgår 215 års budget till 49

17 14 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 mnkr. Verksamhetsområdet redovisar ett resultat om 1,9 mnkr per den 31 augusti. För helåret 215 prognostiseras ett överskott om,3 mnkr då en förening återbetalat föregående års bidrag. Idrotts och friluftsorganisationer Anslaget till idrotts- och friluftsorganisationer uppgår till 26,6 mnkr och är en ökning med 7 tkr jämfört med 214. Kulturnämnden har beviljat stöd till fyra organisationer. Av årets anslag kvarstår 3 tkr. Ungdomsorganisationer Anslaget till ungdomsorganisationerna uppgår till 21,8 mnkr 215, vilket motsvarar en ökning med 3 tkr i förhållande till 214. Stöd har under 215 beviljats 31 ungdomsorganisationer och 6 av handikapprörelsens ungdomsorganisationer. En ny ungdomsorganisation har fått stöd under året, Syrisk Ortodoxa Ungdomsförbundet Region Stockholm. Medel har avsatts till en organisation vars ansökan om stöd har bordlagts, då det pågår en utredning angående tidigare utbetalat stöd. Pensionärsorganisationer Anslaget till pensionärsförbundens distriktsorganisationer uppgår 215 till knappt 1,8 mnkr. Per den 31 augusti redovisas ett nollresultat. Stöd till folkbildning Stöd till folkhögskoleutbildning Landstinget och staten svarar gemensamt för finansieringen av folkhögskoleverksamheten i landet. Budgeten för rörelsefolkhögskolor inom Stockholms län är oförändrat från föregående år och uppgår till 42 mnkr. Hela anslaget fördelas till 27 folkhögskolor under året. Den interkommunala ersättningen för studerande från Stockholms län till rörelsefolkhögskolor utanför Stockholms län uppgår till 332 kr per deltagarvecka. För 215 har ca 14,1 mnkr avsatts i budgeten. Konstruktionen med interkommunal ersättning innebär att respektive landsting betalar bidrag för elever från det egna länet som studerar på folkhögskolor i andra län. I det interkommunala bidraget finns inget tak för kostnaderna på samma sätt som avser stödet till rörelsefolkhögskolorna. Kostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskoleutbildning är osäker och utfallet 214 var 1,4 mnkr högre än budgeterat. För helåret 215 prognostiseras ett underskott om 1,5 mnkr. Stöd till studieförbunden Anslaget till studieförbunden uppgår till tkr, varav 9 tkr går till studieförbundens kulturprogram. Stöd från landstinget går till tio studieförbund i länet. Landstingets stöd beräknas utifrån ett grundstöd och antalet genomförda statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar. I avvaktan

18 15 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 på redovisning från ett av studieförbunden har andra delen av beviljat stöd om 333 tkr inte betalats ut. Konstverksamheten Konstverksamheten redovisar ett överskott på,8 mnkr per den sista augusti. Detta beror huvudsakligen på att större delen av anslaget för årets konstrenoveringar och följdkostnaderna för lös konst kommer att förbrukas under hösten. För helåret 215 prognostiseras ett nollresultat. Förvaltningens konstenhet arbetar med konstnärlig gestaltning vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. I uppdraget ingår dels att beställa och köpa in konst i samband med ny- och ombyggnationer, dels att vårda och utöva tillsyn av landstingets konstinnehav med över 6 verk. Kulturnämndens bidrag om knappt 3,7 mnkr för 215 finansierar reparationer, följdkostnader för lös konst och fotografering. Anslaget för inköp och beställning av konst inom ramen för byggprojekten ligger utanför kulturnämndens budget. Produktion och inköp av ny konst Landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården har med sina stora strategiska investeringar medfört att arbetet med konsten befinner sig i en expansiv fas. Den enskilt största investeringen är Nya Karolinska Solna (NKS) som genererar ett konstanslag på 118 mnkr. Framtidsplanen omfattar även strategiska investeringar som rör de stora akutsjukhusen såväl som de mindre närsjukhusen. Hittills i år har konstenheten tagit emot beställningar på nya konstprojekt vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Nacka sjukhus och fler väntas till hösten. Därutöver får enheten löpande beställningar på konstprojekt från Locum gällande ersättningsinvesteringar som i huvudsak avser mindre ombyggnationer vid vårdavdelningar och kliniker. Konstenheten hanterar för närvarande 62 aktiva projekt vilket innebär att enhetens sex projektledare i genomsnitt har 1 projekt vardera. En majoritet av projekten omfattar flera konstnärliga gestaltningsuppdrag. Samtliga projekt genomförs i nära samarbete med Strategiska fastighetsfrågor och investeringar (SFI) samt Locum och i nära samverkan med vårdpersonal, arkitekter m fl. Under året har nio projekt avslutats bl a på Norrtälje sjukhus, Danderyds sjukhus och Löwenströmska sjukhuset. Konsten ska representera en mångfald av uttryck, tekniker och teman. Mångfalden gynnas också av att en konstkonsult med specialistkompetens knyts till vart och ett av projekten. Under våren upphandlades en ny grupp med 1 konstkonsulter med kompetens inom bl a rörlig bild, måleri, skulptur, konsthantverk, ljudkonst, rumslig gestaltning, konstkritik och konst pedagogik.

19 16 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Förvaltning av befintlig konst I takt med att landstingets konstsamling ökar, både i antal och i ekonomiskt värde, växer kraven på förvaltning och tillsyn av den befintliga konsten. Konsten ska inventeras, evakueras, renoveras, förvaras och omplaceras i nära dialog med representanter för vården och Locum. Ju fler nya byggnationer desto större blir behovet av att hantera den befintliga konsten i berörda lokaler. Inventering I revisorsrapporten för 214 konstateras att landstingsfullmäktiges krav på att all landstingsägd konst ska inventeras årligen inte efterlevs. Ansvaret för inventeringen vilar på de landstingsägda bolagen och förvaltningarna. I revisorsrapporten påpekas att eftersom kulturnämnden utövar tillsyn av landstingets konst bör nämnden återrapportera rådande situation till landstingsfullmäktige. För att komma tillrätta med bristerna har förvaltningen diskuterat olika förslag på lösningar med olika parter inom landstinget. I nuläget har inget av förslagen gått att genomföra. Under hösten kommer förvaltningen att återigen påminna bolagen och förvaltningarna om behovet av inventering och kulturnämnden kommer att återrapportera till fullmäktige i enlighet med revisorernas synpunkter. Konstdatabaser Konstdatabasen Art Medica omfattar uppgifter om alla konstverk som landstinget äger. Databasen har varit i drift i 15 år. Under dessa år har nya funktioner och moduler utvecklats, vilket gör att databasen kunnat klara de nya krav som ställs på effektivitet och kontroll. Grunden (koden) är dock densamma som när systemet byggdes Vissa väsentliga delar av Art Medica, bland annat bildhanteringen, hänvisar till externa program med föråldrad teknik som inte längre uppdateras. Mot den bakgrunden har förvaltningen under 215 inlett en genomgripande renovering av systemet. Arbetet pågår under hösten och beräknas vara klart under 216. En uppdaterad kod kommer att förbättra användarvänligheten, säkerheten, snabbheten och möjligheten att lägga in rörliga bilder. Det innebär också att databasen blir avsevärt lättare och billigare att underhålla samt säkras för framtida behov. Förvaltningen har sedan 212 utvecklat en databas, Konstnärsbasen, i vilken omkring 3 5 svenska och internationella konstnärer har valt att registrera sig. Konstnärsbasen är ett viktigt instrument för att nå ut så brett som möjligt med utlysningar av gestaltningsuppdrag, både nationellt och internationellt. Under senare tid har åtgärder genomförts för att öka antalet internationella konstnärer. En ökad internationalisering kan ge inspiration till utveckling av konstens möjligheter i den offentliga vårdmiljön. För närvarande diskuterar förvaltningen med landstingets jurister huruvida det är möjligt att dela databaserna med andra landsting samt med intresserade kommuner inom Stockholms län.

20 17 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Kunskapsutveckling och kommunikation Att sätta människan i centrum är en viktig utgångspunkt för landstingets satsning på vården och den ambitionen gäller också för arbetet med konsten. För att det ska vara möjligt krävs ökade kunskaper om hur patienter, vårdpersonal och besökare upplever konsten i den vårdmiljö där de rör sig. Mot den bakgrunden togs initiativ till en extern studie kring dessa frågor. Studien visar att det är viktigt att den konstnärliga intentionen på ett tydligt sätt samspelar med platsen och vårdverksamhetens karaktär. Studien visar också att konsten är viktig för människors upplevelse av respekt och bekräftelse men också för förtroendet för vården. En väl gestaltad plats ger känslan av att vara omhändertagen medan nedslitna lokaler, avsaknad av konst eller oengagerad konst kan ge människor känslan av att de är betydelselösa och inte tas på allvar. Studien Konsten att vara specifik om konst i vården finns att ladda ner på kulturförvaltningens hemsida: För att möta det växande intresset för konsten på NKS driver enheten en särskild blogg om konsten på NKS: konstennyakarolinskasolna.wordpress.com Kultur i vården Programkatalogerna Programkatalogerna erbjuder cirka 14 olika utbud. Fram till har cirka 3 1 program blivit bokade för hela 215, vilket är ungefär lika många som förra året vid samma tid. Det är svårt att i förväg veta hur antalet program kommer att fördelas under året vilket har resulterat i ett överskott per den 31 augusti då fler program är bokade för hösten 215 i jämförelse med 214. För helåret beräknas ett noll resultat. Utökad satsning Kultur i vården - Kultur på recept Under våren 215 har ett andra pilotprojekt genomförts tillsammans med smärtrehabiliteringen på Danderyds sjukhus. Patienter erbjuds att som en del i sin rehabilitering delta i olika kulturaktiviteter. Gruppen innehöll åtta personer som under åtta veckor fick delta i två aktiviteter per vecka. Under hösten 214 genomfördes det första pilotprojektet med andra deltagare. En rapport finns framtagen som beskriver goda resultat i projektet. För helåret beräknas ett nollresultat. Projektstöd Kultur i Vården Anslaget till Projektstöd Kultur i Vården uppgår till 1,6 mnkr, vilket är en ökning med 1 tkr jämfört med 214. Totalt 9 organisationer har beviljats stöd i år på sammanlagt tkr. Totalt 93 tkr (69 %) har fördelats till verksamhet på barnsjukhusen. Kvar att fördela är 255 tkr. Hela anslaget beräknas att fördelas under 215.

21 18 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Film i vården/filmsatsning Anslaget till Film i vården uppgår 215 till 3 tkr. Film i vården syftar till att komplettera Kultur i vårdens programutbud och att utveckla nya metoder för användning av den rörliga bilden inom vården. Patienternas delaktighet och eget skapande står i fokus. Anslaget redovisar per den 31 augusti ett överskott med ca 2 tkr och kommer av att merparten av kostnaderna är förlagda till andra halvåret 215. För helåret 215 prognostiseras ett nollresultat. Ersättning till STIM STIM har från sagt upp det befintliga avtalet gällande musik som framförs i landstingets regi. Inget nytt avtal har tecknats ännu. Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Verksamhetsområdet avser förvaltningskontoret som bereder ärenden till kulturnämnden samt verksamhetsgemensamma kostnader, bl a kostnader för förtroendevalda. Landstingsbidraget 215 uppgår till 3 mnkr varav,7 mnkr avsåg kostnader för nämnden. För perioden redovisas ett resultat om ca 2,4 mnkr. Disponibelt utrymme För 215 budgeterade kulturnämnden ett disponibelt utrymme om 53 tkr. Per den sista augusti har inga medel tagits i anspråk.

22 19 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 5. Ekonomi Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 158 Budget 158 AC-BU 158 Ack utfall 148 Föränd % Progn 215 Budget 215 PR-BU Boksl 214 Landstingsbidrag ,9% Statsbidrag ,6% Övriga intäkter ,9% Verksamhetens intäkter ,5% Personalkostnader ,% Övrigt köpta primärtjänster ,4% Lämnade bidrag ,8% Övriga kostnader ,7% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar -1 25,% Finansnetto -1,% Resultat Resultatutfallet per den 31 augusti 215 är ett överskott på 12 mnkr att jämföra med samma period föregående år då utfallet var 4 mnkr. Utfallet för perioden jämfört med periodiserad budget är 11,5 mnkr högre, avvikelsen beror huvudsakligen på överskott inom verksamhetsområdena Stöd till regional kulturverksamhet, Förvaltningskontor och gemensamma kostnader och Kultur i vården. För helåret 215 prognostiseras ett underskott om 1,3 mnkr. Intäktsutveckling Intäktsutveckling, procent 1466,7 14, 18, 3,3 4,1 5,9 4,1,, 2,1 15,917,316,6-8,3-9,1-28,6 Landstingsbidrag Statsbidrag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 214 (ÅR 214/ÅR 213) Budget 215 (BU 215/ÅR 214) Jan-aug 215 (Utf 158/Utf 148) Prognos 215 (PR 215/ÅR 214)

23 2 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Ökningen av övriga intäkter beror huvudsakligen på näringsbidraget till Konserthuset (52,8 mnkr). Kostnadsutveckling 17,3 18,2 16,8 Kostnadsutveckling, procent 14,8 15,615,716,3 11,1 2,8, 4,8 3,,, 2,1-5,7 Lämnade bidrag Personalkostnader Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Utfall 214 (ÅR 214/ÅR 213) Budget 215 (BU 215/ÅR 214) Jan-aug 215 (Utf 158/Utf 148) Prognos 215 (PR 215/ÅR 214) De ökade kostnaderna i budget 215 och i utfallet per den sista augusti härleds även det till ovan nämnda näringsbidrag. elser periodens utfall Orsak, Mkr textkommentar Intäkt AC-BU 158 Kostnad AC-BU 158 Resultat AC-BU 158 Ej budgeterade kostnader/intäkter för SLIF Ej budgeterat statsbidrag Pure Fiction m.m. 1,4-1,4,,6,6 Försenade utbetalningar STIM samt KiV 1,9 1,9 Försenade utbet stöd till föreningsliv 1,6 1,6 Försenade utbetalningar regional kulturverksamhet m.m. 5,7 5,7 Förvaltningskontor, disponibla medel 2,7 2,7 Folkbildning -,8 -,8 Ev ej analyserad restpost -,2 -,2 Summa avvikelse 2, 9,5 11,5

24 21 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Vid en jämförelse mellan utfallet t o m augusti och periodiserad budget kan konstateras att utfallet överstiger den periodiserade budgeten med ca 11,5 mnkr. elsen förklaras huvudsakligen av överskott inom verksamhetsområdena Stöd till regional kulturverksamhet, förvaltningskontor samt på att ersättningen till STIM ej utbetalats som budgeterats för perioden. elser prognostiserat resultat Orsak, Mkr Intäkt PR-BU Kostnad PR-BU Resultat PR-BU Ej budgeterade intäkter och kostnader SLIF 1,4-1,4, Ej budgeterat statsbidrag pure fiction m.m.,9 -,9, Vidaredebeteringar löner,6 -,6, Interkommunal ersättning fhsk -1,5-1,5 Överskott förvaltningskontor,2,2 Summa avvikelse 2,9-4,2-1,3 Intäkterna för helåret 215 beräknas överstiga buget med 2,9 mnkr vilket huvudsakligen beror på ej budgeterade intäkter för SLIF samt på ej budgeterade statsbidrag. Kostnaderna beräknas överstiga budget med ca 4,2 mnkr vilket huvudsakligen beror på ovan nämnda förändringar samt på ett prognostiserat underskott för den interkommunala ersättningen till folkhögskolor utanför länet. Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Budget Prognos Bokslut Bidragsgivare Statsbidrag Ack utfall 215 AC-BU Statens kulturråd Länsmusiken, Dans i 4,8 6,4 6,4 6,9 Stockholms stad och län Statens filminstitut Film Stockholm, Pure fiction 1,5 1,3 1,3 1,7 Nordiska ministerrådet YoBaNa 2,2 Totalt specialdestinerade statsbidrag 6,3 1,3,2 1,3 8,8

25 22 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 SLL-extern resultaträkning Mkr Externa intäkter och kostnader SLLexternt Ack utfall 158 SLLexternt Ack utfall 148 Förändr % SLLexternt Prognos 215 SLLexternt Budget 215 PR-BU SLLexternt Bokslut 214 Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,8% Avskrivningar -1 3,5% Finansnetto Resultat ,7% Personal Personalkostnaderna per den 31 aug är 5 tkr lägre än vad som budgeterats för perioden, vilket huvudsakligen beror vakanser och långtidssjukskrivningar. Jämfört med motsvarande period föregående år har personalkostnaderna ökat med 8 tkr. Förvaltningen har inte haft någon inhyrd personal under året. Den procentuella sjukfrånvaron uppgår per den 31 aug till knappt 4 procent (kvinnor 3,4 procent och män 4,4 procent), vilket är något högre än budgeterat för helåret. Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 158 Budget 158 AC-BU 158 Ack utfall 148 Föränd % Progn 215 Budget 215 PR-BU Boksl 214 Summa personalkostnader varav förändring sem- och löneskuld 26% varav lönekostnad % varav po % Inhyrd personal 6% Summa bemanningskostnad % 21 4% % 33 Sjukfrånvaromått Ack utfall 158 Ack utfall 148 Föränd %-enh Progn 215 Budget 215 %-enh Procentuell sjukfrånvaro ,% 3 3,% Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, förväntas öka med knappt 4 procent, det vill säga,8 mkr i jämförelse med årsbokslut 214.

26 23 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 158 Budget 158 AC-BU 158 Ack utfall 148 Föränd % Progn 215 Budget 215 PR-BU Boksl 214 Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,8% Antal helårsarbeten har minskat från 51 till 47 under den senaste 12- månadersperioden. Antal anställda har minskat med 3. Den 1 mars flyttade SLIF (landstingets idrottsförbund) med 5 anställda över till Landstingsstyrelsens förvaltning. Vissa vakanta tjänster har tillsats. Investeringar Investeringar Mkr Ack utfall 158 Prognos 215 Budget LF 215 PR-BU Övriga ospecificerade ojbekt 1,7 1,8,3 1,5 Totalt investeringar 1,7 1,8,3 1,5 Förvaltningen har på uppdrag av kulturnämnden tecknat ett hyreskontrakt för lokaler åt Stockholms läns museum. I dessa lokaler har en ombyggnation genomförts till en kostnad om ca,8 mnkr, vilken kulturnämnden inte budgeterat för. Övriga investeringarna per den 31 juli utgörs av IT-utrustning samt filmutrustning till Film Stockholms verksamhet. Balansräkning Balansräkning Mkr aug dec Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Att omsättningstillgångarna är höga beror bland annat på att Konserthuset och vissa av distriktsorganisationernas bidrag ännu inte har betalats ut per den 31 augusti. De kortfristiga skulderna kan till stor del hänföras till dessa kommande utbetalningar.

27 24 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Riskfaktorer Analys och eventuella riskfaktorer Förklarande kommentar Skattat belopp Mkr Ingår i prognos? Ja/Nej/Delvis Interkommunal ersättning Sökt ersättning kan bli större än budgeterat för perioden -1,5 ja Kostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskoleutbildning uppgick 214 till ca 15,5 mnkr vilket är ca 1,4 mnkr högre än budgeterat. I kulturnämndens budget för 215 finns 14,1 mnkr avsatt för interkommunal ersättning till folkhögskolor vilket är detsamma som 214. Den slutliga kostnaden för interkommunal ersättning för folkhögskoleutbildning är osäker, per den sista augusti 215 prognostiseras ett underskott om 1,5 mnkr. 6. Förvaltning/Bolag som arbetsgivare Personalpolicy Kulturförvaltningen anlitar HR-avdelningen i personalfrågor och målet är att tillämpa de förvaltningsneutrala riktlinjer som finns inom HR-området. Riktlinjerna för lönesättning med lönekriterier som överensstämmer med kravställningen i SLL:s personalpolicy används för medarbetare och chefer. Löneöversyn 215 är genomförd med löneutbetalning av ny lön inklusive retroaktiv lön i juni. Bemanning Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat anställda 8 9 Könsfördelning Kvinnor 36 Män 17 Totalt antal 53 En chefsrekrytering samt rekryteringar av bl a ekonomiassist, inventerare och processledare har genomförts. Inga svårigheter har konstaterats vid rekrytering. Sjukfrånvaro Kulturförvaltningen är en relativt liten arbetsplats och sjukfrånvaro presenterat i antal sjukdagar får ett stort genomslag. Sjukfrånvaron per den sista augusti uppgick till 3,7 %.

28 25 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män när man jämför samma period 215 och 214. Under 215 har kvinnornas sjukfrånvaro minskat med drygt 2 dagar, männens sjukfrånvaro har ökat med drygt 6 dagar. För kvinnorna är det den korta och medellånga sjukfrånvaron som minskat. För männen är det den korta och medellånga sjukfrånvaron som ökat. Sjukdagar per anställd och kön Kvinnor 11,39 14,5 Män 7,76,93 Sjukfrånvaro i % ,72 5,47 Sjukfrånvaron i procent är antal sjuktimmar i förhållande till ordinarie timmar. 7. Kulturförvaltningens miljöredovisning Kulturförvaltningen är certifierad enligt ISO 141 och ingår i det nya gemensamma miljöledningssystemet samt följer landstingets miljöprogram Miljöutmaning 216 och gällande miljölagstiftning. Miljöarbetet fortlöper planenligt. Kulturnämndens lokala miljömål är baserade på de lokala miljöaspekterna och är: Miljökrav vid beställning av konstnärlig gestaltning Alla konstnärer ska vid inlämnande av skissuppdrag eller förslag till konstnärliga gestaltningar, redovisa materialanvändning och hantering av miljöfarliga ämnen enligt allmänna bestämmelser. Alla konstkonsulter som anlitas ska gå grundläggande miljöutbildning med inriktning på landstingets miljöarbete. Kulturförvaltningen har under våren slutfört en upphandling av tio nya konstkonsulter som kommer att genomgå miljöutbildning. Alla konstnärer som får gestaltningsuppdrag förbinder sig i avtalet att använda så miljöanpassat material som möjligt och att hantera farliga ämnen och restprodukter enligt gällande bestämmelser. Kemikalier som finns i landstingets utfasningslista för kemikalier, SLLs utfasningslista för miljö och hälsofarliga kemikalier , får inte användas. Miljökrav vid ekonomiska stöd Mottagare av stöd på 5 tkr eller mer ska arbeta aktivt med miljöfrågorna och ska till sin ansökan om stöd bifoga miljöplan som fastställts av organisationens styrelse samt besvara förvaltningens checklista för miljöarbete.

29 26 (27) DELÅRSRAPPORT 215 KN 215/59 Alla berörda organisationer under perioden uppfyller ovanstående krav. Mottagare av stöd på 7 mnkr eller mer ska från 215 vara miljöcertifierade enligt ISO141 eller EMAS. Förvaltningen har informerat berörda organisationer om kravet och arbetet är påbörjat. Information finns även på förvaltningens webbplats. Övrig redovisning Pappersförbrukning Förvaltningen har sedan målet om minskning av pappersförbrukningen infördes minskat förbrukningen med cirka 75 %. Under våren 215 minskade pappersförbrukningen med ytterligare 12 % jämfört med samma period 214. Elförbrukning Förvaltningskontoret använder förnybar el märkt Bra Miljömärkt Vind Vatten. Det betyder att det är 1 % förnybar energi. Elförbrukningen har enligt senaste fakturan minskat med cirka 8 % jämfört med 212. Transporter Kulturförvaltningen äger en personbil som körs ca 1 mil per år och förbrukar ca 6 liter bensin. Däcken som använts har inga dubbar och innehåller inte HA-oljor. En personbil är såld under året. Kemikalier och kemiska produkter Inom förvaltningen finns inga utfasningskemikalier. Kemikaliekrav ställs vid beställning av konstnärlig gestaltning, se ovan. Ekologisk mat Inköp av frukt ( kr) samt kaffe och te till personalens kaffemaskin är 1 % ekologiskt. Utbildning Brandskyddsutbildning för alla medarbetare har genomförts under året. Flertalet medarbetare har också gått landstingets grundläggande miljöutbildning. Revision Extern miljörevision genomfördes i mars och resulterade i totalt sex avvikelser för hela revisionsområdet. elserna är korrigerade inom anvisad tid och godkända av certifieringsföretaget.