Medlemsundersökning 2016

Transkript

1 Medlemsundersökning 2016

2

3 Innehåll Inledning 3 Arbetsgivarverkets uppdrag 5 Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation 5 Arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken 5 Förhandlingsverksamhet 8 Rådgivning i arbetsgivarfrågor 9 Utbud av utbildningar 9 Utbud av medlemsaktiviteter 10 Bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen 11 Kommunikation 11 Uppföljning av utvecklingen inom målbilder 12 Utveckling och innovation 12 Bedömning av den egna verksamhetens ledare 15

4 Inledning Arbetsgivarverket genomför årligen en webbundersökning bland verkets medlemmar. Syftet med undersökningen är att uppfylla kravet om återrapportering i regleringsbrevet och få ett underlag för utveckling av verksamheten. Undersökningen vänder sig till Arbetsgivarverkets 213 obligatoriska medlemmar och 26 frivilliga. Under 2016 omarbetades undersökningen i samverkan med medlemmarna. Syftet med omarbetningen var att skapa en mer lättillgänglig och ändamålsenlig undersökning och vända trenden med en fallande svarsfrekvens. Undersökningen omarbetades dessutom med utgångspunkt från den nya Strategi för statliga arbetsgivare. Omarbetningen resulterade i flera förändringar, webbenkäten kortades avsevärt och varje medlem besvarar en enkät istället för som tidigare två. Enkäten adresseras medlemmarnas högsta chef och besvaras i samverkan mellan högsta chef och medlemsföreträdare i Arbetsgivarverket. Webbenkätens första åtta frågor fokuserar på Arbetsgivarverkets uppdrag som arbetsgivarorganisation. Frågorna rör medlemmarnas nöjdhet när det gäller kärnverksamhet som förhandling, rådgivning, utbildning och kommunikation. Webbenkätens sista fyra frågor följer upp några av de indikatorer som ska följa utvecklingen mot målbilderna i Strategi för statliga arbetsgivare. Den korta webbenkäten kompletteras med en fördjupande undersökning kring ett antal aktuella frågeställningar. Webbenkät 2016 I november och december 2016 genomfördes den årliga medlemsundersökningen bland Arbetsgivarverkets medlemmar. Svarsfrekvensen uppgick till 67 procent. Omarbetningen resulterade i en markant ökad svarsfrekvens och ambitionen är att ytterligare öka svarsfrekvensen i kommande undersökningar. Frågorna i enkäten besvaras på en femgradig skala där 5 = instämmer helt/i mycket hög utsträckning och 1 = instämmer inte alls/i mycket låg utsträckning. Resultaten redovisas, liksom tidigare år, så att de som svarat 4-5 på frågorna läggs samman och utgör andelen nöjda. Undersökningens utformning och frågeställningar har omarbetats i så stor utsträckning att det är svårt att jämföra resultat från tidigare år. I de fall det är möjligt, där frågorna påminner om föregående års frågeställningar och det går att göra en bedömning av utvecklingen, redovisas detta. Fördjupning kring tre områden I december 2016 beslutade Arbetsgivarverkets styrelse om tre fördjupningsområden utifrån enkätens resultat: 1. Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. 3

5 2. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. 3. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare. 15 medlemschefer för obligatoriska medlemmar ombads att delta i den fördjupade undersökningen. 12 medlemschefer deltog (varav en via sin medlemsföreträdare). Tio medlemschefer intervjuades och två besvarade frågorna via mail. I undersökningen ställdes också ett antal frågor till fem medlemschefer som inte besvarat 2016-års medlemsundersökning. I den fördjupande delen av undersökningen framkom ett antal viktiga utvecklingsområden. I rapporten redovisas resultaten i anslutning till frågeställningen samt Arbetsgivarverkets fortsatta arbete. 4

6 Arbetsgivarverkets uppdrag Arbetsgivarverket är en förvaltningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor och en medlemsorganisation för statliga arbetsgivare. Myndigheten ansvarar som arbetsgivarorganisation för att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken, utföra förhandlingsarbete för sina medlemmar och företräda dem i arbetstvister med mera, svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. I enkäten ställs ett antal frågor med utgångspunkt i Arbetsgivarverkets uppdrag. Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation svarar 72 procent av medlemmarna att de är nöjda. 21 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 7 procent har ingen. Det är framförallt de små myndigheterna (1-75 anställda) som har en låg andel nöjda, 56 procent. 54,7% 17, 20,8% 0,6% 0, 5 Mycket nöjd Inte alls nöjd 6,9% Ingen Denna fråga kan jämföras med tidigare års fråga avseende en om Arbetsgivarverket i stort. 80 procent av de högsta cheferna1 och 75 procent av medlemsföreträdarna angav 2015 att de hade en mycket positiv/positiv. Den något lägre nöjdheten kan sannolikt hänföras till skillnader i undersökningens konstruktion, det är dock av stor vikt att följa utvecklingen under kommande år. Arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken uppger 64 procent av medlemmarna att de är nöjda. 24 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 11 procent har ingen. Den grupp som är minst nöjd är de största myndigheterna (1001 eller fler anställda), 58 procent. Det är också i denna grupp som flest uppger att de inte har någon. 1 Svarsfrekvensen bland medlemmarnas högsta chefer år 2015 var 40 procent. 5

7 14,5% 49,7% 23,9% 1,3% 0, 10,7% Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen Denna fråga saknar jämförbara resultat med den tidigare undersökningen. Andelen nöjda anses här vara lågt och frågan utgör ett fördjupningsområde. Att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken en fördjupning Genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen har regeringen överlåtit till myndighetscheferna att enskilt och tillsammans utveckla och utforma den statliga arbetsgivarpolitiken. Arbetsgivarpolitiken anger de normer och värderingar som styr hur myndighetens chefer agerar i egenskap av arbetsgivare gentemot medarbetarna och deras företrädare. Myndigheterna har ett stort eget handlingsutrymme som arbetsgivare men myndighetscheferna ansvarar också gemensamt för arbetsgivarpolitiken i statsförvaltningen. Arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan mellan myndigheterna och samordnas av Arbetsgivarverket. I den fördjupade delen av undersökningen framkommer en att Arbetsgivarverket gör ett bra arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Lönebildningsfrågorna lyfts fram som ett gott exempel. Ett antal huvudområden framträder dock som särskilt angelägna för Arbetsgivarverket att uppmärksamma: Att vara medlem i Arbetsgivarverket Konkretisera Ökad kunskap om vikten av och resultatet av samverkan Nätverk för medlemschefer som forum att utveckla och samordna Nätverk för förhandlingschefer Forum för mindre arbetsgivare Att vara medlem i Arbetsgivarverket Innebörden av medlemskapet i Arbetsgivarverket kan upplevas som otydligt. Ett exempel på detta är att arbetsgivarsamverkan (t.ex. genom deltagande vid Arbetsgivarkollegiets årsmöte, medlemsrådsmöten och sektormöten) inte prioriteras av olika anledningar. Det finns ett behov av att öka förståelsen för det ansvar som den arbetsgivarpolitiska delegeringen medför där samverkan är en grundförutsättning. Arbetsgivarverket har inlett ett arbete som bl.a. syftar till att stärka medlemschefernas och medlemsföreträdarnas kunskap om Arbetsgivarverkets besluts- och inflytandestruk- 6

8 tur. Under 2016 ägnades t.ex. ett gemensamt sektormöte åt den arbetsgivarpolitiska delegeringen och utvecklingen och samordningen av den statliga arbetsgivarpolitiken. Ytterligare en insats är att utveckla de individuella och de gemensamma introduktionerna för nya medlemschefer och medlemsföreträdare. Detta arbete syftar till att säkerställa att samtliga nya, men även de som redan verkat i sin roll en tid, har kunskap om det ansvar som följer av den delegerade arbetsgivarpolitiken. De utvecklade introduktionerna och ett nytt informationsmaterial börjar användas under Ytterligare en viktig aktivitet för att säkerställa kunskapen om innebörden av den arbetsgivarpolitiska delegeringen är Arbetsgivarverkets medverkan vid regeringskansliets introduktionsprogram för nya medlemschefer. Effekterna av ovan nämnda, tillsammans med den justering av medlemsorganisationens besluts- och inflytandestruktur som beslutades av Arbetsgivarverkets styrelse i februari 2017 och som träder i kraft den 1 september, kommer att utvärderas kontinuerligt. Konkretisera En viktig förutsättning för arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken är att medlemsorganisationen är och upplevs som tydlig och konkret i sitt budskap. Av undersökningen framkommer att den information som sänds ut från Arbetsgivarverket upplevs som alltför omfattande och inte alltid når igenom informationsbruset. Här ser Arbetsgivarverket ett tydligt utvecklingsområde och kommer därför att arbeta vidare med att se över och utveckla sin informationsspridning både till innehåll och omfattning. Ökad kunskap om vikten av och resultatet av samverkan Av undersökningen framkommer vikten av att Arbetsgivarverket påvisar vinsterna med samverkan. Arbete som bedrivs i arbetsgivarsamverkan premieras exempelvis inte vid myndighetsdialoger med regeringskansliet (RK). Dialogen fokuserar på vad den enskilda myndigheten gjort och resultatet av det egna arbetet. Arbetsgivarverket, i sin roll som samordnare, uppmanas att i dialog med RK påverka utvecklingen av myndighetsdialogerna vad gäller vikten av och vinsterna med samverkan. Arbetsgivarverket kommer att arbeta vidare utifrån denna uppmaning för att tydliggöra vinsterna med arbetsgivarsamverkan. Nätverk för medlemschefer som forum att utveckla och samordna Att skapa möjligheter till nätverkande och diskussion i arbetsgivarpolitiska frågor för medlemschefer uppges vara en viktig uppgift för Arbetsgivarverket som samordnare. Det finns dock svårigheter med att få tiden att räcka till och att prioritera strategiska diskussioner. Det gäller för Arbetsgivarverket att vara relevant för att myndigheterna ska välja att vilja vara med. Utöver relevanta ämnen bör Arbetsgivarverket också utveckla formerna för deltagande på distans där det är lämpligt. Relevanta ämnen som nämns som exempel att samverka kring är kompetensförsörjning, digitalisering, värdegrundsarbete, sjuktal och hållbara arbetsplatser. Behoven av dialog 7

9 och goda exempel utgår oftast från medlemmens aktuella situation och konkreta frågeställningar. Behoven skiljer sig också åt utifrån storlek, dvs. antal anställda och placering i landet. Intressegemenskap vad gäller nätverkande bör formas utifrån dessa förutsättningar. Nätverk för medlemschefer möjliggörs idag genom t.ex. regelbundna GD-möten. Ytterligare nätverk är inte planerade. Nätverk för förhandlingschefer Utöver nätverk för medlemschefer efterfrågas även nätverk för förhandlingschefer. I undersökningen antyds att behovet springer lika mycket ur den enskilde medlemmens lönebildningsarbete som det övergripande gemensamma ansvar som medlemmarnas högsta chefer har att förhålla sig till märket. Ett nätverk för förhandlingschefer bedöms utgöra ett gott komplement till den verksamhet som bedrivs idag och kommer att startas under året. Forum för mindre arbetsgivare I undersökningen framkommer att samverkan också bör ske utifrån intressegemenskap, t.ex. medlemmars storlek. Arbetsgivare med få anställda har ett större behov än arbetsgivare med många anställda av att samverka kring praktiska och konkreta frågor t.ex. utformning av administrativa rutiner och policys. Till gruppen mindre arbetsgivare hör ca. 90 medlemmar med färre än 75 anställda. Ett arbete för att utveckla och anpassa stödet till denna målgrupp har pågått sedan Från 2017 startas Forum för mindre arbetsgivare. Förhandlingsverksamhet På frågan om hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet (centrala förhandlingar om avtal och villkor) är 70 procent av medlemmarna nöjda. 13 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 15 procent har ingen. Minst nöjd är den minsta storleksgruppen bland medlemmarna (1-75 anställda), 54 procent. Det är också i denna grupp som flest uppger att de inte har någon. 23,3% 46,5% 13,2% 1,9% 0, 15,1% Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen 8

10 Denna fråga saknar jämförbara resultat med den tidigare undersökningen. Andelen nöjda är högt inom detta område, men det är ändå viktigt att fortsätta arbetet för att ytterligare öka nöjdheten. Rådgivning i arbetsgivarfrågor På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets rådgivning i arbetsgivarfrågor anger 60 procent av medlemmarna att de är nöjda. 24 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 6 procent har ingen. Minst nöjda är de båda största storleksgrupperna bland medlemmarna ( och 1001 eller fler anställda) som båda anger 58 procent. Det är också dessa grupper som anger högst andel treor på den femgradiga skalan. 13,2% 47,2% 24,5% 6,9% 1,9% 6,3% Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen År 2015 instämde 78 procent av medlemscheferna och 77 procent av medlemföreträdarna helt eller till stor del i påståendet att Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller rådgivning. Den lägre nöjdheten i årets undersökning kan sannolikt hänföras till skillnader i undersökningens konstruktion, men det är av största vikt att följa utvecklingen under kommande år och samtidigt utveckla rådgivningsarbetet. Utbud av utbildningar På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets utbud av utbildningar anger 46 procent av medlemmarna att de är nöjda. 32 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 18 procent har ingen. Minst nöjda är den minsta gruppen 1-75 anställda), 46 procent och den största gruppen (1001 eller fler anställda), 36 procent. Det är också i dessa grupper som flest saknar. 9

11 6,9% 39,6% 32,1% 3,8% 0, 17,6% Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen År 2015 instämde 61 procent av medlemscheferna och 62 procent av medlemföreträdarna helt eller till stor del i påståendet att Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller utbildning. Då frågeställningen i årets undersökning specificerar utbudet av utbildning är resultaten inte jämförbara. Det är också viktigt att notera att de utvärderingar som görs bland deltagare i utbildningar genomgående visar på goda resultat. Medlemmarnas om utbudet av utbildningar kommer att följas på olika sätt under året och utvecklingen bedömas vid nästa års medlemsundersökning. Utbud av medlemsaktiviteter På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets utbud av medlemsaktiviteter (till exempel workshoppar, seminarier och avtalskonferenser) anger 57 procent av medlemmarna att de är nöjda. 29 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 12 procent har ingen. I likhet med utbudet av utbildningar är det den minsta och den största gruppen som anger lägst andel nöjda, 52 respektive 45 procent. Det är även här högst andel som inte har någon i dessa grupper. 13,8% 42,8% 28,9% 1,9% 0,6% 11,9% Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen År 2015 instämde 69 procent av medlemscheferna och 67 procent av medlemföreträdarna helt eller till stor del i påståendet att Arbetsgivarverket ger ett bra stöd till min verksamhet när det gäller arenor för arbetsgivarsamverkan. Den lägre nöjdheten i årets undersökning kan sannolikt hänföras till skillnader i frågeställningen och i undersökningens konstruktion, men det är av största vikt att följa utvecklingen. 10

12 Bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen anger 59 procent av medlemmarna att de är nöjda. 23 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 14 procent har ingen. Minst nöjda är den grupp medlemmar med minst antal anställda (1-75), 52 procent. Det är också i denna grupp som flest saknar. 10,7% 48,4% 23,3% 2,5% 0,6% 14,5% Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen År 2015 fick medlemmarna ta ställning till påståendet om de uppfattade Arbetsgivarverket som en god företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsfattare. 80 procent av medlemscheferna och 79 procent av medlemsföreträdarna instämde helt eller till stor del i påståendet. Den lägre nöjdheten i årets undersökning kan sannolikt hänföras till skillnader i frågeställningen och i undersökningens konstruktion, men det är av största vikt att följa utvecklingen. Kommunikation På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets kommunikation via till exempel webbplats/medlemssidor, e-post, möten och nyhetsbrev anger 72 procent av medlemmarna att de är nöjda. 18 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 5 procent har ingen. Minst nöjda är de medlemsgrupper som har minst (1-75) och flest (1001 och flera) anställda, 70 respektive 71 procent. I den minsta gruppen är det också flest som saknar. 19,5% 52,8% 18,2% 3,8% 0,6% 5, Mycket nöjd Inte alls nöjd1 Ingen 11

13 I 2015 års undersökning benämndes detta frågeområde Information. Frågor ställdes då specifikt om Arbetsgivarverket gav ett bra stöd via de olika kommunikationskanalerna, till exempel webbplatsen och olika skrifter och rapporter. Nöjdheten bland medlemscheferna var då runt 70 procent och bland medlemsföreträdarna runt 80 procent. Förändringarna inom detta frågeområde och i undersökningens konstruktion är stora och det är därför inte möjligt att göra några jämförelser med tidigare års resultat. 72 procent nöjda medlemmar i årets undersökning får dock anses vara ett gott resultat. Uppföljning av utvecklingen inom målbilder Utveckling och innovation Inom Strategi för statliga arbetsgivares målområde Utveckling och innovation följs utvecklingen av hur Arbetsgivarverkets medlemmar möter uppdragsgivarens och samhällets krav på god service och en effektiv användning av resurser. En viktig förutsättning för utvecklingen inom området är myndighetsövergripande samverkan för att stimulera utveckling och innovation hos Arbetsgivarverkets medlemmar. I webbenkäten ställs frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. 40 procent av medlemmarna uppger att de är nöjda. 38 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 12 procent har ingen. Minst nöjda är gruppen medlemmar med 1-75 anställda. Det är även i denna grupp som flest saknar. 35,8% 37,7% 4,4% 5 I mycket hög utsträckning 9,4% 0,6% I mycket låg utsträckning 11,9% Ingen Denna fråga saknar jämförbara resultat med den tidigare undersökningen. Andelen nöjda är lågt och denna fråga utgör därför ett fördjupningsområde. Under året fortsätter verksamheten utvecklas för att på ett bättre sätt stödja medlemmarna. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten en fördjupning En viktig förutsättning för utvecklingen inom målbilden Utveckling och innovation är myndighetsövergripande samverkan för att stimulera utveckling och innovation hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Arbetsgivarverkets uppgift är att facilitera och stimulera myndighetsövergripande samverkan. 12

14 Den arbetsgivarpolitiska strategin har en hög ambitionsnivå och utgör ett stöd för chefer på alla nivåer i arbetet med att utveckla och skapa effektiva verksamheter för att möta framtida utmaningar och förändrade förutsättningar. I undersökningen framkommer att ambitionen i strategin är goda men att de upplevs som alltför övergripande. Det saknas en konkretisering av vad medlemmarna vill uppnå med strategin. Arbetsgivarverket är inte ensam om att inspirera till och möjliggöra verksamhetsutveckling och det är viktigt att skapa gränsytor i relation till exempelvis esam2 och Vinnova. Arbetsgivarverket uppmanas att bli mer konkreta, fungera som katalysator och omvärldsbevakare och skapa forum och arenor. Utveckling och innovation måste på ett tydligt sätt kopplas till arbetsgivarpolitiken och det bör förtydligas inom vilka områden den myndighetsövergripande samverkan ska ske. Under 2016 startades ett flertal långsiktiga utvecklingssatsningar inom Arbetsgivarverket för att möta medlemmarnas förväntningar på vad medlemsorganisationen ska uppnå till år Ett exempel är utvecklingsprojektet Innovation och arbetsgivarpolitik som syftar till att facilitera samverkan mellan medlemmar genom t.ex. ett utvecklingsprogram kring innovation. Ambitionen är att denna och liknande utvecklingssatsningar ska leda medlemsorganisationen i rätt riktning mot målbilderna. Ledarskap och utveckling av statliga ledare Inom målområdet Ledarskap bedöms Arbetsgivarverkets bidrag till de statliga ledarnas utveckling. I webbenkäten ställs frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera utvecklingen av statliga ledare. 25 procent av medlemmarna anger att de är nöjda. 46 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 13 procent har ingen. Det är medlemsgruppen med flest antal anställda (1001 eller fler) som är minst nöjda i denna fråga, 17 procent. Drygt 60 procent av dessa anger en trea på den femgradiga skalan. 2,5% I mycket hög utsträckning5 22,8% 46,2% 12, 3,8% I mycket låg utsträckning1 12,7% Ingen 2 esam är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om digitaliseringen av det offentliga Sverige. 13

15 Denna fråga saknar jämförbara resultat med den tidigare undersökningen. Nämnas kan dock den fråga som ställdes i den tidigare undersökningen hur nöjda medlemmarna var med Arbetsgivarverkets stöd till ledningsgrupper för att stärka chefernas arbetsgivarroll. Resultaten visade här betydligt högre siffror. 77 procent av medlemscheferna och 74 procent av medlemsföreträdara uppgav att de var nöjda. Frågan ringar dock in en mycket begränsad del av Arbetsgivarverkets stöd. Det är också viktigt att notera att den nya strategin definierar ledare i staten annorlunda och inbegriper fler kategorier ledare än vad som tidigare var fallet. Andelen nöjda är lågt och denna fråga utgör därför ett fördjupningsområde. Under året fortsätter Arbetsgivarverkets verksamheten att utvecklas för att på ett bättre sätt stödja medlemmarna. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare en fördjupning Strategins målbild Ledarskap har medfört en ny dimension för Arbetsgivarverkets arbete med att bidra till att stimulera utvecklingen av chefer och ledare i staten. Den nya inriktningen har vidgat begreppet till att omfatta alla typer av ledarskap i medlemmarnas verksamhet. Den låga andelen nöjda och den höga andel som inte tar ställning (anger en trea) eller som saknar i webbenkäten kan vara en naturlig följd av att Arbetsgivarverkets arbete tidigare fokuserat på att stärka chefernas arbetsgivarroll. Med den nya definitionen och inriktningen på Ledarskap följer ett nytt fokus för verksamheten som breddas till att utveckla ledare i staten. Resultaten från webbenkäten får därmed anses vara en utgångspunkt för det strategiska utvecklingsarbete som inleddes Stöd till ledningsgrupper I undersökningen framkommer behovet av ett utökat stöd från Arbetsgivarverket till ledningsgrupper i strategiska arbetsgivarfrågor. Arbetsgivarverket förväntas bl.a. bidra med de statligt unika förutsättningarna för ledare i staten. Under 2016 startade de långsiktiga utvecklingssatsningarna Ledare i staten och Medarbetarskap inom målbilden Ledarskap. Satsningen innebär ett flertal aktiviteter med syfte att skapa förutsättningar för statliga ledare att vara tydliga arbetsgivarföreträdare. Inom ramen för satsningen vidareutvecklas de myndighetsanpassade insatserna för chefs- och ledningsgrupper som sedan tidigare funnits i för Arbetsgivarverkets erbjudande med ca insatser per år. I undersökningen framkommer att det finns ett behov av förtydligande och ytterligare information om vad Arbetsgivarverkets erbjudande innebär. Stöd till HR-chefer eller motsvarande I undersökningen framkommer en att stödet till HR-chefer eller motsvarande idag är gott. Medlemsorganisationens sektor- och medlemsrådsverksamhet, erbjudanden om seminarier och utbildningar mm. uppfyller de behov som finns. 14

16 Chefsutbildning för staten En återkommande synpunkt i undersökningen är behovet av en central chefsutbildning för staten utformad av Arbetsgivarverket. SUHFs utbildningar för chefer och ledare uppges som ett bra exempel från lärosätena. Behovet beskrivs som en grundläggande utbildning som fokuserar på vad det innebär att vara chef och ledare i staten. De myndigheter som rekryterar från industrin har t.ex. ett behov av att snabbt sätta nya ledare i den typen av utbildning. Andra medlemmar rekryterar sina chefer internt och har redan med sig det statliga perspektivet in i sin nya ledarroll. Här ser behovet annorlunda ut och utbildningen bör fokusera mer på att vara arbetsgivare och ledare. Inom ramen utvecklingssatsningen Ledare i staten har fokus under 2016 legat på att ta fram en utbildning för chefer i staten. Utbildningens innehåll och pedagogik har prövats och utvecklats genom pilotutbildningar. Utbildningens syfte är att ge grundläggande kunskaper om den arbetsgivarpolitiska delegeringen, statlig arbetsgivarpolitik, arbetsgivarrollen, särreglering och lönebildning. Från och med 2017 kommer utbildningen Chef i staten att finnas som en öppen utbildning och även som en modul som kan erbjudas inom ramen för medlemmarnas egna ledarskapsprogram. Utöver utbildningen pågår även en vidareutveckling av webbsidan Chef i staten. Mentors-/traineeinitiativ från Arbetsgivarverket Av undersökningen framkommer behovet av att på ett bättre sätt ta hand om och utveckla ledartalanger inom staten genom t.ex. mentors- och traineeinitiativ från Arbetsgivarverkets sida. Arbetsgivarverket förstår och ser dessa utvecklingsmöjligheter men bedömer att resurserna måste fokuseras på befintligt mentornätverk för nyanlända, en aktivitet i samverkan där omfattningen kommer att utökas. Bedömning av den egna verksamhetens ledare Webbenkäten avslutas med två frågor där medlemmarna får göra en bedömning av den egna verksamhetens ledare. 71 procent av medlemmarna bedömer att den egna organisationens ledare tar ansvar för och driver verksamhetens utveckling. 16 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 9 procent har ingen. Medlemsgruppen med minst antal anställda (1-75) uppger lägst andel nöjda, 56 procent. 15

17 49,4% 21,5% I mycket hög utsträckning5 16,5% 3,2% 0,6% I mycket låg utsträckning1 8,9% Ingen Jämförbara resultat med den tidigare undersökningen saknas. Nöjdheten med de egna ledarnas förmåga att ta ansvar för och driva verksamhetens utveckling bedöms sammantaget som god. 58 procent av medlemmarna bedömer att den egna organisationens ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare. 28 procent anger en trea på den femgradiga skalan och 8 procent har ingen. I denna fråga är det medlemsgruppen med flest antal anställda (1001 eller fler) som är minst nöjda, 47 procent. 14,6% I mycket hög utsträckning5 43,7% 27,8% 5,1% 0,6% I mycket låg utsträckning1 8,2% Ingen Jämförbara resultat med den tidigare undersökningen saknas. Nöjdheten i denna fråga är relativt låg och en viktig indikator för det fortsatta arbetet. 16