Medlemsundersökning 2017

Transkript

1 Medlemsundersökning 2017 Fördjupning Dnr 2017/0364

2

3 Innehåll Innehåll 5 Inledning 3 Sammanfattning 4 Fördjupningsområde 1 5 Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen 5 Fördjupningsområde 2 7 Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten 7 Fördjupningsområde 3 10 Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer 10 Fördjupningsområde 4 12 Identifiera gapet mellan vad medlemmarna förväntar sig av Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och vad man upplever levereras 12 Bilagor 14 Resultat från medlemsundersökningarnas webbenkät åren 2016 och 2017 (bilaga 1) 14 Intervjuer och deltagande vid seminariet (bilaga 2) 16

4

5 Inledning Arbetsgivarverket genomför varje år en medlemsundersökning. Resultaten från undersökningen är ett viktigt underlag som rapporteras till Regeringskansliet via årsredovisningen, återkopplas i medlemsorganisationen och används till planering och utveckling av verksamheten. Medlemsundersökningen består av två delar en webbenkät som skickas till samtliga obligatoriska och frivilliga medlemmar och en fördjupande del som riktas till en mindre grupp av medlemmarnas högsta chefer. Utifrån webbenkätens resultat beslutar Arbetsgivarverkets styrelse vilka frågeställningar som ska tas med i den fördjupande delen. I 2017 års undersökning beslutades om följande fyra områden: 1. Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen. 2. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. 3. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer. 4. Identifiera gapet mellan vad medlemmarna förväntar sig av Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och vad man upplever levereras. Webbenkäten genomfördes under oktober-november 2017 och resultaten från den redovisas i bilaga 1. Den fördjupade delen av medlemsundersökningen riktades till medlemschefer och genomfördes under perioden 9-19 januari 2018 genom 12 enskilda telefonintervjuer och vid ett seminarietillfälle med 15 deltagare (bilaga 2). Denna rapport redovisar resultatet från den fördjupade undersökningen. 3

6 Sammanfattning Slutsatsen av den fördjupade undersökningen är att medlemmarna ger en mer positiv bild vid samtalen än vad som framgår av webbenkätens resultat. Medlemscheferna är mycket nöjda med vad Arbetsgivarverket levererar i förhållande till uppdrag och resurser. Arbetsgivarverket är också bra på att ta tillvara statliga arbetsgivares intressen och agerar välbalanserat i sin intressebevakning. Aktiviteterna inom ramen för målbilden Utveckling och innovation har bidragit till ett förtydligande vad gäller kopplingen mellan innovation och arbetsgivarpolitik. Den markanta ökningen av nöjdheten med arbetet riktat mot statliga ledare från webbenkätens resultat kan hänföras till de aktiviteter som erbjudits inom ramen för målbilden Ledarskap. Undersökningen visar dock att det finns ett antal utvecklingsområden för Arbetsgivarverket att arbeta vidare med. Vad gäller arbetet med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen framkommer exempelvis behovet av att stärka medvetenheten om arbetsgivarfrågorna bland medlemmarna. Vikten av att fortsätta tydliggöra kopplingen mellan innovation och arbetsgivarpolitik framkommer vad gäller Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. I frågan om Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer visar undersökningen att det finns behov av att fortsätta tydliggöra och marknadsföra det erbjudande som finns. En återkommande synpunkt är uppfattningen att Arbetsgivarverkets arbete med att inspirera och facilitera i aktuella frågor rörande verksamhetsutveckling är välkommet men att det är medlemmarna själva som måste arbeta med frågorna. Medlemmarna måste också ansvara för att prioritera och delta i det som erbjuds. Behovet av att Arbetsgivarverket i högre utsträckning bör ha ett regionalt perspektiv, är en återkommande synpunkt. Det är välkommet att aktiviteter förläggs till redan befintliga konstellationer ute i landet. Att exempelvis nyttja länsstyrelsernas befintliga arenor och nätverk för återkommande och regelbunden närvaro ges som förslag. Här kan också medlemmarnas högsta chefer och medlemsföreträdare hjälpa till att facilitera olika aktiviteter. Genomgående för samtalen är synpunkten att Arbetsgivarverket bör bli mer tillgängligt för medlemmar i hela landet. Det bör vara möjligt att i högre utsträckning delta i olika aktiviteter på distans med hjälp av teknikens möjligheter. Sammantaget har undersökningen bidragit till fördjupad förståelse för vad som ligger bakom enkätens resultat. Ett stort och varmt tack till alla de medlemschefer som bidragit med sina erfarenheter av och synpunkter om Arbetsgivarverkets arbete. 4

7 Fördjupningsområde 1 Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen I webbenkäten ställdes frågan hur nöjd medlemmarna är med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen. Här anger 61 (59) procent av medlemmarna att de är nöjda (23) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 8 (14) procent har ingen uppfattning. Webbenkätens resultat visar på en liten ökning vad gäller nöjdheten med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen. Arbetsgivarverket styrelse valde att ta med denna fråga i den fördjupande delen av undersökningen för att få mer information om hur arbetet kan utvecklas vidare. 100% 80% Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen? 60% 40% 20% 0% 19% 11% 49% 42% 23% 26% 2% 4% 1% 5 mycket nöjd inte alls nöjd Ingen uppfattning 0% 14% 8% Av intervjuer och seminariediskussioner framkommer att medlemmarna i huvudsak är nöjda med Arbetsgivarverkets arbete på området. Som intressebevakare och opinionsbildare axlar arbetsgivarorganisationen sin roll och gör sin röst hörd utifrån sitt uppdrag. Arbetsgivarverket lever också i hög utsträckning upp till förväntningen att vara aktuella och att agera snabbt och tydligt. Verket upplevs som korrekt och välbalanserat i sitt arbete, deltar i samhällsdebatten, följer den förvaltningspolitiska utvecklingen och svarar på remisser. Som ett gott exempel lyfts intressebevakningen vad gäller omlokaliseringsfrågan där man upplevde agerandet som snabbt och tydligt. 1 De som angett en fyra eller femma på webbenkätens femgradiga skala. 5

8 En framträdande synpunkt är att medlemmarna själva också måste visa engagemang genom att delta i debatten och använda de plattformar som erbjuds för att lyfta och debattera det som är angeläget och aktuellt. I samtalen blir det tydligt att Arbetsgivarverket över tid har stärkt sitt arbete på området. Bland medlemmarna behöver dock medvetenheten i arbetsgivarfrågorna stärkas. I detta avseende kan Arbetsgivarverket agera mer proaktivt och genom stödet till medlemmarna öka medvetenheten. Ett betydelsefullt område anses vara att ytterligare synliggöra den statliga sektorns attraktivitet som arbetsgivare. Det är viktigt att framhålla den statliga verksamhetens grundläggande betydelse för samhället. Här kan Arbetsgivarverket ha en mer offensiv hållning i debatten. Det handlar om att värna statens rykte som attraktiv arbetsgivare som helhet. Det poängteras att arbetet måste göras i samverkan, att ansvaret är delat. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen krävs samverkan vad gäller att beskriva statliga arbetsgivare som intressanta arbetsplatser, de viktiga värdegrundsfrågorna och att framhålla det goda gemensamma. Ett utvecklingsområde är också intressebevakningen kopplat till lärosätena. Lärosätena framhåller att de skiljer sig som grupp från övriga medlemmar med särdrag som komplex lagstiftning och ett komplicerat anslagssystem. Inom detta område, i fall där högskolepolitiken möter arbetsgivarpolitiken, föreslås en utökad samverkan med Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF). Ett exempel där Arbetsgivarverket bör samverka i intressebevakningen är det nya förslaget om styrning och resursfördelning. Det finns ett stort intresse bland medlemmarna att samverka för att hitta och driva gemensamma intressen. Arbetsgivarverket uppmanas till fortsatt utveckling av arenor som möjliggör för medlemmar i hela landet att delta mer kontinuerligt. Alla forum behöver inte ledas av Arbetsgivarverket, men det är viktigt med arbetsgivarorganisationens deltagande. Ett exempel på en aktuell fråga som Arbetsgivarverket bör arbeta med är frågan om säkerhetsklassning. Det är av största vikt att få en enhetlighet i regleringen från Regeringen och öka kunskapen bland medlemmarna. Behovet av intressebevakning och samverkan kring hur systemet ska fungera är stort. Sammanfattningsvis ger den fördjupade undersökningen en bild av att Arbetsgivarverket idag gör ett gott arbete. Det framkommer dock exempel på ett antal utvecklingsområden att arbeta vidare med. 6

9 Fördjupningsområde 2 Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten I webbenkäten ställs frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. 44 (40) procent av medlemmarna uppger att de är nöjda. 37 (38) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 9 (12) procent har ingen uppfattning. Medlemmarnas nöjdhet i denna fråga har ökat något från föregående mätning. Nöjdheten är dock alltjämt låg och det är viktigt att närmare undersöka anledningen till detta. Liksom vid föregående mätning valde därför Arbetsgivarverkets styrelse att ta med denna fråga i den fördjupade delen av undersökningen. 100% 80% I vilken utsträckning bidrar Arbetsgivarverket till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten? 60% 40% 20% 0% 4% 9% 36% 35% 38% 37% 5 mkt hög utstr mkt låg utsträckn % 9% 1% 1% 12% 9% Ingen uppfattning Vid föregående års fördjupning i denna frågeställning framkom framförallt behovet av att förtydliga och konkretisera den övergripande innebörden av målbilden. Kopplingen mellan verksamhetsutveckling, innovation och arbetsgivarpolitik upplevdes som otydlig. I årets undersökning kan vi se att det skett en förflyttning i den önskade riktningen. De aktiviteter som erbjudits under året i form av utvecklingsprogram, en föreläsningsserie och poddcasts har mottagits väl och bidragit till ett förtydligande av Arbetsgivarverkets roll och vad samverkan i målbildens riktning innefattar. 7

10 I föregående års undersökning framkom även behovet av att tydliggöra Arbetsgivarverkets roll i relation till övriga aktörer. En aktör som nämndes var Vinnova. Här kan nämnas att ett samarbete med Vinnova för att etablera en samverkansplattform under namnet Arbetsgivarverket policylab har inletts under året. Under 2018 kommer ett första policylab att genomföras kring ett ämne som kopplar till det arbetsgivarpolitiska området utifrån ett innovationsperspektiv. Av samtalen i årets undersökning framkommer att det är välkommet att Arbetsgivarverket agerar genom att inspirera i aktuella frågor rörande utveckling av verksamheten. Uppfattningen är dock att Arbetsgivarverkets roll är att inspirera och facilitera och att det är myndigheterna själva som måste arbeta med frågorna. Medlemmarna måste också ansvara för att prioritera och delta i det som erbjuds. I denna fråga är det viktigt att identifiera vad samverkan innebär för de båda målgrupperna medlemmarnas högsta chefer och medlemsföreträdare. Gentemot medlemmarnas högsta chefer är behovet att informera och tydliggöra det ansvar som den arbetsgivarpolitiska delegeringen medför. Det efterfrågas seminarier i kunskapshöjande syfte i dessa frågor, självklart med möjlighet att delta på distans detta gäller både för nytillträdda chefer och för de som jobbat olika länge i sin roll. Den nyligen utvecklade introduktionen för nytillträdda chefer får gott betyg, här gäller det dock att även nå chefer som verkat en tid. Gentemot medlemsföreträdarna sker samverkan i hög utsträckning via medlemsråd och sektormöten samt i de nätverk som Arbetsgivarverket faciliterar. I dessa forum är det av stor vikt att ge utrymme för dialog och erfarenhetsutbyte. Här värderas aktuella och konkreta frågeställningar. Under samtalen ges förslag med stor variation på lämpliga frågor för samverkan. Exempel på sådana frågor är utvecklingen mot mer mobila arbetssätt, stöd i utveckling och effektivisering av stödprocesser som HR, IT och ekonomi. Även samverkan kring styrningsfrågor, styrmodeller och uppföljning för att skapa gemensamt synsätt och effektivisera verksamheterna föreslås. I undersökningen framkommer också behovet av utökad samverkan kring lönebildning regionalt. Det är viktigt att statliga arbetsgivare inte konkurrerar med varandra utan ser sig som ett kollektiv även i denna fråga. Ytterligare ett område där samverkan efterfrågas är styrningsfrågor till stöd för medlemmarna i bevakningen av regeringskansliets myndighetsstyrning. En gemensam insats skulle kunna bidra till en mer homogen och tydlig myndighetsstyrning. Vikten av att följa och lyfta aktuella frågor är stor och här är uppfattningen att Arbetsgivarverket idag gör ett gott jobb. För att nå ut bredare i medlemsorganisationen föreslås tillfälliga, tematiska expertnätverk i aktuella frågor. Nätverksbyggande uppges vara viktigt och det måste finnas möjlighet att delta på distans. Vad gäller lärosätena kan Arbetsgivarverket bidra ytterligare i sin roll som arbetsgivarorganisation för att möta dessa medlemmars särskilda förutsättningar. 8

11 Sammanfattningsvis kvarstår behovet att arbeta vidare med att förtydliga kopplingen mellan innovation och arbetsgivarpolitik enligt strategins intentioner. För 2018 fortsätter de aktiviteter som inletts under 2017 och utvärderas kontinuerligt. 9

12 Fördjupningsområde 3 Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer I webbenkäten ställs frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera utvecklingen av statliga ledare. 45 (25) procent av medlemmarna anger att de är nöjda i mycket hög/hög utsträckning. 35 (46) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 10 (13) procent har ingen uppfattning. I denna fråga ser vi en markant ökning av medlemmarnas nöjdhet från föregående års mätning. Fler har tagit ställning då andelen treor har minskat till förmån för angivna fyror och femmor, dessutom har den andel som inte har någon uppfattning minskat något. Nöjdheten är dock fortfarande låg och de aktiviteter som bedrivs i målbildens riktning kräver ett fortsatt utvecklingsarbete. Arbetsgivarverkets styrelse valde därför att, liksom vid föregående års mätning, ta med denna fråga i den fördjupade delen av undersökningen. 100% 80% I vilken utsträckning anser du att Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer (till exempel via utbildningar, sektormöten och seminarier)? 60% 40% 20% 0% 2% 6% 23% 39% 46% 35% 12% 8% 4% 2% 13% 10% 5 mkt hög utstr mkt låg utstr Ingen uppfattning Resultaten från den fördjupade undersökningen visar att Arbetsgivarverket utvecklar ett starkt och välkommet stöd för statliga ledare. Utvecklingen av utbildningen Chef i staten har under året resulterat i en ny öppen samt myndighetsanpassad utbildning. De myndighetsanpassade insatserna riktar sig till myndighetsledningar och ledningsgrupper. Utbildningen har också givits i samverkan med redan befintliga myndighetsnätverk och samarbetsprojekt. Den nya utformningen av webbsidan Ledare i staten syftar till att 10

13 vara ett digitalt stöd för statliga ledare med lättillgänglig och relevant information. Webbsända seminarier och poddcasts med ledar- och medarbetarskapstema har ytterligare bidragit till att inspirera och skapa engagemang kring hur statliga verksamheter kan möta framtida utmaningar genom aktiva medarbetare och tydliga arbetsgivarföreträdare. De olika satsningarna ligger i linje med de behov som uttrycktes i föregående års undersökning. Det gäller framförallt behovet av ett utökat stöd till ledningsgrupper samt en central chefsutbildning för staten för chefer och ledare. Av samtalen i den fördjupade delen av undersökningen framgår att efterfrågan är hög vad gäller Arbetsgivarverkets insatser på detta område. Det är därför välkommet att Arbetsgivarverket fortsätter att arbeta för att utveckla tekniska lösningar för att tillgängliggöra det material som finns. Att fortsätta marknadsföra och tydliggöra Arbetsgivarverkets erbjudande på området är också viktigt. Det finns en stor medvetenhet om att medlemmarna själva har ett ansvar för att ta del av det som erbjuds och att själva sprida och använda det i den egna organisationen. Det framkommer önskemål om att Arbetsgivarverket gentemot regeringskansliet bör driva frågan om vikten av att utbilda chefer och ledare i staten. Man bör också driva frågan om avslutningssamtal med myndighetschefer för att ta vara på deras erfarenheter. Av samtalen framkommer att lärosätena, i samverkan med SUHF, arbetar fram ledarskapsprogram anpassade efter universitetens och högskolornas specifika förutsättningar. Här kan nämnas att Arbetsgivarverket arbetar, särskilt genom de myndighetsanpassade satsningarna, med att anpassa utbildningen efter den enskilda myndigheten. Sammanfattningsvis kan sägas att Arbetsgivarverket ser en markant ökad nöjdhet i denna fråga även om 45 procent nöjda medlemmar fortfarande är lågt. Arbetet med att utveckla de olika satsningarna fortsätter, inte minst genom kunskapsspridning samt genom användandet av digital teknik för att öka möjligheten att nå fler av medlemmarnas ledare än vad som är fallet idag. 11

14 Fördjupningsområde 4 Identifiera gapet mellan vad medlemmarna förväntar sig av Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och vad man upplever levereras Utifrån webbenkätens resultat beslutade Arbetsgivarverkets styrelse om ett nytt fördjupningsområde som innebar att närmare identifiera gapet mellan vad medlemmarna förväntar sig av Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och vad man upplever levereras. Förväntningar på Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation Utmärkande för samtalen under denna frågeställning är uttryck för en övergripande nöjdhet med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och med vad den levererar. Det framkommer en medvetenhet om att verket är en liten organisation och att medlemmarna tar sin del av ansvaret är en förutsättning för att klara det gemensamma uppdrag som statliga arbetsgivare har. Arbetsgivarverket lever i huvudsak upp till sitt uppdrag och sin roll. De styrkor som nämns är främst arbetet med förhandlingar och avtal samt kvalificerad rådgivning i komplicerade frågor. I alla avseenden möts medlemmarna av hög kompetens och Arbetsgivarverkets jurister och rådgivare framhålls som centrala i det aktiva stödet till medlemmarna. Framträdande är höga förväntningar på snabb och säker rådgivning i aktuella frågor. Av samtalen framkommer också vikten av att medlemsorganisationen är lyhörd för medlemmarnas behov, även här lever Arbetsgivarverket i hög utsträckning upp till de förväntningar som finns. Förväntningar i relation till vad som levereras I rapporten har det tidigare framkommit ett antal utvecklingsområden, även dessa får anses beskriva den skillnad i vad medlemmarna förväntar sig i relation till vad man upplever levereras. Några ytterligare punkter framkommer dock under denna frågeställning. Det finns ett behov av än mer konkret stöd i aktuella frågor som visar på hur man faktiskt kan, bör eller ska agera. Arbetsgivarverket bör också i högre utsträckning anpassa stödet till hur långt de olika verksamheterna kommit i sin utveckling och anpassa stödet utifrån det. Det uttrycks som särskilt viktigt att Arbetsgivarverket framtids- och omvärldsbevakar för att bidra till att säkra de framtida behoven av specialistkompetens, till exempel inom dataskydd och säkerhetsfrågor samt att även bevaka att utbildningsväsendet tillgodoser 12

15 dessa behov. Generellt uttrycks höga förväntningar på Arbetsgivarverkets roll som framtids- och omvärldsspanare med ett arbetsgivarpolitiskt perspektiv. Det framkommer också att Arbetsgivarverket kan upplevas som anonymt. Här är uppmaningen att arbeta för att få omvärlden att veta att Arbetsgivarverket finns. Sammantaget i denna rapport har ett antal områden identifierats vad gäller gapet mellan vad medlemmarna förväntar sig av Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och vad man upplever levereras. Arbetsgivarverket tar med sig detta i sitt fortsatta utvecklingsarbete. 13

16 Bilagor Resultat från medlemsundersökningarnas webbenkät åren 2016 och 2017 (bilaga 1) Resultatet i 2016-års webbenkät inom parentes. 80 (72) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation. 78 (64) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. 82 (70) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet (centrala förhandlingar om avtal och villkor). 65 (60) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets rådgivning i arbetsgivarfrågor. 53 (46) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets utbud av utbildningar (ämnesområden, antal tillfällen). 64 (57) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets utbud av medlemsaktiviteter (till exempel workshoppar, seminarier och avtalskonferenser). 61 (59) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen. 74 (72) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets kommunikation via till exempel webbplats/medlemssidor, e-post, möten och nyhetsbrev. 44 (40) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. 45 (25) procent av medlemmarna är nöjda med Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utveckling av statliga ledare på olika nivåer (till exempel via utbildningar, sektormöten och seminarier). 73 (71) procent av medlemmarna anser att den egna organisationens ledare tar ansvar för och driver verksamhetens utveckling. 66 (58) procent av medlemmarna anser att den egna organisationens ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare. 14

17 Utveckling (webbenkät) 100% 80% 60% 40% 80% 78% 72% 64% 70% 82% 65% 60% 53% 46% 64% 57% 59% 61% 72% 74% 44% 45% 40% 25% 71% 73% 66% 58% 20% 0%

18 Intervjuer och deltagande vid seminariet (bilaga 2) Intervjuer Agneta Marell, Rektor Jönköping University Anders Danielsson, Landshövding Länsstyrelsen i Västra Götalands län Anders Sjelvgren, Generaldirektör Boverket Cecilia Tisell, Generaldirektör Konsumentverket Elisabeth Nilsson, Landshövding Länsstyrelsen i Östergötlands län Erna Zelmin Ekenhem, Generaldirektör Arbetsmiljöverket Gustav Amberg, Rektor Södertörns högskola Janna Valik, Generaldirektör E-hälsomyndigheten Jonas Bjelfvenstam, Generaldirektör Transportstyrelsen Stefan Bengtsson, Rektor Chalmers tekniska högskola Ulf Daunfeldt, Direktör Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Ylva Fältholm, Rektor Högskolan i Gävle Deltagare vid seminariet Ann Persson Grivas, Generaldirektör, Luftfartsverket Anna Skarhed, Justitiekansler, Justitiekanslern Clas Olsson, Generaldirektör, Ekonomistyrningsverket Eva Håkansson, Generaldirektör, Datainspektionen Eva Westberg, Myndighetschef, Fastighetsmäklarinspektionen Erik Höglund, Prorektor, Luleå tekniska universitet Helén Ängmo, Generaldirektör, Skolinspektionen Jan-Olof Lind, Generaldirektör, Totalförsvarets forskningsinstitut Katarina Norén, Generaldirektör, Sjöfartsverket Kristina Svartz, Generaldirektör, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Lena Sommestad, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands län Maria Rydbeck, Generaldirektör, Pensionsmyndigheten Nils Öberg, Generaldirektör, Kriminalvården Peter Ekborg, Generaldirektör, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Ulf Melin, Generaldirektör, Universitets- och högskolerådet Urban Hansson Brusewitz, Generaldirektör, Konjunkturinstitutet 16