ÅR omslag.qxp_enhetsmöte :21 Sida 16 Årsredovisning

Transkript

1 ÅR omslag.qxp_enhetsmöte :21 Sida 16 Årsredovisning

2

3 ÅRSREDOVISNING 2018 Diarienummer: 2018/0795 ÅR 2018 Använd gärna fakta ur den här rapporten men kom ihåg att ange källa: Arbetsgivarverket (om inget annat anges) Foto: Catharina Biesèrt Arbetsgivarverkets Årsredovisning 2018

4

5 Generaldirektören har ordet Snabba omvärldsförändringar påverkar ständigt verksamheten inom statlig sektor och 2018 har inte varit något undantag. Arbetsgivarverket har därför under året fokuserat på att operativt och strategiskt stödja utveckling och effektivitet i medlemmarnas verksamheter. Den arbetsgivarpolitiska strategin med målbilderna Utveckling och innovation, Attraktiv arbetsgivare och Ledarskap är ett tydligt kitt mellan strategisk utveckling av arbetsgivarpolitiken och det löpande arbetet i kärnprocesserna. Oberoende av tidshorisont och typ av insats, akut problemlösning åt medlemmarna eller strategisk samverkan, är Arbetsgivarverkets fokus alltid detsamma att skapa den utvecklingskraft verksamheterna och statlig sektor behöver. Ett ambitiöst uttryck för detta är till exempel utvecklingsprogrammet Innovation och arbetsgivarpolitik där nästan 40 personer ur den högsta ledningen för tio myndigheter utbytt erfarenheter och utvecklat sin kompetens inom arbetsgivarpolitiken som drivkraft för innovation. Ämnet har också varit föremål för en bred kommunikation genom webbsända lunchföreläsningar och podcasts. Statens förmåga att se och ta tillvara all kompetens i samhället är en annan fråga av stor betydelse, inte bara för att stödja utveckling och inkludering, utan för att ytterst säkra statens kompetensförsörjning. Här ska inte minst satsningen Skills360 Hackathon nämnas, en spännande samverkansform för idéutveckling med ett tydligt opinionsbildande fokus. Även Arbetsgivarverkets Mentorprogram för nyanlända akademiker har ett tydligt utvecklingsperspektiv. Utveckling och attraktivitet är nära sammanvävt med varandra. Profileringen av staten som attraktiv arbetsgivare har under året intensifierats med särskilt fokus på bristkompetens. Ett fint kvitto på att vi är på rätt väg är att Arbetsgivarverket fick pris som årets nykomling inom Employer branding. Verksamheternas möjlighet att nyttja arbetsgivarpolitiken för att åstadkomma utveckling och attraktivitet vilar ytterst på ledarskapets förmåga. I satsningen på att utveckla ledarskapet i staten löper därmed strategins olika målbilder samman och omfattar allt från myndighetsanpassade utbildningar, vidareutveckling av webbstöd för chefer och ledarporträtt till filmade frukostseminarier. En av ledarskapets förutsättningar är ett aktivt medarbetarskap och för att stödja detta har ytterligare en omgång genomförts av aktivitetsserien Medarbetarskap i arbetsgivarsamverkan. Under 2018 har det inte varit någon avtalsrörelse, men centrala förhandlingar pågår nästan alltid i olika frågor mellan parterna inom avtalsområdet. Den pågående omlokaliseringen av statliga myndigheter har resulterat i en överenskommelse om att tillföra Avtal om omställning några ytterligare bestämmelser om tidiga insatser när regeringen fattat beslut om omlokalisering av hel eller del av en myndighet. Denna fråga har också varit föremål för omfattande stöd och råd, inte minst inom det nätverk Arbetsgivarverket startat med medlemmar berörda av omlokalisering. Efter flera år med ökande nöjdhet inom de flesta områden i Arbetsgivarverkets medlemsundersökning, faller eller planar resultatet ut inom flera områden under Förändringarna sker dock ofta från en hög nivå. Arbetsgivarverket kommer att noga analysera resultatet och göra fördjupade studier med ambitionen att utveckla verksamheten vidare under Ytterligare ett led i verksamhetsutvecklingen är arbetet med översynen av den arbetsgivarpolitiska strategin, vilket kommer att vara föremål för en omfattande samverkan under kommande verksamhetsår. Stockholm Eva Liedström Adler Generaldirektör

6

7 innehåll Generaldirektören har ordet 5 1. Förklaringar till årsredovisningen 9 2. Årsredovisning Arbetsgivarverkets kärnverksamhet Som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken Förhandlingsarbete, tvister och domstolsprocesser Rådgivning och utbildning Intressebevakning och opinionsbildning Strategi för statliga arbetsgivare Målbild 1: Utveckling och innovation Målbild 2: Attraktiv arbetsgivare Målbild 3: Ledarskap Återrapportering och uppdrag Återrapportering av stabsuppgifter Öka andelen kvinnor på ledande befattningar och minska löneskillnader mellan kvinnor och män En god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning Attrahera och rekrytera Behålla, tillvarata och utveckla Arbetsmiljö Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Noter Anställdas sjukfrånvaro Ersättningar och andra förmåner Sammanställning över väsentliga uppgifter Arbetsgivarverkets styrelse Styrelsen Styrelsens beslut Bilagor Remissvar samtliga som lämnats under Tecknade kollektivavtal 58

8 5.3. Information om icke-obligatoriska medlemmar - cirka anställda Information om övriga arbetsgivare Obligatoriska icke-statliga medlemmar Organisationer med servicekontrakt Figurförteckning 61

9 Förklaringar till årsredovisningen 9 1. Förklaringar till årsredovisningen Arbetsgivarverkets årsredovisning tar sin utgångspunkt i myndighetens uppdrag att tillsammans med medlemmarna samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Inom ramen för det uppdraget ansvarar Arbetsgivarverket för att utföra förhandlingsarbete, företräda medlemmarna i arbetstvister och att svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. Mot bakgrund av Arbetsgivarverkets unika roll som myndighet och arbetsgivarorganisation är Arbetsgivarverket undantaget 1 från följande bestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag: - 3 kap. 1 andra stycket om resultatredovisning - 3 kap. 2 om fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader Årsredovisningen inleds med avsnittet Arbetsgivarverkets kärnverksamhet. I avsnittet presenteras den del av Arbetsgivarverkets uppdrag som fastställs i instruktionen samt resultaten från Arbetsgivarverkets medlemsundersökning. Strategin för statliga arbetsgivare består av vision, målbilder och delstrategier. Varje målbild följs upp med ett antal indikatorer samt en bedömning av resultaten utifrån en tregradig skala med nivåerna god, används om resultatet visar på en väsentligt positiv utveckling av målbilden, tillfredsställande, används om resultatet inte väsentligt visar på en positiv utveckling och inte tillfredsställande, används om resultatet visar på en negativ utveckling av målbilden. De indikatorer och de statistiska uppgifter som beskriver Arbetsgivarverkets verksamhet avser år Rapportering av uppdrag, såvida det inte gäller indikatorer, avser statistik framtagen 2018 med uppgifter från det föregående året. Den gemensamma strategin gäller och är utgångspunkten för arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. De statliga arbetsgivarna har tillsammans arbetat fram strategin och därmed också åtagit sig att gemensamt förverkliga den. Strategin stödjer även regeringens mål för området Statliga arbetsgivarfrågor med delmål för de statliga arbetsgivarna. Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna: - Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande. - Andel kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka. - Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. - Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. - Arbetsmiljön i staten ska vara god. - De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman. 2 1 Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsgivarverket. 2 PROP. 2017/18:1 Utgiftsområde 2

10 Förklaringar till årsredovisningen 10 Figur 1. Den arbetsgivarpolitiska strategin Uppdrag och återrapportering Enligt regleringsbrevet ska Arbetsgivarverket redovisa myndigheternas samlade bedömning av verkets verksamhet. Detta görs med hjälp av medlemsundersökningen. Medlemsundersökningen består av en webbenkät och en fördjupad intervjuundersökning. Arbetsgivarverket ska också redovisa en sammanställning av nedlagd arbetstid, direkta kostnader och intäkter för de stabsuppgifter som verket utför. Återrapportering av åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet för att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, verka för en god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro samt öka andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer, presenteras under avsnitt 2.3. Återrapportering och uppdrag

11 Förklaringar till årsredovisningen 11 Kompetensförsörjning I avsnitt 2.4. Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning redovisas 3 de åtgärder som Arbetsgivarverket vidtagit i syfte att säkerställa att det finns kompetens för att genomföra uppdraget och hur dessa åtgärder bedöms ha bidragit till att fullgöra Arbetsgivarverkets uppgifter. Information om tecknade kollektivavtal I bilaga 5.2. Tecknade kollektivavtal redovisas en förteckning över tecknade kollektivavtal under året. Information om icke-obligatoriska medlemmar och övriga arbetsgivare som får råd och stöd av Arbetsgivarverket. Enligt instruktionen får Arbetsgivarverket besluta om anslutning till statliga avtalsförsäkringar av icke-statliga arbetsgivare. Utöver vad som följer av förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m. får Arbetsgivarverket också; 1) företräda icke-statliga arbetsgivare som myndigheten bedömer har intressegemenskap med statliga arbetsgivare och som har uppdragit åt myndigheten att träffa kollektivavtal, 2) besluta om lockout eller andra stridsåtgärder mot arbetstagare hos arbetsgivaren. Information om Arbetsgivarverkets icke-obligatoriska medlemmar och övriga arbetsgivare som får råd och stöd av Arbetsgivarverket återfinns i bilaga 5.3. Samtliga bilagor återfinns i kapitel Remissvar 5.2 Tecknade kollektivavtal 5.3 Information om icke-obligatoriska medlemmar 5.4 Information om övriga arbetsgivare 5.5 Figurförteckning 3 Enligt 3 kap 3 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

12 Årsredovisning Årsredovisning 2.1. Arbetsgivarverkets kärnverksamhet Förordning (2007:829) med instruktion för Arbetsgivarverket. Ansvara för att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken genom Förhandling, Tvister och domstolsprocesser, Rådgivning och utbildning samt Intressebevakning Som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken Arbetsgivarverkets medlemmar deltar årligen i olika former av aktiviteter i syfte att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken, få ökad kunskap om arbetsgivarfrågor samt få tillfälle till diskussion och erfarenhetsutbyte medlemmarna emellan. Medlemsorganisationens besluts- och inflytandestruktur Denna arbetsgivarpolitiska samverkan tar sin utgångspunkt i medlemsorganisationens besluts- och inflytandestruktur som består av Arbetsgivarkollegiet, Arbetsgivarverkets styrelse, två medlemsråd och fem sektorer. Figur 2. Besluts- och inflytandestruktur Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ är arbetsgivarkollegiet som sammanträder en gång per år. Obligatoriska ledamöter i kollegiet är samtliga medlemmars högsta chef. Styrelsen, som utses av regeringen på förslag från kollegiet, består av högst 15 medlemschefer med representation från samtliga sektorer. Styrelsen utser i sin tur Arbetsgivarverkets generaldirektör.

13 Årsredovisning 13 Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i fem sektorer 4 och respektive medlemschef utser en företrädare från sin verksamhet. Hen har att förankra arbetsgivarfrågorna i den egna organisationens ledning och representera sin organisation i sektorn och där bidra till förankring, erfarenhetsutbyte, samordning och utveckling av aktuella arbetsgivarpolitiska frågor. Medlemsföreträdarna träffas cirka tre till fyra heldagar per år vid de sektormöten Arbetsgivarverket arrangerar. Ett sektormöte är gemensamt för samtliga sektorer vilket ger möjlighet till gemensam fördjupning och inspiration samt ett brett erfarenhetsutbyte. Årets gemensamma storsektormöte fokuserade på behoven av aktiva åtgärder och behovet av interkulturell kommunikation för en ökad inkludering på arbetsplatsen. Medverkade gjorde, förutom Arbetsgivarverket, företrädare från Diskrimineringsombudsmannen och en expert på interkulturell kommunikation. Medlemsföreträdaren kan, av medlemscheferna i respektive sektor, bli nominerad till ledamot i ett av två medlemsråd. Medlemsråden är rådgivande till styrelsen och tvärsektoriellt sammansatta med sammanlagt åtta ledamöter från vardera av de fem sektorerna. Råden träffas inför styrelsens möten cirka åtta till tio gånger och har en central roll för samordningen av den statliga arbetsgivarpolitiken. Råden syftar till att ge medlemmarna en direkt och rådgivande påverkan på ställningstaganden och inför beslut i gemensamma arbetsgivarpolitiska frågor. Introduktion för nya chefer med mera För att öka kunskapen och medvetenheten om den arbetsgivarpolitiska delegeringens funktion och betydelse erbjuder Arbetsgivarverket nytillträdda myndighetschefer och medlemföreträdare både ett individuellt introduktionsmöte och en gemensam introduktionsdag. Under året genomfördes två gemensamma introduktioner vardera för nya medlemschefer respektive medlemsföreträdare och 55 individuella introduktioner. Därutöver anordnar Arbetsgivarverket utbildningar, seminarier, nätverk samt frukostmöten med mera, för chefer, medlemsföreträdare och andra målgrupper. Under år 2018 har Arbetsgivarverket anordnat sammanlagt 177 olika medlemsaktiviteter. 192 medlemmar har deltagit på minst en av de 177 aktiviteterna, vilket motsvarar 88 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar. Samverkan och nätverk Utöver samverkan inom medlemsorganisationen och att som part företräda de statliga arbetsgivarna i olika råd och nämnder, bedriver också Arbetsgivarverket i andra former en omfattande samverkan med olika myndigheter och organisationer. Denna samverkan sker vanligtvis på bilateral nivå och utgår ofta från perspektivet förvaltningspolitisk utveckling. Arbetsgivarverket har under 2018 samverkat med Tillitsdelegationen i syfte att bidra med kunskap om förutsättningarna i statlig sektor, den arbetsgivarpolitiska delegeringen och utvecklingen av det statliga ledar- och medarbetarskapet. Arbetsgivarverket har också medverkat vid en av Tillitsdelegationens nätverksträffar och presenterat resultat från de tre utvecklingsprogram kring aktivt medarbetarskap som Arbetsgivarverket genomfört åren för cirka 60 statliga arbetsgivare. Arbetsgivarverket deltar också som organisation i Tillitsnätverket och har som fallstudie valt medlemsråden för att där pröva de sju tillitsprinciperna. Syftet är att vidareutveckla detta rådgivande medlemsmöte till gagn för statliga arbetsgivare och deras arbetstagare. Statskontorets centrala roll inom förvaltningspolitik är utgångspunkten för samverkan på flera områden. För att stärka Statskontorets arbete inom god förvaltningskultur genomförde Arbetsgivarverket under 2018 en utbildning i arbetsrätt och statlig arbetsgivarpolitik för Statskontorets specialister. Arbetsgivarverket finns också representerat i styrelsen för det myndighetsövergripande samarbetet Rörlighet i staten och stödjer där olika aktiviteter för att underlätta kompetensutbyte. Exempel på andra former av samverkan är det informella nätverket för kommunikationschefer i myndigheter under Finansdepartementet samt nätverket för att stödja IT-rekrytering inom staten samt RIA, Rådet för integration i arbetslivet. I regeringsinitiativet Hack for Sweden, där deltagande myndigheter och organisationer samverkar kring datadriven innovation, ingår Arbetsgivarverket i flera styrgrupper. 4 Sektor 1: Allmän offentlig förvaltning, Försvar samt Samhällsskydd och rättsskipning. Sektor 2. Näringslivsfrågor, Miljöskydd samt Bostads- och samhällsutveckling, Sektor 3: Hälso- och sjukvård, Kultur, Utbildning, samt Socialt skydd. Sektor 4: Universitet och högskolor. Sektor 5: Stora myndigheter.

14 Årsredovisning Medlemsundersökningen För att redovisa medlemmarnas samlade bedömning av Arbetsgivarverkets verksamhet genomförs årligen en medlemsundersökning. Denna består av två delar, en webbenkät och en fördjupande undersökning med ett urval medlemmar kring ett antal aktuella frågor. Webbenkäten vänder sig till Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar. Enkäten adresseras medlemmarnas högsta chef och besvaras i samverkan mellan högsta chef och medlemsföreträdare. Enkäten fokuserar dels på Arbetsgivarverkets uppdrag som arbetsgivarorganisation och dels på ett antal indikatorer som följer utvecklingen i strategins riktning. Frågorna besvaras på en femgradig skala där 5 = instämmer helt/i mycket hög utsträckning och 1 = instämmer inte alls/i mycket låg utsträckning. Resultaten redovisas så att de som svarat 4-5 på frågorna läggs samman och utgör andelen nöjda. Medlemsundersökningen är inte den enda utvärderingen som genomförs. Löpande under året genomförs utvärderingar av genomförda aktiviteter och dessa ingår också i våra samlade bedömningar i resultatredovisningen. En nedgång har skett i frågorna som redovisas i figur 4, 6 och 7. Nedgången varierar mellan sektorer men medlemmarna i sektor 4, det vill säga universitet och högskolor, sticker ut som generellt sett mindre nöjda än övriga. Utifrån resultaten i medlemsundersökningen har Arbetsgivarverket genomfört intervjuer med 23 medlemschefer och tre medlemsföreträdare i syfte att få en fördjupad kunskap om resultatet jämfört med tidigare år. Dessa intervjuer har också inriktats på att öka kunskapen om behoven inom universitets- och högskolesektorn utifrån ett arbetsgivarpolitiskt perspektiv. I de intervjuer som genomförts framkommer att Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken generellt sett fungerar bra och att medlemmarna är nöjda. Någonting som lyfts fram är vikten av att samverka arbetsgivarfrågor på olika nivåer, både inom ramen för Arbetsgivarverkets aktiviteter och hos respektive medlem. En samverkan som i större omfattning behöver göras oberoende av geografiskt avstånd. Detta särskilt utifrån den pågående omlokalisering och digitalisering som sker. Flera intervjuade lyfter behovet av att Arbetsgivarverket ska ha fortsatt fokus på det gemensamma såväl som det enskilda uppdraget att utveckla och samordna statlig arbetsgivarpolitik genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen. När det gäller målbilden Ledarskap och målet att statliga ledare ska vara tydliga arbetsgivarföreträdare framkommer vid intervjuerna att medlemmarna arbetar aktivt för att utveckla ledarskapet. De aktiviteter Arbetsgivarverket erbjuder kring arbetsgivarpolitik och arbetsgivarroll bedöms vara relevanta och ligga i linje med medlemmarnas behov. Figur 3. Medlemsundersökningens svarsfrekvens. 100 % 80 % 60 % 67 % 71 % 77 % 40 % 20 % 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Figur 4. Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken? 100 % 80 % 60 % 78 % 64 % 70 % 40 % 20 % 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Figur 5. Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets utbud av medlemsaktiviteter? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Figur 6. Hur nöjd är du med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % Figur 7. I vilken utsträckning anser du att din organisations ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare? 57 % 72 % 64 % 66 % 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning 80 % 75 % 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning 100 % 80 % 60 % 66 % 40 % 58 % 58 % 20 % 0 % Källa : Arbetsgivarverkets medlemsundersökning

15 Årsredovisning Förhandlingsarbete, tvister och domstolsprocesser Förhandlingsarbetet Förhandlingsarbetet under 2018 präglades inledningsvis av resultatet från avtalsrörelsen Parterna träffade överenskommelse om ett antal partsgemensamma frågor eller översyn av befintliga avtal. Arbetet med att bemanna, planera och formulera uppdragsbeskrivningar inleddes i slutet av 2017 och slutfördes under Under inledningen av 2018 prioriterades Partsrådets nya arbetsområde Hållbart arbetsliv. Regeringens omlokaliseringsbeslut Den fråga som präglat förhandlingsarbetet mest under 2018 är konsekvenserna av de omlokaliseringsbeslut som regeringen fattat. Frågan aktualiserades redan under 2017 och accentuerades efter det att Arbetsdomstolen (AD) i november 2017 fastställde att statligt anställda, vid omlokalisering, har en nationell arbetsskyldighet om inget annat framgår av det enskilda anställningsavtalet. AD:s dom resulterade i en gemensam förhandlingsframställan från de fackliga organisationerna om förändringar i Avtal om omställning. Detta ledde till att parterna på försommaren träffade överenskommelse om att tillföra Avtal om omställning några ytterligare bestämmelser om tidiga insatser när regeringen fattat beslut om omlokalisering av hel eller del av en myndighet. Därefter har de fackliga organisationerna än en gång återkommit till frågan om vilka villkor som ska gäller vid en omlokalisering, en diskussion som fortfarande pågår. Nytt samarbetsavtal Frågan om ett nytt samarbetsavtal har funnits på parternas bord en längre tid. Det samarbetsavtal som tecknades år 2000 har sagts upp av de fackliga organisationerna enskilt, vid olika tidpunkter och upphörde slutligen under våren Därmed finns det inte längre något förhandlingsordningsavtal registrerat hos Medlingsinstitutet för det statliga avtalsområdet. Parterna har sedan den första uppsägningen lämnades in diskuterat dels behovet av ett nytt samarbetsavtal/förhandlingsordningsavtal, dels utformningen. Detta arbete kommer att fortsätta under Dataskyddsförordningen En annan fråga som också präglade parternas arbete under inledningen av året var den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Parternas arbete gällde vilken påverkan förordningen fick på de administrationsavtal som är kopplade till vissa centrala kollektivavtal för fullgörande av åtaganden enligt dessa avtal. Löneavtal med mera De arbetsgivarpolitiska ställningstaganden som ligger till grund för utformningen av löneavtalen utgår från att lönebildningen ska vara ett styrmedel för verksamhetsutveckling och lönesättningen en investering i goda resultat. Information på webbplatsen, seminarier och utbildningar har under året genomförts för att stödja medlemmarnas utvecklingsarbete med lokal lönebildning. Under 2018 har förhandlingsledningen och Saco-S kontinuerligt diskuterat hur RALS 2010-T kan utvecklas. Parterna har utvecklat ett nytt inspirationsmaterial till stöd för lokala parter. Syftet är att stimulera till strategiska samtal med målet att bättre nyttja RALS 2010-T för en långsiktig och verksamhetsanpassad lönebildning. Inspirationsmaterialet lanserades på ett välbesökt seminarium i november. Under året har ett nätverk för förhandlingsansvariga hos de större (mer än 1000 anställda) medlemmarna startats. Nätverket har träffats vid tre tillfällen under året och har varit mycket uppskattat av deltagarna. Exempel på ämnen som berörts är frågor av strategisk natur inom ekonomi, kompetensförsörjning och lönebildning. Något som förekommer kontinuerligt är en diskussion om behovet av justeringar av våra befintliga avtal. Skälen till justeringar kan vara bristande funktionalitet eller ändringar i andra regelverk som påverkar våra avtalskonstruktioner. Ett färskt sådant exempel är de ändrade karensreglerna som införts i sjuklönelagen. (I bilaga 5.2 finns en förteckning över de avtal som tecknats under 2018).

16 Årsredovisning Medlemsundersökningen Figur 8 Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet? 100 % 80 % 60 % 70 % 82 % 68 % 40 % Andel medlemmar som är nöjda med Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet har sjunkit. Andelen missnöjda har inte ökat mellan 2017 och 2018 utan andelen som saknar uppfattning. Det beror antagligen på att 2018 inte varit ett år med en central avtalsrörelse. 20 % 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Tvister och domstolsprocesser Antalet processer har varit rekordhögt under Arbetsgivarverket har hanterat 27 domstolsprocesser. Sju mål pågick vid årets början och 20 nya mål kom in under året. Fyra av processerna har, av olika skäl, inte drivits av arbetsrättsjuristerna vid Arbetsgivarverket. 14 mål avslutades och tolv kvarstod vid årets utgång. Tabell 1 Arbetsgivarverkets domstolsprocesser under , antal. Domstolsprocesser Anställningsskyddslagen (LAS) Lagen om offentlig anställning (LOA) Brott mot diskrimineringslagen Tolkning av kollektivavtal Andra frågor Summa Tolv processer avsåg anställningsskyddslagen och handlade om anställningsskydd, arbetsbrist, personliga skäl eller anställningsform. Fem mål avsåg lagen om offentlig anställning, varav två mål handlade om bisysslor, två mål om disciplinpåföljd och ett mål om skriftlighetskravet i av processerna hade en facklig motpart. Nio av dessa drevs av Fackförbundet ST. Tio mål drevs av enskild arbetstagare, oftast med hjälp av ombud. Ingen av processerna har drivits av Diskrimineringsombudsmannen. Den långsiktiga trenden, att drygt hälften av målen har de fackliga organisationerna som motpart, består. Fördelningen mellan olika tvisteområden följer också de senaste årens mönster med övervägande del LAS-relaterade mål. I förhållande till föregående år ökade antalet diskrimineringsprocesser.

17 Årsredovisning 17 Uppmärksammade mål Ett uppmärksammat mål under året är det om polisen som var ordförande i föreningen Hand i hand för kvinnofrid. Föreningen har som syfte att stödja personer som utsatts för våld i nära relationer. AD konstaterade att polismyndigheten, på ett opartiskt och sakligt sätt, ska hantera två distinkta partssidor dels den som anser sig varit utsatt för brott, dels den som är misstänkt för brott. Även om polisen inte arbetade med att utreda brott kunde allmänheten få intrycket att den polis som på sin fritid engagerar sig för den ena partssidan kan påverkas i sin yrkesroll. Bisysslan var förtroendeskadlig och därmed förbjuden. Ett annat uppmärksammat mål är det som rör avskedandet av Transportstyrelsens före detta generaldirektör. Vad avser myndighetschefers anställning hanteras dessa av regeringen och regeringskansliet. Likväl är det Arbetsgivarverket som företräder staten i arbetsrättsliga tvister som rör myndighetschefer. Då Arbetsgivarverket är en medlemsorganisation för statliga myndigheter och samtliga myndighetschefer ingår i arbetsgivarkollegiet, har målet av lämplighetsskäl hanterats genom en advokat. Arbetsgivarverkets årsredovisning är fastställd innan dom meddelas i målet Rådgivning och utbildning Rådgivning Arbetsgivarverkets medlemmar har som arbetsgivare tillgång till råd och stöd i samtliga arbetsgivarfrågor genom en utsedd rådgivare, som i samarbete med arbetsgivarorganisationens övriga experter, bistår medlemmen med konsultativt stöd i frågor om till exempel anställningsvillkor, verksamhetsövergång, kompetensförsörjning, lönebildning, omställning, arbetsrätt, samverkan med mera. Arbetsgivarverkets medlemmar har även tillgång till en jourrådgivning under för- och eftermiddagar. Under året har några av de frågor som särskilt aktualiserats i den löpande rådgivningen varit tillämpning av kollektivavtal vad gäller allmänna villkor, samverkan och omställning, särregleringar inom universitets- och högskoleområdet, den pågående omlokaliseringen av vissa statliga verksamheter samt under första delen av året hanteringen av regeringsuppdraget kring moderna beredskapsjobb. Under sommaren aktualiserade de omfattande skogsbränderna behovet av rådgivning kring bland annat utlåning av personal och ersättnings- och villkorsfrågor. Arbetsrättslig rådgivning med anledning av det förändrade säkerhetsläget och det ökande behovet av säkerhetsklassning har också ökat under året. Därutöver har Arbetsgivarverket bistått medlemmarnas ledningsfunktioner under året med råd och stöd samt inrangering av avtal vid pågående om- och nybildningar och omorganisationer av myndigheter. Omlokalisering Stöd kring omlokalisering och angränsande frågor är en återkommande del i Arbetsgivarverkets löpande rådgivningsverksamhet. Med anledning av pågående omlokalisering av statliga verksamheter har behovet av ett mer riktat och förstärkt stöd kvarstått under innevarande år och de nätverk som startats har fortsatt att träffas för att byta erfarenheter och samordna arbetsgivarpolitiska ställningstaganden som omlokaliseringen aktualiserat. Särskilda möten med företrädare från berörda myndigheter har genomförts vid behov. Arbetsgivarguiden Arbetsgivarguiden är ett webbaserat stöd för Arbetsgivarverkets medlemmar i rollen som statliga arbetsgivare. Guiden innehåller under olika ämnesområden fakta, råd, information och utbildningsmoduler utifrån centrala kollektivavtal och regler. Arbetsgivarguidens innehåll utvecklas löpande i syfte att på bästa sätt stödja arbetsgivarfrågorna lokalt i verksamheterna. Guiden uppdateras vid behov bland annat med frågor och svar (FAQ) och Arbetsgivarverkets råd och rekommendationer i aktuella arbetsgivarfrågor. För att underlätta för Arbetsgivarverkets medlemmar generellt har det behov av blanketter och mallar för till exempel anställning som lyfts av mindre medlemmar resulterat i att sådana utvecklats under året och nu finns tillgängliga i guiden.

18 Årsredovisning 18 Forum för mindre arbetsgivare Forum för mindre arbetsgivare är sprunget ur ett medlemsbehov och anordnas årligen i syfte att bidra till en effektiv arbetsgivarutveckling hos medlemmar med färre än 75 anställda. Årets forum, där ett 30-tal myndigheter deltog, en fördubbling jämfört med året innan, gav tillfälle till fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte med särskilt fokus på de mindre arbetsgivarnas behov och perspektiv. Då förutsättningarna för att bedriva arbetsgivarpolitik skiljer sig åt beroende på verksamheternas uppdrag och storlek fyller forumet en viktig funktion för att ge medlemmar med likartade förutsättningar en möjlighet att samverka och byta erfarenheter. Forumet bjöd på fördjupning i frågor som särskilt lyfts fram av målgruppen, såsom delar av rekryteringsprocessen och hur man som arbetsgivare kan arbeta med aktivt medarbetarskap Utbildning Arbetsgivarverket bedriver en omfattande utbildningsverksamhet i form av så kallade öppna utbildningar som riktar sig till olika målgrupper hos medlemmarna och myndighetsanpassade utbildningar vars innehåll tas fram i samråd med medlemmen utifrån behoven i respektive verksamhet. Under året har Arbetsgivarverket erbjudit medlemmarna tio olika öppna utbildningar vid 27 utbildningstillfällen där sammanlagt 560 personer deltagit. Av dessa är fyra utbildningar (tio utbildningstillfällen) endagars-utbildningar och resterande är tvådagars-utbildningar. Medlemsanpassade utbildningar har genomförts vid 39 tillfällen, både för enskilda verksamheter som till exempel en utbildningsinsats för samtliga chefer vid Försäkringskassan men också för myndighetsnätverk som Myndighetsnätverket i Sundsvall och Rörlighet i staten. Sammanlagt cirka personer har deltagit vid dessa tillfällen varav flertalet är chefer på olika nivåer. Exempel på innehåll är arbetsgivarrollen, arbetsrätt och lönebildning. Utvärdering av öppna utbildningar Nedan presenteras en tabell som visar andel deltagare som svarat fyra eller fem på en femgradig skala i den efterföljande utvärderingen av om syftet med den öppna utbildningen uppnåtts samt deltagarnas helhetsbedömning av genomgången utbildning. Utöver detta har Arbetsgivarverket under året medverkat med kortare utbildningsinsatser om statlig arbetsgivarpolitik vid till exempel Regeringskansliets introduktion av nya myndighetschefer och Länsstyrelsernas ledarutvecklingsprogram. Tabell 2 Arbetsgivarverket utbildningar under 2018 Utbildning Syfte Helhetsbedömning Agera rätt vid omställning 100 % 96 % Analyskraft - verktyg för löneanalys 68 % 86 % Att anställa i staten 94 % 91 % BESTA - befattningsklassificering för statistik 95 % 80 % Chef i staten 92 % Ingen uppgift* Lokal lönebildning 81 % 63 % Löne- och anställningsvillkor i staten 82 % 83 % Pensionsavtalet - PA % 100 % Statlig arbetsrätt 95 % 96 % URA - villkor vid olika former av utlandsuppdrag 90 % 100 % * Frågan om helhetsbedömning ställs på ett annat sätt vad gäller Chef i staten och är därför inte jämförbar.

19 Årsredovisning 19 Moderna beredskapsjobb i staten Under året har Arbetsgivarverket bistått medlemmarna med stöd för genomförandet av regeringsuppdraget att tillhandahålla arbetsmarknadspolitiskt motiverade anställningar, så kallade moderna beredskapsjobb. Stödet har dels fokuserats på rådgivning kring regler för statliga anställningar och det särskilda villkorsavtal som är tillämpligt på dessa typer av anställningar, dels på arbetsgivarsamverkan. Bland annat anordnades i april ett inspirationsseminarium kring moderna beredskapsjobb där cirka 80 deltagare från olika myndigheter deltog. Vid seminariet medverkade statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet, företrädare från Arbetsförmedlingen och Kriminalvården, Landskrona kommun och organisationen Good talents. Arbetsgivarverket har också haft en tät och givande samverkan med ansvariga vid Arbetsförmedlingen för att förtydliga respektive myndighets roll i syfte att underlätta för statliga myndigheter att hantera regeringsuppdraget. Utöver detta har material tagits fram och publicerats på webbplatsen. Därtill har moderna beredskapsjobb varit föremål för arbetsgivarsamverkan inom ramen för sektormötesverksamheten. Arbetsgivarverket har även medverkat vid uppföljningsmöten på Regeringskansliet samt samverkat med Statskontoret inför deras återkommande uppföljning av regeringsuppdraget Medlemsundersökningen Figur 9 Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets rådgivning i arbetsgivarfrågor? Figur 10 Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets utbud av utbildningar? 100 % 100 % 80 % 80 % 60 % 40 % 20 % 60 % 65 % 68 % 60 % 40 % 20 % 46 % 53 % 58 % 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning 0 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Andelen medlemmar som är nöjda med Arbetsgivarverkets rådgivning i arbetsgivarfrågor har ökat. Andelen medlemmar som är nöjda med Arbetsgivarverkets utbud av utbildningar har ökat Intressebevakning och opinionsbildning Intressebevakning Arbetsgivarverkets intressebevakning syftar till att värna om den arbetsgivarpolitiska delegeringen och utifrån Arbetsgivarverkets ståndpunkter ta tillvara de statliga arbetsgivarnas intressen gentemot externa beslutsfattare och intressenter. I arbetet med intressebevakning har Arbetsgivarverket under året svarat på 86 remisser (bilaga 5.1.). Ett viktigt förhållningssätt i Arbetsgivarverkets remissarbete är att hävda partssystemets autonomi och den arbetsgivarpolitiska delegeringen utifrån perspektivet samhällsnytta, utveckling och effektivitet inom statlig sektor. Några av de förvaltningspolitiskt viktigare remisserna har varit betänkandena Statliga servicekontor mer service på fler platser, Myndighetsgemensam indelning samverkan på

20 Årsredovisning 20 regional nivå, Reboot omstart för den digitala förvaltningen, samt promemorian Ökad styrning av myndigheternas lokalisering. I flera av remissvaren framhåller Arbetsgivarverket vikten av att beslutanderätten om myndighetens organisation och lokalisering av arbetsställen värnas. I promemorian Ökad styrning av myndigheternas lokalisering föreslogs en viss förfarandereglering kring arbetsställen som ska avvecklas. Arbetsgivarverket framhöll i remissvaret att regleringen, om den införs, behöver begränsas till särskilda situationer och inte omfatta alla typer av arbetsställen. Inom pensionsområdet var promemorian Förlängt anställningsskydd till 69 år och promemorian En reglering för tjänstepensionsföretag några av de viktigare remisserna för Arbetsgivarverket. I det första remissvaret framhålls att det är rimligt att rätten att kvarstå i anställning med anställningsskydd höjs till 69 år enligt förslaget och tillstyrker att reglerna om begränsat anställningsskydd ska gälla från denna ålder. I fråga om regleringen för tjänsteföretagen har Arbetsgivarverket främst varit kritiskt till det utökade kapitalkravet som föreslås eftersom det väntas leda till högre förvaltningskostnader, sämre avkastning på pensionskapitalet och därmed lägre och mindre trygga pensioner där individen med stor sannolik tvingas stå för en större risk. En viktig remiss inom socialförsäkringar och arbetsmarknad var yttrandet över betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn. Arbetsgivarverket poängterar att två av förslagen i utredningen tillsammans är av särskild vikt för jämställda villkor på arbetsmarknaden, förslaget om fler reserverade dagar i kombination med att koncentrera uttaget av föräldrapenning. På EU-nivå har Kommissionen visat en stor aktivitet inom arbetsmarknadspolitiken. Med utgångspunkt från den i Göteborg 2017 antagna Europeiska pelaren för sociala rättigheter, har Kommissionen lagt fram flera olika förslag, bland annat Direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen (arbetsvillkorsdirektivet) och förordningen om en europeisk arbetsmyndighet. Arbetsgivarverket har erhållit dessa förslag på remiss samt medverkat i referensgrupper. Arbetsgivarverket har framhållit vikten av att närhetsprincipen beaktas och att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Arbetsgivarverket har medverkat som experter eller i referensgrupper i sex statliga utredningar under året: - Arbetsmarknadsutredningen - Utredningen för hållbart arbetsliv över tid - Utredningen om belastningsregisterkontroll i arbetslivet - Utredningen om Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet - Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum - Nationell samordnare för sammanhållen sjukskrivningsprocess I Arbetsmarknadsutredningen har Arbetsgivarverket framhållit att staten bör ha ett helhetsansvar för arbetsmarknadens funktionssätt avseende avgörande komponenter som utbildningssystem, stöd för matchning, stöd vid arbetslöshet och validering av utländsk utbildning. I Utredningen för hållbart arbetsliv över tid har Arbetsgivarverket värnat arbetsgivarens rätt att rikta omplaceringserbjudanden utifrån verksamhetens behov, inte utifrån turordningen. Vidare, i Utredningen om belastningskontroll i arbetslivet, har Arbetsgivarverket framhållit vikten av att utdrag ur belastningsregister ska tillåtas i de fall det kan vara relevant för arbetsgivarens bedömning av om personen ska anställas. Internationell intressebevakning European Centre of Employers and Enterprises providing Public services (CEEP), företräder som arbetsgivarorganisation de offentliga och offentligt ägda arbetsgivarna i den översektoriella sociala dialogen i EU. Arbetsgivarverket är tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medlem i den svenska CEEP-sektionen. Under året har arbetet fokuserat på arbetsvillkorsdirektivet samt förslaget om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet (se ovan). Arbetsgivarverket har under året medverkat i olika EU-sakråd/partsamråd om: - Europa 2020-strategin och dess genomförande i Sverige - Europeiska rådet - EPSCO - Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor - Rörlighetsfrågor kring arbetskraft Tillsammans med Statskontoret har Arbetsgivarverket fortsatt att företräda Sverige i European Public Administrations Network (EUPAN), ett informellt nätverk för lärande och utbyte av erfarenheter

21 Årsredovisning 21 mellan generaldirektörerna för statsförvaltningarna i EU. Arbetsgivarverkets insatser har varit inriktade på att dela erfarenheter och förklara den svenska modellen och den arbetsgivarpolitiska delegeringen. Övergripande frågor för EUPAN har bland annat varit nyttjandet av innovativa så kallade policy labs. Arbetsgivarverkets arbete med Skills360 Hackaton väckte i sammanhanget intresse. Under året startade också arbetet med uppdateringen av den strategi som ska styra nätverket framöver. Inom OECD deltar Arbetsgivarverket i arbetsgruppen för offentlig sysselsättning, Working Party for Public Employment and Management (PEM), som organiseras under kommittén Public Governance Committee (PGC). Under 2018 har PEM fortsatt arbetet med ett förslag till en rekommendation om ledarskap och kompetens inom central offentlig förvaltning. Förslaget har i november 2018 godkänts av PGC och kommer därefter överlämnas till OECD:s råd för beslut. Utveckling av ledarskap och medarbetarskap samt innovation och digitalisering är inom arbetsgruppen centrala frågeställningar för att strategiskt utveckla HRM (Human Resource Management) för offentlig sektor. Arbetsgivarverket medverkar i en nordisk arbetsgivarsamverkan tillsammans med motsvarande organisationer i de nordiska länderna. Under 2018 stod Arbetsgivarverket värd för den nordiska arbetsgivarkonferensen (NAK), som ägde rum den augusti i Visby. Övergripande tema för konferensen var Ledarskap och arbetsgivarpolitik i förändring med särskilt fokus på digitaliseringens påverkan på arbetsgivarpolitiken Kommunikation Arbetsgivarverket har en bred kanalstrategi som omfattar den egna webbplatsen, sociala medier, podd och film för att kommunicera Arbetsgivarverkets prioriterade frågor. Samtliga dessa kanaler bidrar till att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Med en mångfald av kanaler ökar utmaningen och behovet av sammanhållna budskap och tydlighet i kommunikationen. Som stöd för detta finns den övergripande arbetsgivarpolitiska strategin och Arbetsgivarverkets ståndpunkter. För att underlätta tydliga budskap har Arbetsgivarverkets ståndpunkter omarbetats under De uppdaterade ståndpunkterna lanserades på Arbetsgivardagen i november 2018 och kunde därigenom presenteras för närmare 300 deltagande medlemschefer och medlemsföreträdare. Arbetsgivarverkets webbplats utvecklas kontinuerligt och har under 2018 nått allt fler besökare. Antalet unika besökare 2018 var jämfört med året dessförinnan, en ökning med drygt 20 procent av dessa besökare avser sidorna för Jobba statligt vilket betyder en ökning med besökare jämfört med 2017 då antalet var Webb och film Webb och film är ett effektivt hjälpmedel för att kommunicera den statliga arbetsgivarpolitiken och används bland annat för att spela in seminarier och föreläsningar eller för att profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Genom att filma seminarier når Arbetsgivarverket inte bara fler mottagare utan ökar också livslängden av kommunikativa satsningar och ger medlemmar utanför Stockholm större möjlighet att ta del av verkets utbud. En viktig aspekt på att stärka arbetsgivarpolitisk samverkan och utveckling oberoende av var medlemmarna är lokaliserade. Under 2018 har elva seminarier eller evenemang filmats och gjorts tillgängliga för medlemmar och allmänheten. I flera fall har seminariet även direktsänts. Arbetsgivarpodden 2018 var podcasten Arbetsgivarpoddens andra år. Syftet med podden är att belysa olika perspektiv, inspirera och sprida kunskap inom områden med anknytning till arbetsgivarfrågor. Gäster har varit medlemmar, externa experter samt medarbetare på Arbetsgivarverket. De ämnen som tagits upp har fokuserat på de statliga verksamheternas arbete med ledar- och medarbetarskap, innovation, inkludering, arbetsmiljö samt attraktivitet. Under 2018 har tolv poddavsnitt producerats. Avsnitten har laddats ner sammanlagt cirka gånger jämfört med gånger för avsnitten under Opinionsbildning Arbetsgivarverkets opinionsbildande arbete ska ses som en del av vår partsroll och utgår från den övergripande kanalstrategin där de egna kanalerna utgör en stomme och samverkar med varandra, inte minst via sociala medier som driver trafik till webbplatsen. Därutöver arrangerar Arbetsgivarverket

22 Årsredovisning 22 seminarier riktade till fler målgrupper än bara medlemmarna, skriver debattartiklar samt deltar i arbetsmarknadsmässor för högskolestudenter i syfte att profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Liksom föregående år gjorde Arbetsgivarverket 2018 en ambitiös satsning på opinionsbildning i Almedalen. Verket arrangerade tre egna seminarier, var delarrangör för ett seminarium med Rådet för integration i arbetslivet samt hade företrädare i paneler hos andra arrangörer. I egen regi genomfördes följande seminarier som också filmades och publicerades på webbplatsen: - Hur klarar statliga myndigheter digitaliseringen när kampen om IT-kompetensen hårdnar? - Legala, illegala och digitala hot mot statstjänstemän - Hur påverkar digitaliseringen ledarskapet? I det opinionsbildande arbetet ingick också de olika aktiviteterna inom projekten Profilera staten som attraktiv arbetsgivare, Stärka banden till vissa kompetenser inom statlig verksamhet samt Skills360 Hackathon. De två förstnämnda satsningarna har genom sociala medier och genom att delta i arbetsmarknadsmässor och arrangera egna seminarier för IT-kompetens etablerat breda kontaktytor med viktig kompetens för staten. Arbetsgivarverket utnämndes 2018 till årets nykomling inom Employer branding av undersökningsföretaget Universum. På Skills360 Hackathon (se också avsnitt ) deltog 70 olika organisationer från statlig, privat och ideell sektor. Satsningen föregicks av omfattande extern kommunikation, inte minst i sociala medier och uppmärksammades också i fackföreningspress Medlemsundersökningen Figur 11 Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets kommunikation? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 72 % 74 % 79 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Figur 12 Hur nöjd är du med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intresse? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 59% 61% 59% Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Andelen medlemmar som är nöjda med Arbetsgivarverkets kommunikation (webb, e-post, möten, nyhetsbrev) har ökat. Andelen medlemmar som är nöjda med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intresse har sjunkit marginellt.

23 Årsredovisning Strategi för statliga arbetsgivare Förändringstakten har varit hög inom de statliga verksamheterna de senaste åren vilket ställer krav på utveckling, effektivisering och rationalisering. Strategin för statliga arbetsgivare är ett led i att tillsammans utveckla och kraftsamla kring den statliga arbetsgivarpolitiken. Strategin består av tre målbilder; Utveckling och innovation, Attraktiv arbetsgivare och Ledarskap Målbild 1: Utveckling och innovation För att bidra till att våra organisationer möter framtida utmaningar och förändrade förutsättningar, bedriver Arbetsgivarverket både strategiska projekt och utgår från målbildens synsätt i det löpande arbetet Projektet Innovation och arbetsgivarpolitik Projektets syfte är att skapa förutsättningar för innovation i verksamheten. Arbetsgivarverket genomför ett antal aktiviteter som erbjuder inspiration, kunskap och arenor för erfarenhetsutbyte för chefer. Målet är att öka kunskapen dels om hur arbetsgivarpolitiken kan utformas för att stärka innovationskraften i verksamheterna, dels hur innovation och utveckling i samhället påverkar förutsättningarna för hur arbetsgivarpolitiken bör utformas. Projektet har under 2018 genomfört: - ett utvecklingsprogram - en föreläsningsserie - tre poddavsnitt Utvecklingsprogrammet innovation och arbetsgivarpolitik Under 2018 har en andra omgång av utvecklingsprogrammet genomförts. Programmet omfattar tre heldagar med föreläsningar, workshops samt erfarenhetsdiskussioner med däremellan eget arbete. I år deltog 35 företrädare från tio medlemmars högsta ledning, stöd- och kärnverksamhet. De var Bolagsverket, Forte, Forum för levande historia, Statistiska centralbyrån, (SCB), Arbetsmiljöverket, Statskontoret, Stiftelsen Tekniska muséet, Stiftelsen Áttje svenskt fjäll- och samemuseum, Delegationen mot segregation samt SIDA. Huvudsyftet med programmet är att öka förståelsen för kopplingen mellan arbetsgivarpolitik och innovation vilket drygt hälften av deltagarna svarade att de fått i hög eller mycket hög utsträckning. Två tredjedelar av deltagarna upplevde programmet som positivt eller mycket positivt och 89 procent av deltagarna uttryckte en stor eller mycket stor nöjdhet med möjligheten att byta erfarenheter med andra myndigheter. Föreläsningsserien Innovation och arbetsgivarpolitik Fyra lunchföreläsningar, som filmades och publicerades på Arbetsgivarverkets webbplats har genomförts under året med följande teman; - Blockchain vad är det och hur kan det användas i statsförvaltningen? - Millenials en ny digital generation på väg in i statsförvaltningen - Hur kan vi använda artificiell intelligens för att skapa en bättre och mer effektiv statsförvaltning? - Digitalisering som motor för en bättre arbetsmiljö Vid tre av föreläsningarna medverkade olika experter från Lantmäteriet, Linköpings universitet, Regeringskansliet, Vinnova, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Chalmers, Kriminalvården, Bolagsverket och Kungliga tekniska högskolan. Sammanlagt 196 deltog på föreläsningarna och filmerna har laddats ner 841 gånger.

24 Årsredovisning 24 Podcast med temat innovation Inom ramen för Arbetsgivarverkets satsning på podcast har projektet under året tagit fram tre avsnitt med medverkande från bland annat Digitaliseringsmyndigheten, Göteborgs universitet och Arbetsgivarverket: - Hur kan HR bidra till att skapa en kultur och ett klimat som stimulerar till nytänkande och innovation? - Millennials - hur ska vi tänka för att attrahera den nya generationen? - Kollektiv intelligens och innovation Mentorprogram medlemmar i samverkan för nyanlända akademiker 2018 genomförde Arbetsgivarverket sin hittills största satsning på mentorprogram för nyanlända akademiker. Syftet är att ge Arbetsgivarverkets medlemmar en möjlighet att ta del av nyanlända akademikers kompetens och erfarenhet, skapa kontaktytor med en viktig grupp för statens kompetensförsörjning och att profilera sig som attraktiv arbetsgivare. Programmet är också ett sätt för nyanlända att lära sig mer om statlig verksamhet och att utveckla sitt kontaktnät i Sverige. Mentorprogrammet drivs i samarbete med Korta vägen, en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund och drivs i gemensam regi av Arbetsförmedlingen, högskolor, universitet och folkbildningsorganisationer. Inom ramen för programmet matchas adepterna från Korta vägen med mentorer från Arbetsgivarverkets medlemmar. Innan uppdraget påbörjas genomgår alla mentorer en tvådagarsutbildning för att på bästa sätt bli rustade för sin roll. Under året pågick totalt fem olika mentorprogram på fyra orter med deltagande mentorer från 23 av Arbetsgivarverkets medlemmar. En första omgång av programmet som påbörjats i Stockholm hösten 2017 avslutades i februari och omfattade 14 olika myndigheter. I augusti avslutades årets andra mentoromgång vilken omfattade totalt 14 myndigheter i tre parallella program på orterna Uppsala, Jönköping och Linköping - Norrköping. En tredje omgång av programmet påbörjades i september i Stockholm och avslutas i februari Programmet omfattar åtta myndigheter varav Skatteverket bidrar med tio mentorer. I slutenkäterna till de under 2018 avslutade mentorprogrammen uppgav 75 respektive 73 procent av de svarande mentorerna att programmet inneburit ökade kunskaper om nyanländas kompetens, erfarenhet och förutsättningar som kan tas om hand inom den egna verksamheten Övriga aktiviteter inom målbild Utveckling och innovation Aktiviteter i Partsrådets regi Parterna på det statliga avtalsområdet bedriver ett gediget utvecklingsarbete inom ramen för den gemensamma utvecklingsorganisationen Partsrådet. Arbetet utgår från ett antal utvecklingsområden som parterna funnit viktiga att arbeta med, bland annat för att kunna ge lokala parter stöd och kunskap. Arbetsgivarverket har under året aktivt deltagit i de fem arbetsområden som bedrivits i Partsrådets 5 regi. Arbetet inom respektive arbetsområde leds av en partssammansatt styrgrupp med tre företrädare (varav en är ordförande) från Arbetsgivarverket och en företrädare för OFR/S, P, O, Saco- S respektive Seko. De fem arbetsområdena är: - Centrala parters stöd till lokal lönebildning - Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå - Innovation och utveckling ur ett partsperspektiv - Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv - Hållbart arbetsliv Arbetsområdenas uppdrag definieras av centrala parter som i samband med avtalsrörelsen 2017 träffade överenskommelse om en uppdragsbeskrivning för varje arbetsområde med olika löptider. 5 Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet, Partsrådet, är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/S, P,O, Saco-S och Seko. Partsrådet stödjer lokala parter i gemensamma frågor som de centrala parterna fastställt i kollektivavtal.

25 Årsredovisning 25 Utifrån de olika uppdragen genomförs ett stort antal seminarier, workshop, utbildningar och andra aktiviteter. Den primära målgruppen för Partsrådets arbete är lokala parter hos respektive arbetsgivare. Huvudmodellen är att lokala parter deltar gemensamt på dessa aktiviteter. Inom arbetsområdet Lönebildning sker de flesta aktiviteterna bilateralt genom att Arbetsgivarverket genomför separata seminarier med respektive motpart. Skälet är svårigheter att finna gemensamma teman eftersom Arbetsgivarverkets tre motparter i vissa delar har olika ideologiska synsätt på lönebildningens genomförande. Arbetsområdet Arbetsmiljö har under året fortsatt att säkra arbetsmiljökunskapen inom den statliga sektorn, bland annat genom att digitalisera fysiska arbetsmiljöutbildningar. I uppdraget ryms att sprida myndighetsexempel, ge kunskap samt verktyg till lokala parter kring frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk och social arbetsmiljö, konflikthantering och hållbart medarbetarskap och ledarskap. Under 2018 har det nya arbetsområdet Hållbart arbetsliv tillkommit till Partsrådets övriga arbetsområden. Detta arbetsområde erbjuder operativt stöd anpassat efter de skilda behov som finns på statliga myndigheter. Målsättningen med Hållbart arbetsliv är att bidra till en bättre arbetsdag, varje dag genom friska och engagerade arbetsplatser. I ett första steg har fem tjänster tagits fram. Analyskraft I oktober 2017 lanserades det webbaserade löneanalysverktyget Analyskraft. Medlemmarna ska kunna använda Analyskraft som ett stöd i det lokala lönebildningsarbetet. Verktyget ska även kunna bidra till en effektiv lönebildning inom det statliga avtalsområdet, så att den lokala lönebildningsprocessen utvecklas i enlighet med intentionerna i de centrala avtalen. Arbetsgivarverket har tillsammans med systemleverantören vidareutvecklat Analyskraft under I december 2018 var 136 av Arbetsgivarverkets 240 medlemmar anslutna till Analyskraft. Nya anslutningar av medlemmar sker löpande. Målet är att så många medlemmar som möjligt ska ansluta sig. Dokumentationen på Analyskrafts webbsida har förbättrats och filmer från Analyskrafts öppna utbildning har lagts ut på webbsidan. Syftet är att användarna av Analyskraft via webbsidan ska få de instruktioner som behövs för att kunna använda verktyget fullt ut. Systematisk omvärldsbevakning Arbetsgivarverkets systematiska omvärldsbevakning har under året resulterat i en förbättrad process för omvärldsbevakning. Bevakningens syfte är att generera en analys av trender i omvärlden på kort och lång sikt, med relevans för Arbetsgivarverkets uppdrag och det strategiska arbetet för att uppnå visionen. Omvärldsbevakningen involverar samtliga enheter och medarbetare på Arbetsgivarverket och dess resultat kommuniceras med medlemsorganisationen och används som underlag i Arbetsgivarverkets verksamhetsplanering. Under året har tio trendkort producerats och berört ämnen som den statliga rekryteringsprocessen och politisk extremism i det offentliga rummet, politisk påverkan på lönebildningen och förståelsen för den arbetsgivarpolitiska delegeringen med mera. Trendkorten har presenterats på sektorer, medlemsråd och i Arbetsgivarverkets styrelse men även publicerats på kansliets intranät och är tillgängliga för alla medlemmar på webben. Digitalisering och den statliga arbetsgivarpolitiken, en fördjupad analys av digitala förändringsfaktorer Som ett led i det strategiska arbetet med utveckling och innovation har Arbetsgivarverket producerat rapporten Digitaliseringen och den statliga arbetsgivarpolitiken. I rapporten har Arbetsgivarverket identifierat några av de områden där den nya tekniken gör att den framtida arbetsgivarpolitiken sannolikt behöver förändras för att kompetensförsörjningen och verksamheten inom staten ska säkras. Rapportens syfte är att tjäna som underlag och inspiration för en diskussion om utvecklingen av den framtida arbetsgivarpolitiken. Rapporten har väckt stort intresse även utanför medlemskretsen. Den svenska sektionen av CEEP har tagit initiativ till en översättning av rapporten till engelska som underlag i förhandlingsarbetet i EUs sociala dialog under GD-frukostar Som ett led i intressebevakningen har Arbetsgivarverket genomfört två frukostmöten särskilt riktade till medlemschefer. Det ena på temat Vad innebär Tillitsdelegationens uppdrag för den framtida statliga styrningen? Det andra frukostmötet var på temat Hur Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, kan stödja staten att öka sin digitalisering.

26 Årsredovisning Procent Indikatorer Utvecklingen inom målbild 1 följs upp med hjälp av två indikatorer. Den första visar på i vilken utsträckning Arbetsgivarverket enligt medlemmarna bidrar till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. Den andra visar löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet. Samverkan och utveckling Mindre än hälften av medlemmarna tycker att Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera samverkan mellan myndigheter i hög utsträckning. RALS och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. Löneutvecklingstal i årstakt 7 Strukturrensad kollektiv löneutveckling: 2,7 procent Löneutvecklingen för identiska individer hos samma arbetsgivare 8 : 3,6 procent. Löneutvecklingen för identiska individer med identisk BESTA 9 hos samma arbetsgivare: 3,2 procent. Figur 13 I vilken utsträckning bidrar Arbetsgivarverket till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 40 % 44 % 42 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Ingen sektor når över 50 procent, men det är sektor 4 som drar ner resultatet mest, endast 34 procent svarar hög utsträckning. Löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet 6 Det kollektivavtal som träffas inom privat internationellt konkurrensutsatt sektorn fungerar som riktmärke för andra avtal om löner på svensk arbetsmarknad. Statlig sektor har under de senaste åren haft en löneutveckling i nivå med nämnda avtal. De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2018 genomfört den första lönerevisionen enligt treårsavtalet Figur 14 Löneutveckling i procent, årstakt 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Staten, Kollektiv Staten, Identiska individer Staten, Identiska individer, Identisk BESTA Källa: Arbetsgivarverket Den kollektiva löneutvecklingen, rensad för strukturella effekter, är den statliga sektorns officiella löneutvecklingstal återspeglar det första året i treårsavtalet RALS och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Sacos-S tillsvidareavtal. Medlingsinstitutet (MI) prognostiserar 10 att det statliga löneutvecklingstalet för 2018 kommer att vara högre än löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Arbetsgivarverket kan konstatera att denna prognos bekräftas av vår egen statistik. Till viss del kan detta förklaras av riktade satsningar mot vissa yrkesgrupper på svensk arbetsmarknad. Samtidigt kan konstateras att löneutvecklingen på svensk konkurrensutsatt arbetsmarknad inte påverkats i den utsträckning som kunnat förväntas vid en högkonjunktur. 6 Indikatorn ska visa hur vi har uppnått målbilden enligt Målbild utveckling och innovation. Se även Arbetsgivarverkets Rapportserie 2018 #2 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet. 7 Lönekostnadsökningen mellan mättidpunkterna september 2017 till september 2018 med hänsyn tagen till de lokala lönerevisionsperiodernas längder det vill säga omräknat till årstakt. 8 Identiska individer är anställda som finns hos samma arbetsgivare vid båda mättillfällena i september 2017 och i september Löneutveckling för identiska individer, vars arbetsuppgifter klassats lika vid bägge mättillfällena. 10 Medlingsinstitutets modellprognos, 21 december 2018.

27 Årsredovisning Sammanfattande bedömning av utvecklingen inom målbilden En bedömning av insatserna inom målbilden utifrån indikatorernas mätbara siffror, visar att andelen medlemmar som uttrycker en hög tillfredställelse med insatserna för att stimulera samverkan, förändrats marginellt, från 44 procent till 42. (Se Figur 13 sid. 26) Indikatorn för den kollektiva löneutvecklingen i staten under 2018 beräknat på årstakt prognosticeras bli högre än privat arbetsmarknad. Faktorer som påverkat detta är riktade satsningar mot vissa yrkesgrupper på arbetsmarknaden samt en svag löneutveckling inom konkurrensutsatt sektor trots högkonjunkturen. Vid bedömning av utvecklingen bör man emellertid också beakta andra områden i årets medlemsundersökning. Detta följer av att målbilden inte bara återfinns i de aktiviteter som tar direkt sikte på de aktuella indikatorerna; utvecklingsprogrammet Innovation och arbetsgivarpolitik samt Mentorprogrammet. Innovation och utveckling präglar även det löpande arbetet i arbetsgivarorganisationens kärnprocesser. Detta är något som, utöver specifika projekt, sker dagligen i rådgivning, kommunikation, medlemsutbildningar och utbud av medlemsaktiviteter. Inom dessa områden har nöjdheten ökat jämfört med föregående år. Därtill kan konstateras att medlemmarnas gensvar avseende utvecklingsprogrammet Innovation och arbetsgivarpolitik samt Mentorprogrammet varit positivt. Detsamma gäller för andra aktiviteter såsom utvecklingen av löneanalysverktyget Analyskraft, GD-frukostar, Arbetsgivarverkets omvärldsbevakning och insatser inom ramen för aktiviteterna i Partsrådet. Sammantaget innebär detta att man, för att få en rättvisande bild av utvecklingen inom målbilden Utveckling och innovation, enligt Arbetsgivarverkets bedömning inte bara kan utgå från indikatorerna. Likväl signalerar dessa att medlemmarnas förväntningar inte infrias i tillräckligt hög grad och en bedömning är att resultatet inte är tillfredställande. Arbetsgivarverket måste därför i den kommande verksamheten närmare analysera denna förväntansbild för att se om arbetet inom målbilden bör förändras och hur resultatet ska följas upp Målbild 2: Attraktiv arbetsgivare Statens förmåga att kommunicera samhällsnyttan i det statliga uppdraget och verksamheterna som attraktiva arbetsgivare är viktiga faktorer för att staten ska kunna säkra den kompetens som uppdraget kräver och förutsätter. Inom målbilden återfinns projekt som kommunicerar attraktivitet och inkludering men också åtgärder för att utveckla hälsosamma arbetsplatser Jobba statligt Under 2018 har projektet Profilera staten som attraktiv arbetsgivare fortsatt att utveckla konceptet Jobba statligt som ett gemensamt arbetsgivarvarumärke för de statliga verksamheterna. Projektets prioriterade målgrupper har varit IT-kompetens, ingenjörer, naturvetare, jurister, ekonomer och andra samhällsvetare. Aktiviteterna har fokuserat på att utveckla kommunikationen i sociala medier och att delta på rekryteringsmässor gemensamt med andra statliga verksamheter. Projektet har under året deltagit i följande mässor: - Armada på Kungliga tekniska högskolan, Stockholm - Juristdagarna på Stockholms universitet - Framtidsmässan, Stockholms universitet - Mässan SAMarbete, Lunds universitet För första gången deltog också Jobba statligt i Pride-paraden i Stockholm för att manifestera att staten som arbetsgivare respekterar alla människors lika värde. Inom sociala medier togs under året korta

28 Årsredovisning 28 filmer fram på temat Vill du bli del av någonting större?. Dessa filmer har under året visats cirka gånger i de sociala kanaler som Jobba statligt driver. Totalt har antalet följare av Jobba statligt på LinkedIn under året ökat från knappt 900 till drygt På Facebook har antalet följare ökat från cirka till drygt och antalet besök på webbplatsen Jobba statligt.se ökade (se avsnitt Kommunikation) Projektet har också deltagit i sektormöten med medlemmarna för att diskutera aktuella aktiviteter samt föreläst om profilering för samtliga HR-partners inom Polisen. Jobba statligt och Polisen har också samarbetat kring ett poddavsnitt på temat hur ett starkt arbetsgivarvarumärke kan locka de bästa medarbetarna Stärka banden till vissa statliga kompetenser Detta projekt handlar om att bygga relationer direkt till enskilda individer inom grupper där det råder verksamhetskritisk brist. Syftet är att underlätta statens kompetensförsörjning och skapa kunskap inom bristområden. Medlemmarna får också möjlighet att profilera sig mot enskilda individer. Arbetet har under 2018 uteslutande inriktats mot IT-kompetens. Stärka banden har tillsammans med projektet Profilera staten som attraktiv arbetsgivare, långsiktigt byggt upp en nära relation till nätverket för IT-rekrytering i staten, och årets aktiviteter har tagits fram i samarbete med nätverket. Under 2018 har projektet profilerat statlig verksamhet på yrkeshögskolan Nackademin och tillsammans med Polisen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket genomfört seminarier om statlig IT-verksamhet tillsammans med studentkåren på KTH. I samarbete med Arbetsförmedlingen genomfördes i november ett webbinarium med temat att arbeta med IT i staten. Genom samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan marknadsfördes webbinariet särskilt mot IT-studenter vid yrkeshögskolor Praktik i staten Regeringen har uppdragit till flertalet myndigheter att fram till 2020 ställa praktikplatser till förfogande för att ta emot arbetssökande personer med funktionsnedsättning samt nyanlända arbetssökande för praktik. Arbetsgivarverkets uppdrag är att svara för sådan information, rådgivning och utbildning som myndigheterna behöver. Därför erbjuder Arbetsgivarverket sedan 2017 en webbaserad handledarutbildning till myndigheterna. Under 2018 har Arbetsgivarverket arbetat i olika kanaler för att till myndigheternas kontaktpersoner lyfta fram olika goda exempel för att på så sätt sprida kunskap och väcka engagemang. Arbetsgivarverket deltog också i två seminarier i Almedalen för att visa upp vad staten gör för att främja integrationen på arbetsmarknaden. För att ta frågan om inkludering och synen på kompetens vidare genomfördes i september 2018 Skills- 360 Hackathon. Syftet var att generera idéer på hur staten bättre får tillgång till allas kompetens. 80 deltagare från hela arbetsmarknaden bidrog med olika perspektiv vilket resulterade i flera olika lösningsförslag. I slutet av 2018 bildades en samverkansgrupp med myndigheter för att bearbeta resultatet vidare. Vid årets slut deltog 14 myndigheter i forumet för att gemensamt utveckla idéerna och praktiskt tillämpa ett inkluderande synsätt i sina kompetensförsörjningsprocesser. Inom den statliga sektorn samarbetar Arbetsgivarverket med OFR/S, P, O, Saco-S, Seko och Arbetsförmedlingen för att genomföra så kallade snabbspår för samhällsvetare, ekonomer och jurister. Inom samhällsvetarspåret passerade personer vid lärosätena Södertörns högskola, Malmö universitet och Linnéuniversitetet Övriga aktiviteter inom denna målbild Aktiviteter i Arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverket Arbetsgivarverket leder tre parallella nätverk med fokus på arbetsmiljö och rehabilitering. De tre grupperna, som är indelade i stora myndigheter, små- och mellanstora myndigheter samt universitet och högskolor, består av specialister inom dessa områden och träffas tre gånger per år. Representanter för 109 av Arbetsgivarverkets medlemmar är anmälda till de olika nätverksgrupperna. Syftet med nätverken är att fungera som ett expertforum för diskussion av aktuella frågor samt bidra till erfarenhetsutbyte. Deltagarna har även ett uttalat uppdrag att sprida nyheter, kunskap och annan information samt föra diskussioner inom sin myndighet. 11 Källa: Arbetsförmedlingen

29 Årsredovisning 29 Inom arbetsmiljöområdet har det handlat om diskriminering, aktiva åtgärder mot trakasserier (#metoo) arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, riskbedömningar, skyddsombudens roll samt arbetsanpassning. Andra ämnen som behandlats inom arbetsmiljöområdet har varit Arbetsmiljöverkets arbete med regelförnyelse, Arbetsmiljöverkets rapport om vägledning om gränslöst arbetsliv, information om den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap (MYNAK), halvtidsavstämningen av regeringens arbetsmiljöstrategi samt information om hur sjukfrånvaron ser ut i den statliga sektorn. Deltagarna har även fått information om delbetänkandet Tid för utveckling från utredningen Hållbart arbetsliv över tid. Inom socialförsäkringsområdet har deltagarna bland annat fått återkommande information inför lagändringen den 1 juli 2018 om plan för återgång i arbete och den blankett som Arbetsgivarverket, tillsammans med andra arbetsgivarorganisationer och Försäkringskassan, tagit fram för planen. Under hösten har deltagarna utbytt erfarenheter om upprättandet av planer och användningen av blanketten. En annan blankett som diskuterats är ett förslag på läkarintyg under sjuklöneperioden, som Sveriges kommuner och landsting håller på att ta fram i samråd med Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv. Deltagarna har också fått information om kommande regler om karensavdrag samt slutbetänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn från utredningen En modern föräldraförsäkring. Hälsoväxlingen Partsrådets arbetsområde, Hållbart arbetsliv, syftar till att gemensamt arbeta för att skapa förutsättningar för ett väl fungerande arbetsliv och motverka ohälsa. Utgångspunkten är att bidra till positiv förändring, motverka stigande sjuktal och främja ett längre arbetsliv, i en myndighetsvärld som i allt större omfattning präglas av förändringar som kan relateras till digital utveckling, ökad användarcentrering och högre effektivitetskrav. Hållbart arbetsliv ska genom partsgemensamma medel erbjuda operativt stöd till lokala parter. Under våren 2018 tog styrgruppen fram det övergripande syftet, Bättre arbetsdag, varje dag som ska uppnås genom friska och engagerade arbetsplatser. Insatser ska därför erbjudas till lokala parter avseende: - Efterhjälpande insatser för en effektiv återgång till arbete efter sjukfrånvaro - Förebyggande insatser för att motverka ohälsa och hantera problem på arbetsplatsen - Främjandeinsatser som bidrar till en aktiv och välfungerande organisation och skapar engagemang - Utvecklande insatser för ett kontinuerligt lärande Under hösten 2018 har Programmet Hållbart arbetsliv etablerats och börjat leverera aktiviteter till myndigheterna Indikatorer Utvecklingen inom målbilden bedöms genom två indikatorer. Medlemmarnas möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver mäts i Arbetsgivarverkets konjunkturbarometer. Hälsonyckeltalet mäter frisktalet och sjukfrånvaro, siffror som hämtas från Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik. Medlemmarnas möjligheter att rekrytera Arbetskraftsbristens utveckling är en aspekt på utvecklingen av den statliga sektorns attraktivitet. Konjunkturbarometern för hösten 2018 visar att bristen på lämpliga sökande minskat med 8 procentenheter till 74 procent jämfört med motsvarande mätning Historiskt sett är dock bristtalet fortsatt högt. Störst brist återfinns inom IT-verksamhet och då bland de grupper som bygger och utvecklar system men även IT- drift, underhåll och support har höga bristtal. Vid sidan av IT visar barometern även på förhållandevis stor brist inom arbetsområdena forskning och utvecklingsarbete samt samhällsinriktat planerings, utrednings och förhandlingsarbete. I det rådande konjunkturläget där efterfrågan och konkurrensen om viss arbetskraft är mycket hög har statliga myndigheter svårare än normalt att konkurrera med lön gentemot den privata sektorn. Den ökande konkurrensen om viktiga yrkesgrupper gäller dock arbetsmarknaden som helhet och behöver inte ses som att staten generellt sett är en mindre attraktiv arbetsgivare än övriga sektorer.

30 Årsredovisning 30 Hälsonyckeltal Indikatorn för hälsonyckeltal består av två mått; sjukfrånvaro och frisktal. Frisktalet har minskat med en procentenhet och sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med Det innebär att friskas andel av den totala tillgängliga arbetstiden har minskat utan att det totala antalet sjukfrånvarotimmar ökat. Figur 15 Hälsonyckeltal procent % ,8 3,1 3,2 Sjukfrånvaro ,6 3,9 4,0 3,8 3, Sammanfattande bedömning av utvecklingen inom målbilden 72 Källa: Arbetsgivarverket Frisktal 71 Bedömningen av målbilden utgår dels från Konjunkturbarometern, dels från hälsonyckeltal som hämtas från Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik. Vad avser den indikator som utgår från Konjunkturbarometern visar den på fortsatt höga bristtal inom staten. Totalt sett faller dock bristen tillbaka i mätningen hösten 2018 jämfört med motsvarande mätning I sammanhanget är det också viktigt att konstatera att den generellt sett höga arbetskraftsbristen inom staten inte är unik utan i rådande högkonjunktur gäller hela arbetsmarknaden. Arbetet med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare har under året varit intensivt och utvecklats positivt med ökad aktivitet i sociala % 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 medier och medlemssamverkan kring arbetsmarknadsmässor. Vidare har samarbetet med nätverket för IT-rekrytering fördjupats för att möta problematiken med IT-brist inom staten. Även projektet Stärka banden har bidragit med kreativa lösningar för att nå IT-kompetens. Arbetsgivarverkets satsning Jobba statligt har också utsetts till årets nykomling inom Employer branding. Kommunikationen kring ett inkluderande synsätt, en viktig fråga för attraktiviteten, har också varit intensiv till exempel genom Skills 360 Hackathon och stödet till Praktik i staten. Samtidigt är det svårt att bedöma om dessa aktiviteter har haft en direkt påverkan på det bristtal som mäts. Det är sannolikt så att profilering långsiktigt stärker statens attraktivitet men att bristtalets utveckling främst påverkas av konjunkturförändringar. Därtill ska beaktas att attraktivitetsfrågorna naturligtvis också i hög grad är sammanvävda med övriga målbilder. Vad avser indikatorn hälsonyckeltal är sjukfrånvaron oförändrad samtidigt som frisktalet sjunker marginellt. Även i detta avseende bör emellertid resultatet av indikatorn inte tillmätas alltför stor betydelse. Detta eftersom det är svårt att härleda sambandet mellan Arbetsgivarverkets stöd för ett hälsofrämjande arbetsliv och utvecklingen av sjukfrånvaro och frisktal, då hälsa i arbetslivet, liksom kompetensförsörjningen, bygger på komplexa samband. Arbetsgivarverkets insatser för minskad ohälsa inom staten bygger därför på en rad olika aktiviteter som direkt eller indirekt främjar ett hälsosamt arbetsliv. En av de viktigaste och största enskilda satsningarna är etableringen av Partsrådets arbetsområde Hållbart arbetsliv som under året lanserade sina första tjänster. Samtidigt har aktiviteten inom de tre nätverken för Arbetsmiljö och rehabilitering, varit fortsatt hög. I avsnitt Sjukfrånvaron i staten redovisas några lokala exempel på aktiviteter. Mot denna bakgrund anser Arbetsgivarverket att resultatet totalt sett inom målbilden är tillfredställande. 12 Sjukfrånvaro: Antal timmar sjukfrånvaro dividerat med total tillgänglig arbetstid. Frisktal: Total tillgänglig arbetstid för anställd med max 40 sjukfrånvarotimmar och max tre sjuktillfällen under en löpande tolvmånaders period dividerat med total tillgänglig arbetstid. Tillgänglig arbetstid: beräknas genom att viss frånvaro räknas bort; Definitiv sjukersättning, Föräldraledighet utan ersättning, Studieledighet utan lön, Övrig lagstadgad ledighet, Tjänstledig för annan anställning, Övrig frånvaro utan lön samt Delpension enligt pensionsavtal.

31 Årsredovisning Målbild 3: Ledarskap För att bidra till att våra ledare tar ansvar för och driver utvecklingen har Arbetsgivarverket initierat en satsning för att stödja statliga ledare. I ett särskilt projekt utvecklas också medarbetarskapet i staten Ledare i staten Projektet syftar till att skapa förutsättningar för statens ledare att vara tydliga arbetsgivarföreträdare och att stärka dem i deras arbetsgivarroll så att de bidrar till effektiva, attraktiva och innovativa verksamheter med en god arbetsmiljö och ett aktivt medarbetarskap. Under året har ett antal aktiviteter genomförts för att stimulera utvecklingen av statliga ledare i samverkan med projektet Medarbetarskap. Aktiviteterna har varit myndighetsanpassade utbildningar för chefer, vidareutveckling av webbsidan Ledare i staten med ledarporträtt med nytillträdda myndighetschefer samt en serie filmade frukostseminarier kring ledarskap och medarbetarskap. En referensgrupp med medlemsrepresentanter från samtliga sektorer deltar i utvecklingsarbetet genom att diskutera förslag på aktiviteter samt löpande bistå med erfarenheter och synpunkter. Referensgruppen har under året träffats vid tre tillfällen för att bland annat diskutera innehållet i den webbutbildningen för ledare som ska produceras under Ledarskapsfrågor har även samverkats inom ramen för medlemsråd och sektormöten. Samarbetet har resulterat i en bred och regelbunden arbetsgivarsamverkan till stöd för arbete i målbilden. Utbildningen Chef i staten Utbildningen Chef i staten togs fram under föregående år och erbjuds som en öppen utbildning eller skräddarsydd utifrån behov. Utbildningens syfte är att stärka statliga chefer i deras arbetsgivarroll genom en introduktion i statlig arbetsgivarpolitik och vad det innebär att företräda en statlig arbetsgivare. Efterfrågan har ökat successivt och Arbetsgivarverket har under året genomfört 19 medlemsanpassade utbildningar av Chef i staten för myndighetsledningar, ledningsgrupper och chefer på olika nivåer bland annat en utbildningsinsats vid åtta tillfällen för Försäkringskassans samtliga 800 chefer, från ledning till linjechefsnivå, kring arbetsgivarroll och lönebildning. Andra medlemmar för vilka anpassade Chef i staten-insatser genomförts under året är: Länsstyrelsen i Kronobergs län, Jämställdhetsmyndigheten, Konjunkturinstitutet, Statens Fastighetsverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Energimarknadsinspektionen, Institutet för språk och folkminnen samt Livsmedelsverket. Därutöver har tre anpassade utbildningar genomförts i samarbete med olika statliga myndighetsnätverk och samarbetsprojekt som Rörlighet i staten, Sundsvallsnätverket samt Länsstyrelsernas gemensamma ledarutvecklingsprogram. Podcast Ett poddavsnitt kring Ledarskapsmodellen, en modell som tar fasta på hur ledarskapet formas i ett samspel mellan individer och sociala och kulturella sammanhang, har producerats under året med medverkande från Försvarshögskolan Medarbetarskap Projektet syftar till utvecklingen av ett aktivt medarbetarskap som kan möta framtida utmaningar och förändrade förutsättningar. Ett aktivt medarbetarskap innebär att medarbetarna tar ansvar för sitt arbete och verksamhetens utveckling vilket lägger grunden för en bra arbetsmiljö och ökad attraktivitet som arbetsgivare. Detta leder i sin tur till förbättrade resultat. En referensgrupp med representanter från samtliga sektorer deltar i utvecklingsarbetet genom att bidra med erfarenheter och synpunkter på medarbetarskapet ur ett arbetsgivarperspektiv. Medarbetarskapsfrågorna har även samverkats inom ramen för medlemsråd och sektormöten. Under 2018 har ett antal aktiviteter i form av en aktivitetsserie och frukostseminarier genomförts för att bidra till utvecklingen av ett aktivt medarbetarskap Medarbetarskap i arbetsgivarsamverkan Den tredje omgången av aktivitetsserien Medarbetarskap i arbetsgivarsamverkan (MIA), där 36 personer från 18 verksamheter deltog, avslutades under året. Aktivitetsserien består av fyra seminarietillfällen med eget utvecklingsarbete mellan träffarna. Serien vänder sig till medlemmar där medarbetarskapsfrågorna är prioriterade och väl förankrade i den egna verksamhetens ledning.

32 Årsredovisning 32 Myndigheter som deltog i denna omgång var: Sveriges Domstolar, Institutet för språk och folkminnen, Kungliga tekniska högskolan, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Post- och Telestyrelsen, Regeringskansliet, Sveriges Riksbank, Svenska ESF-rådet, Statens Skolverk, Statens försvarshistoriska museer, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska kraftnät, Sveriges lantbruksuniversitet samt Säkerhetspolisen. Erfarenheterna och kunskapen kring aktivt medarbetarskap från de tre omgångarna kommer att tas till vara i den webbutbildning om medarbetarskap ur ett arbetsgivarperspektiv som ska produceras under Frukostföreläsningar Sammanlagt cirka 170 personer deltog på de fyra frukostföreläsningar på temat ledarskap och medarbetarskap som anordnades under året för målgruppen chefer. Föreläsningarna ska inspirera och skapa engagemang kring hur statliga verksamheter kan möta framtida utmaningar genom aktiva medarbetare och chefer som tydliga arbetsgivarföreträdare. Föreläsningarna filmades och publicerades på Arbetsgivarverkets webbplats i syfte att tillgängliggöra dem för hela medlemskretsen. De inspelade filmerna har därefter visats 856 gånger. Frukostföreläsningarna genomfördes med följande teman: - Framtidsrusta ditt ledarskap - Digitalisering nyckeln till medarbetarupplevelsen - De bästa ska jobba hos oss - Ledarskap och gränshantering i ett föränderligt arbetsliv Indikatorer Utvecklingen av målbild 3 följs upp genom medlemmarnas bedömning av arbetsgivarverkets bidrag till de statliga ledarnas utveckling. Medlemmarnas bedömning visar att resultatet är oförändrat 2018 jämfört med Figur 16 I vilken utsträckning anser du att Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer? 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 25 % 45 % 45 % Källa: Arbetsgivarverkets medlemsundersökning Sammanfattande bedömning av utvecklingen inom målbilden Genom satsningen att utveckla och erbjuda aktiviteter som stödjer medlemmarnas arbete med att stärka statliga ledare i deras arbetsgivarroll och att utveckla ett aktivt medarbetarskap binds den arbetsgivarpolitiska strategins tre målbilder tydligt samman. Både utveckling och innovation samt attraktivitet förutsätter ett utvecklat och väl fungerande ledar- och medarbetarskap som utgår från verksamheternas behov och bygger på förtroende, ansvarstagande och dialog mellan chef och medarbetare. Genom en omfattande satsning på stöd, kunskap och inspiration både genom de två strategiska projekten Ledare i staten respektive Medarbetarskap och andra aktiviteter såsom öppna utbildningar, seminarier, sektormöten med mera, har olika infallsvinklar och problemställningar diskuterats under året i syfte att stödja utvecklingen av ett attraktivt, effektivt och modernt ledar- och medarbetarskap. I samband med att Arbetsgivarverket 2016, utifrån strategins målbild kring ledarskap samt de två underliggande delstrategierna, tillsammans med medlemmarna identifierade och började erbjuda aktiviteter i syfte att bidra till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer steg medlemmarnas nöjdhet med Arbetsgivarverkets bidrag påtagligt. Indikatorn planar i år ut och ligger kvar på förra årets nivå med 45 procent av medlemmarna som visar en hög nöjdhet med insatserna inom målbilden. Arbetsgivarverket bedömer därmed resultatet inom målbilden som tillfredsställande.

33 Årsredovisning Återrapportering och uppdrag Här sammanfattas ett urval av 2018 års återrapporteringskrav och uppdrag enligt Arbetsgivarverkets regleringsbrev Återrapportering av stabsuppgifter Stabsuppgift Kostnader Intäkt (SEK) Arbetstid (timmar) Kommentar 1. Medlemsavgift för de samnordiska institutionerna Redovisas som medlemsavgift i resultaträkningen 2. Medlemsavgift för Finsksvenska gränsälvskommissionen 3. Uppdrag åt Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet 4. Utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling (AgVFS) 5 Utmärkelsen "För Nit och Redlighet i rikets tjänst" (NOR) Redovisas som medlemsavgift i resultaträkningen Personligt uppdrag till en av arbetsgivarverkets medarbetare att delta i Nordiska ministerrådets Löne- och Personalutskott (LOP) Avser upphandling av NOR-föremålen och annan administration med anledning av NOR. Den administrativa ersättning som erhålls av NOR-leverantörerna reducerar kostnaderna med motsvarande belopp. 6. Personalansvarsuppdraget Rapport levereras i maj. 7. Beräkning av justeringstal för ramanslagsberäkning Fi 1999/04702/BA/BUS 8. Statistikuppgifter för uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik AgVFS 2003:7 A2, fast belopp 9. Nybildning av myndigheter Stöd till blivande myndigheter Digitaliseringsmyndigheten, Etikprövningsnämnden och Myndigheten för Arbetsmiljökunskap 10. Statistikuppdrag enligt särskilda beställningar Beställning från Regeringskansliet, AgV myndighetshandläggare eller dennes chef. 11. Övriga uppdrag från regeringen Fi2006/07368/OFA/ESA Löneskillnader mellan kvinnor och män, utveckling av antalet kvinnor och män i respektive BESTA och Cofog Summa

34 Årsredovisning Öka andelen kvinnor på ledande befattningar och minska löneskillnader mellan kvinnor och män Öka andelen kvinnor på ledande befattningar Sedan början på 2000-talet har andelen kvinnor i det statliga chefskollektivet nästan fördubblats. År 2000 var 21,8 procent av cheferna kvinnor, år 2017 var motsvarande siffra 42,9 procent. Följande diagram visar utvecklingen sedan år 2000 av antalet manliga och kvinnliga chefer samt andelen kvinnliga chefer, vart femte år fram till år 2015 och sedan varje år 2016 och Figur 17 Könsfördelning bland chefer i staten Antal manliga chefer (vänster axel) Antal kvinnliga chefer (vänster axel) Andel kvinnor bland cheferna (höger axel) Källa: Arbetsgivarverket 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% En förklaring till att andelen kvinnor på ledande befattningar ökat är att det skett en generell ökning av andelen kvinnor som arbetar inom statlig sektor. Strukturella faktorer som till exempel pensionsavgångar, ökad andel kvinnor inom högre utbildning och ändrade åldersstrukturer är ytterligare förklaringar Minska löneskillnader mellan kvinnor och män Med hjälp av den partsgemensamma statistiken har Arbetsgivarverket analyserat löneskillnader mellan kvinnor och män under åren I september 2017 var statsanställda kvinnors genomsnittslön 6,7 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön. Motsvarande skillnad 2016 var 7,6 procent. Löneskillnaderna år 2000 var knappt 18 procent, vilket innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskat med drygt 11 procentenheter under perioden Målinriktat arbete Arbetsgivarverket stödjer sina medlemmar i lokal lönebildning och att motverka osakliga löneskillnader. Ett stöd i arbetet är det partsgemensamma metodstödet BESTA-vägen. Exempel från myndigheter Polismyndigheter: En jämställd chefsfunktion är ett viktigt och prioriterat område, vilket kräver ett långsiktigt arbete med ett antal parallella insatser för att förändra normer och strukturer kopplat till ledarskap. Här kan nämnas insatser från polisregionerna i form av traineeprogram för att öka andelen kvinnor i operativ ledning och chefsförsörjningsinsatser med ett uttalat jämställdhetsperspektiv riktat mot chefsnivå på lokalpolisområden, där det finns ett uttalat jämställdhetsperspektiv. Detta är även en fråga som omhändertas i regionala likabehandlingsråd. Ett exempel från en polisregion är ett likabehandlingsråd som tagit fram en mognadstrappa en arbetsmetod för att medvetandegöra diskrimineringsgrunderna och se hur långt en sektion har nått i sitt arbete. Ett område som ingår i mognadstrappan är just kvinnor på chefspositioner. Arbetssättet ingår i regionens planeringsprocess och är därmed även ett exempel på hur detta arbete kan integreras i ordinarie processer. 13 Utvecklingen av löneskillnaderna mellan statsanställda kvinnor och män åren , Rapportserie 2018 #4.

35 Årsredovisning 35 Försvarsmakten har särskilt identifierat kvinnor som en fokusgrupp för riktade åtgärder för att öka förtroende för och kunskap om Försvarsmakten och vad en utbildning, ett engagemang eller en anställning och/eller officerskarriär i myndigheten innebär. Tillsammans med underlag från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har Försvarsmakten beslutat om förändringar i muskelkrav för vissa befattningar. Lösningen kommer följas för 22 individer för att se om några generella slutsatser kan dras. Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en spridningskonferens där erfarenheterna redovisades från de närmare 60 myndigheter som haft uppdrag att under åren vidareutveckla arbetet med jämställdhetsintegrering inom myndigheten (JIM). Spridningskonferensen omfattade ett 20-tal seminarier och samlade över 300 deltagare med tyngdpunkt på statliga myndigheter. Exempel på frågeställningar som redovisades och diskuterades berörde könssegregerad arbetsmarknad och utbildning, att organisera jämställdhetsarbete så att det når en hel organisation och könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys En god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro Arbetsmiljön i staten 81 procent av alla statsanställda är nöjda med sitt arbete, jämfört med 73 procent på hela arbetsmarknaden. Inom många områden har staten en lika bra eller bättre arbetsmiljö än arbetsmarknaden som helhet. Detta framgår av Arbetsgivarverkets arbetsmiljörapport med statistik ur SCBs Arbetsmiljöundersökning Men det finns också problemområden att uppmärksamma. Andelen som upplever våld eller hot om våld fortsätter att vara på samma nivå som tidigare år och omfattar en femtedel av de statsanställda. Även utvecklingen av fysiska och mentala påfrestningar går åt fel håll, särskilt för statsanställda kvinnor. Figur 18 Tydliga mål i arbetet % 56 % 55 % 58 % Staten Kommun Landsting Privat Källa: SCB:s Arbetsmiljöundersökning Ett annat utvecklingsområde är behovet av tydliga mål i arbetet där statligt anställda enligt undersökningen upplever större brister än övriga på arbetsmarknaden. Figur 19 Tillräckligt med tid för huvudsysslan % 44 % 49 % Nära kopplat till behovet av tydliga mål är tillräckligt med tid för huvudsysslan. Ett väl definierat uppdrag kombinerat med rimliga förutsättningar för att nå målet är grunden för ett aktivt medarbetarskap. Detta är en större utmaning för offentliga arbetsgivare än för den privata sektorn. Sju av tio statsanställda svarar att det pågår ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen vilket lägger grunden för en god arbetsmiljö och en arbetsplats fri från olycksfall och ohälsa Sjukfrånvaron i staten 66 % Staten Kommun Landsting Privat Källa: SCB:s Arbetsmiljöundersökning Sjukfrånvaron i staten minskade enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) från 3,1 till 2,9 procent mellan 2017 och Statliga myndigheter har fortsatt låg sjukfrånvaro jämfört med hela arbetsmarknaden var sjukfrånvaron för samtliga anställda på arbetsmarknaden 14 Hur mår de statsanställda? Rapportserie 2018 #6.

36 Årsredovisning 36 3,7 procent, en minskning 0,3 procentenheter jämfört med Arbetsgivarverkets egen statistik, tidsanvändningsstatistiken 15, visade på oförändrad sjukfrånvaro mellan 2017 och 2018, 3,8 procent. Exempel från myndigheter Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) har utvecklat processerna för introduktion av nyanställda. Ett stödmaterial för myndighetens chefer har tagits fram och implementerats för att ge den nyanställda så goda förutsättningar som möjligt att lära känna sin nya arbetsplats och få förståelse för sin roll och sammanhanget man befinner sig i. SMTM genomför också introduktionsutbildningar för nyanställda. I utbildningen får man träffa andra nyanställda kollegor och ta del av SMTM:s uppdrag och vision. Vidare får man en genomgång av hur SMTM:s systematiska arbetsmiljöarbete går till, rutiner för att rapportera tillbud och arbetsskador, policyn mot sexuella trakasserier och handlingsplanen för hur man agerar om någon blivit utsatt, förväntningar som följer med anställningen, den statliga värdegrunden, information om vart man vänder sig med olika typer av frågor, information om fackliga representanter och arbetsmiljöombud och vart man hittar information som man behöver, med mera. Inspektionen för vård och omsorg har tillgängliggjort och marknadsfört ett antal dialogverktyg för att utveckla verksamhetens arbetsmiljöarbete. Ämnen som berörs är bland annat: digital arbetsmiljö, bemötande, arbetsglädje och stress. Nyckeltal (sjukfrånvaro, frisktal, personalomsättning, friskvård och arbetstid) skickas regelbundet ut till chefer tillsammans med diskussionsfrågor. Arbetsmiljöronder som omfattar fysisk, psykosocial, organisatorisk, och digital arbetsmiljö görs nu mer systematiserat och resultatet tillgängliggörs för alla medarbetare. Post- och Telestyrelsen har skapat en årscykel för utveckling och prestation som ska stödja struktur för de olika samtalen mellan medarbetare och chef (utvecklingssamtal, uppföljning och lönerevision). Utgångspunkten är de övergripande verksamhetsmålen som bryts ner till avdelnings-, enhets- och individnivå. Individuella verksamhetsmål handlar både om vad som ska göras och hur det ska genomföras. Genom en förbättrad struktur underlättas förståelsen och dialogen mellan medarbetare och chef som främjar utveckling av verksamheten och ett aktivt ledar- och medarbetarskap, vilket är exempel på viktiga faktorer för en god arbetsmiljö och ett systematiskt arbetsmiljöarbete Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund 16 Andelen statsanställda som har utländsk bakgrund, det vill säga som antingen själva är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands, ska öka på alla nivåer utgjorde statsanställda med utländsk bakgrund knappt 19 procent, vilket motsvarar cirka personer. Det är en ökning från år 2016, då gruppen utgjorde 18,3 procent. Även bland nyanställda i staten var andelen med utländsk bakgrund fortsatt hög även om deras andel minskat något de senaste två åren. Till antalet blir de dock fler, eftersom statens sammanlagda nyrekrytering ökat betydligt de senaste tre åren. Figur 20 Andel med utländsk bakgrund per verksamhetsområde 2017 Staten Allmän offentlig förv. Försvar Samhällsskydd Näringslivsfrågor Fritidsverksamhet Utbildning Socialt skydd m.m. 18,9 % 14,3 % 6,4 % 11,7 % 11,3 % 15,2 % 30,9 % 23,7 % Källa: SCB, Arbetsgivarverket Anställda med utländsk bakgrund skiljer sig mellan statens olika verksamhetsområden. Den är högre i myndigheter inom Utbildning och Socialt skydd än inom Försvar och Samhällsskydd och Rättsskipning. 15 Arbetsgivarverkets egen statistik för sjukfrånvaro kommer från tidsanvändningsstatistiken. AKU:s sjukfrånvaro beräknas enligt sjukfrånvarotimmar per vecka dividerat med överenskommen arbetstid per vecka. 16 Utländsk bakgrund i staten. Rapportserie 2018 #5

37 Årsredovisning 37 Regeringens delmål för staten är att andelen statsanställda med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer 17. Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar på alla nivåer men mest inom kärnverksamheten, det vill säga personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Figur 21 Andel med utländsk bakgrund per kompetenskategori 2017 Exempel från myndigheter 30% Polismyndigheter: Under % 2018 har kompetensförsörjningsprojektet VISP En polis för alla 20% genomförts med syfte att fler 15% kvinnor och män med utländsk 10% bakgrund ska etablera sig på 5% arbetsmarknaden. Projektet har bedrivits i sex av polisens sju 0% regioner i samarbete med Arbetsförmedlingen. Att tillvarata deltagarnas språkkunskaper, Källa: SCB, Arbetsgivarverket erfarenheter och flerkulturella kompetens bidrar till verksamhetsnytta och att öka förtroendet för polisen. Personer inom målgruppen har erbjudits en tidsbegränsad anställning utifrån de kompetensbehov som polisen identifierat i verksamheten. Deltagarna har inför sin anställning i projektet fått en grundläggande utbildning om polisens uppdrag och roll i samhället och en personlig coach som stöd. Av de 69 personer som deltagit i projektet, var 45 procent i ny anställning inom polisen vid utgången av projekttiden. En person hade dessutom kommit in på polisutbildningen. Ett flertal deltagare har fått anställningar på andra statliga myndigheter efter sin projektanställning. Transportstyrelsen arbetar med ett samlat grepp kring regeringsuppdragen Praktik i staten och Moderna beredskapsjobb. Arbetet har fått benämningen Sysselsättningsuppdraget och har lett fram till att myndigheten är på god väg att nå målet om 100 praktikplatser för nyanlända och 15 anställningar i moderna beredskapsjobb, samtliga inom målgruppen nyanlända. I flera fall har praktiken och anställningarna förlängts och i två fall har först praktik och sedan anställning i moderna beredskapsjobb möjliggjort en tillsvidareanställning på Transportstyrelsen. Sysselsättningsuppdraget har underlättat för verksamheten att nå sina mål. Framgångsfaktorer har varit det samlade greppet och att samtidigt arbeta med flera olika perspektiv; det personliga, det verksamhetsmässiga och samhällsperspektivet. Att låta perspektivet genomsyra insatserna ger en styrka i arbetet och rustar personerna för kommande arbetsliv i Sverige. Post- och Telestyrelsen har genomfört en genomlysning av rekryteringsprocessen bland annat i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer. Myndigheten har fokuserat på ett antal aktiviteter som är prioriterade för att utveckla sitt strategiska arbete kopplat kring mångfald och inkludering. Nämnas kan: Kärn Stöd Ledning - Mångfaldssäkra rekryteringsprocessen och utbilda chefer. - Implementera det systematiska arbetet kopplat till den nya diskrimineringslagstiftningen i arbetsmiljöprocessen. - Praktikanter och moderna beredskapsjobb genomförande av regeringsuppdragen. - Kommunikation kring mångfald och inkludering. 17 Nivåer definieras som tre kompetenskategorier. Ledning: Personal med formellt personalansvar. Kärn: Personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Stöd: Personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens.

38 Årsredovisning Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning Redovisning av Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning enligt förordning (2000:605) 3 kap. 3 Arbetsgivarverket är en kunskapsorienterad myndighet med bred kompetens inom arbetsgivarrelaterade frågor. Varje medarbetares kompetens, engagemang och bidrag är viktiga delar för det samlade resultatet och för att fullgöra uppdraget. Nedan redovisas ett urval av aktiviteter som är kopplade till Arbetsgivarverkets kompetensförsörjningsarbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare Attrahera och rekrytera För att öka förutsättningarna att attrahera och rekrytera rätt kompetens kartläggs kompetensbehoven i ett tidigt stadium. Arbetsgivarverket arbetar utifrån en strukturerad rekryteringsprocess och erbjuder attraktiva anställningsvillkor och flexibla lösningar. Den 31 december 2018 var 71 personer anställda inklusive tjänstlediga. Av dessa var 66 personer tillsvidareanställda och fem visstidsanställda. Under 2018 har tio personer börjat sin anställning och 18 har avslutat sin anställning på Arbetsgivarverket. Av dessa var elva medarbetare tillsvidareanställda, fyra tidsbegränsat anställda och tre har avgått med pension. Personalomsättningen, baserad på antalet som slutat, är 4,2 procent inklusive pensionsavgångar. Rekryteringsläget har inte varit lika gott som tidigare år och några rekryteringar har avbrutits då det inte funnits ett tillräckligt bra urval av kvalificerade sökande Behålla, tillvarata och utveckla Arbetsgivarverket eftersträvar ett aktivt medarbetarskap där medarbetare tar ansvar för sitt arbete och verksamhetens utveckling. En tydlig och ändamålsenlig introduktion för nyanställda, påverkans- och utvecklingsmöjligheter och ett systematiskt arbetsmiljöarbete är några av framgångsfaktorerna för att behålla, tillvarata och utveckla medarbetare. Varje ny medarbetare får dels ett individuellt introduktionsschema som innehåller vad man behöver veta som ny på vår arbetsplats, dels en introduktion till Arbetsgivarverket, den egna enheten och arbetsuppgifterna. Årliga introduktionsdagar för nyanställda ger en fördjupning i Arbetsgivarverkets kärn- och stödverksamhet och i den statliga värdegrunden. Som ett led i att skapa förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap har medarbetarna deltagit i externa såväl som interna kompetenshöjande insatser såsom utbildningar, seminarier, nätverk, praktik och omvärldsbevakande aktiviteter som bidrar till aktuell kunskap inom respektive område. Månadsvis hålls även kompetensluncher för medarbetare där aktuella frågor diskuteras i syfte att sprida kunskap. En gemensam utbildning i den nya förvaltningslagen har genomförts och alla medarbetare har erbjudits en utbildning i presentationsteknik. Ett antal medarbetare har genomfört praktik på andra myndigheter i syfte att öka förståelsen kring våra medlemmars arbete samt att utveckla den egna kompetensen. Under året har också chefssatsningar genomförts i syfte att utveckla cheferna på Arbetsgivarverket. Satsningarna har bestått av både chefsprogram och mentorskap. Under året har myndigheten konkret arbetat med implementeringen av dataskyddsförordningen, GDPR och dess praktiska effekter. En genomgång har genomförts för samtliga anställda samt specifika utbildningar baserade på arbetsuppgifter har genomförts på enheterna.

39 Årsredovisning 39 Arbetsformerna för samverkan inom Arbetsgivarverket syftar till att alla medarbetare ska vara delaktiga i verksamhetens utveckling genom att ta del av information och kunskap om vad som händer i organisationen och dess omvärld samt ges möjlighet att påverka och lämna synpunkter och förslag Arbetsmiljö Att både fokusera på friskfaktorer och samtidigt bedriva ett traditionellt arbetsmiljöarbete är ett effektivt sätt att skapa friska arbetsplatser. Arbetsmiljöarbetet på Arbetsgivarverket utgår från en handlingsplan som revideras årligen. Arbetsgivarverket tar stöd av företagshälsovården i olika arbetsmiljöfrågor. För att skapa hälsa i arbetslivet är det viktigt att det finns incitament för medarbetarna att själva, genom friskvård och engagemang, ta ansvar för såväl sin egen hälsa som arbetsmiljön. Som arbetsgivare uppmuntrar Arbetsgivarverket till hälso- och friskvård. Ungefär två tredjedelar av medarbetarna nyttjar friskvårds- och massagebidraget på kronor. Sjukfrånvaron under året var 4,4 procent. Arbetsgivarverkets sjuktal har ökat sen förra året. Ökningen beror till största del på att antalet sjukfall som pågått mer än 60 kalenderdagar ökat. Dessa sjukfall har inte varit arbetsrelaterade utan berott på allvarliga sjukdomar. Under 2018 har Arbetsgivarverket bytt metod för medarbetarundersökning. Den nya metoden innebär tre så kallade pulsmätningar under året med cirka fem frågor vid varje tillfälle. En gång om året utökas en mätning med frågor om arbetsmiljö, trakasserier och diskriminering. En mätning har genomförts under hösten och det är därmed för tidigt att dra några slutsatser. Inga svar eller kommentarer framkom som kan tyda på förekomst av trakasserier eller diskriminering. Värdegrunden ska utgöra grunden för organisationens kultur, vilken är viktig för en god arbetsmiljö. Förutom statens gemensamma värdegrund har Arbetsgivarverket värdeorden professionell och engagerad. Under året har aktiviteter kopplat till värdegrunden genomförts och strukturen för utvecklingssamtalen baseras på värdegrunden.

40

41 3. Finansiell redovisning Finansiell redovisning 3.1. Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

42 3. Finansiell redovisning Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR (tkr) Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 15 Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

43 3. Finansiell redovisning Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Arbetsgivarverket har inga anslag. Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp Övriga inkomster av statens verksamhet Summa Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Arbetsgivarverkets bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 4 januari. Brytdagen föregående år var den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

44 3. Finansiell redovisning Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler Enligt förordningen (2007:829) med instruktion för Arbetsgivarverket 17 a får Arbetsgivarverket ta ut avgifter enligt 4 första stycket 1-8 avgiftsförordningen (1992:191) även om villkoren i paragrafens andra stycket inte är uppfyllda. Bestämmelsen i 7 avgiftsförordningen om samrådsskyldighet ska inte tillämpas när det gäller myndighetens medlemsavgifter. Myndigheten får reglera ett överskott av medlemsavgifter genom återbetalning till medlemmarna året efter avgiftsåret trots det som anges i 25 avgiftsförordningen. Arbetsgivarverket undantas från kravet 3 kap 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag att lämna resultatredovisning. Arbetsgivarverket undantas från kravet att redovisa intäkter och kostnader på det sätt som anges i 3 kap 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 100 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tar i bruk Tillämpade avskrivningstider 3 år Immateriella anläggningstillgångar, datorer, servrar, maskiner 5 år Tekniska anläggningar 7 år Inredningsinventarier Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

45 3. Finansiell redovisning Noter Resultaträkning Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av medlemsavgifter och serviceavgifter Medlemsavgifter, obligatoriska medlemmar Medlemsavgifter, frivilliga medlemmar Serviceavgifter, icke medlemmar 0 0 Summa Intäkt stabsuppgift åt regeringen Stabsuppgift Summa Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Konsultarvoden, rådgivning Försäljning av dataprogram och licenser 0 0 Försäljning av skrifter Kursavgifter Ersättning för statistik 0 8 Royalty och övriga intäkter Summa Andra intäkter Övrigt Summa Total summa Not 2 Finansiella intäkter Ränta på lån i Riksgäldskontoret Summa Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan varit negativ Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa Not 4 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 10 5 Summa Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan varit negativ

46 3. Finansiell redovisning Not 5 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Andra ersättningar (enl krav i regleringsbrev) Summa Not 6 Årets kapitalförändring Avgiftsfinansierad verksamhet, över-/underskott Summa Balansräkning Not 7 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 8 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 9 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 0 8 Not 10 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar 0 59 Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Fordringar hos anställda 32 6 Summa 32 6 Not 12 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa

47 3. Finansiell redovisning Not 13 Övriga upplupna intäkter Upplupna avgiftsintäkter inomstatliga Summa Not 14 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans 0 0 Redovisat mot inkomsttitel Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 17 Skulder avseende Uppbörd Summa Avräkning med statsverket Not 15 Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl. resultaträkningen Summa Utgående balans Ingående balans Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans Not 16 Övriga avsättningar Avsättning för lokalt omställningsarbete Ingående balans Årets förändring Utgående balans Not 17 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Not 18 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övrigt 0 71 Summa Not 19 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa

48 3. Finansiell redovisning 48 Not 20 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Summa varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk: mer än tre månader till ett år Summa Anslagsredovisning Redovisning mot inkomsttitel Not Övriga inkomster av statens verksamhet Enligt regleringsbrev för 2018 ska Arbetsgivarverket redovisa 17 tkr mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet för finansiering av den nationella digitala infrastrukturen Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande tillrespektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro Totalt 4,4% 2,5% Andel 60 dagar eller mer 39,0% 26,7% Kvinnor 5,7% 3,0% Män 1,4% 1,2% Anställda - 29 år 1,4% 0,0% Anställda 30 år - 49 år 3,4% 2,6% Anställda 50 år - 5,6% 4,0%

49 3. Finansiell redovisning Ersättningar och andra förmåner 2018 Styrelseledamöternas ersättningar från Arbetsgivarverket och andra styrelseuppdrag. Styrelseledamöter/andra styrelseuppdrag Dan Eliasson, ordförande t.o.m Inga uppdrag. Christina Gellerbrant Hagberg, ordförande fr.o.m Inga uppdrag Martin Holmgren, ledamot och vice ordförande fr.o.m Inga uppdrag. Ann-Marie Begler, ledamot t.o.m Ordförande i styrelsen för Ersta Sköndals högskola Micael Bydén, ledamot Inga uppdrag. Elisabet Falemo, ledamot Inga uppdrag. Jakob Granit, ledamot Ledamot Kustbevakningens insynsråd och Naturvårdsverkets insynsråd. Maria Hemström Hemmingsson, ledamot t.o.m Inga uppdrag. Stephen Hwang, ledamot Ledamot Länsstyrelsen i Hallands läns insynsråd och styrelsen för Sveriges Utbildningsradio AB. Sigbritt Karlsson, ledamot t.o.m Ledamot Universitetskanslersämbetets insynsråd, Vinnovas styrelse, Vetenskap och Allmänhets styrelse och stiftelsen Electrum. Ersättning (tkr) Eva Liedström Adler, ledamot (Se nedan) Therese Mattsson, ledamot Ledamot Kustbevakningens insynsråd (till ), Ledamot Post- och Telestyrelsens styrelse och Strålsäkerhetsmyndighetens insynsråd. Björn Risinger, ledamot Ledamot insynrådet för Länsstyrelsen i Gotlands län

50 3. Finansiell redovisning 50 Styrelseledamöter/andra styrelseuppdrag Johan Stierte, ledamot fr.o.m Ledamot insynsrådet vid Länsstyrelsen i Värmlands län och Swerera MEFOS AB Kristina Svartz, ledamot fr.o.m Inga uppdrag Anders Thornberg, ledamot fr.o.m Inga uppdrag Anne Vadasz Nilsson, ledamot Inga uppdrag Nils Öberg, ledamot fr.o.m Ledamot Riksgäldens styrelse och Statskontorets råd. Ordförande Europris Sven-Erik Österberg, ledamot Ordförande Finansinspektionens styrelse, Stiftelsen Skansen (från 1/9 2018), Gålöstiftelsen (från 1/2 2018) och Stiftelsen Helge Axelson Johnsson (från 1/2 2018) Ledande befattningshavare/styrelseuppdrag Ersättning (tkr) Lön Generaldirektör Eva Liedström Adler Ledamot Statens tjänstepensionsverks styrelse. Kostförmån 4

51 3. Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Anslagskredit Anslag Bemyndiganden ej tillämplig ej tillämplig ej tillämplig Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st)* Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring** Årets Balanserad

52 4. Arbetsgivarverkets styrelse Arbetsgivarverkets styrelse 4.1. Styrelsen Styrelsens sammansättning 31 december Christina Gellerbrant Hagberg Ordförande Rikskronofogde Kronofogdemyndigheten Martin Holmgren Vice ordförande Generaldirektör Domstolsverket Micael Bydén Överbefälhavare Försvarsmakten Elisabet Falemo Generaldirektör Elsäkerhetsverket Jakob Granit Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten Stephen Hwang Rektor Högskolan i Halmstad Eva Liedström Adler Generaldirektör Arbetsgivarverket Therese Mattsson Generaldirektör Kustbevakningen Björn Risinger Generaldirektör Naturvårdsverket

53 4. Arbetsgivarverkets styrelse 53 Johan Sterte Rektor Karlstads universitet Kristina Svartz Generaldirektör Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Anders Thornberg Rikspolischef Polismyndigheten Anne Vadasz Nilsson Generaldirektör Energimarknadsinspektionen Nils Öberg Generaldirektör Kriminalvården Sven-Erik Österberg Landshövding Länsstyrelsen Stockholms län