Årsredovisning 2017.qxp_År2015 kopia :49 Sida 2 Årsredovisning 2017

Transkript

1

2 Arbetsgivarverket Dnr 2017/0719

3 Arbetsgivarverket 2

4 Generaldirektören har ordet Tillsammans med medlemmarna har Arbetsgivarverket inom ramen för den arbetsgivarpolitiska strategin under året bedrivit ett målmedvetet arbete för att fortsätta att vidareutveckla verksamheten. Arbetet har lett till både resultat i sakfrågorna och till nya sätt att samverka. Exempelvis har Arbetsgivarverkets arbete med att digitalisera stödet i arbetsgivarfrågor intensifierats. Syftet är att öka möjligheten att på ett effektivt sätt låta medlemmar och andra målgrupper ta del av det utbud som erbjuds. I den årliga medlemsundersökningen ser vi en glädjande ökad nöjdhet inom samtliga områden. Vad gäller Arbetsgivarverkets bidrag till de statliga ledarnas utveckling har nöjdheten dessutom ökat markant. Inom detta viktiga område har de aktiviteter som erbjudits tagits emot väl och efterfrågan på Arbetsgivarverkets insatser är mycket stor. För att möta den ökande konkurrensen om arbetskraft och stödja statens kompetensförsörjning är arbetet med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare alltjämt ett viktigt område. Under året har arbetet inom ramen för ett gemensamt statligt arbetsgivarerbjudande och satsningen Jobba statligt fortsatt. Av särskild vikt är också att fortsätta arbetet med att profilera staten som arbetsgivare gentemot de yrkesgrupper där det råder särskilt stor brist på kompetens. De treårsavtal som tecknades på det statliga avtalsområdet ger goda förutsättningar för ett mer långsiktigt utvecklingsarbete än vad de tidigare ettårsavtalen med två av motparterna medgav. Utöver arbetsområdena inom Partsrådet, där ett nytt område ett hållbart arbetsliv startas upp, kommer också partsgemensamt arbete att bedrivas inom bland annat områdena arbetstid och internationella anställningar. Under året har också ett nytt löneanalysverktyg, Analyskraft introducerats som ska bidra till en effektiv lönebildning och utveckla de lokala lönebildningsprocesserna. Arbetsgivarverket har efter regeringens beslut att omlokalisera hela eller delar av statliga verksamheter, inlett en ambitiös satsning för att stödja berörda myndigheter. Arbetet har inriktats på att flexibelt kunna erbjuda bred samverkan i nätverk, generellt kunskapsstöd såväl som riktad rådgivning anpassad till specifika behov hos de olika verksamheterna. Arbetet med att balansera ett ekonomiskt överskott har fortsatt under året. Som ett resultat av detta arbete har överskottet minskat avsevärt. De åtgärder som bidragit till minskningen är dels en temporär sänkning av medlemsavgiften och dels ökade personalkostnader för att genomföra medvetna satsningar i verksamheten. Arbetsgivarverkets styrelse fastställde vid sammanträde den 15 februari 2018 denna årsredovisning. Eva Liedström Adler Generaldirektör Arbetsgivarverket 3

5 Upplysningar om resultatredovisningen 5 Resultatredovisning 9 Arbetsgivarverkets ansvarsområden... 9 Strategi för statliga arbetsgivare Utveckling och innovation Attraktiv arbetsgivare Ledarskap Redovisning av Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning Återrapporteringskrav Medlemmarnas samlade bedömning av verkets verksamhet Stabsuppgifter Åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet Finansiell redovisning 57 Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Anställdas sjukfrånvaro Ersättningar och andra förmåner Styrelseledamöter/andra styrelseuppdrag Sammanställning över väsentliga uppgifter Bilagor 72 Bilaga 1 Remissvar Bilaga 2 Medlemsundersökning Bilaga 3 Information om tecknade kollektivavtal Bilaga 4 Information om icke-obligatoriska medlemmar som företräds av Arbetsgivarverket Bilaga 5 Information om övriga arbetsgivare som får råd och stöd av Arbetsgivarverket Styrelsens beslut 84 Arbetsgivarverket 4

6 Upplysningar om resultatredovisningen Arbetsgivarverkets resultatredovisning tar sin utgångspunkt i myndighetens uppdrag att tillsammans med medlemmarna samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Inom ramen för det uppdraget ansvarar Arbetsgivarverket för att utföra förhandlingsarbete, företräda medlemmarna i arbetstvister och att svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. Mot bakgrund av Arbetsgivarverkets unika roll som myndighet och medlemsorganisation är Arbetsgivarverket undantaget 1 från följande bestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag: 3 kap. 1 andra stycket om resultatredovisning 3 kap. 2 om fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader Arbetsgivarverkets resultatredovisning utgår också ifrån den arbetsgivarpolitiska strategins vision: Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället och dess tre målbilder. Utvecklingen inom målbilderna följs upp med hjälp av indikatorer och vägen till varje område går genom två tillhörande delstrategier. Verksamhetsplanens prioriterade aktiviteter anger i sin tur vad som ska genomföras för att nå en positiv utveckling i målbildernas riktning. Den gemensamma strategin gäller och är utgångspunkten för arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. De statliga arbetsgivarna har tillsammans arbetat fram strategin och därmed också åtagit sig att gemensamt förverkliga den. Strategin stödjer även regeringens mål för området Statliga arbetsgivarfrågor med delmål för de statliga arbetsgivarna: Regeringens mål för området är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Målet utgår från den långtgående arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten. Arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan mellan myndigheterna och samordnas av Arbetsgivarverket. För att uppnå målet måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. De statliga myndigheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Ett respektfullt och värdigt bemötande av allmänheten är av stor vikt för förtroendet. Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna: - Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande. - Andel kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka. - Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. - Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. - Arbetsmiljön i staten ska vara god. - De anställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman. 2 1 Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Arbetsgivarverket. 2 PROP. 2017/18:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 Arbetsgivarverket 5

7 Strategi för statliga arbetsgivare Strategin för statliga arbetsgivare består av vision, målbilder och delstrategier. Visionen visar vart vi som statliga arbetsgivare är på väg. Målbilderna Utveckling och innovation, Attraktiv arbetsgivare och Ledarskap anger verksamhetens färdriktning och utgör kärnan i det gemensamma utvecklingsarbetet. Delstrategierna beskriver vad de statliga arbetsgivarna var och en för sig och tillsammans ska arbeta med för att nå målbilderna. Utvecklingen i strategins riktning följs upp med hjälp av indikatorer. Uppföljningen görs via Konjunkturbarometern, löne- och tidsanvändningsstatistiken samt medlemsundersökningen. Arbetsgivarverket 6

8 Resultatredovisningens disposition Resultatredovisningen inleds med avsnittet Arbetsgivarverkets ansvarsområden. I avsnittet presenteras den del av kärnverksamheten vars resultat bidrar till genomförandet av Arbetsgivarverkets uppdrag och strategi, men som inte direkt kan kopplas till en enskild målbild. Därefter följer ett avsnitt som behandlar arbetet med genomförandet av strategin för statliga arbetsgivare. I anslutning till respektive målbild beskrivs inledningsvis målbilden och dess delstrategier. Därpå följer en presentation av indikatorerna med resultat från årets uppföljning och en beskrivning av utvecklingen från föregående års resultat. Avslutningsvis görs en bedömning av Arbetsgivarverkets bidrag till utvecklingen inom respektive målbild. Bedömningen utgår från utvecklingen av indikatorerna och genomförda aktiviteters resultat för året inom respektive målbild. Från och med 2016 infördes nivåer för resultatbedömningen i årsredovisningen. Resultaten bedöms utifrån en tregradig skala med nivåerna god, tillfredsställande och inte tillfredsställande. Bedömningen god används om resultatet visar på en väsentligt positiv utveckling av målbilden. Bedömningen tillfredsställande används om resultatet inte väsentligt visar på en positiv utveckling av målbilden. Bedömningen inte tillfredsställande används om resultatet visar på en negativ utveckling. Kompetensförsörjning I avsnittet Kompetensförsörjning redovisas 3 de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att det finns kompetens för att genomföra uppdraget och hur dessa åtgärder bedöms ha bidragit till att fullgöra Arbetsgivarverkets uppgifter. Återrapporteringskrav Enligt regleringsbrevet ska Arbetsgivarverket redovisa myndigheternas samlade bedömning av verkets verksamhet. Detta görs med hjälp av medlemsundersökningen. Medlemsundersökningen består av en webbenkät och en fördjupad undersökning. Arbetsgivarverket ska också redovisa en sammanställning av nedlagd arbetstid, direkta kostnader och intäkter för de stabsuppgifter som verket utför. Återrapportering av åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet för att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, verka för en god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro samt öka andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer, presenteras under rubriken Åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet. Information om tecknade kollektivavtal I bilagan Information om tecknade kollektivavtal redovisas en förteckning över tecknade kollektivavtal under året. 3 Enligt 3 kap 3 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Arbetsgivarverket 7

9 Information om icke-obligatoriska medlemmar och övriga arbetsgivare som får råd och stöd av Arbetsgivarverket Enligt instruktionen får Arbetsgivarverket besluta om anslutning till statliga avtalsförsäkringar av icke-statliga arbetsgivare. Arbetsgivarverket får också företräda icke-statliga arbetsgivare som myndigheten bedömer har intressegemenskap med statliga arbetsgivare och som har uppdragit åt myndigheten att träffa kollektivavtal samt besluta om lockout eller andra stridsåtgärder mot arbetstagare hos arbetsgivaren. Information om Arbetsgivarverkets icke-obligatoriska medlemmar och övriga arbetsgivare som får råd och stöd av Arbetsgivarverket återfinns i bilagor. Arbetsgivarverket 8

10 Resultatredovisning Arbetsgivarverkets ansvarsområden Med uppdraget att som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken utför Arbetsgivarverket förhandlingsarbete, företräder medlemmarna i arbetstvister och svarar för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. Ansvara för att som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken Uppdraget genomförs i bred samverkan med medlemmarna genom till exempel medlemsråd, sektormöten, seminarier och forum där statliga utvecklings- och arbetsgivarfrågor står i fokus. Samarbete och erfarenhetsutbyte med pågående myndighetsnätverk och myndigheter med ansvar för näraliggande frågor utgör en viktig del i arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Årligen deltar hundratals statliga chefer i olika medlemsmöten och aktiviteter inom ramen för Arbetsgivarverkets verksamhet. Dessa chefer återfinns företrädesvis på ledningsnivå och många av dem deltar i flera aktiviteter årligen. Syftet med till exempel arbetsgivarkollegiet, medlemsråd, sektormöten, utbildningar, workshops, seminarier m.m. är att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken, ge inspiration och ökad kunskap om arbetsgivarfrågor och bidra till erfarenhetsutbyte mellan statliga arbetsgivare. Ökad digitalisering för att stödja medlemmarnas arbete med arbetsgivarfrågor Under året har Arbetsgivarverket intensifierat arbetet med att digitalisera stödet till medlemmarna i arbetsgivarfrågor. Målet är att bidra till utvecklingen och samordningen av den statliga arbetsgivarpolitiken genom en ökad möjlighet för medlemmarna att på ett effektivt och enkelt sätt kunna ta del av det utbud medlemsorganisationen erbjuder. Inom ramen för detta har Arbetsgivarverket därför startat Arbetsgivarpodden för att belysa aktuella arbetsgivarpolitiska frågor. Den nya webbsidan Ledare i staten är ytterligare ett led i arbetet med att tillgängliggöra information, stöd och utbildning i syfte att bidra till utvecklingen av statliga ledare. Som en del i att stärka statliga verksamheters attraktivitet har webbplatsen Jobba statligt fortsatt att utvecklas. Under året har också inspirations- och utbildningsseminarier webbsänts i ökad omfattning och i efterhand också lagts upp på Arbetsgivarverkets webbplats. Även vissa utbildningsfilmer kring bl.a. det statliga anställningsförfarandet har tagits fram. Allt i syfte att bidra till ökad kunskap, inspiration och utveckling av de gemensamma arbetsgivarfrågorna. Kommunikation Arbetsgivarverket kommunicerar via olika kanaler med de prioriterade målgrupperna medlemschefer, medlemsföreträdare, fackliga motparter, externa beslutsfattare och verkets egna medarbetare. Arbetsgivarverket 9

11 En av de viktigaste kommunikationskanalerna är webbplatsen med en allmän del och medlemssidor. Antalet unika besökare/användare på webbplatsens allmänna del var under året drygt jämfört med drygt året innan. Antalet användare på de inloggningsskyddade var cirka jämfört med drygt året innan. Arbetsgivarverket drev under 2016 ett flertal större digitala annonskampanjer för att locka besökare till webb-platsen och sidorna för Jobba statligt, vilket inte skedde För medlemssidans del avslutades mätningarna i oktober då inloggningen togs bort och sidan gjordes allmän vilket ger en annan mätperiod jämfört med Arbetsgivarpodden Under året har podcasten Arbetsgivarpodden startat. Syftet är att i regelbundna avsnitt belysa olika perspektiv, inspirera och sprida kunskap inom områden som har anknytning till arbetsgivarfrågor. Gäster i podden har varit medlemmar, externa experter samt företrädare från Arbetsgivarverket, som i samtal med verkets programledare delat med sig av sina insikter och erfarenheter. De ämnen som tagits upp har fokuserat på de statliga verksamheternas arbete med ledar- och medarbetarskap, innovation, inkludering, arbetsmiljö samt attraktivitet. Sammanlagt har 12 av Arbetsgivarverkets medlemmar medverkat som experter i de 11 podcastavsnitt som producerats och lagts ut. De medlemmar som medverkat och därigenom bidragit med erfarenheter och kunskap är företrädare från Högskolan i Skövde, Skatteverket, Vinnova, Livsmedelsverket, Trafikverket, Regeringskansliet, Post- och telestyrelsen, Länsstyrelsen i Jönköping, Kungliga tekniska högskolan, Arbetsförmedlingen, Ekonomistyrningsverket och Riksarkivet. De podcasts som sänts finns tillgängliga bl.a. via Arbetsgivarverkets webbplats. Avsnitten har laddats ner sammanlagt 4400 gånger. Effektiv arbetsgivarutveckling hos mindre arbetsgivare Arbetet utifrån det medlemsdrivna behovet av ett förstärkt stöd till mindre arbetsgivare har fortsatt under året. Till gruppen mindre arbetsgivare räknas de drygt 90 medlemmar som har färre än 75 anställda. Under året startade Arbetsgivarverket en ny mötesarena för mindre arbetsgivare, Forum för mindre arbetsgivare. Forumet kommer inledningsvis att hållas årligen och syftar till att ge tillfälle till fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte med särskilt fokus på de mindre arbetsgivarnas behov och perspektiv. Forumet är ett komplement till Arbetsgivarverkets övriga aktiviteter för att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Vid det första forumet deltog medlemsföreträdare från 17 verksamheter. I syfte att tillhandahålla extra stöd till de mindre arbetsgivarna har även visst stödmaterial i Arbetsgivarguiden tillkommit eller förstärkts, till exempel ett antal olika mallar. Medlemsråd Den justering av medlemsorganisationens besluts- och inflytandestruktur som beslutades av Arbetsgivarverkets styrelse i februari trädde i kraft 1 september. Förändringen har inneburit att tidigare tre medlemsråd ersatts med två. Beslutet har fattats av Arbetsgivarverkets styrelse utifrån resultatet av den utvärdering som genomfördes under hösten Analysen visade att den dåvarande besluts- och inflytandestrukturen är väl förankrad och fungerar bra men att medlemsrådens struktur kunde förändras och antalet Arbetsgivarverket 10

12 medlemsråd minskas utan att försämra allsidigheten i belysning av frågor. Antalet ledamöter från varje sektor har samtidigt ökas från tre till fyra i varje medlemsråd. Medlemsråden är rådgivande organ till Arbetsgivarverkets styrelse och bidrar till att få fram bra beslutsunderlag i det gemensamma uppdraget att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Uppdraget som ledamot i Arbetsgivarverkets medlemsråd är en central roll i utvecklingen av den statliga arbetsgivarpolitiken. Medlemsrådens ledamöter kommer från alla sektorer och representerar både stora och små myndigheter. Ledamöterna bidrar med sina samlade kunskaper och erfarenheter och agerar utifrån ett arbetsgivarpolitiskt helhetsperspektiv. För att förstärka samverkan mellan medlemsrådens ledamöter är två av de medlemsråd som anordnas årligen gemensamma för de båda råden. Under året har medlemsråden sammanträtt inför styrelsens möten vid sammanlagt 15 tillfällen, varav två varit gemensamma. Sektormöten Arbetsgivarverkets medlemmar är indelade i fem sektorer. För varje sektor anordnas ett antal heldagsmöten per år där, de av medlemscheferna utsedda, medlemsföreträdarna från respektive verksamhet träffas för att samverka aktuella arbetsgivarpolitiska frågor. För att förstärka tvärsektoriell samverkan är ett sektormöte årligen gemensamt för samtliga sektorer. Detta storsektormöte ger möjlighet till gemensam fördjupning och inspiration samt ett brett erfarenhetsutbyte. Årets storsektormöte fokuserade på staten som attraktiv arbetsgivare och behovet av en god förvaltningskultur. Medverkade gjorde, förutom Arbetsgivarverket, företrädare från Statens tjänstepensionsverk och Statskontoret. Under året har Arbetsgivarverket bjudit in till tre heldagsmöten för respektive sektor samt ett gemensamt heldagsmöte för samtliga sektorer, sammanlagt 16 sektormöten. Under året har 183 av Arbetsgivarverkets medlemmar deltagit på ett eller flera sektormöten (74 procent). Av de 63 medlemmar som inte deltog vid något sektormöte under året tillhörde 23 medlemmar grupperna frivilliga medlemmar, medlemmar med servicekontrakt och obligatoriska icke-statliga medlemmar. Introduktionsmöten för medlemschefer och medlemsföreträdare Arbetsgivarverket genomför sedan många år både individuella och gemensamma introduktioner för nya medlemschefer respektive medlemföreträdare. Målet med introduktionerna är en ökad kunskap om den delegerade arbetsgivarpolitiken, det gemensamma uppdraget och medlemsorganisationens roll. De gemensamma introduktionsmötena för medlemschefer respektive medlemsföreträdare syftar också till att bidra till en tvärsektoriell samverkan och erfarenhetsutbyte. Under 2017 har individuella introduktionsmöten erbjudits målgrupperna kort efter tillträdet och genomförts löpande. En utveckling av dessa individuella introduktioner har pågått under året och kommer, tillsammans med ett uppdaterat informationsmaterial, att börja användas under Under året har även de gemensamma introduktionerna vidareutvecklats för att än bättre belysa det ansvar som följer av den delegerade arbetsgivarpolitiken. Gemensamma introduktionsmöten har under 2017 erbjudits nya medlemschefer vid två tillfällen, varav ett med den nya inriktningen. Vid detta tillfälle deltog 20 medlemschefer och utvärderingen visade på en Arbetsgivarverket 11

13 stor nöjdhet. Nya medlemsföreträdare har också erbjudits två tillfällen varav det ena enligt den nya inriktningen. Även här uttryckte de 14 deltagarna en stor nöjdhet med introduktionsmötet. Arbetsgivardagen 2017 Ledarskap i en föränderlig tid Den 15 november samlades ca 134 medlemschefer för att delta i Arbetsgivardagen under rubriken Ledarskap i en föränderlig tid. Dagen inleddes med Arbetsgivarkollegiets årsmöte som bl.a. beslutade om medlemsavgift, revidering av arbetsgivarkollegiets stadgar samt förslag till regeringen av styrelseledamöter. Arbetsgivardagen fortsatte med fokus på tillit och värderingsstyrt ledarskap. Moderatorerna Anna Stellinger, generaldirektör på Kommerskollegium och Mikael Odenberg, ordförande för Karolinska institutet, ledde därefter dagen. Inbjudna att fördjupa resonemangen kring ledarskap var Jan Eliasson, ordförande i SIPRI och Eva Hamilton, före detta VD för Sveriges television. Dagen avslutades med Regeringskansliets förvaltningspolitiska seminarium. Tema för seminariet var säkerhetsfrågor i statsförvaltningen. Deltog gjorde civilminister Ardalan Shekarabi, statssekreterare Charlotte Svensson och SÄPO-chefen Anders Thornberg. Intressebevakning Regeringen har under året fortsatt det intensifierade förvaltningspolitiska arbetet, framför allt vad gäller omlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm till andra delar av landet och har beslutat att omlokalisera flera myndigheter, helt eller delvis. Arbetsgivarverket har i sitt remissyttrande över Landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) lyft olika aspekter att väga in när omlokalisering av verksamhet övervägs, bl.a. frågan om kompetenstapp, verksamhetspåverkan och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverket och medlemscheferna har också haft möjlighet att diskutera dessa frågor vid ett medlemschefsmöte med ansvarig statssekreterare. I övrigt har Arbetsgivarverket bedrivit ett löpande arbete med medlemmarna i dessa frågor och med regeringskansliet inom ramen för myndighetsdialogen. I arbetet med intressebevakning har Arbetsgivarverket svarat på 88 remisser under året (redovisas i bilaga 1). Ett viktigt förhållningssätt i Arbetsgivarverkets remissarbete är att hävda partssystemets autonomi och den arbetsgivarpolitiska delegeringen utifrån perspektivet samhällsnytta, utveckling och effektivitet inom statlig sektor. Arbetsgivarverket har medverkat som experter eller i referensgrupper i sju statliga utredningar under året: - Utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv (Dir 2016:1) - Utredningen om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö (Dir 2016:2) - Utredningen om rekryteringen av ordinarie domare (Dir 2016:89) - Utredningen om inrättande av en jämställdhetsmyndighet (Dir 2016:108) - Utredningen om en modern föräldraförsäkring (Dir 2016:10) - Arbetsmarknadsutredningen (Dir 2016:56) Arbetsgivarverket 12

14 - Arbetsgruppen med uppdrag att utreda formerna för en permanent rehabiliteringskoordinatorfunktion inom vården (Dnr S2017/00946/SF) De fem förstnämnda utredningarna har avslutats under året. I Utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv har Arbetsgivarverket instämt i utredningens slutsatser att det i dagsläget inte finns några behov av att införa ytterligare regler på arbetsmiljöområdet om arbetsgivarens ansvar. Arbetsgivarverket avstyrkte däremot utredningens förslag om att de regionala skyddsombuden ska få en utökad rätt att besöka även arbetsplatser där arbetstagarorganisationen inte har egna medlemmar. Detta under förutsättning att arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen på den aktuella arbetsplatsen är bundna av ett kollektivavtal. I Domarrekryteringsutredningen har Arbetsgivarverket ställt sig bakom utredningens förslag om att skapa en möjlighet för kvalificerade och erfarna jurister att under ett års tid kunna genomgå en domarutbildning vid överrätt och underrätt för att på så sätt meritera sig att bli anställda som ordinarie domare. Arbetsgivarverket har dock ställt sig avvisande till utredningens förslag om en särskild sekretess i det inledande skedet av ansökningsförfarandet för ordinarie domaranställningar. I Utredningen om en modern föräldraförsäkring har Arbetsgivarverket ställt sig bakom många av förslagen i utredningen, bl.a. ytterligare reserverade dagar för endera föräldern samt en koncentration av föräldrapenning till barnets yngre åldrar. I Arbetsmarknadsutredningen har Arbetsgivarverket framhållit att staten bör ha ett helhetsansvar för arbetsmarknadens funktionssätt avseende avgörande komponenter såsom utbildningssystem, stöd för matchning, stöd vid arbetslöshet och validering av utländsk utbildning. Internationell intressebevakning CEEP (European Centre of Employers and Enterprises providing Public services) företräder som arbetsgivarorganisation europeiska offentliga och offentligägda arbetsgivare i den översektoriella sociala dialogen i EU. Arbetsgivarverket är tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medlem i den svenska CEEPsektionen. Under året har arbetet fokuserats på förslaget om en europeisk pelare för sociala rättigheter, som lämnades den 26 april och som sedan antogs av medlemsstaterna, Europaparlamentet och Kommissionen vid det Sociala toppmötet i Göteborg den 17 november. Andra frågor som CEEP har arbetat med är Kommissionens förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare samt Kommissionens initiativ kring översyn av det s.k. Upplysningsdirektivet (Rådets direktiv 91/533EG Written Statement Directive). Arbetsgivarverket deltog med övriga centrala parter på den svenska arbetsmarknaden vid det Sociala toppmötet i Göteborg den 17 november. Tillsammans med parterna och Regeringskansliet (Statsrådsberedningen) medverkade Arbetsgivarverket aktivt i förberedelsearbetet av toppmötet, bl.a. genom partsgemensamma inlägg som framfördes vid de tre parallella sessionerna på toppmötet (sessioner om inträdet på arbetsmarknaden, villkoren på arbetsplatsen samt övergången mellan jobb). Arbetsgivarverket 13

15 Arbetsgivarverket har också under året medverkat i olika EU-sakråd/partsamråd om: Europa 2020-strategin och genomförandet i Sverige (med statsministern samt på tjänstemannanivå) Statsrådsberedningen Europeiska rådet Statsrådsberedningen EPSCO Europeiska ministerrådet (Rådet) för sysselsättning, socialpolitik, hälsooch sjukvård samt konsumentfrågor Arbetsmarknadsdepartementet respektive Socialdepartementet EU-finansiella frågor/monetära unionen Finansdepartementet Sociala pelaren Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet Rörlighetsfrågor kring arbetskraft Kommerskollegium Tillsammans med Statskontoret har Arbetsgivarverket fortsatt att företräda Sverige i EUPAN (European Public Administrations Network). Arbetsgivarverkets insatser har varit inriktade på att förklara och försvara den arbetsgivarpolitiska delegeringen samt bidra med svenska lärdomar och erfarenheter. Nätverket har, i linje med vad Sverige förespråkat, fördjupat sin roll, som ett informellt nätverk för lärande och utbyte av erfarenheter mellan generaldirektörerna för statsförvaltningarna i EU. Malta genomförde under sitt ordförandeskap bl.a. en enkät om hur medlemsländerna arbetar med att öka anställdas motivation. Estlands fokus gällde digitalisering och e-stödd utveckling av statsförvaltningen och dess tjänster både på nationell och europeisk nivå. På det arbetsgivarpolitiska området genomförde Estland två enkäter om Leadership management och Employer Branding. Arbetsgivarverkets arbete avseende attraktiva arbetsgivare rönte uppmärksamhet i workshopar om Employer Branding. Inom OECD deltar Arbetsgivarverket i arbetsgruppen för offentlig sysselsättning, Working Party for Public Employment and Management (PEM), som ligger under kommittén Public Governance Committee (PGC). Under 2017 har PEM inlett ett arbete kring temat ledarskap inom HR och påbörjat utarbetandet av rekommendationer för offentlig sysselsättning och strategisk HRM. Diskussionen inleddes vid PEM-mötet i slutet april 2017 och fortsatte sedan vid en speciell workshop i början av oktober där Arbetsgivarverket bl.a. presenterade sitt arbete avseende attraktiv arbetsgivare. Utveckling av ledarskap och medarbetarskap samt digitalisering är återkommande frågeställningar i diskussionen kring strategisk HRM för offentlig sektor. Arbetsgivarverket medverkar i en nordisk arbetsgivarsamverkan tillsammans med motsvarande organisationer i de nordiska länderna kommer Arbetsgivarverket stå som värd för den nordiska arbetsgivarkonferensen (NAK) och under året har förberedelsearbetet påbörjats. Samverkan Arbetsgivarverket har en kontinuerlig och etablerad samverkan med andra myndigheter, aktörer och arbetsgivarorganisationer. Som exempel på det förstnämnda kan nämnas strategiskt kundforum med företrädare för Statens servicecenter (SSC). En samverkan som resulterat i genomförandet av särskilda utbildningstillfällen för SSC inom ramen Arbetsgivarverket 14

16 för uppdraget som tjänsteleverantör gentemot Arbetsgivarverkets medlemmar. Med Statens Tjänstepensionsverk (SPV) har Arbetsgivarverket ett samarbete på ledningsnivå kring gemensamma frågor inom ramen för statens tjänstepensionsavtal och med Statskontoret inom ramen för EUPAN. Med Statskontoret förs en löpande dialog kring Statskontorets uppdrag om god förvaltningskultur. En dialog som bl.a. resulterat i Statskontorets medverkan vid Arbetsgivarverkets storsektormöte under året. Arbetsgivarverket samverkar även regelbundet med Arbetsförmedlingen inom ramen för pågående regeringsuppdrag inom det arbetsmarknadspolitiska området. Arbetsgivarverket finns även representerade i styrelsen för det myndighetsövergripande samarbetet Rörlighet i staten (RiS) samt samarbetar med flera andra myndighetsnätverk när det gäller aktiviteter och utbildningar. Dialog sker även löpande med företrädare från Sveriges Universitets och högskoleförbund (SUHF). Opinionsbildning Arbetsgivarverkets opinionsbildning fokuserar på att tydliggöra Arbetsgivarverkets ställningstaganden och synsätt kring lönebildning och kompetensförsörjning inom statlig sektor, staten som attraktiv arbetsgivare och hur den arbetsgivarpolitiska delegeringen bidrar till en effektiv statsförvaltning och stärker partsmodellen. Arbetsgivarverket har med anledning av #metoo-uppropen på olika sätt inom medlemsorganisationen tydliggjort behovet av att öka ambitionsnivån när det gäller att förändra normer och strukturer som möjliggör trakasserier och övergrepp. Kring detta har chefen för arbetsgivarutveckling, medverkat i en intervju i Svenska Dagbladet, i tidningen Publikt och i boken Me Too berättelser och 10 frågor som behöver besvaras, utgiven av Albrightstiftelsen. Arbetsgivarverket har också tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) skrivit en debattartikel på temat, vilken publicerats av tidningen Altinget. Tillsammans med övriga parter inom det statliga avtalsområdet skrev Arbetsgivarverket en debattartikel i Dagens Industri, om de nya kapitalkraven på tjänstepensionsinstitut. Parterna uttryckte i artikeln oro över att Sverige är på väg att tillämpa strängare krav än vad EU föreskriver och att detta kan försvaga tjänstepensionsinstituten och avkastningen från tjänstepensioner. Under 2017 genomförde Arbetsgivarverket en ambitiös satsning i Almedalen genom att arrangera tre egna seminarier samt att vara delarrangör för ett seminarium inom ramen för Rådet för integration i arbetslivet (Ria). Samtliga seminarier utgick från strategiskt prioriterade frågor. Följande seminarier genomfördes och webb-filmades: - Snabbspår in i arbetslivet Ria - Hur förändrar digitaliseringen förutsättningarna för den statliga arbetsgivarpolitiken? - Vill högskolestudenter jobba statligt och hur stärker staten sin ställning som attraktiv arbetsgivare? - Instegsjobb, lönebidrag och snabbspår men hur integreras kompetens permanent? Arbetsgivarverket 15

17 Aktiviteter i Partsrådets regi Arbetsgivarverket har under året aktivt deltagit i de fyra arbetsområden som bedrivits i Partsrådets 4 regi. Arbetet inom respektive arbetsområde leds av en partssammansatt styrgrupp med tre företrädare (varav en är ordförande) från Arbetsgivarverket och en företrädare för OFR/S,P,O, Saco-S respektive Seko. De fyra arbetsområdena är: Centrala parters stöd till lokal lönebildning Centrala parter stöd till samverkan på lokal nivå Innovation och utveckling ur ett partsperspektiv Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv Centrala parter träffar överenskommelse om en uppdragsbeskrivning för varje arbetsområde med olika löptider. I samband med avtalsrörelsen 2016 reglerade parterna uppdragen vilka kom att utgöra grunden för det arbete som genomförts under 2017 i Partsrådets regi. Utföra förhandlingsarbete för sina medlemmar och företräda dem i arbetstvister Återrapportering sker under målbild Utbildning och innovation, främst under rubriken Avtalsrörelsen Arbetsgivarverket har, utöver det, företrätt medlemmar i olika tvisteförhandlingar, vid bildandet av nya myndigheter och vid sammanslagning av verksamhet från olika myndigheter. Domstolsprocesser Under 2017 har Arbetsgivarverket hanterat 23 domstolsprocesser. Fem mål pågick vid årets början, 19 nya mål kom in under året. 14 mål avslutades och nio kvarstod vid årets utgång. Av årets mål var den övervägande delen, 13 processer, relaterade till anställningsskydd och rörde då både arbetsbrist och personliga skäl. Ett mål avsåg diskriminering, rörande grunden övervikt, ett mål rörde tolkning av kollektivavtal, fem mål var relaterade till Lagen om offentlig anställning (LOA) och tre mål rörde annat. 13 av målen hade en facklig motpart, tio mål drevs av enskild arbetstagare, oftast med hjälp av ombud. Vi hade inget mål med Diskrimineringsombudsmannen (DO) som motpart under året. Den långsiktiga trenden, att drygt hälften av målen har de fackliga organisationerna som motpart, består. Fördelningen mellan olika tvisteområden följer också de senaste årens mönster med övervägande del LAS-relaterade mål. Andelen LOA-relaterade mål är förhållandevis hög. En dom som särskilt ska lyftas fram är tvisten om arbetstagarnas arbetsskyldighet i samband med att regeringen beslutat om omlokalisering av statlig verksamhet. Domen har stor principiell betydelse även för kommande omlokaliseringar. Arbetsdomstolen fann, i 4 Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet, Partsrådet, är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Partsrådet stödjer lokala parter i gemensamma frågor som de centrala parterna fastställt i kollektivavtal. Arbetsgivarverket 16

18 enlighet med arbetsgivarpartens uppfattning, att i avsaknad av reglering har arbetstagarna arbetsskyldighet och måste säga upp sig själva om de inte vill följa med vid flytten. Ett annat massmedialt uppmärksammat mål, är tvisten om huruvida en arbetssökande inte anställdes på grund av funktionshinder kopplat till att han vid tidpunkten för anställningsförfarandet var kraftigt överviktig. Arbetsgivaren gjorde gällande att han valts bort av andra skäl, knutna till hans personlighet, även om frågan om övervikten berördes vid ett uppföljningssamtal kort efter det att beslutet att inte anställa personen tagits. Dom meddelas under Svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver Återrapportering sker under samtliga tre målbilder i Strategi för statliga arbetsgivare. Rådgivning Inom ramen för Arbetsgivarverkets uppdrag att svara för sådan information och rådgivning som medlemmarna behöver har respektive medlem tillgång till en egen rådgivare. Rådgivaren bistår, i samarbete med verkets övriga experter, medlemmen med strategiskt och operativt stöd inom samtliga arbetsgivarfrågor. Under året har några av de frågor som särskilt aktualiserats i den löpande rådgivningen gällt omlokaliseringar, sexuella trakasserier och anställningar inom ramen för regeringsuppdraget moderna beredskapsjobb. Omlokalisering Stöd kring omlokalisering och angränsande frågor är en återkommande del i Arbetsgivarverkets löpande rådgivningsverksamhet. Med anledning av regeringens pågående omlokalisering av statliga verksamheter har dock behovet av ett mer riktat och förstärkt stöd aktualiserats under året. Arbetsgivarverket har en samordnare och en särskild expertgrupp för att bistå de medlemmar som blir föremål för beslut om omlokalisering, till hel eller del. Dessa medlemmar har erbjudits deltagande i nätverk för de myndigheter som har en pågående omlokalisering. Därutöver har särskilda möten med företrädare från berörda myndigheter genomförts vid behov. Arbetsgivarverket har förstärkt informationen på webbplatsen med utbildningsfilmer och skriftligt material. Frågan om omlokalisering av verksamhet, arbetsskyldighet samt vilka anställningsvillkor och avtal som blir tillämpliga har också diskuterats inom ramen för medlemsråd och sektormöten. #metoo Med anledning av #metoo-uppropen har Arbetsgivarverket fört en dialog med medlemmarna om bl.a. erfarenheter och arbetsgivarens ansvar för hantering av och förbyggande arbete mot diskriminering inom ramen för medlemsråd och sektormöten. Informationen på webben i Arbetsgivarguiden har också förstärkts med en FAQ kring hanteringen av sexuella trakasserier. Moderna beredskapsjobb Arbetsgivarverket har att inom ramen för sitt uppdrag bistått medlemmarna med information, rådgivning och utbildning. På webbplatsen finns särskilt framtagen information Arbetsgivarverket 17

19 om moderna beredskapsjobb, avtalsinformation samt stödmaterial i form av mallar för anställningsavtal m.m. I början av året anordnade Arbetsgivarverket ett heldagsseminarium i syfte att inspirera och samverka kring genomförandet av regeringsuppdraget. Under seminariet, som filmades och tillgängliggjordes på Arbetsgivarverkets webbplats, samverkade drygt 85 företrädare från statliga verksamheter kring regelverk, avtal och övriga förutsättningar för genomförandet av uppdraget. Företrädare från Arbetsförmedlingen medverkade för att berätta om och besvara frågor kring sitt uppdrag och roll. Under samma period genomförde Arbetsgivarverket en utbildningsinsats för marknadsområdesansvariga på Arbetsförmedlingen i syfte att underlätta uppdragets genomförande. Därefter har samverkan mellan operativt ansvariga på Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket etablerats och dialog kring uppdraget skett löpande. Arbetsgivarverket har även medverkat vid ett informationstillfälle om moderna beredskapsjobb tillsammans med Arbetsförmedlingen samt vid ett seminarium som Arbetsförmedlingen anordnade. Utbildning Arbetsgivarverket har under året tillhandahållit 10 olika öppna utbildningar för 496 medarbetare och chefer inom HR-området vid sammanlagt 24 tillfällen. Hälften av de öppna utbildningarna är endagsutbildningar och resterande är tvådagarsutbildningar. Därutöver har Arbetsgivarverket genomfört 33 medlemsanpassade utbildningar, det vill säga utbildningar som tas fram utifrån en beställning för att svara upp emot myndighetens behov. Exempel på innehåll är arbetsgivarrollen, arbetsrätt och lönebildning. Som ett led i att erbjuda fler möjlighet att ta del av utbildningsutbudet har under året utbildningsfilmer om omlokalisering, omställningsavtal samt de olika delarna av den statliga anställningsprocessen tagits fram och publicerats på webbplatsen. Nedan presenteras en tabell som visar andel deltagare vid öppna utbildningar som svarat 4 eller 5 på en femgradig skala avseende utvärdering av om syftet med den öppna utbildningen uppnåtts samt deltagarnas helhetsbedömning av utbildningen. Arbetsgivarverket 18

20 Öppen utbildning (%) Syfte Helhetsbedömning Agera rätt vid omställning Analyskraft verktyg för löneanalys Att anställa i staten Att teckna lokala kollektivavtal BESTA befattningsklassificering för statistik Chef i staten 94 IU 5 Lokal lönebildning IU 71 Löne- och anställningsvillkor i staten Statlig arbetsrätt URA villkor vid olika former av utlandsuppdrag Medlemsaktiviteter Under året har Arbetsgivarverket, utöver Arbetsgivardagen, anordnat sammanlagt 15 medlemsråd, 16 sektormöten samt 108 externa medlemsaktiviteter till exempel workshops, utbildningar, seminarier etc. 217 medlemmar har deltagit på minst en av de 108 externa aktiviteterna, vilket motsvarar 88 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar. 29 medlemmar (12 procent) har inte deltagit på någon extern medlemsaktivitet. 5 Från och med 2018 kommer utvärderingen av den nya utbildningen Chef i staten att innehålla uppgift om helhetsbedömning. Arbetsgivarverket 19

21 Strategi för statliga arbetsgivare Utveckling och innovation Förmågan att möta ständigt förändrade förutsättningar avgör organisationers framgång och ökar möjligheterna för en effektiv styrning av verksamheten. Genom innovativa lösningar möter vi uppdragsgivarens och samhällets krav på god service och en effektiv användning av resurser. Målbilden innefattar delstrategierna Vi samarbetar för att utveckla nya och effektiva lösningar och Våra avtal utformas och tillämpa för att stödja en effektiv verksamhet. Nytänkande och öppenhet för att prova nya lösningar är viktiga förutsättningar i en föränderlig omvärld. Genom samverkan och samarbete lär vi av varandra och utvecklas inom områden som teknikanvändning, arbetssätt och nya flexibla organisationer. De statliga kollektivavtalen är strategiska verktyg, till för att stödja verksamheternas utvecklingsarbete. Avtalens utformning och tillämpning - centralt och lokalt - stödjer en effektiv statlig verksamhet. Indikatorer Utvecklingen inom målbilden följs upp med hjälp av indikatorer som visar på: I vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. Löneutvecklingen i staten Arbetsgivarverkets bidrag till myndighetsövergripande samverkan Inom målbilden följs utvecklingen av hur Arbetsgivarverkets medlemmar möter uppdragsgivarens och samhällets krav på god service och en effektiv användning av resurser. En viktig förutsättning för utvecklingen inom området är myndighetsövergripande Arbetsgivarverket 20

22 samverkan för att stimulera utveckling och innovation hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Indikatorn ska visa på medlemmarnas uppfattning om Arbetsgivarverkets bidrag till myndighetsövergripande samverkan för att stimulera utveckling och innovation. Uppföljningen görs i Arbetsgivarverkets medlemsundersökning. På frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten uppger 44 procent av medlemmarna i mycket hög/hög utsträckning 6, i undersökningen år 2016 var motsvarande siffra 40 procent. Medlemmarnas nöjdhet med Arbetsgivarverkets bidrag i frågan har tagit ett steg framåt under året. En viktig fråga för Arbetsgivarverket att arbeta vidare med är att öka tillgängligheten till aktiviteterna runtom i landet. Möjlighet att delta på distans är ett sätt, men också att verka regionalt till exempel genom deltagande i befintliga arenor. Löneutvecklingen i staten Inom målbilden följs löneutvecklingen i staten. Indikatorn ska visa på hur avtalen utformas och tillämpas för att stödja en effektiv verksamhet. Löneutvecklingen är också den viktigaste uppföljningen för regeringen när det gäller att följa upp den arbetsgivarpolitiska delegeringen. De flesta av Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2017 genomfört lönerevision enligt ettårsavtalet RALS 2016 och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. Detta löneutvecklingstal är rensat för strukturella effekter, dvs. löneförändringar som beror på att anställningarnas karaktär förändras till exempel vid ändrad instruktion för en verksamhet. Löneutvecklingen beräknad som årstakt, det vill säga med hänsyn tagen till lönerevisionsperiodernas olika längder, uppgår till 2,2 procent för kollektivet. Kollektiv löneutveckling är detsamma som lönekostnadsökningen mellan två givna mättidpunkter. Löneutvecklingen för identiska individer uppgår till 3,4 procent. Identiska individer är anställda som finns hos samma medlem vid båda mättillfällena i september 2016 och i september Fördelen med att mäta löneutvecklingen för identiska individer är att löneutvecklingen inte påverkas av sådana strukturella effekter som kan uppstå genom att lönerna för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. För att minimera påverkan av löneökningar som uppkommit genom befordringar och byte av arbetsuppgifter har löneutvecklingen även beräknats för identiska individer som funnits vid samma medlem och har samma BESTA-kod under mätperioden. Detta mått kommer närmast att beskriva löneutveckling utifrån lönerevision och de variabler som finns att tillgå i statistiken. Löneutvecklingen för identiska individer, identiska BESTA uppgår till 2,9 procent. Det kollektivavtal som träffas inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn fungerar som ett riktmärke för löneförändringar inom andra avtal om löner. Industrins märke 6 Anger 4 eller 5 på den femgradiga skalan i Arbetsgivarverkets medlemsundersökning (sid 46). Arbetsgivarverket 21

23 är ett ingångsvärde medan de olika löneutvecklingsmåtten är utfall efter att en löneförändring har skett. Industrins märke uppgår till 2,2 procent. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Löneutveckling, årstakt Industrins märke Kollektiv Identiska individer Identiska individer, identisk BESTA Alla olika löneutvecklingsmått har, som beskrivits tidigare, olika egenskaper. Normalt sett är det den kollektiva löneutvecklingen rensad för strukturella effekter som är det officiella löneutvecklingstalet. Löneutvecklingstalet för 2017, som återspeglar ettårsavtalet RALS 2016 och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Sacos-S tillsvidareavtal, återfinns på en något lägre nivå än löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Långsiktiga utvecklingssatsningar Inom målbilden Utveckling och innovation har ett flertal aktiviteter under året bidragit till en utveckling i målbildens riktning. Under rubrikerna Innovation och arbetsgivarpolitik och Mentorprogram medlemmar i samverkan för nyanlända akademiker beskrivs de långsiktiga utvecklingssatsningar i målbildens riktning som bedrivits under året. Innovation och arbetsgivarpolitik Ledningen har en avgörande roll i att skapa grogrund för innovation i verksamheten. Genom olika aktiviteter erbjuder Arbetsgivarverket inspiration, kunskap och arenor för erfarenhetsutbyte på ledningsnivå avseende kopplingen mellan innovation och arbetsgivarpolitik. Syftet med aktiviteterna är att öka kunskapen om hur arbetsgivare, genom ledarskapet, kan skapa miljöer som gynnar och uppmuntrar innovation och utveckling. Målet är att öka kunskapen dels om hur arbetsgivarpolitiken kan utformas för att stärka innovationskraften i verksamheten, dels om hur innovation och utveckling i samhället påverkar förutsättningarna för hur arbetsgivarpolitiken bör utformas. Under året har ett antal aktiviteter i form av ett utvecklingsprogram, en föreläsningsserie och podcasts genomförts för att i samverkan utveckla nya och effektiva lösningar. Arbetsgivarverket 22

24 Utvecklingsprogrammet på ledningsnivå omfattade fyra heldagar kring utveckling och innovation i verksamheterna ur ett arbetsgivarpolitiskt perspektiv. Målgrupp för programmet var medlemmar med mellan 75 och 1000 anställda. Deltagande myndigheter var Statens kulturråd, Universitets- och högskolerådet, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Rättsmedicinalverket, Energimyndigheten, Statens museer för världskultur, Livsmedelsverket, Riksarkivet och Riksgälden. Varje medlem deltog med vardera tre representanter; högsta chef, medlemsföreträdare samt en ytterligare representant från verksamhetens ledning. Teman för utvecklingsprogrammet var omvärlds- och framtidsfrågor, ledning och kultur samt styrning och uppföljning. En utvärdering av programmet visade på en tydlig nöjdhet från deltagande verksamheter vad gäller innehåll och målgruppens sammansättning. Ett nytt innovationsprogram kommer att genomföras under nästa år. Föreläsningsserien kring innovation och arbetsgivarpolitik för målgruppen chefer genomfördes med följande teman; Utveckla statlig verksamhet genom gamification, Digitaliserad arbetsmarknad och flexibla anlitandeformer utmanar statens regelverk, Nya metoder och policys utformas och testas i labbmiljö och Omvärldsanalys för innovation och utveckling av statlig verksamhet. Föreläsningarna filmades och publicerades på Arbetsgivarverkets webbplats i syfte att sprida och tillgängliggöra föreläsningarna för fler än de medlemmar som kunde delta på plats. Två podcastavsnitt med medverkande från medlemmar kring temat innovation producerades och sändes under året. Tema för avsnitten var Innovativa statliga arbetsgivare hur blir vi det? och Hur kan vi främja innovation i statliga verksamheter? Under året har ett arbete med att etablera formerna för en samverkansplattform för Arbetsgivarverkets medlemmar under namnet Arbetsgivarverkets policylab påbörjats. Arbetsgivarverket samarbetar i denna satsning med Vinnova och kommer under 2018 tillsammans med dem och ett antal medlemmar att genomföra en pilot kring ett ämne som kopplar till det arbetsgivarpolitiska området utifrån ett innovationsperspektiv. Mentorprogram medlemmar i samverkan för nyanlända akademiker Arbetsgivarverkets mentorprogram ger medlemmarna en möjlighet att ta del av nyanlända akademikers kompetens och erfarenhet, skapa kontaktytor med en viktig grupp för statens kompetensförsörjning och att profilera sig som attraktiva arbetsgivare. Programmet är också ett sätt för nyanlända att lära sig mer om statens verksamhet och utveckla sitt kontaktnät i Sverige. Programmet är en av flera åtgärder av statliga arbetsgivare för att underlätta nyanländas integration och etablering på arbetsmarknaden. Mentorprogrammet drivs i samarbete med Korta vägen, en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund, i regi av Arbetsförmedlingen och ett antal högskolor, universitet och folkbildningsorganisationer. Inom ramen för programmet matchas adepter från Korta vägen med mentorer från Arbetsgivarverkets medlemmar. Under våren avslutades en pilotomgång av programmet med en träff där civilminister Ardalan Shekarabi deltog. I pilotomgången deltog cirka 30 adepter och 30 mentorer från 13 medlemmar. En utvärdering bland adepterna visar Arbetsgivarverket 23

25 att deras syn på staten har förändrats i positiv riktning och att statens ställning som attraktiv arbetsgivare förstärkts i gruppen. En majoritet av adepterna som svarat på slutenkäten uppger dessutom att programmet förbättrat deras nätverk och ökat kunskapen om det svenska samhället. En majoritet av de svarande mentorerna uppger samtidigt att kunskapen om nyanländas kompetens ökat i den egna organisationen. Båda grupper tycker i mycket hög grad att relationen mellan mentor och adept fungerat mycket eller ganska bra. Inför en andra omgång av programmet genomgick cirka 40 mentorer från 14 medlemmar en obligatorisk utbildning arrangerad av Arbetsgivarverket för att på bästa sätt kunna möta och vara ett stöd för sina adepter. Programmet består av tre arrangerade träffar under ett halvår. Mentor och adept kommer därutöver överens om hur samarbetet ska utformas. Programmet genomförs i Stockholm och i Linköping. I Stockholm deltar 30 mentorer och 30 adepter och i Linköping deltar sex mentorer och sex adepter. Den andra omgången avslutas under våren Under året har planering inför en tredje omgången av mentorprogrammet inletts. Övriga aktiviteter inom målbilden Avtalsrörelsen 2017 I november 2016 fastställde Arbetsgivarkollegiet inriktningen för årets avtalsrörelse. Inriktningsbeslutet innebar bl.a. en fortsatt prioritering av att dels utveckla de centrala löneavtalen mot att bli ett än mer verksamt styrmedel för arbetsgivarna, dels utveckla möjligheten att åstadkomma en verksamhetsanpassad arbetstid på ett kostnadseffektivt sätt. Utöver själva inriktningsbeslutet kom resultatet av den medlemsdialog som genomfördes kring behov och kompletteringar av de befintliga avtalen att vara ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet i att utforma de kommande yrkandena. Båda dessa underlag låg sedan till grund för den diskussion som styrelsen genomförde tidigt under 2017 kring prioriteringar inför det fortsatta arbetet. Styrelsen fastställde de slutgiltiga avtalsyrkandena i juni. Under våren 2017 träffades en mängd överenskommelser på svensk arbetsmarknad som alla löpte över tre år med en kostnadsram om 6,5 procent. Fördelningen av kostnadsramen skilde sig åt genom att på vissa avtalsområden avsattes 0,5 procent till flexpension. Dessa både förutsättningar kom att påverka de kommande avtalen på det statliga avtalsområdet. Avtalsrörelsen inleddes den 21 juni genom att parterna växlade yrkanden. Det mer direkta förhandlingsarbetet inleddes under augusti månad. Förhandlingsarbetet resulterade i att den 4 oktober träffades överenskommelser om Ramavtal om löner m.m. (RALS respektive RALS-T) med alla tre fackliga motparter, dels två tidsbegränsade avtal med OFR/S,P,O och Seko för tiden 1 oktober 2017 till och med den 30 september 2020 och ett avtal om ändringar och tillägg till det tillsvidareavtal som löper sedan 1 oktober 2010 med Saco-S. Parterna träffade samma dag en principöverenskommelse om inriktningen av Partsrådets verksamhet. Arbetsgivarverket 24

26 Därutöver träffades en överenskommelse med koppling till den pågående förhandlingen om ett nytt Samarbetsavtal. För att skapa stabilitet i den förhandlingsprocessen ingick parterna en överenskommelse att inte säga upp några centrala kollektivavtal under perioden 1 oktober 2017 till och med 30 september Medlemmarna informerades omedelbart om innehållet i dessa överenskommelser via hemsidan. Därutöver genomfördes två avtalskonferenser under oktober månad varav en filmades och lades ut på hemsidan. På konferenserna deltog 131 deltagare från 100 arbetsgivare. Som förväntat kom de tidsbegränsade avtalen att bli treåriga och oenighetssiffrorna i dessa avtal är densamma (6,5 procent över tre år) som för arbetsmarknaden i övrigt. Vi fick gehör för yrkandet om en alternativ slutstation vid lönesättande samtal som ytterligare ska förstärka chef medarbetarkopplingen vid lönesättningen. Denna alternativa slutstation finns i löneavtalen med OFR/S,P,O och Saco-S. För att minska arbetsgivarnas semesterskuld till arbetstagarna har möjligheten till att spara semester minskat från nuvarande 35 dagar till 30 från och med 1 januari Ytterligare en framgång är att villkorsavtalen nu kompletterats med en bestämmelse som ger arbetsgivaren möjlighet att genom eget beslut, efter MBL-hantering, stänga av en arbetstagare i vissa situationer. Lönebildning Lönebildningsarbetet utgår från kollektivavtalen som strategiska verktyg för en framgångsrik lokal lönebildning. De ideologiska ställningstaganden som ligger till grund för utformningen av löneavtalen utgår från att lönebildningen ska vara ett styrmedel för verksamhetsutveckling och lönesättningen en investering i goda resultat. Information på hemsidan, seminarier och utbildningar har under året genomförts för att stödja medlemmarnas utvecklingsarbete med lokal lönebildning. Utbildning i lokal lönebildning Öppna utbildningar och medlemsanpassade insatser i lokal lönebildning ger en vägledning i lönebildningsarbetet. Syftet med utbildningsinsatserna är att ge ökad kunskap och insikt om vad som krävs för en framgångsrik lokal lönebildning. En utbildning i lokal lönebildning har genomförts under året. Utbildningen vände sig till de som arbetar aktivt med strategisk lönebildning och den lokala löneprocessen som HR-chef, HR-strateg eller HR-specialist. Antalet deltagare i utbildningen var 20 personer. Utbildningen tar sin utgångspunkt i den statliga arbetsgivarpolitiken och de ideologiska ställningstaganden som ligger till grund för nuvarande lönesystem. Vidare diskuteras det arbetsgivaregna förberedelsearbetet och den lokala lönebildningsprocessens olika moment. Skräddarsydda utbildningar i lokal lönepolitik och lönesättning med samma grundinnehåll som den öppna utbildningen genomfördes vid olika tillfällen hos 5 medlemmar under året. Utveckling av RALS 2010-T Under året har förhandlingsledningen och Saco-S kontinuerligt diskuterat hur RALS 2010-T kan utvecklas. Ett resultat av dessa diskussioner är införandet av en alternativ Arbetsgivarverket 25

27 slutstation för lönesättande samtal som infördes i RALS 2010-T. Parterna har också gemensamt inlett ett arbete med att omarbeta nuvarande kommentar till avtalet för att ge stöd och inspiration i det lokala partsarbetet vad gäller lokal lönebildning. Arbetet är beräknat att avslutas i slutet av mars Pensionsavtal Under året har det nya pensionsavtalet PA 16 börjat tillämpas fullt ut. När avtalet trädde i kraft den 1 januari 2016 var avtalsslutande parter överens om att vissa bestämmelser krävde ett fortsatt utvecklingsarbete. Under 2017 tillämpades därför vissa övergångsbestämmelser som omfattade premieavsättning, försäkringsvillkor och möjligheter för kapitalflytt. Den 1 januari 2017 trädde nya försäkringsvillkor i kraft efter förändringsarbete hos såväl lönesystemsleverantörer som anslutna försäkringsgivare. Dessutom pågick under såväl 2016 som inledningen av 2017 ett utvecklingsarbete hos såväl valcentralen Statens tjänstepensionsverk (SPV) som hos försäkringsgivarna för att införa en automatiserad och webbstödd lösning för kapitalflytt. PA 16 ger idag en god möjlighet att flytta kapital mellan anslutna försäkringsgivare. GD-dialog Under året har två GD-möten genomförts med Arbetsgivarverkets medlemmars högsta chefer. Det ena mötet utgjorde ett dialogmöte med statssekreterare Annelie Roswall Ljunggren om omlokalisering av myndigheter. 27 chefer diskuterade olika aspekter på frågan om omlokalisering och vad som krävs för att omlokalisering ska bli framgångsrik i de fall detta aktualiseras. Vid det andra GD-mötet diskuterades hur chefs- och ledarrollen påverkas när organisationen granskas i media. Med utgångspunkt i en studie om ledares olika förhållningssätt till massmedial granskning diskuterade 20 chefer effekter av det moderna mediesamhället på våra organisationer. En kanal riktad direkt till kretsen myndighetschefer är generaldirektörens GD-brev om aktuell arbetsgivar- och förvaltningspolitik. Under året har fyra GD-brev producerats och skickats ut. Systematisk omvärldsbevakning Det arbete som startades under 2016 för att utveckla en systematisk omvärldsbevakning har under året resulterat i en sammanhållen, systematiserad process för omvärldsbevakning. Bevakningen ska generera en analys av trender i omvärlden på kort och lång sikt, med relevans för Arbetsgivarverkets uppdrag och det strategiska arbetet för att uppnå visionen. Omvärldsbevakningen involverar samtliga enheter och medarbetare på Arbetsgivarverket samt medlemsorganisationen. Under året har 23 trendkort producerats inom en rad olika områden exempelvis inkludering, validering, attraktiv arbetsgivare, säkerhetsfrågor, sjukfrånvaro, omställning och digitalisering. Trendkorten har presenterats på medlemsråden och ett stort urval har publicerats på webben tillgängliga för alla medlemmar. Sammanfattande bedömning av utvecklingen inom målbilden Arbetsgivarverkets insatser har under året utökats för att stimulera myndighetsövergripande samverkan för utveckling och innovation. I syfte att skapa goda förutsättningar Arbetsgivarverket 26

28 för innovation i medlemmarnas verksamheter har arbetet bl.a. innefattat ett utvecklingsprogram på ledningsnivå och inspiration i aktuella ämnen i form av föreläsningar och podcasts. Aktiviteterna har mött ett tydligt och positivt gensvar i medlemsorganisationen och medlemsundersökningens resultat tyder på att Arbetsgivarverket inom ramen för målbilden åstadkommit en påtaglig positionsförflyttning. Genom de strategiska utvecklingssatsningarna fortsätter arbetet med att öka kunskapen om hur arbetsgivarpolitiken kan utformas för att stärka innovationskraften i verksamheterna och om hur innovation och utveckling i samhället påverkar förutsättningarna för hur arbetsgivarpolitiken bör utformas. En av prioriteringarna i årets avtalsrörelse har varit fortsatt utveckling av de centrala löneavtalen för att i ännu högre grad bli ett verksamt styrmedel för de statliga arbetsgivarna. Lönebildningsarbetet utgår från kollektivavtalen som strategiska verktyg för en framgångsrik lokal lönebildning. Som stöd i medlemmarnas utvecklingsarbete med lokal lönebildning har seminarier, utbildningar och informationsinsatser, bl.a. via hemsidan, genomförts under året. Årets lönerevision har resulterat i att löneutvecklingstalet återfinns på en något lägre nivå än löneutvecklingen inom det privata näringslivet. Arbetsgivarverket har genom den systematiska omvärldsbevakningen som utvecklats under 2017 väsentligt förstärkt förutsättningarna för analys av trender i omvärlden av relevans för det strategiska arbetet på kort och lång sikt. Aktiviteterna med utgångspunkt från målbilden bedöms ha varit genomarbetade och kreativa. Återkopplingen från medlemsundersökningen ger stöd åt slutsatsen att arbetet leder till en förflyttning i linje med ambitionen i den arbetsgivarpolitiska strategin. Utvecklingen inom målområdet bedöms som gott med insatser och initiativ som fortsätter i målbildens riktning. Arbetsgivarverket 27

29 Attraktiv arbetsgivare En förutsättning för effektiva statliga verksamheter är förmågan att attrahera nyckelkompetens både nationellt och internationellt. Efterfrågan på kompetens förändras och konkurrensen om framtidens arbetskraft ökar. Målbilden innefattar delstrategierna Vårt samhällsnyttiga uppdrag attraherar rätt kompetens och Vi profilerar staten som attraktiv arbetsgivare. Att rekrytera och behålla rätt kompetens på en konkurrensutsatt och internationell arbetsmarknad är avgörande för att utföra det statliga uppdraget med hög effektivitet och samtidigt utveckla nya och hållbara lösningar. Detta görs genom kvalificerade arbetsuppgifter med stort eget ansvar för medarbetarna. Statliga arbetsgivare attraherar de högutbildade och kvalificerade arbetstagarna genom att vara och profilera sig som attraktiva arbetsgivare. Vi arbetar gemensamt för att framhålla de statliga verksamheternas samhällsnyttiga uppdrag och arbetsplatser där medarbetare och ledare tillsammans jobbar för samhällets långsiktiga utveckling. Indikatorer Utvecklingen inom målbilden följs upp med hjälp av indikatorer som visar på: Medlemmarnas möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver Hur attraktiv den statliga sektorn upplevs Möjlighet att rekrytera En indikation på den statliga sektorns attraktivitet som arbetsgivare är medlemmarnas möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver. Arbetskraftsbristens utveckling är därmed en aspekt på utvecklingen av den statliga sektorns attraktivitet. Konjunkturbarometern för hösten 2017 visar på en starkt ökad konkurrens om arbetskraft för statsförvaltningen i spåren av högkonjunkturen. Bristtalet visar på en ökning med 16 procentenheter och uppgår till 82 procent vilket är den högsta noteringen någonsin i Konjunkturbarometern. Störst brist återfinns inom IT-verksamhet och då bland de grupper som bygger och utvecklar system men även IT-drift, underhåll och support har Arbetsgivarverket 28

30 höga bristtal. Vid sidan av IT visar barometern även på stor brist inom kategorin juridiskt utredningsarbete. Källa: Konjunkturbarometern Den ökande konkurrensen om viktiga yrkesgrupper gäller arbetsmarknaden som helhet och behöver inte vara ett tecken på att staten är mindre attraktiv än övriga sektorer. Staten har dock i rådande konjunkturläge svårt att för vissa grupper konkurrera med lön gentemot privat sektor. Hälsonyckeltal Arbetslivet är en bidragande orsak till att människor behåller och stärker sin hälsa. En bra arbetsmiljö resulterar i en arbetsplats som skapar hållbarhet för både anställda och organisationen. En indikation på den statliga sektorns attraktivitet som arbetsgivare är hälsonyckeltalet. Hälsonyckeltalet utgörs av de båda måtten frisktalet och sjukfrånvaro. Frisktalet beskriver friska personers andel av den totala tillgängliga arbetstiden i staten. Med frisk avses en person som har haft maximalt 40 sjukfrånvarotimmar och maximalt 3 sjuktillfällen under året. Sjukfrånvaron står i relation till den sammanlagda tillgängliga arbetstiden. I den tillgängliga arbetstiden ingår de anställda med deras aktuella tjänsteomfattning. Anställda som är helt tjänstlediga har under tjänstledigheten inte någon tillgänglig arbetstid. Efter sex års trend med ökande sjukfrånvaro inom statlig sektor är uppgången nu bruten och sjukfrånvaron för år 2017 har minskat med två procentenheter ned till 3,8. Även det tidigare minskade frisktalet har för år 2017 ökat till 72 procent. Detta tyder på att den långa sjukfrånvaron har minskat något. Statistik från Försäkringskassan över sjukfrånvaron visar samtidigt att antal personer som påbörjar ett nytt sjukfall minskar, både inom privat och offentlig sektor. Arbetsgivarverket 29

31 Försäkringskassans analyser har visat på att fler sjukskrivna kommer tillbaka i arbete tidigare. Denna utveckling är främst ett resultat av att Försäkringskassan förstärkt sitt utrednings- och bedömningsarbete. Men också att man på fler arbetsplatser agerar på ett mer konsekvent sätt för att undvika sjukskrivningar och att snabbare få tillbaka sjukskrivna i arbetet. Även antalet nya sjukskrivningar har börjat minska. Ett lägre antal nya sjukskrivningar är en viktig faktor om sjukfrånvaron ska kunna hållas på en låg och stabil nivå över en längre tid. Hälsa och välbefinnande kan vara kopplad till arbetet varför ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en viktig faktor i att kunna påverka organisationens frisktal. Källa: Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik Långsiktiga utvecklingssatsningar Inom målbilden Attraktiv arbetsgivare har ett flertal aktiviteter under året bidragit till en utveckling i målbildens riktning. Under rubrikerna Praktik i staten, Profilera staten som attraktiv arbetsgivare och Stärka banden till vissa statliga kompetenser beskrivs de långsiktiga utvecklingssatsningar i målbildens riktning som genomförts under året. Praktik i staten Regeringen har uppdragit till flertalet myndigheter att under ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen och ta emot arbetssökande och personer med funktionsnedsättning samt nyanlända arbetssökande för praktik. Arbetsgivarverket, Statskontoret och Arbetsförmedlingen har fått särskilda ansvar inom ramen för regeringens uppdrag. Arbetsgivarverkets uppdrag är att inom sitt ansvarsområde svara för sådan information, rådgivning och utbildning som myndigheterna behöver. Inom den statliga sektorn har Arbetsgivarverket, under 2016, tillsammans med OFR/S,P,O, Saco-S och Seko och Arbetsförmedlingen utvecklat snabbspår för samhällsvetare, ekonomer, jurister och djursjukskötare. Under 2017 har 33 personer påbörjat en snabbspårsrelaterad insats inom djursjukskötarspåret. Inom samhällsvetarspåret passerade 38 personer under året varav 28 av dessa också kom ut på praktik på myndigheter och 2 fick moderna beredskapsjobb. Arbetsgivarverket 30

32 Under året har samarbetet med Statskontoret och Arbetsförmedlingen fördjupats. Arbetsgivarverkets webbplats samlar relevant information, oavsett vilken av de tre myndigheterna som är ansvarig. Webbsidan fungerar som en mötesplats och informationskälla för de som söker en statlig praktikplats och för medlemmar som har en praktikplats att erbjuda. Webbsidans innehåll utvecklas också i samverkan med medlemmar som bidrar med inspiration och kunskap om att vara en mottagande myndighet och med praktikanter som berättar om sina erfarenheter. Den webbaserade handledarutbildningen som tagits fram har varit uppskattad och information om utbildningen har under året skett via möten och utskick. Under året har också arbetet handlat om att möta medlemsrepresentanter vid olika medlemsmöten för att förankra, diskutera och sprida goda exempel vad gäller mottagande av praktikanter. Profilera staten som attraktiv arbetsgivare Statliga arbetsgivares förmåga att locka rätt kompetens är avgörande för att lösa uppdraget och leverera den samhällsnytta som förväntas. Arbetet med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare syftar till att stärka statens kompetensförsörjning och attraktion genom att skapa ett gemensamt arbetsgivarerbjudande för statlig sektor som kan utgöra ett komplement till medlemmarnas kommunikation som attraktiv arbetsgivare. Under året har arbetet inriktats på att utveckla en ny kommunikationsplattform bestående av webbplats, ny sökmotor samt nya appar för lediga jobb i staten. I arbetet med att utveckla nya kanaler har en karriärsida på LinkedIn skapats samtidigt som Facebooksidan för Jobba statligt vidareutvecklats. Även ett antal profileringsprodukter har tagits fram under året, produkterna kan användas enskilt eller gemensamt av medlemmarna för att profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Antalet användare på sidorna Jobba statligt var under året jämfört med förra året. Arbetsgivarverket hade under året inte någon större annonskampanj för Jobba statligt-sidorna vilket var fallet under Under temat Jobba statligt har Arbetsgivarverket, tillsammans med olika medlemmar deltagit vid Framtidsmässan på Stockholms universitet, Armada på Kungliga tekniska högskolan (KTH) samt Mingla med staten (se avsnitt Stärka banden till vissa statliga kompetenser) på KTH:s IT-sektion i Kista. Profileringen av staten som attraktiv arbetsgivare har resulterat i att Arbetsgivarverket för andra året i rad nominerats för priset Årets nykomling inom Employer Branding av företaget Universum. Kommunikationschefen har också nominerats som årets Employerbranding-person. Resultatet presenteras under Arbetsgivarverket 31

33 Stärka banden till vissa statliga kompetenser Under året har arbetet med att bygga relationer direkt till enskilda individer inom grupper där det råder verksamhetskritisk brist fortsatt. Syftet är att stärka kompetensförsörjningen inom dessa områden. Genom arbetet skapas kunskap inom bristområden och medlemmarna får också möjlighet att profilera sig mot enskilda individer. Arbetet har under året riktat sig mot IT-kompetens. Under parollen Mingla med staten bjöd Arbetsgivarverket in studenter vid Kungliga Tekniska högskolans IT-sektion i Kista att möta representanter inom IT-verksamhet från sju olika myndigheter. Syftet var att skapa kontaktytor med studenterna och profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Aktiviteten var en pilot som byggde på direkt samverkan med studentkåren i motsats till allmänna mässor där arbetsgivare från hela arbetsmarknaden profileras. Aktiviteten var välbesökt och gav värdefulla erfarenheter inför kommande aktiviteter. Övriga aktiviteter inom målbilden Hälsoväxlingen En attraktiv arbetsgivare bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete som motverkar ohälsa och minskar sjuktalen. Arbetsmiljöarbetet bedrivs i samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetsgivarverket har tillsammans med de centrala arbetstagarorganisationerna träffat överenskommelse om Partsgemensamt arbete kring arbetsmiljö och hälsa. Överenskommelsen konkretiserades under 2016 i olika aktiviteter för perioden dels inom Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv och dels inom ramen för centrala parters partsgemensamma arbete. Förhandlingsledningarnas arbete under året har inriktats på att följa upp utvecklingen av sjuktalen och genomföra möten med verksamheter med s.k. kontaktyrken, där anställda har en nära kontakt med allmänheten. Syftet har varit att identifiera orsakssamband och riskfaktorer av betydelse för ohälsan. Ett resultat av arbetet och avtalsrörelsen är överenskommelsen om att införa ett nytt arbetsområde i Partsrådets regi. En slutsats som dragits är att det pågår ett omfattande arbete lokalt för att bidra till en bättre arbetsmiljö och minskad ohälsa och att frågan är prioriterad hos arbetsgivarna. Under hösten redovisade förhandlingsledningarna sitt gemensamma arbete vid den hearing som socialförsäkringsutskottet kallat till. Aktiviteter i Arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverket Arbetsgivarverket leder tre parallella nätverk med fokus på arbetsmiljö och rehabilitering. De tre grupperna, som är indelade i stora myndigheter, små- och mellanstora myndigheter samt universitet och högskolor, består av specialister inom dessa områden och träffas regelbundet. Representanter för 112 av Arbetsgivarverkets medlemmar är anmälda till de olika nätverken. Syftet med nätverken är att fungera som ett expertforum för diskussion av aktuella frågor samt att bidra till erfarenhets- och kompetensutbyte. Deltagarna har även ett uttalat uppdrag att sprida nyheter, kunskap och annan information samt föra diskussioner inom sina respektive myndighet. Temat för årets gemensamma nätverksträff var erfarenhetsutbyte kring hur deltagarna har arbetat med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och psykosocial Arbetsgivarverket 32

34 arbetsmiljö (AFS 2015:4) sedan de infördes. Övriga arbetsmiljöfrågor som har behandlats i nätverksgrupperna under året är bl.a. arbetsmiljöansvaret vid distansarbete samt hur sjukfrånvaron ser ut i den statliga sektorn. Inom socialförsäkringsområdet har deltagarna informerats, diskuterat samt utbytt erfarenheter kring arbetsgivares rehabiliteringsansvar, vilken information som arbetsgivare kan behöva på läkarintygen, regelverket kring arbetsskador samt arbetsmarknadens parters arbete med avsiktsförklaringarna innehållande åtgärder för att motverka och minska sjukskrivningarna. Under hösten anordnade Arbetsgivarverket tillsammans med Försäkringskassan ett lunchseminarium för medlemschefer om hur statliga arbetsplatser ska vara friska arbetsplatser samt om tillit som verktyg för staten som arbetsgivare. Vid seminariet deltog socialminister Annika Strandhäll och civilminister Ardalan Shekarabi som gav sin syn på dessa frågor. Stöd inom arbetsmiljö- och socialförsäkringsområdet Rådgivningen på arbetsmiljöområdet har bl.a. handlat om kartläggning av arbetsmiljö, anmälan om arbetsskada, skyddsorganisation, organisatorisk och social arbetsmiljö och arbetsgivarens ansvar vid distansarbete. På socialförsäkringsområdet har rådgivningen t.ex. handlat om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, sjukskrivningsprocessen, kontakten med Försäkringskassan och arbetsgivarens behov av information i läkarintygen för att kunna uppfylla sitt rehabiliteringsansvar. Studentundersökning I samarbete med företaget Universum och den årliga undersökningen Företagsbarometern 7 har Arbetsgivarverket deltagit med egna frågeställningar. Syftet har varit att mäta intresset för en framtida karriär inom staten och att ge medlemmarna kunskap om de faktorer som styr högskolestudenternas karriärval. Undersökningen når närmare högskolestudenter över hela landet från olika utbildningsinriktningar. I likhet med tidigare studentundersökningar om statens attraktivitet visar undersökningen på ett stort intresse för statligt arbete med hänsyn tagen till sektorns storlek. Totalt 28 procent av deltagarna i undersökningen har övervägt en statlig anställning. Resultaten i sin helhet har under året kommunicerats vid medlemsmöten och i rapporten Vill högskolestudenter jobba statligt? som också var tema för ett av Arbetsgivarverkets seminarier i Almedalen. Sammanfattande bedömning av utvecklingen inom målbilden Under året har arbetet med att stärka statens kompetensförsörjning och attraktion utvecklats genom olika kommunikationsåtgärder med utgångspunkt från det gemensamma statliga arbetsgivarerbjudandet. Denna strategiska satsning kompletterar den egna kommunikationen som attraktiv arbetsgivare från medlemmarnas sida. Aktiviteter som utvecklingen av en ny webbplattform för lediga statliga jobb och deltagandet vid 7 Universums studentundersökning om karriär, arbetsliv och framtid. Arbetsgivarverket 33

35 olika studentmässor i samverkan med medlemmar, har mottagits väl i medlemsorganisationen. Särskilda satsningar riktade till grupper av studenter där det råder verksamhetskritisk brist har också genomförts. Under året har arbetet fokuserats på ITkompetens, ett område som i årets konjunkturbarometer också påvisar de största bristtalen. För staten innebär arbetskraftsbristen ökade svårigheter att konkurrera lönemässigt med framför allt privat sektor. Utöver lön kan däremot statliga arbetsgivare konkurrera med andra förmåner och villkor samt samhällsnyttan, som attraktivitetsfaktor. Vikten av att ett kontinuerligt arbete med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare är därför fortsatt stor. Ett aktivt arbetsmiljöarbete syftar till att motverka ohälsa och minska sjuktalen i staten. Ett partsgemensamt arbete har inletts genom ett antal olika aktiviteter under året. Aktiviteterna planeras för perioden Ett omfattande arbete bedrivs också inom ramen för Arbetsgivarverkets arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverk Att sjukfrånvaron i staten minskar och att frisktalet ökar innebär att den negativa trend vi sett vad gäller Hälsonyckeltalet nu är bruten. För att stödja de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna Moderna beredskapsjobb och Praktik i staten har Arbetsgivarverket bistått medlemmarna med information, rådgivning och utbildning med hjälp av bland annat filmer, webb-baserad handledarutbildning och medlemsmöten. En särskilt utvecklad webbsida ger relevant information för både Arbetsgivarverkets, Arbetsförmedlingens och Statskontorets uppdrag inom åtgärden. Webbplatsen erbjuder också matchning mellan de som söker en statlig praktikplats och för medlemmar som har en praktikplats att erbjuda. Arbetsgivarverkets ambition att stärka den arbetsgivarpolitiska utvecklingen genom nya kanaler och ett ökat fokus på digital kommunikation har i hög grad präglat och underlättat uppdraget. Åtgärderna har också mötts av uppskattning från medlemmarnas sida. Bedömningen utgår ifrån att arbetskraftsbristen inte specifikt gäller statlig sektor utan hela arbetsmarknaden och det positiva trendbrott vi ser för Hälsonyckeltalet inom staten. Aktiviteterna inom ramen för målbilden har genomförts med en hög ambition och en genomarbetad systematik och utvecklingen inom målbilden bedöms därför som tillfredsställande. Arbetsgivarverket 34

36 Ledarskap Strategins målbild Ledarskap tar sikte på statliga ledare på olika nivåer. En ledare i staten kan vara chef, med eller utan personalansvar. En ledare i staten kan också vara en projektledare, gruppledare eller teamledare med flera. Gemensamt för statliga ledare är att de är arbetsgivarföreträdare och representerar arbetsgivaren gentemot medarbetarna och deras företrädare. Som ledare tar de ansvar för och driver de statliga verksamheternas utveckling. Ledarskap och medarbetarskap är beroende av varandra och ett tydligt ledarskap ger förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap. Målbilden innefattar delstrategierna Våra ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare och Vi utvecklar ett aktivt medarbetarskap. Innovativa och flexibla verksamheter behöver tydliga arbetsgivarföreträdare. Ledare i staten ser helheten och står upp för det gemensamma uppdraget. Arbetslivet ställer också höga krav på ledarskapet och förmågan att leda i förändring. Statliga arbetsgivare samverkar för att utveckla ledarskapet i verksamheterna. I innovativa och flexibla verksamheter utvecklas medarbetarrollen. Ett aktivt medarbetarskap innebär att medarbetarna tar ansvar för sitt arbete och verksamhetens utveckling, det förutsätter i sin tur engagerade ledare som leder genom värderingar och mål. Indikator Utvecklingen inom målbilden följs upp genom medlemschefernas bedömning av Arbetsgivarverkets bidrag till de statliga ledarnas utveckling. Indikatorn ska också visa på medlemschefernas uppfattning om de egna ledarna och därmed på effekterna av den statliga arbetsgivarorganisationens gemensamma arbete. I Arbetsgivarverkets medlemsundersökning ställs frågan i vilken utsträckning medlemmarna anser att Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer. Här ser vi en omfattande ökning då 45 procent angett i mycket hög/hög utsträckning, motsvarande siffra år 2016 var 25 procent. Arbetsgivarverket 35

37 I undersökningen kan den ökade nöjdheten hänföras till de utvecklingssatsningar som genomförts under året i form av ny utbildning, utvecklad webbsida, seminarier och podcasts. Efterfrågan på Arbetsgivarverkets insatser är stor och behovet av digital utveckling av stödet för ökad tillgänglighet i hela landet efterfrågas. När det gäller bedömningen av den egna verksamhetens ledare ser vi också en ökning. 73 procent av medlemmarna anger att den egna organisationens ledare tar ansvar för och driver verksamhetens utveckling, motsvarande siffra föregående år var 71 procent. I indikatorns tredje frågeställning, i vilken utsträckning man anser att den egna organisationens ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare, har en ökning skett från 58 procent år 2016 till 66 procent i årets mätning. Långsiktiga utvecklingssatsningar Inom målbilden Ledarskap har ett flertal aktiviteter under året bidragit till en utveckling i målbildens riktning. Under rubrikerna Ledare i staten och Medarbetarskap beskrivs långsiktiga utvecklingssatsningar i målbildens riktning. Ledare i staten Inom ramen för målbilden pågår en satsning för att bidra till utvecklingen av statliga ledare i syfte att stärka statliga ledare i deras arbetsgivarroll. En referensgrupp med representanter från sju medlemmar från samtliga sektorer deltar i utvecklingsarbetet genom att diskutera förslag på aktiviteter samt löpande bistå med erfarenheter och synpunkter. Ledarskapsfrågorna har även samverkats inom ramen för ordinarie sektormöten. Samarbetet har resulterat i en bred och regelbunden arbetsgivarsamverkan. Under året har ett antal aktiviteter i form av en ny utbildningssatsning, utveckling av webben och seminarier genomförts för att i samverkan bidra till utvecklingen av statliga ledare. Den nya utbildningssatsningen Chef i staten har under året erbjudits både som öppen och som medlemsanpassade utbildning. Utbildningarnas syfte är att stärka statliga chefer genom en introduktion i vad det innebär att företräda en statlig arbetsgivare. Den öppna utbildningen har genomförts två gånger under året med sammanlagt 40 deltagande chefer från 16 verksamheter. Därutöver har sex medlemsanpassade utbildningstillfällen genomförts för myndighetsledningar och ledningsgrupper på olika nivåer samt fyra ytterligare utbildningstillfällen i samarbete med olika statliga myndighetsnätverk och samarbetsprojekt som Rörlighet i staten, Sundsvallsnätverket samt Länsstyrelsernas gemensamma ledarutvecklingsprogram. De utvärderingar som gjorts efter respektive utbildningstillfälle, visar att utbildningarna fallit mycket väl ut och motsvarar det identifierade behovet av en introduktion för statliga chefer med målet att statliga ledare ska vara tydliga arbetsgivarföreträdare. Under året har webbsidan Chef i staten ersatts av den nya sidan Ledare i staten. Målgruppen har därmed breddats till att även omfatta ledare utan personalansvar. Syftet med den nya webbsidan är att effektivt bidra till de statliga ledarnas utveckling inom det arbetsgivarpolitiska området. Webbsidan har därför utvecklats till att utgöra ett digitalt stöd för statliga ledare med lättillgänglig och relevant information tillsammans med interaktiva inslag i form av olika kunskapstest. Arbetsgivarverket 36

38 Tre seminarier om ledarskap och medarbetarskap har erbjudits chefer under året. Syftet har varit att inspirera och skapa engagemang kring hur statliga verksamheter kan möta framtida utmaningar genom aktiva medarbetare och tydliga arbetsgivarföreträdare. Två av seminarierna livesändes och samtliga har gjorts tillgängliga på webben. Totalt har 96 medlems- och HR-chefer eller motsvarande deltagit på plats och 38 följt seminarierna genom webbsändningen. De inspelade filmerna har därefter laddats ner 356 gånger. I syfte att stödja utvecklingen av statliga ledare har också två podcasts producerats och lagts ut under året. Avsnitten tog upp utveckling av ledarskap och vikten av dialogen som verktyg, Medarbetarskap Inom ramen för målbilden pågår ett utvecklingsarbete där målet är ett medarbetarskap som bidrar till effektiva och dynamiska statliga verksamheter som kan möta framtida utmaningar och förändrade förutsättningar. Ett aktivt medarbetarskap där medarbetarna både kan och tar ansvar för sitt arbete och verksamhetens utveckling och där medarbetarskapet lägger grunden för såväl en bra arbetsmiljö som en ökad attraktivitet som arbetsgivare. Utvecklingssatsningen har i alla delar ett starkt fokus på att skapa arenor för arbetsgivarsamverkan och syftet med samtliga aktiviteter som genomförts under året är att bidra till ökad kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte om hur medlemmarna kan arbeta för att åstadkomma ett aktivt medarbetarskap i verksamheten. En referensgrupp med representanter från samtliga sektorer, deltar i utvecklingsarbetet genom att diskutera förslag på aktiviteter samt bistå med erfarenheter och synpunkter. Olika perspektiv på medarbetarskapsfrågor har även samverkats inom ramen för ordinarie sektormöten. Under året har ett antal aktiviteter i form av en aktivitetsserie, podcasts och seminarier genomförts för att i samverkan bidra till utvecklingen av ett aktivt medarbetarskap. Den avslutande och tredje omgången av aktivitetsserien Medarbetarskap i arbetsgivarsamverkan (MIA) har startat under året. I denna omgång deltar 18 verksamheter. Aktivitetsserien, som består av fyra seminarietillfällen med eget utvecklingsarbete mellan träffarna, vänder sig till medlemmar där medarbetarskapsfrågorna är prioriterade och uppdraget att arbeta med dem är väl förankrade i den egna verksamhetens ledning. För att undersöka effekterna av de två första omgångarna av aktivitetsserien har en effektutvärdering genomförts. Slutsatsen är att aktivitetsseriens upplägg ligger rätt och att deltagarna upplevt ett ökat engagemang kring medarbetarskapsfrågorna i verksamheten och en kunskapshöjning. I syfte att stödja utvecklingen av ett aktivt medarbetarskap har ett antal podcasts producerats och sänts under året. Avsnitten tog upp Medarbetare bygger kvalitet, Kompetenser och beteenden, Effektiva team och Styra med värderingar. Medlemmarna har erbjudits deltagande i två halvdagsseminarier kring aktivt medarbetarskap i verksamheten och de olika dilemman som kan uppstå. Seminarierna har byggts upp kring ett antal fallbeskrivningar som dramatiseras av skådespelare och i interaktion Arbetsgivarverket 37

39 med deltagarna utvecklas under seminariets gång. Vid seminarierna, som varit mycket uppskattade, har sammanlagt 50 verksamheter deltagit. Sammanfattande bedömning av utvecklingen inom målbilden Arbetet med att bidra till utvecklingen av statliga ledare och ett aktivt medarbetarskap har intensifierats och utökats. En grundläggande utgångspunkt för att i enlighet med målbilden utveckla ledarskapet i staten är att skapa ett ökat engagemang bland statliga ledare. Ett förhållningssätt som bygger på delaktighet och förståelse för uppdraget som ledare i en statlig organisation. Resultatet i medlemsundersökningen visar på en mycket tydlig och påtaglig ökning av medlemmarnas nöjdhet med Arbetsgivarverkets bidrag till de statliga ledarnas utveckling. Resultatet tyder på att genomförda insatser stärkt ledarskapet och samtidigt givit ökade möjligheter för ledare att skapa förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap. Genom att förstärka och behovsanpassa budskap i podcasts och seminarier samt genom att vidareutveckla befintliga kommunikationskanaler och aktiviteter, präglas målbilden av en tydlig dynamik. Arbetsgivarverket ser en fortsatt stor potential att ytterligare stärka detta resultat genom ett framtida fokus på digitaliserade lösningar, bl.a. i form av utökad möjlighet till deltagande vid olika insatser på distans. Den samlade bedömningen av utvecklingen inom målbilden speglar ett gott resultat med påtagliga möjligheter att fortsatt kunna stärka ledar- och medarbetarskapet i staten. Ett resultat som Medlemsundersökningen tydligt bekräftar, men som också kräver fortsatta insatser i målbildens riktning. Arbetsgivarverket 38

40 Redovisning av Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning Enligt förordning (2000:605) 3 kap. 3. Arbetsgivarverket är en kunskapsorienterad myndighet med bred kompetens inom arbetsgivarrelaterade frågor. Varje medarbetares kompetens, engagemang och bidrag är viktiga delar för och bidrag till det samlade resultatet och för att fullgöra uppdraget. Arbetsgivarverket arbetar löpande med resursplanering och kompetensutveckling. Resursplaneringen tydliggör nuvarande kompetenser och kommande kända personalförändringar. Planeringen diskuteras några gånger per år i ledningsgruppen. Därutöver pågår en kontinuerlig dialog i ledningsgruppen om löpande personella förändringar och kompetensbehov. I samband med verksamhetsplaneringen i slutet av året håller varje chef utvecklingssamtal med sina medarbetare. I samtalen tydliggörs mål och kompetensutvecklingsinsatser för kommande år. Nedan redovisas ett urval av aktiviteter som är kopplade till Arbetsgivarverkets kompetensförsörjningsarbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla våra medarbetare. Attrahera och rekrytera För att öka förutsättningarna att attrahera och rekrytera rätt kompetens kartläggs kompetensbehoven i ett tidigt stadium. Arbetsgivarverket arbetar utifrån en strukturerad rekryteringsprocess och erbjuder attraktiva anställningsvillkor och flexibla lösningar. Under 2017 har ett flertal ersättnings- och nyrekryteringar genomförts. Två strategiskt viktiga ersättningsrekryteringar har varit stabschef och förhandlingschef. Totalt har tio personer påbörjat anställning under året, åtta medarbetare har avslutat sin anställning. Rekryteringsläget har i stort varit gott med ett bra urval av kvalificerade sökande till flertalet lediga anställningar. Behålla, tillvarata och utveckla Arbetsgivarverket eftersträvar ett aktivt medarbetarskap där medarbetare tar ansvar för sitt arbete och verksamhetens utveckling. En tydlig och ändamålsenlig introduktion för nyanställda, påverkans- och utvecklingsmöjligheter och ett systematiskt arbetsmiljöarbete är några av framgångsfaktorerna för att behålla, tillvarata och utveckla medarbetare. Varje ny medarbetare får ett individuellt introduktionsschema med utgångspunkt i det egna uppdraget. Inledningsvis ges en introduktion till Arbetsgivarverket och främst den egna enheten och arbetsuppgifterna. Det hålls introduktionsdagar för nyanställda. Introduktionsdagarna ger en fördjupning i Arbetsgivarverkets kärn- och stödverksamhet och i den statliga värdegrunden. Arbetsgivarverket 39

41 Som ett led i att skapa förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap har huvuddelen av medarbetarna deltagit i externa såväl som interna kompetenshöjande insatser såsom utbildningar, seminarier, nätverk, praktik och omvärldsbevakande aktiviteter som bidrar till aktuell kunskap inom respektive område. Månadsvis hålls även kompetensluncher för medarbetare där aktuella frågor diskuteras i syfte att sprida kunskap. Under året har Arbetsgivarverkets värdegrund setts över och uppdaterats. Den nya värdegrunden sammanfattas med orden professionell och engagerad. I samband med att den nya värdegrunden beslutades har ett antal aktiviteter anordnats för att göra den till en integrerad del av verksamheten. Arbetsformerna för samverkan inom Arbetsgivarverket syftar till att alla medarbetare ska vara delaktiga i verksamhetens utveckling genom att ta del av information och kunskap om vad som händer i organisationen och dess omvärld samt ges möjlighet att påverka och lämna synpunkter och förslag. Arbetsmiljö Att både fokusera på friskfaktorer och samtidigt bedriva ett traditionellt arbetsmiljöarbete är ett effektivt sätt att skapa friska arbetsplatser. Arbetsmiljöarbetet på Arbetsgivarverket utgår från en handlingsplan som revideras årligen. Arbetsgivarverket tar stöd av företagshälsovården i olika arbetsmiljöfrågor. För att skapa hälsa i arbetslivet är det viktigt att det finns incitament för medarbetarna att själva, genom friskvård och engagemang, ta ansvar för såväl sin egen hälsa som arbetsmiljön. Som arbetsgivare uppmuntrar Arbetsgivarverket till hälso- och friskvård. Ungefär två tredjedelar av medarbetarna nyttjar friskvårds- och massagebidragen. Sjukfrånvaron under året var 2,5 procent (se Anställdas sjukfrånvaro sidan 57). Arbetsgivarverket 40

42 Återrapporteringskrav Medlemmarnas samlade bedömning av verkets verksamhet Återrapportering enligt regleringsbrev (p. 1 st. 1). För att redovisa medlemmarnas samlade bedömning av verkets verksamhet genomförs årligen en medlemsundersökning. Medlemsundersökningen består av två delar, en webbenkät och en fördjupande undersökning med ett urval av medlemmar kring ett antal aktuella frågeställningar. Webbenkäten vänder sig till Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar. Enkäten adresseras medlemmarnas högsta chef och besvaras i samverkan mellan högsta chef och medlemsföreträdare. Enkäten fokuserar dels på Arbetsgivarverkets uppdrag såväl som arbetsgivarorganisation som på ett antal indikatorer som följer utvecklingen i strategins riktning. Frågorna besvaras på en femgradig skala där 5 = instämmer helt/i mycket hög utsträckning och 1 = instämmer inte alls/i mycket låg utsträckning. Resultaten redovisas så att de som svarat 4-5 på frågorna läggs samman och utgör andelen nöjda (föregående års resultat redovisas inom parentes). Webbenkätens samtliga resultat redovisas i bilaga två. Arbetsgivarverkets uppdrag Av webbenkätens resultat framgår att medlemmarnas nöjdhet har ökat i samtliga frågeställningar inom ramen för Arbetsgivarverkets uppdrag. Mest nöjda är medlemmarna med Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet och med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation, där nöjdheten uppgår till 82 (70) respektive 80 (72) procent. Den största ökningen från föregående mätning rör nöjdheten med Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Nöjdheten har ökat från 64 procent år 2016 till 78 procent i årets mätning. Lägst nöjdhet uppnås vad gäller utbudet av utbildningar avseende ämnesområden och antal tillfällen. Nöjdheten har dock ökat från 46 procent år 2016 till 53 procent i årets mätning. Indikatorer Även i de frågeställningar som rör den arbetsgivarpolitiska strategins indikatorer noteras en ökad nöjdhet i samtliga frågeställningar. Den största ökningen rör Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer, till exempel via utbildningar, sektormöten och seminarier. Nöjdheten har ökat från 25 procent år 2016 till 45 procent i årets mätning. Vad gäller indikatorn som avser Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten noteras en ökning från 40 procent år 2016 till 44 procent i årets mätning. Arbetsgivarverket 41

43 Resultat av den fördjupade delen av undersökningen Den fördjupade delen av undersökningen genomfördes genom intervjuer och vid ett seminarietillfälle med ett antal av medlemmarnas högsta chefer. Fördjupningens omfattning och fördjupningsområden redovisas i bilaga två. En utförlig redovisning av resultaten presenteras i en separat rapport. Av den fördjupade undersökningen framgår att Arbetsgivarverket gör ett gott arbete utifrån sin roll som arbetsgivarorganisation, sitt uppdrag och arbetet i enlighet med den arbetsgivarpolitiska strategin. Två områden anges som mest viktiga, att förbereda och genomföra avtalsförhandlingar samt att ge kvalificerad rådgivning. Inom dessa båda områden lever Arbetsgivarverket i huvudsak upp till de förväntningar som finns. I undersökningen framkommer också ett antal områden där Arbetsgivarverket bör lägga ytterligare vikt. Ett viktigt arbete uppges vara att fortsätta informera om och förtydliga innebörden av den arbetsgivarpolitiska delegeringen, vad medlemskapet i Arbetsgivarverket innebär och vikten av samverkan för att utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Den nya och utvecklade introduktionen för nya medlemschefer nämns som ett gott exempel. Motsvarande insats efterfrågas även för chefer som verkat i sin roll en tid. En framträdande synpunkt är att de aktiviteter som erbjuds oftast är förlagda i Stockholm. Arbetsgivarverket bör öka tillgängligheten till olika aktiviteter runtom i landet. Detta kan ske med hjälp av teknik och webbsändningar men också genom medverkan i andra befintliga regionala konstellationer och nätverk, till exempel länsstyrelsernas regelbundna möten med statliga verksamheter i sin region. Vad gäller samverkan för att utveckla verksamheten framgår av samtalen uppfattningen att ansvaret är delat och att varje medlem har ett eget ansvar att engagera sig och delta i det som erbjuds. För att öka medlemmarnas engagemang och vilja att delta bör samverkan genomföras utifrån aktuella frågor och problemställningar. Frukostseminarier för myndighetschefer och innehåll i podcasts som sänts under året nämns som goda exempel. Vad gäller lärosätena kan Arbetsgivarverket bidra ytterligare i sin roll som arbetsgivarorganisation för att möta dessa medlemmars särskilda förutsättningar. Bland lärosätena nämns Statens universitets- och högskoleförbund (SUHF) som den primära basen för myndighetsutvecklande samarbete. Arbetet med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare anges som ett av de viktigare områdena för arbetsgivarorganisationen att arbeta med. För att säkra kompetensförsörjningen behöver attraktiviteten i att arbeta i den statliga sektorn fortsätta kommuniceras. Gentemot medlemsföreträdarna sker samverkan i hög utsträckning via medlemsråd, sektormöten och i de nätverk som Arbetsgivarverket faciliterar. Även här värderas aktuella och konkreta frågeställningar som utgångspunkt för samverkan. Det gäller för Arbetsgivarverket att via omvärldsbevakning, intressebevakning och genom att vara lyhörd för medlemmarnas behov vara aktuell och uppdaterad för att bidra till effektiv samverkan. Arbetsgivarverket 42

44 Den stora ökningen i nöjdhet vad gäller Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare kan hänföras till de aktiviteter som inletts och genomförts de senaste åren. Efterfrågan på insatser är stor. Det är dock inte alltid nödvändigt att Arbetsgivarverkets medarbetare utbildar på plats, här handlar det också om medlemmarnas ansvar att ta del av det material som erbjuds och själva sprida och använda det i den egna organisationen. Det är också viktigt att Arbetsgivarverket fortsätter att utveckla tekniska lösningar för att tillgängliggöra den information som finns. Sammanfattningsvis har medlemmarnas nöjdhet med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation ökat under året. Resultaten från webbenkäten och från de samtal som förts i den fördjupande delen ger en god bild och återkoppling till verket samtidigt som den utgör ett väsentligt underlag till den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Arbetsgivarverket 43

45 Stabsuppgifter Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev (p. 1 st. 4) Stabsuppgift Intäkt 8 (kr) Arbetstid (tim) 1. Medlemsavgifter för de samnordiska institutionerna Medlemsavgift för Finsk-svenska gränsälvskommissionen Uppdrag åt Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet Utgivning av Arbetsgivarverkets författningssamling (AgVFS) ,5 5. Utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst" (NOR) ,5 6. Personalansvarsuppdraget Beräkning av justeringstal för ramanslagsberäkningar Statistikuppgifter för uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik Nybildning av myndigheter Statistikuppgifter enlig särskilda beställningar Övriga uppdrag från regeringen ,5 Summa ,5 8 Arbetad tid och övriga kostnader. Arbetsgivarverket 44

46 Åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev (p. 3 st. 3). Enligt regleringsbrevet ska Arbetsgivarverket rapportera vilka åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet i syfte att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, verka för en god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro samt öka andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer. I Strategi för statliga arbetsgivares målbilder Utveckling och innovation, Attraktiv arbetsgivare och Ledarskap finns kopplingar till de frågor som behandlas i denna återrapportering. Att erbjuda en god arbetsmiljö och lika villkor för alla är viktiga förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett gott ledarskap och för att främja utveckling och innovation. Inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Statliga arbetsgivare ska förhålla sig till de mål som regeringen sätter upp i budgetpropositionen gällande jämställdhet och andel anställda med utländsk bakgrund inom staten. Utgångspunkten för Arbetsgivarverkets och medlemmarnas arbete för mångfald i staten är strategin Inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten. Ett inkluderande synsätt handlar om att strategisk kompetensförsörjning uppnås bäst genom ett inkluderande perspektiv som fokuserar på bakgrund och kompetens utifrån verksamhetens behov. Ett inkluderande synsätt är därmed ett förhållningssätt som är vidare än diskrimineringsgrunderna men som samtidigt förutsätter att diskriminering inte förekommer eller accepteras. Inkluderande synsätt är grunden för genomgripande organisationsarbete inom de arbetsgivarpolitiska områdena: ledarskap, organisationskultur och kompetensförsörjning. Strategin för ett inkluderande synsätt utgör ett stöd för myndighetschefer att nå det arbetsgivarpolitiska målet att verksamheten präglas av en blandning av bakgrund och kompetens hos chefer och medarbetare som har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering. Aktiviteter och initiativ Nedan följer en beskrivning av aktiviteter och initiativ inom det statliga avtalsområdet. För att konkretisera det målinriktade arbetet hos Arbetsgivarverkets medlemmar redovisas också några exempel på lyckade insatser. Syftet med dessa exempel är inte att ge en heltäckande bild av det arbete som pågår, utan att belysa det engagemang som kännetecknar medlemmarna i dessa frågor. Arbetsgivarverket 45

47 Rapportering av åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet i syfte att öka andelen kvinnor på ledande befattningar och minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev (p. 3 st. 3). Med hjälp av den partsgemensamma statistiken har Arbetsgivarverket analyserat löneskillnader mellan kvinnor och män mellan I september 2016 var statsanställda kvinnors genomsnittslön 7,6 procent lägre än statsanställda mäns. Motsvarande skillnad 2015 var 7,8 procent. Löneskillnaderna år 2000 var knappt 18 procent, vilket innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten minskat med drygt 10 procentenheter under perioden Den genomsnittliga löneskillnaden år 2016 kan liksom tidigare år nästan helt hänföras till mätbara faktorer. Två faktorer står tillsammans för nära hälften av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män: kvinnor har ofta arbetsuppgifter på en lägre grupperingsnivå än män 10 och det finns skillnader i arbetsinnehåll mellan kvinnor och män. Övriga faktorer som påverkar är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid, att fler män än kvinnor är chefer samt att lönenivåerna varierar mellan myndigheter. Det finns också könsskillnader ifråga om utbildning, erfarenhet och arbetsplatsregion. Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade löneskillnaden, var 0,5 procent år Motsvarande oförklarade löneskillnad 2015 var 0,9 procent. Att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har krympt hänger samman med att andelen kvinnor på högre befattningar ökat under samma period. En av de viktigaste förklaringarna till att löneskillnaderna minskat är nämligen att de strukturella skillnaderna mellan mäns och kvinnors arbetsuppgifter och positioner minskat drastiskt. Könsfördelning bland chefer i staten Sedan början på 2000-talet har andelen kvinnor i det statliga chefskollektivet nästan fördubblats. År 2000 var cirka 22 procent av cheferna kvinnor: år 2016 var motsvarande siffra 42,3 procent. En förklaring till att andelen kvinnor på ledande befattningar ökat är att det skett en generell ökning av andelen kvinnor som arbetar inom statlig sektor. Strukturella faktorer som till exempel pensionsavgångar, ökad andel kvinnor inom högre utbildning, ändrade åldersstrukturer är ytterligare förklaringar. Förändringen är emellertid också ett resultat av det systematiska arbete som myndigheterna bedrivit under åren. 9 Utveckling av löneskillnaderna mellan statsanställda kvinnor och män åren , Rapportserie 2017 #3 10 Grupperingsnivåerna i BESTA, Befattningsgruppering för statistik, anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. Arbetsgivarverket 46

48 Könsfördelning bland chefer i staten % 50% 32,6% 35,6% 38,9% 42,3% 40% 30% 21,8% 20% 10% 0% Antal manliga chefer (vänster axel) Antal kvinnliga chefer (vänster axel) Andel kvinnor bland cheferna (höger axel) Trenden med ökande andel kvinnor på ledande befattningar är genomgående för hela den statliga sektorn, oberoende inom vilka verksamhetsområden myndigheterna verkar. 11 Hur stor andelen chefer som är kvinnor varierar emellertid mellan områden. En viktig förklaring till detta är att personalstrukturen varierar, inom vissa områden är fler kvinnor än män anställda och vice versa Könsfördelning bland chefer inom allmän förvaltning 35,1% 44,8% 49,6% 55,3% % 56,0% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal manliga chefer (vänster axel) Antal kvinnliga chefer (vänster axel) Andel kvinnor bland cheferna (höger axel) Inom allmän offentlig förvaltning är det idag något fler kvinnor än män som är chefer. Mellan år 2000 och år 2016 har andelen kvinnliga chefer ökat med 21 procentenheter, från 35 procent till 56 procent. 11 Redovisat per Cofog-område (Classifications of the functions of government). Arbetsgivarverket 47

49 Könsfördelning bland chefer inom samhällsskydd och rättsskipning ,0% 35,6% 32,4% 28,9% 30,0% 22,4% 20,0% 14,3% 10,0% 0,0% Antal manliga chefer (vänster axel) Antal kvinnliga chefer (vänster axel) Andel kvinnor bland cheferna (höger axel) För myndigheter med verksamhet inom området samhällskydd och rättsskipning har utvecklingen gått något långsammare. Här har andelen chefer som är kvinnor fördubblats mellan år 2000 och år 2016, från 14 procent till drygt 35 procent. Könsfördelning bland chefer inom näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling % 48,5% 50% 47,7% 39,1% 40% 30% 26,4% 20% 17,4% 10% 0% Antal manliga chefer (vänster axel) Antal kvinnliga chefer (vänster axel) Andel kvinnor bland cheferna (höger axel) Den största förändringen har skett på myndigheter som arbetar med näringslivsfrågor, miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Inom detta område har andelen kvinnor i chefsgruppen vuxit från 17,4 procent år 2000 till 48,5 procent år Det bör dock noteras att detta åtminstone delvis kan förklaras av att flera mansdominerade verksamheter bolagiserades under början av 2000-talet, vilket påverkat könsstrukturen i gruppen som helhet. Arbetsgivarverket 48

50 Målinriktat arbete Arbetsgivarverket bedriver ett aktivt arbete för att främja en god lönesättning och motverka osakliga löneskillnader, bl.a. genom Partsrådet och metodstödet BESTA-vägen. I oktober 2017 lanserades löneanalysverktyget Analyskraft. Analyskraft används för att studera och analysera löner i den egna verksamheten men också för att på olika sätt ställa den egna lönestatistiken i relation till övrig relevant referensstatistik. Vidare är Analyskraft ett stöd i förberedandet, genomförandet och uppföljningen av den lokala lönerevisionen samt innehåller en funktion för att, som en del i lönebildningsprocessen, analysera skillnader i lön mellan kvinnor och män enligt metodstödet BESTA-vägen och de krav som diskrimineringslagen ställer. Med en årlig öppen utbildning, kompletterat med medlemsanpassade insatser i lokal lönebildning, vägleder Arbetsgivarverket medlemmarna i vad som krävs av varje arbetsgivare för att åstadkomma en framgångsrik lokal lönebildning. Syftet med utbildningsinsatserna är att ge ökad kunskap och insikt om vad som krävs för en sådan lokal lönebildning. En framgångsrik lokal lönebildning möjliggör sakliga löner och är således både ett styrmedel och en aktiv investering i verksamheten. I utbildningarna lägger Arbetsgivarverket stor vikt vid vad som krävs av statliga arbetsgivare i förberedelsearbetet inför varje lönerevision. En avgörande faktor för att lönen ska bli en motivationsfaktor för goda resultat är att det finns en fungerande kontinuerlig dialog mellan chef och medarbetare och att chefer är trygga i vilka ställningstaganden som ligger till grund för respektive chefs mandat. Myndighetsexempel Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten arbetar systematiskt för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. I rekryteringen av ny personal, inklusive chefer, har myndigheten som rutin att alltid kalla den mest meriterade personen av det kön som är underrepresenterat på Folkhälsomyndigheten till anställningsintervju (förutsatt att kompetenskriterierna är uppfyllda). I de fall myndigheten har två helt jämbördiga kandidater, kan arbetsgivaren välja kandidaten av det underrepresenterade könet. Statens tjänstepensionsverk Statens tjänstepensionsverks (SPV) gör årliga partsgemensamma lönekartläggningar, bl.a. för att hitta och förklara löneskillnader mellan kvinnor och män. Många av löneskillnaderna som upptäckts har varit möjliga att åtgärda eller förklara men de senaste fem åren har man på myndigheten sett att det finns en generell skillnad på övergripande nivå mellan kvinnor och män. SPV har därför beslutat att fördjupa och utveckla lönekartläggningen för att få mer fakta till sina analyser om orsakerna till löneskillnaderna. Dessutom har samtliga lönesättande chefer i årets lönesättning fått i uppdrag att vara uppmärksamma på hur prestationer värderas, för att minska risken för att kvinnor missgynnas i bedömningarna. Försvarsmakten Försvarsmakten har under en längre tid haft fokus på ökad jämställdhet generellt inom myndigheten och i synnerhet vad gäller ökad andel kvinnor som är officer samt ökad andel kvinnor som är chef. Utgångspunkten för detta arbete uttrycker myndigheten i det Arbetsgivarverket 49

51 strategiska inriktningsdokumentet Försvarsmaktens handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet Utöver att uppfylla intentionen med det lagstadgade kravet på årliga lönekartläggningar, använder Försvarsmakten lönekartläggningen som underlag för att öka sakligheten i kvinnors lön i förhållande till männens lön. Inför lönerevisionen 2016 analyserades lönebilden ur ett jämställdhetsperspektiv där det konstaterades ett behov av att genomföra en särskild satsning på vissa grupper av kvinnor för att öka sakligheten. Under 2017 kunde parterna på försvarsmaktsnivå i uppföljningen av lönerevisionen 2016 konstatera att det första steget i att minst uppnå nivån 95 procent infriades. I de, för den särskilda satsningen, identifierade grupperna ökade kvinnors lön med ca 3,0 procent medan mäns lön ökade med cirka 2,3 procent. Försvarsmakten har tillsammans med arbetstagarorganisationerna ett fortsatt och långsiktigt fokus på jämställdhetsaspekten inom ramen för lönerevision för att därigenom, i aktiv handling, bidra till Försvarsmaktens plan för jämställdhet och jämlikhet Arbetsgivarverket 50

52 Rapportering av åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet i syfte att verkar för en god arbetsmiljö med låg sjukfrånvaro Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev (p. 3 st. 3) Arbetslivet är en bidragande orsak till att människor behåller och stärker sin hälsa. En god och hållbar arbetsmiljö resulterar i en arbetsplats som gynnar både anställdas och organisationens välbefinnande. Hållbara och effektiva arbetsplatser utmärks av att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det finns flera sätt att mäta sjukfrånvaro och olika mätningar kan därför visa olika trender och utfall. I detta sammanhang är det framförallt tre mätningar som är av intresse: Statistiska centralbyråns (SCB) Arbetskraftsundersökningar (AKU), Arbetsgivarverkets Tidsanvändningsstatistik samt Försäkringskassans statistik av sjukpenningtalet visade SCBs Arbetskraftsundersökningar en minskning av sjukfrånvaron inom staten, medan Arbetsgivarverkets Tidsanvändningsstatistik visade att sjukfrånvaron inom staten fortsatte att öka. Det var framförallt den längre sjukfrånvaron som ökade. Dock kunde noteras i Tidsanvändningsstatistiken att det skett en inbromsning av ökningstakten. Försäkringskassans statistik av sjukfrånvaron i Sverige under 2016 visade samma trend som Arbetsgivarverkets statistik, det vill säga att ökningen fortsatte men att en inbromsning skett. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar var sjukfrånvaron 3,0 procent år 2015 och minskade år 2016 med 0,25 procentenheter till 2,7 procent. Sjukfrånvaron mäts här i procent av den tid som de anställda skulle ha arbetat under mätveckan om de inte varit sjuka. Jämfört med andra sektorer har staten lägst sjukfrånvaro. Kommuner och landsting hade enligt SCBc Arbetskraftsundersökning 5,4% sjukfrånvaro och privat sektor hade 3,4%. Att statsanställda i snitt har lägre sjukfrånvaro än andra hänger bland annat samman med att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken än de andra sektorerna. Om man skulle jämföra enbart tjänstemannagrupper inom de olika sektorerna med varandra skulle skillnaderna bli mindre uppgick sjukfrånvaron i staten till 4,0 procent av den tillgängliga arbetstiden. Sjukfrånvaron ökade således med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Kvinnors sjukfrånvaro var 5,4 procent vilket är mer än dubbelt så hög som männens (2,5 procent). Sjukfrånvaron har ökat inom alla åldersgrupper. En uppdelning av sjukfrånvaron efter sjukfallens längd visar att både kortare och längre sjukfrånvaro har ökat men att det framförallt är ökningen av de längre sjukfallen som bidragit till uppgången av sjukfrånvaron under de senaste åren. Långtidssjukfrånvaron (sjukfrånvaro mer än 60 dagar) som andel av den totala sjukfrånvaron har ökat från 44 procent år 2011 till 56 procent år Målinriktat arbete Arbetsgivarverket bedriver ett aktivt arbete för att stötta myndigheterna i deras arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete, både i egenskap av arbetsgivarorganisation och i egenskap av medlem i Partsrådet. Arbetsgivarverket 51

53 I egenskap av arbetsgivarorganisation leder Arbetsgivarverket tre parallella nätverk med fokus på arbetsmiljö och rehabilitering samt ger stöd inom arbetsmiljö- och socialförsäkringsområdet. Läs mer om nätverkens arbete och stödet inom området på sidan 32. Genom Partsrådet bedriver parterna på det statliga avtalsområdet ett omfattande utvecklingsarbete. Arbetet rör bl.a. frågor som på olika sätt påverkar medarbetarnas hälsa. Arbetsområdet Arbetsmiljö syftar till att säkra arbetsmiljökunskapen inom den statliga sektorn, bl.a. genom att kvalitetssäkra arbetsmiljöutbildningen för att få hög kvalitet på arbetsmiljöarbetet. I uppdraget ryms att belysa hot och våld samt sprida kunskaper till lokala parter om dessa frågor. När det gäller centrala parters stöd till lokal samverkan är ambitionen att utveckla synen på samverkan. I ett sådant system ges medarbetaren en ökad möjlighet att i dialogen med sin chef kunna påverka sin egen arbetssituation och nyttja sin kompetens för att förbättra verksamheten. Myndighetsexempel Södertörns högskola Södertörns högskola har under 2017 genomfört ett flertal insatser för att förbättra arbetet med arbetsmiljön. Exempelvis har vissa avdelningar inom akademin fått färre medarbetare per chef. Detta skapar bättre förutsättningar för att genomföra såväl förebyggande som rehabiliterande arbetsmiljöåtgärder. Vidare genomför högskolan arbetsmiljöundersökningar där arbetsmiljöförbättringar diskuteras av medarbetarna i varje verksamhet. Åtgärdsförslagen blir på det sättet specifika och relevanta för varje verksamhet. Sjukstatistik skickas dessutom ut till alla chefer och följs upp löpande i den högskolegemensamma arbetsmiljökommittén. För att minska risken för inlåsningseffekter som påverkar medarbetares hälsa och arbetsglädje negativt, har högskolan startat ett projekt som ska leda till att anställda under 2018 erbjuds karriärvägledning. Försvarets materielverk Försvarets materielverk (FMV) har tagit fram ett dialogverktyg för att stödja arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Verktyget är även tänkt för att kunna stödja arbetet med att utveckla ett aktivt medarbetarskap och att ge stöd i förändringsarbete. Vidare håller FMV också i dialoggrupper för chefer i staten, där ca 20 myndigheter utöver FMV deltar. Dialoggrupperna ger deltagande chefer stöd för att hantera utmaningar i chefsrollen samt utgör ett nätverk av chefskollegor. I delar av organisationen där sjukfrånvaron varit hög har FMV genomfört särskilda stödinsatser. Under 2017 har detta arbete utvärderats och utvärderingen visar att insatserna har haft avsedd effekt med minskad ohälsa och sjukfrånvaro som följd. Med stöd från företagshälsovården har FMV även genomfört workshops på samtliga arbetsplatsträffar där man lyft frågan om trakasserier och mobbing. Statens maritima museer Arbetsgivarverket 52

54 Under 2017 har Statens maritima museer genomfört en utbildning i organisatorisk och social arbetsmiljö för chefer. Utöver det har myndigheten också infört en enkät med sju frågor om organisatorisk och social arbetsmiljö. Enkätundersökningen genomförs varannan månad och syftet är att fånga upp tidiga signaler kring faktorer som kan orsaka ohälsa och sjukskrivning. Chef och medarbetare arbetar sedan vidare med sitt resultat - att riskbedöma och åtgärda utvecklingsområden men också med att stärka de styrkor som finns. Resultatet följs även upp på övergripande nivå. Arbetsgivarverket 53

55 Öka andelen anställda i staten med utländsk bakgrund på alla nivåer Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev (p. 3 st. 3). Ett av regeringens mål för de statliga arbetsgivarna är att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer. Arbetsgivarverket sammanställer årligen statistik över andelen statsanställda med utländsk bakgrund, bl.a. för att på central nivå följa resultatet av regeringens mål. 12 Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten har ökat från 11,3 procent eller personer år 2007, till 18,0 procent eller drygt personer år Förändringen beror dels på nyrekryteringar och på att personer slutar jobba i staten. Många av dem som idag är statsanställda rekryterades när andelen med utländsk bakgrund i befolkningen var lägre än vad den är idag. Det är därför särskilt intressant att följa andelen nyanställda med utländsk bakgrund eftersom det på sikt påverkar andelen med utländsk bakgrund i hela gruppen statsanställda. Andelen personer med utländsk bakgrund är högre bland nyanställda än bland samtliga statsanställda. Inom gruppen nyanställda har andelen med utländsk bakgrund ökat från 17,0 procent 2007 till 26,2 procent Detta kan jämföras med att andelen med utländsk bakgrund i befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) samtidigt ökat från 19,6 till 26,5 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har också ökat relativt snabbt i befolkningen de senaste två åren. När befolkningen förändras, ändras också statens rekryteringsbas. Skälet till att andelen statsanställda med utländsk bakgrund ökar varje år är att det är fler med utländsk bakgrund som nyanställs än som slutar. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 29,7 procent, finns inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Det är också denna verksamhetsinriktning som har flest anställda i statlig sektor. Verksamhetsinriktningen Socialt skydd inklusive hälsooch sjukvård har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 22 procent. Myndigheter inom denna verksamhetsinriktning har ofta kärnverksamheter som har direktkontakt med allmänheten, vilket kan vara en förklaring till den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund kan i sig medföra kompetenser som är extra viktiga i kontakter med allmänheten. Minst andel anställda med utländsk bakgrund finns inom verksamhetsinriktningen Försvar, 6,3 procent, något som troligtvis kan förklaras av det krav på svenskt medborgarskap som följer av lagstiftning eller av säkerhetsklassning som gäller för vissa arbetsuppgifter inom dessa verksamhetsinriktningar. År 2016 var andelen statsanställda med utländsk bakgrund 18,3 procent bland kvinnorna och 17,6 procent bland männen. Det innebär en ökning med 0,7 procentenheter för kvinnor och 0,6 procentenheter för män jämfört med I tidigare årsredovisningar har andelarna hämtats från Arbetsgivarverkets rapport om utländsk bakgrund som omfattar även frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. För texten i år avses andelar endast bland myndigheter under regeringen. 13 Utländsk bakgrund i staten 2016, Rapportserie 2017 #5 Arbetsgivarverket 54

56 Målinriktat arbete För att åstadkomma den blandning av bakgrund och kompetens som har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering (mångfald) i verksamheterna krävs ett aktivt arbete mot diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivarverket erbjuder därför både öppna och myndighetsanpassade utbildningar i arbetsrätt som innehåller avsnitt om diskrimineringslagstiftningen. Arbetsgivarverket arbetar dessutom med frågorna inom ramen för Rådet för integration i Arbetslivet (Ria). Ria består av ledande företrädare för Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, LO, TCO och Saco. Arbetsgivarverket har varit ordförande i Ria under merparten av Under året har Ria tagit fram rapporten Snabbspår in i arbetslivet?- en diskussionsrapport av journalisten Annika Hamrud för att bidra till en konstruktiv debatt om hur snabbspåren kan utvecklas och bidra till bättre integration i arbetslivet. 14 Vid Rias seminarium i Almedalen, som utgick från rapporten, var Rias ledamöter, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och Arbetsförmedlingen ense om att snabbspåren är värda att utveckla och samverkan är ett effektivt sätt att matcha branschernas kompetensförsörjningsbehov med nyanländas kompetens. I oktober 2017 anordnade Ria en fördjupande utbytesworkshop om snabbspåren för partsföreträdare och andra engagerade i snabbspår. Rådet har under året även träffat Arbetsmarknadsutredningen och Mottagandeutredningen samt besökt bussföretaget Keolis. Det finns hos statliga arbetsgivare en hög grad av medvetenhet och aktiv kunskap och verksamhetsutveckling kring de faktorer som främjar strategisk kompetensförsörjning och som hindrar diskriminering. Ett antal statliga arbetsgivare driver därför utvecklingsarbeten kring till exempel verksamhetsintegrering, attityder och värderingar, förbättrade rekryteringsprocesser samt karriärutveckling. Myndighetsexempel Folke Bernadotteakademin Folke Bernadotteakademin har för att fortsätta öka mångfalden i verksamheten i myndigheten blivit mer noga med att inte säkerhetsklassa tjänster i onödan i syfte att nå fler sökande med utländsk bakgrund. Myndigheten har också tagit kontakt med Rättviseförmedlingen för att undersöka om de skulle kunna bidra till arbetet med att formulera annonser och hitta annonseringskanaler. Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län bedriver sedan ett och ett halvt år ett projekt tillsammans med Arbetsförmedlingen för att underlätta för statliga myndigheter i Jämtland att skapa moderna beredskapsjobb och praktikplatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I projektet har man bl.a. gemensamt anställt en projektledare med ansvar att hjälpa myndigheterna samt sprida lärdomar och verktyg som kan underlätta arbetet. I januari 2018 lanseras en serie inspirationsfilmer, inspelade på statliga myndigheter i länet. Sjöfartsverket 14 Snabbspår in i arbetslivet? en diskussionsrapport av Annika Hamrud Arbetsgivarverket 55

57 En utmaning för Sjöfartsverket i arbetet med att öka andelen anställda med utländsk bakgrund är att många tjänster är säkerhetsklassade och således kräver svenskt medborgarskap. Myndigheten har dock fått dispens för en lotsrekrytering som inte har krav på svenskt medborgarskap och man undersöker nu noga om det finns vissa tjänster som inte behöver vara säkerhetsklassade. Sjöfartsverket arbetar också aktivt med regeringsuppdraget om praktik i staten och samarbetar bl.a. med Transportstyrelsen kring utbildning av handledare. Statens tjänstepensionsverk Statens tjänstepensionsverk (SPV) använder sig av metoden Kompetensbaserad rekrytering. Syftet med metoden är att säkerställa att rekryteringar görs utifrån förtjänst och skicklighet och minskar risker för att andra mer subtila faktorer som till exempel fördomar påverkar bedömningen av kompetensen. Som ett led i detta arbete har SPV bl.a. låtit Rättviseförmedlingen titta på några tidigare rekryteringsannonser. Rättviseförmedlingen har kommit med förslag på hur man skulle kunna skriva för att bli ännu bättre på att nå personer med olika bakgrund. Arbetsgivarverket 56

58 Finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Årets kapitalförändring Arbetsgivarverket 57

59 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 0 0 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden Summa SUMMA TILLGÅNGAR Arbetsgivarverket 58

60 (tkr) Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 14 Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgälden Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Arbetsgivarverket 59

61 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Arbetsgivarverket har inga anslag. Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp Övriga inkomster av statens verksamhet Summa 0 17 Arbetsgivarverket 60

62 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Arbetsgivarverkets bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler Enligt förordningen (2007:829) med instruktion för Arbetsgivarverket 17 a får Arbetsgivarverket ta ut avgifter enligt 4 första stycket 1-8 avgiftsförordningen (1992:191) även om villkoren i paragrafens andra stycke inte är uppfyllda. Bestämmelsen i 7 avgiftsförordningen om samrådsskyldighet ska inte tillämpas när det gäller myndighetens medlemsavgifter. Myndigheten får reglera ett överskott av medlemsavgifter genom återbetalning till medlemmarna året efter avgiftsåret trots det som anges i 25 avgiftsförordningen. Arbetsgivarverket undantas från kravet 3 kap 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag att lämna resultatredovisning. Arbetsgivarverket undantas från kravet att redovisa intäkter och kostnader på det sätt som anges i 3 kap 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade Arbetsgivarverket 61

63 licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Större anskaffningar av likartade tillgångar bör redovisas som anläggningstillgångar även om respektive tillgång är av mindre värde. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 100 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Tillämpade avskrivningstider 3 år Immateriella anläggningstillgångar, datorer, servrar, maskiner 5 år Tekniska anläggningar 7 år Inredningsinventarier Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Arbetsgivarverket 62

64 Noter (tkr) Resultaträkning Not Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av medlemsavgifter och serviceavgifter Medlemsavgifter, obligatoriska medlemmar Medlemsavgifter, frivilliga medlemmar Serviceavgifter, icke medlemmar 0 0 Summa Intäkt stabsuppgift åt regeringen Stabsuppgift Summa Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Konsultarvoden, rådgivning Försäljning av dataprogram och licenser 0 0 Försäljning av skrifter Kursavgifter Ersättning för statistik Royalty och övriga intäkter Summa Andra intäkter Övrigt Summa Total summa Finansiella intäkter Ränta på lån i Riksgälden Övriga ränteintäkter 0 3 Summa Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan varit negativ 3 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav lönekostnader ej anställd personal Sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa Arbetsgivarverket 63

65 4 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgälden Övriga finansiella kostnader 5 5 Summa Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan varit negativ 5 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Andra ersättningar (enl. krav i regleringsbrev) 17 0 Summa Årets kapitalförändring Avgiftsfinansierad verksamhet, underskott Summa Arbetsgivarverket 64

66 Balansräkning Not Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga kortfristiga fordringar Fordringar hos anställda 6 0 Summa 6 0 Arbetsgivarverket 65

67 12 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 17 0 Fordringar/Skulder avseende Uppbörd 0 0 Summa Avräkning med statsverket Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enl. resultaträkningen Summa Utgående balans Ingående balans Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans Not Övriga avsättningar Avsättning för lokalt omställningsarbete Ingående balans Årets förändring Utgående balans Summa utgående balans Lån i Riksgälden Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Arbetsgivarverket 66

68 17 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Personalens pensionsavgifter Övrigt Summa Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Anslagsredovisning Not Redovisning mot inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet 17 Enligt regleringsbrev för 2017 ska Arbetsgivarverket redovisa 17 tkr mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet för finansiering av den nationella digitala infrastrukturen. Arbetsgivarverket 67

69 Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av den totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro (%) Totalt 3 2,5 Andel 60 dagar eller mer 23,5 26,7 Kvinnor 3,4 3 Män 2,2 1,2 Anställda 30 år - 49 år 1,5 2,6 Anställda 50 år - 4,5 4 Arbetsgivarverket 68

70 Ersättningar och andra förmåner 2017 Styrelseledamöternas ersättningar från Arbetsgivarverket och andra styrelseuppdrag. Styrelseledamöter/andra styrelseuppdrag Ersättning 15 (tkr) Dan Eliasson, ordförande Inga uppdrag. Maria Ågren, vice ordförande t.o.m Ledamot Havs- och vattenmyndighetens insynsråd, Luleå tekniska universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Christina Gellerbrant Hagberg, ledamot och vice ordförande fr.o.m Ledamot Tullverkets insynsråd. Ann-Marie Begler, ledamot Ordförande styrelsen för Ersta Sköndals högskola. Micael Bydén, ledamot Inga uppdrag. Leif Denneberg, ledamot t.o.m Ledamot Havs- och vattenmyndighetens insynsråd, Länsstyrelsen i Jönköpings läns insynsråd och Ekonomistyrningsverkets internrevisionsråd. Elisabet Falemo, ledamot fr.o.m Inga uppdrag. Ann Follin, ledamot t.o.m Ledamot Göteborgs universitets styrelse (fr.o.m ), styrelsesuppleant Follin Management Consulting AB. Jakob Granit, ledamot fr.o.m Ledamot Kustbevakningens insynsråd och Naturvårdsverkets insynsråd. Maria Hemström Hemmingsson, ledamot fr.o.m Inga uppdrag. Martin Holmgren, ledamot Inga uppdrag Styrelseledamöternas ersättningar från Arbetsgivarverket. Arbetsgivarverket 69

71 Stephen Hwang, ledamot fr.o.m Ledamot Länsstyrelsen i Kronobergs läns insynsråd, Länsstyrelsen i Hallands läns insynsråd och styrelsen för Sveriges Utbildningsradio AB. Sigbritt Karlsson, ledamot Ledamot Universitetskanslersämbetets insynsråd, Vinnovas styrelse, Vetenskap och Allmänhets styrelse och stiftelsen Electrum. Gunnar Larsson, ledamot t.o.m Inga uppdrag Eva Liedström Adler, ledamot (Se nedan) Therese Mattsson, ledamot Ledamot Post och Telestyrelsens styrelse, Kustbevakningens insynsråd och Strålsäkerhetsmyndighetens insynsråd. Björn Risinger, ledamot fr.o.m Ledamot Statens jordbruksverks insynsråd och insynrådets för Länsstyrelsen i Gotlands län. Torbjörn von Schantz, ledamot Ledamot Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses Huvudmannaråd. Anne Vadasz Nilsson, ledamot fr.o.m Ledamot Post- och Telestyrelsen. Susanne Ås Sivborg, ledamot t.o.m Ledamot och stf. ordförande (fr.o.m ) Försvarets materielverk. Ledamot Kungliga Tekniska Högskolan (t.o.m ) Ledamot styrelsen Högskolan Väst (fr.o.m ) och styrelsen Institutet för kvalitetsutveckling. Sven-Erik Österberg, ledamot Ordförande Finansinspektionens styrelse Ledande befattningshavare/styrelseuppdrag Lön Generaldirektör Eva Liedström Adler Ledamot Statens tjänstepensionsverks styrelse. Kostförmån 4 Arbetsgivarverket 70

72 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram Riksgälden Beviljad Utnyttjad Kontokrediter Riksgälden Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgälden Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Anslagskredit Anslag Bemyndiganden ej tillämplig ej tillämplig ej tillämplig Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets Balanserad Arbetsgivarverket 71

73 Bilagor Arbetsgivarverket 72

74 Bilaga 1 Remissvar 2017 I denna bilaga listas samtliga remissvar som lämnats under året. På Arbetsgivarverkets hemsida 16 finns länkar till respektive svar. Förslag till föreskrifter om ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Barnets rättigheter i ett straffrättsligt förfarande m.m. Genomförande av EU:s barnrättsdirektiv och två andra straffprocessuella frågor (SOU 2017:68) Kompletterande promemoria till betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50) Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård Yttrande över betänkandet Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) En effektivare flytträtt av försäkringssparande Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga (Ds 2017:50) Yttrande över betänkandet SOU 2017:52 Så stärker vi den personliga integriteten Promemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38) Yttrande över betänkandet SOU 2017:66 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde Yttrande över betänkandet SOU 2017:74 Brottsdatalag kompletterande lagstiftning Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Yttrande över promemoria med förslag om möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen Yttrande över promemorian Stärkt skydd av sjukpenninggrundande inkomst för studerande Remiss av promemorian Utstationering och vägtransporter (Ds 2017:22) Betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling (Ds 2017:31) Betänkandet Meddelarskyddslagen fler verksamheter med stärkt meddelarskydd (SOU 2017:41) Förslag till nationell plan för transportsystemet Promemorian En snabbare lagföring försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36) Yttrande över En ny lag om försäkringsdistribution (Ds 2017:17) Yttrande över Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument Yttrande över Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen (Ds 2017:30) Betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55) 16 Arbetsgivarverket 73

75 Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige Betänkandet Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45) Betänkandet Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (SOU 2017:50) Remissvar Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) 2016 års ändringar av 2006 års Sjöarbetskonvention Analys och förslag till genomförande (Transportstyrelsen) Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning (Ds 2017:23) ILO:s rapport V (1) Ending violence and harassment against women and men in the world of work Yttrande över betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Yttrande över betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Yttrande över betänkandet SOU 2017:39 Ny dataskyddslag Yttrande över betänkandet Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Yttrande över Domarnämndens promemoria Begäran om författningsändring avseende lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare Remiss - förslag till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnadsmaterial 2017 års rapportering om tillämpning av ratificerade konventioner Yttrande över Ds 2017:33 Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde Betänkandet Ett arbetsliv i förändring hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? (SOU 2017:24) Yttrande över promemorian Genomförande av säsongsanställningsdirektivet, Ds 2017:27 Remissförslag till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om anmälningspliktiga verksamheter Remiss av SOU 2017:25 Samlad kunskap stärkt handläggning Betänkandet SOU 2017:29 Brottsdatalag Promemorian Karensavdrag en mer rättvis självrisk (Ds 2017:18) Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning Europeiska kommissionens förslag inom ramen för sitt mobilitetspaket SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Europeiska kommissionens tolkningsmeddelande om arbetstidsdirektivet och rapport om genomförande av arbetstidsdirektivet Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26) Betänkandet "digitalforvaltning.nu" (SOU 2017:23) Yttrande över förslaget till Europaparlamentets och Rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2017/18/EU Arbetsgivarverkets synpunkter avseende promemoria gällande konvention (nr 189) om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare (Ds 2017:10) Arbetsgivarverket 74

76 Abrogation of six international labour Conventions and withdrawal of three international labour Recommendations 2016 års ändringar av 2006 års Sjöarbetskonvention Yttrande över promemorian Sjukpenning i avvaktan på slutligt besked (Ds 2017:4) Enklare att föra över premiepensionsrätt samt borttagande av föreskrifter om hustrutillägg Yttrande över promemorian Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Remiss Förslag till föreskrifter om Hygieniska gränsvärden Arbetsgivarverkets synpunkter avseende Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3) Försvarsforskningsutredningens betänkande (SOU 2016:90) Forskning och utveckling på försvarsområdet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81) Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Sänkt skatt för personer med sjukersättning Sänkt skatt för pensionärer Förändrade skatteregler för delägare i fåmansföretag Utvidgat växa-stöd för den först anställda sänkta arbetsgivaravgifter för aktiebolag och handelsbolag Ändrad beräkning av bilförmåner Betänkandet En översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82) Betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) Betänkandet För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Yttrande över promemorian En ny organisation för etikprövning av forskning Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagande av ny reglering av yrken. Yttrande över betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) Betänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70) Yttrande över förslaget om ändrad beräkning av livränta vid arbetsskada Skatt på finansiell verksamhet Betänkande En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Betänkande Fokus premiepension (SOU 2016:61) Yttrande över Förslag till ändringar i europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser om förordning (EG) nr 883/2004 Yttrande över betänkandet Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten (SOU 2016:65) Remiss Vissa skollagsfrågor del 4 Arbetsgivarverket 75

77 Vissa skattefrågor gällande ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser Domstolsverkets promemoria med förslag om förlängd notarietjänstgöring vid Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen) Arbetsgivarverket 76

78 Bilaga 2 Medlemsundersökning 2017 Medlemmarnas samlade bedömning av verkets verksamhet Återrapportering enligt regleringsbrev (p. 1 st. 1). Webbenkätens första del fokuserar på Arbetsgivarverkets uppdrag och frågorna rör medlemmarnas nöjdhet när det gäller kärnverksamhet som förhandling, rådgivning, utbildning och kommunikation. Webbenkätens andra del följer upp några av de indikatorer som ska följa utvecklingen mot målbilderna i strategin. Aktuella områden i den fördjupande delen av undersökningen redovisas sist i denna bilaga. Fördjupningsområdena beslutas av Arbetsgivarverkets styrelse och undersökningen genomförs genom intervjuer och seminarier. Webbenkät Webbenkätens frågor ställs för andra året och det innebär att det nu är möjligt att göra jämförelser mellan åren. Nedan redovisas resultatet i webbenkätens samtliga frågeställningar med resultat från 2016-års undersökning inom parentes. Undersökningen genomfördes under perioden 23 oktober till 30 november och svarsfrekvensen uppgick till 71 (67) procent. Arbetsgivarverkets uppdrag Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation svarar 80 (72) procent av medlemmarna att de är nöjda. 18 (21) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 1 (7) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är medlemmarna i storleksgrupp fyra 17, 72 (68) procent. Arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets arbete med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken uppger 78 (64) procent av medlemmarna att de är nöjda. 18 (24) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 5 (11) procent har ingen uppfattning. Resultatet visar på en positiv utveckling inom samtliga storleksgrupper. Minst nöjda är storleksgrupp ett, 69 (62) procent och grupp fyra, 69 (58) procent. Förhandlingsverksamhet På frågan om hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet (centrala förhandlingar om avtal och villkor) är 82 (70) procent av medlemmarna nöjda. 11 (13) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 6 (15) procent har ingen uppfattning. Storleksgrupp ett uppger en markant ökad nöjdhet med 81 (54) procent. Rådgivning i arbetsgivarfrågor På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets rådgivning i arbetsgivarfrågor anger 65 (60) procent av medlemmarna att de är nöjda. 24 (25) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 4 (6) procent har ingen uppfattning. Minst nöjd är storleksgrupp fyra som anger 45 (58) procent. 17 Grupp 1: 1-75 anställda, Grupp 2: anställda, Grupp 3: anställda, Grupp 4: > anställda Arbetsgivarverket 77

79 Utbud av utbildningar På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets utbud av utbildningar (ämnesområden, antal tillfällen) anger 53 (46) procent av medlemmarna att de är nöjda. 33 (32) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 9 (18) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är medlemmar i storleksgrupp tre, 42 (50) procent. För att förtydliga denna fråga gjordes tillägget (ämnesområden, antal tillfällen) i årets webbenkät. Resultatet får ändå anses jämförbart med föregående års resultat. Utbud av medlemsaktiviteter På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets utbud av medlemsaktiviteter (till exempel workshoppar, seminarier och avtalskonferenser) anger 64 (57) procent av medlemmarna att de är nöjda. 27 (29) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 7 (12) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är storleksgrupp fyra, 45 (45) procent. Bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen anger 61 (59) procent av medlemmarna att de är nöjda. 26 (23) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 8 (14) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är medlemmarna i storleksgrupp ett, 52 (52) procent. Kommunikation På frågan hur nöjd man är med Arbetsgivarverkets kommunikation via till exempel webbplats/medlemssidor, e-post, möten och nyhetsbrev anger 74 (72) procent av medlemmarna att de är nöjda. 22 (18) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 2 (5) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är storleksgrupp två, 68 (80) procent. Uppföljning av utvecklingen inom målbilder Utveckling och innovation Inom Strategi för statliga arbetsgivares målbild Utveckling och innovation följs utvecklingen av hur Arbetsgivarverkets medlemmar möter uppdragsgivarens och samhällets krav på god service och en effektiv användning av resurser. En viktig förutsättning för utvecklingen inom området är myndighetsövergripande samverkan för att stimulera utveckling och innovation hos Arbetsgivarverkets medlemmar. I webbenkäten ställs frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. 44 (40) procent av medlemmarna uppger att de är nöjda. 37 (38) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 9 (12) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är storleksgrupp fyra, 41 (52) procent. Ett utökat resonemang kring resultatet anges under målbild Utveckling och innovation. Ledarskap Inom målområdet Ledarskap bedöms Arbetsgivarverkets bidrag till de statliga ledarnas utveckling. Tre frågor ställs inom målområdet. Ett utökat resonemang kring resultaten återfinns under målbild Ledarskap. Arbetsgivarverket 78

80 Utvecklingen av statliga ledare I webbenkäten ställs frågan i vilken utsträckning Arbetsgivarverket bidrar till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer (till exempel via utbildningar, sektormöten och seminarier). 45 (25) procent av medlemmarna anger att de är nöjda. 35 (46) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 10 (13) procent har ingen uppfattning. Minst nöjda är storleksgrupperna två, 37 (27) procent och fyra 38 (17) procent. För att förtydliga denna fråga gjordes tillägget på olika nivåer (till exempel via utbildningar, sektormöten och seminarier) i årets webbenkät. Resultatet får ändå anses jämförbart med föregående års resultat. Bedömning av den egna verksamhetens ledare I de två avslutande frågorna gör medlemmarna en bedömning av den egna verksamhetens ledare. 73 (71) procent av medlemmarna bedömer att den egna organisationens ledare tar ansvar för och driver verksamhetens utveckling. 18 (16) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 6 (9) procent har ingen uppfattning. Storleksgrupperna ett och två är minst nöjda, 69 (56) respektive 68 (73) procent. 66 (58) procent av medlemmarna bedömer att den egna organisationens ledare är tydliga arbetsgivarföreträdare. 26 (28) procent anger en trea på den femgradiga skalan och 4 (8) procent har ingen uppfattning. I denna fråga är det storleksgrupp fyra minst nöjda 59 (47) procent. Medlemsundersökningens fördjupande del I den fördjupade delen av undersökningen deltog sammanlagt 27 medlemschefer, 12 via intervjuer och 15 vid ett seminarietillfälle. Undersökningen genomfördes i januari I årets undersökning beslutade Arbetsgivarverkets styrelse om fyra fördjupningsområden: Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera myndighetsövergripande samverkan för att utveckla verksamheten. Arbetsgivarverkets bidrag till att stimulera utvecklingen av statliga ledare på olika nivåer. Arbetsgivarverkets arbete med att bevaka, påverka och tillvarata de statliga arbetsgivarnas intressen. Identifiera gapet mellan vad medlemmarna förväntar sig av Arbetsgivarverket som arbetsgivarorganisation och vad man upplever levereras. De två förstnämnda områdena fördjupades även i 2016-års undersökning. Resultaten presenteras i rapporten Medlemsundersökning och har legat till grund för utvecklingen av Arbetsgivarverkets arbete under 2017, särskilt inom ramen för de utvecklingssatsningar som beskrivits i resultatredovisningen. De båda sistnämnda fördjupningsområdena är nya för året. Resultaten redovisas i särskild rapport. 18 Medlemsundersökning 2016 Arbetsgivarverket 79

81 Bilaga 3 Information om tecknade kollektivavtal Förteckning över tecknade kollektivavtal 1 januari 31 december Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Försvarets materielverk ( ) Anslutning av Riksdagsförvaltningen till PA 16 tillämpningsområde m.m. ( ) Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Fortifikationsverket ( ) Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Göteborgs universitet ( ) Överenskommelse om utvärdering av RALS 2010-T ( ) Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Uppsala universitet ( ) Pensions- och försäkringsvillkor inom arbetsområdet VISST och VASA-Skog ( ) Tidplan för 2017 års avtalsförhandlingar ( ) Tidplan för 2017 års RALS-förhandlingar ( ) Revidering av överenskommelse om fortsatt utveckling av RALS 2010-T m.m från 20 juni 2016 ( ) Förlängning av temporär överenskommelse rörande beräkning av aktuell lön enligt 3 kap. 2 Villkorsavtalet-T för veterinärer med tantiem vid Jordbruksverket ( ) Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Jämställdhetsmyndigheten ( ) Arbetstidsavtal för Jämställdhetsmyndigheten mellan Arbetsgivarverket och OFR:s förbundsområde inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna ( ) Arbetstidsavtal för Jämställdhetsmyndigheten mellan Arbetsgivarverket och Saco-S ( ) Arbetstidsavtal för Jämställdhetsmyndigheten mellan Arbetsgivarverket och Seko ( ) Förtidslivränta ändring i PA-SPR ( ) Prolongation av RALS mellan Arbetsgivarverket och Seko ( ) Prolongation av RALS mellan Arbetsgivarverket och OFR:s förbundsområde inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna ( ) Centrala kollektivavtals giltighet ( ) Ramavtal om löner m.m för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) m.fl. avtal mellan Arbetsgivarverket och Seko ( ) Ramavtal om löner m.m för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS ) m.fl. avtal mellan Arbetsgivarverket och OFR:s förbundsområde inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna ( ) Principöverenskommelse rörande Partsrådets verksamhet ( ) Överenskommelse om ändring av Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) m.m. Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Formas ( ) Arbetsgivarverket 80

82 Ändringar i villkors- och affärsverksavtalen ( ) Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Umeå universitet ( ) Anställningsvillkor för arbetstagare vid Delegationen mot segregation ( ). Avtal om chefskretsens sammansättning vid Delegationen mot segregation ( ). Avtal om arbetstid vid Delegation mot segregation mellan Arbetsgivarverket och OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna. ( ) Avtal om arbetstid vid Delegation mot segregation mellan Arbetsgivarverket och Saco-S ( ) Avtal om arbetstid vid Delegation mot segregation mellan Arbetsgivarverket och Seko ( ) Avtal om anställningsvillkor för vissa arbetstagare hos Statens maritima museer ( ). Överlämnande av särskilda utvecklingsområden till Partsrådet ( ) Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för vissa arbetstagare hos Göteborgs universitet ( ) Förlängning av temporär överenskommelse rörande beräkning av aktuell lön enligt 3 kap. 2 Villkorsavtalet-T för veterinärer med tantiem vid Jordbruksverket ( ). Arbetsgivarverket 81

83 Bilaga 4 Information om icke-obligatoriska medlemmar som företräds av Arbetsgivarverket Antalet anställda hos våra frivilliga medlemmar är sammantaget omkring och det utgör omkring 2 procent av samtliga anställda som är anknutna till medlemsorganisationen. LFV Holding AB NUAC HB Stiftelsen Allmänna Barnhuset Uppsala Monitoring Centre Ericastiftelsen Hjälpmedelsinstitutet (upphörde som medlem den 31 december 2017) Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Kungliga Akademien för de fria konsterna Stiftelsen Dansmuseifonden Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna Stiftelsen Tekniska museet Stiftelsen Thielska museet Zornsamlingarna Stiftelsen Nordiska museet Stiftelsen Skansen Business Sweden Sveriges civilförsvarsförbund Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Linköpings universitet Holding AB Jönköping University Stiftelsen Chalmers tekniska högskola Swedesurvey AB Kungliga skog- och lantbruksakademin Örebro universitet holding AB Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde HH Innovation AB Arbetsgivarverket 82

84 Bilaga 5 Information om övriga arbetsgivare som får råd och stöd av Arbetsgivarverket Organisationer med servicekontrakt och obligatoriska icke-statliga arbetsgivare. Organisationer med servicekontrakt Kungliga Hovstaterna Riksbanken Riksdagsförvaltningen - i detta kontrakt ingår även Riksdagens ombudsmän (JO) Riksrevisionen Obligatoriska icke-statliga medlemmar Finsk-svenska gränsälvskommissionen Nordens Välfärdscenter Nordiskt Genresurscenter (Nordgen) Nordregio Arbetsgivarverket 83

85 Styrelsens beslut Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostiiader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 15 febmari 2018 / Dan Elias on Ordförande Christi Gellerbrant gberg Viceordföran e Ann-Marie Begler Ledamot icael By Ledamot ^ Elisa et Falemo Led ot Jakob Granit Ledamot Maria Hemström-Hbmmingsson M in mgren Led ot Stephen Hwang Ledamot Sigbritt Karlsson Ledamot Eva Liedström Generaldirektör Led ot ler //^^^^^? lerese Mattsson Ledamot Björn Risinger Ledamot e Vadasz Nilsson Ledamot 0<^ ven-erik Österberg Ledamot Arbetsgivarverket 84