KONTROLLSTATION 2006 RAPPORT Åsa Söderström Jerring

Transkript

1 KONTROLLSTATION 2006 RAPPORT Åsa Söderström Jerring

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 8 FIA I SAMMANFATTNING 9 ATTITYDER TILL FIA 11 VAD HAR FIA ÅSTADKOMMIT? 12 ARBETAR FIA MED RÄTT FRÅGOR? 14 FUNGERAR FIAS ORGANISATION? 15 HAR FIA HITTAT LÖSNINGAR? 16 HAR RESULTATEN IMPLEMENTERATS? 17 KONKRETA RESULTAT 18 MÄTNING OCH UPPFÖLJNING 19 SKALL FIA FORTSÄTTA ATT ARBETA? 19 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 20 BILAGA 1 - INTERVJUER 26 BILAGA 2 - MEDIEANALYS OCH REKOMMENDATIONER 26 Åsa Söderström Jerring :28

3 KONTROLLSTATION 2006 SAMMANFATTNING Bakgrund Förnyelse i anläggningssektorn, FIA, har verkat i tre år. Som underlag för beslut om FIA skall fortsatta, och i så fall i vilka former, har denna analys gjorts av organisation, insatser och resultat mot bakgrund av vision, mål och strategier för verksamheten. Underlag för analysen har varit protokoll och annan dokumentation, pressklipp och Observerrapporter, utvärderingar av medlemsföretagens interna arbete samt intervjuer med representanter för medlemsföretag och anläggningssektorn i övrigt. Eftersom det tidigt stod klart att kunskapen om FIA inte nått ut i organisationerna har den planerade attitydmätningen bland yngre medarbetare inte genomförts. FIAs övergripande mål är högre effektivitet, bättre samspel och samarbetsformer mellan aktörerna, incitament för investeringar i FoU och kompetensutveckling, effektiv kunskaps- och erfarenhetsöverföring samt en mer positiv image. Visionen är markant mer väg och järnväg för pengarna och stabil och god lönsamhet hos företagen. Samhällets kostnader ska sänkas med 1/3 fram till Under de första åren har strategin inriktats på effektivisering av produktionen och effektivare produkter, att skapa förtroende och tillit och att uppnå vardagliga och ständiga förbättringar. FIA har identifierat följande kritiska framgångsfaktorer eller hörnstenar: 1. Att identifiera och prioritera rätt frågor 2. Att skapa öppna fora för att hitta lösningar 3. Att få aktörerna att implementera lösningarna i sina organisationer 4. Att mäta och beskriva effekten av åtgärderna Resultat Analysen visar att FIA lyckats väl när det gäller de första två hörnstenarna men haft mindre framgång med implementeringen och ännu inte funnit formerna för att mäta och beskriva effekterna. Totalt sett får FIA godkänt betyg. Det tog tid att hitta arbetsformerna och bygga upp förtroende mellan deltagarna i olika fora. Det inledande arbetet stördes av asfaltkartellerna och handlade mer om att rätta till än att förnya. Arbetet har sedan kommit Åsa Söderström Jerring :28

4 igång och även om de konkreta resultaten i branschens vardag är få och inte kan kvantifieras har FIA haft tydlig framgång som kulturprojekt. Den negativa trenden i branschen har brutits, samspel och samarbetsformer har förbättrats och rekommendationerna och kunskapsdokumenten har ökat tillit och förtroende mellan parterna. FIA har inte medfört någon reell förnyelse av anläggningssektorn under de första åren, men verksamheten har lagt en viktig och nödvändig grund för den utveckling som hela anläggningssektorn verkar vara enig om är nödvändig. FIAs hörnstenar - hur väl har man lyckats? ,9 3,0 2,3 1,8 1 0 Rätt frågor Hitta lösningar Implementera Mäta och beskriva Diagrammet visar intervjupersonernas betyg av FIAs förmåga att identifiera och prioritera rätt frågor, hitta lösningar, implementera dem och därefter mäta och beskriva effekterna. Därutöver visar analysen att: FIA som begrepp är känt i anläggningssektorn och attityden till verksamheten är övervägande positiv, även bland dem som inte känner till den i detalj. Intressant att notera är att ökad kunskap och information om arbetet förefaller leda till en mer positiv attityd. FIA har kommit en bit på vägen när det gäller mer mjuka mål, som att skapa förutsättningar för bättre samspel, förtroende och tillit mellan parterna, men inte lika långt när det gäller de mer konkreta målen som att få effektivare produktion, bättre incitament för FoU etc. Programmen för berg och asfalt samt Bilderböckerna har implementerats i störst utsträckning. Bergprogrammet och rekommendationen för överprövning har gett konkreta resultat. Inom verken finns interna synpunkter på att förnyelsearbetet i så stor utsträckning riktas mot byggherrarna. Men bland konsulter och entreprenörer finns en tydlig uppfattning om att implementeringen av rekommendationerna sker först när beställarna för in dem i sina Åsa Söderström Jerring :28

5 förfrågningsunderlag. Att Banverket och Vägverket nu ställer krav i sina direktiv etc. upplevs som att FIAs ambitioner fått genomslag. Uppföljning och mätning har ännu inte kommit igång. Det finns en utbredd samsyn i sektorn kring att det är viktigt att mäta men en lika utbredd pessimism när det gäller möjligheterna att verkligen hitta en fungerande mätmetod! Medlemsföretagen har inte hittat former för att föra ut förnyelsebudskapet i sina organisationer. Kunskapen om FIAs arbete är begränsad till högre tjänstemän och arbetets framgång bygger på eldsjälars kommunikationsförmåga och plattform. Ledningen delegerar ansvaret och underskattar trögheten i organisationen. Kultur, tradition, svagt ledarskap och den mängd olika förnyelseprojekt som pågår i alla delar av anläggningssektorns organisationer är andra orsaker till det svaga genomslaget. FIAs organisation och arbetssätt har fungerat relativt väl under de första åren, men verksamheten bör nu sätta fokus på implementering och organisationen förändras i konsekvens med det. Aktiviteterna som FIA gör i informationssyfte, t.ex. FIA-dagen och FIA-priset, har viss effekt men inget genomslag. Här finns utrymme för förbättringar och nytänkande. Även den löpande informationen bör ses över. Tillgängliga data om hur anläggningsbranschen uppfattas i media visar inte på någon förändring. Däremot har sektorns egen uppfattning om branschens image blivit mer positiv, möjligen ett tecken på att stolthet och självförtroende börjar återvända. De som intervjuats är helt eniga om att FIA måste fortsätta att arbeta men det finns en viss besvikelse i branschen och förväntningarna på mer konkreta resultat är nu mycket höga. Attityden till det högt satta målet, att minska samhällets kostnader med 1/3, är relativt positiv. Det finns en samsyn i branschen kring att utvecklingspotentialen är mycket god vilket är en bra plattform för det fortsatta arbetet. Åsa Söderström Jerring :28

6 FIAs mål - hur väl har man lyckats? ,4 2,7 2,5 3,6 2,5 3,2 3,3 3, Förtroende och tillit Ständiga förbättringar Effektivare produktion Bättre samspel Incitament för FoU och KU Positiv imagepåverkan Totalbetyg FIAs insats Betyg insats egen org. Diagrammet visar intervjupersonernas betygssättning. Ju mer insatt IP är i FIAs arbete desto starkare högre respektive lägre betyg ges. Slutsatser och rekommendationer 1. FIA skall fortsätta arbeta, men arbetet bör koncentreras och inriktas på genomförande och uppföljning av redan genomförda eller pågående projekt och rekommendationer. Det är väsentligt att arbetet även fortsättningsvis bedrivs i öppna fora och att informationen når ut. 2. Mindre byggherre, t.ex. representant för kommun, och entreprenör bör finnas bland de aktiva deltagarna i Förnyelseforum. Järnvägskompetens bör eftersträvas bland konsulter och entreprenörer. Det är väsentligt att den högsta ledningen är representerad i Förnyelseform. 3. Efter slutförda projekt bör Idéforum övergå till att stödja implementeringen av projekt och kunskap i branschen i olika delar av landet, se pkt. 4 och Formerna för Medlemsforum ändras i syfte att skapa större engagemang och få större genomslag. Olika frågor diskuteras i form av workshops några gånger per år, på olika orter i landet och gärna i samarbete med lokala branschorganisationer. Idéforums ledamöter är motorer och länkar till FIA i detta arbete, och återför synpunkter som underlag för revidering av rekommendationer m.m. Brett deltagande eftersträvas, bl.a. från unga. 5. Sekretariatets sammansättning och arbetssätt ses över utifrån FIAs nya inriktning. Fokus sätts på att sprida kunskap om förnyelsearbetet och att stödja införandet av rekommendationer och kunskap i skarpa projekt. Sekretariatet eller kansliet tillförs förändrings- och kommunikationskompetens. Mötesfrekvensen bör kunna minskas. Åsa Söderström Jerring :28

7 6. Ansvaret för implementeringen av den kunskap och de rekommendationer som nätverket FIA kommer fram till åvilar medlemmarna. Den oberoende ordföranden och sekreteraren bör dock få ett utökat ansvar för uppföljning av implementeringen. Uppdragens utformning och omfattning bör ses över. 7. Kommunikationen till branschtidningar och medlemsföretagens informationsenheter bör systematiseras, se vidare bil. 2. Informationen från FIA populariseras och intensifieras, bl.a. ses hemsidan och kommunikationen till medlemmarna över. 8. Samarbete med en utbildningsorganisation inleds i syfte att få en kontinuerlig kompetensutveckling i FIAs sakfrågor i olika delar av landet. FIA tilllhandahåller föreläsare och dokumentation och bidrar till marknadsföringen. Därigenom avlastas både FIAs organisation och medlemsföretagen. 9. Samarbetet med andra nätverk och olika intresseorganisationer systematiseras så att FIAs budskap kan presenteras i olika branschsammanhang, inte minst via nätverk inom kommunal sektor. FIAs medlemmar bidrar med föreläsare och dokumentation. Samarbete med andra nätverk i branschen kring evenemang som FIA-dagen och FIA-priset övervägs. 10. Finansieringen av FIA ses över i syfte att dels bredda ansvaret dels möjliggöra för mindre organisationer att medverka aktivt. Åsa Söderström Jerring :28

8 BAKGRUND Förnyelse i anläggningssektorn, FIA, har verkat i tre år. Som underlag för beslut om FIA skall fortsatta, och i så fall i vilka former, har undertecknad fått i uppdrag att utvärdera FIAs organisation, insatser och resultat mot bakgrund av den vision och de mål och strategier som ligger till grund för arbetet. Följande har legat till grund för analysen: protokoll m.m. dokumentation från FIAs arbete; pressklipp och Observerrapporter; utvärderingar av medlemsorganisationernas interna arbete intervjuer med representanter för medlemsföretag och anläggningssektorn i övrigt. Totalt har 75 personer intervjuats. Av dessa är drygt hälften personer som är aktiva i FIAs olika fora eller medarbetare i dessa organisationer, 20 representanter för övriga medlemmar och 13 representanter för icke medlemmar. Urvalet av intervjupersoner utöver dem som är aktiva i olika fora har dels gjorts via olika medlemslistor m.m. och dels via tips, då personer som ansetts kritiska varit särskilt intressanta att tala med. Flertalet av de intervjuade är höga chefer i sina respektive organisationer. Medelåldern är 52 år, endast sex intervjupersoner är under 40 år. Endast två är kvinnor. Det är i och för sig en representativ bild av branschens ledande befattningshavare. Men det innebär också att denna analys inte kan ge någon information om attityden till FIA hos de unga i sektorn, en av FIAs prioriterade målgrupper. Från början planerades en bred enkätundersökning för att nå denna målgrupp. Eftersom de inledande intervjuerna tydligt visade att informationen om FIA inte trängt ut i organisationerna bedömdes en enkät inte meningsfull. FIA bör överväga en sådan bredare attitydundersökning under 2007, som noll-mätning inför nästa kontrollstation. De strukturerade intervjuerna har genomförts per telefon. Frågeställningar och intervjupersoner framgår av bilaga 1. Därutöver har öppna samtal kring FIA förts med olika representanter för branschen. Den interna utvärderingen har genomförts enligt ett formulär. Alla medlemsföretag har via sekretariatet tagit del av detta men endast åtta medlemmar har besvarat formuläret. Åsa Söderström Jerring :28

9 FIA I SAMMANFATTNING Med anledning av branschens allvarliga problem och destruktiva arbetsklimat bildades Förnyelse i anläggningsektorn, FIA Målet för verksamheten är att få en högre effektivitet, bättre samspel och samarbetsformer mellan aktörerna, bättre incitament för investeringar i FoU och kompetensutveckling, effektiv kunskaps- och erfarenhetsöverföring samt en mer positiv image. Visionen är markant mer väg och järnväg för pengarna och stabil och god lönsamhet hos företagen. Samhällets kostnader ska sänkas med 1/3 fram till Under de första åren har strategin inriktats på effektivisering av produktionen och effektivare produkter, att skapa förtroende och tillit och att uppnå vardagliga och ständiga förbättringar. Juridiska personer som är verksamma i anläggningssektorn är välkomna att bli medlemmar i FIA. För medlemskap krävs att man ställer sig bakom avsiktsförklaringen och är beredd att delta i arbetet. Intresseorganisationer kan inte bli medlemmar. Ingen aktiv medlemsvärvning har gjorts. Efter tre år är 37 organisationer medlemmar. Av landets kommuner är nu fyra medlemmar, men flera kommuner förbereder medlemskap. FIA har identifierat följande kritiska framgångsfaktorer eller hörnstenar: 5. Att identifiera och prioritera rätt frågor 6. Att skapa öppna fora för att hitta lösningar 7. Att få aktörerna att implementera lösningarna i sina organisationer 8. Att mäta och beskriva effekten av åtgärderna. Under de första tre åren har de öppna fora haft följande sammansättning: Förnyelseforum, med GD för Vägverket och först GD och senare GD för Banverket, Sverigechefer för NCC, Skanska och Peab, Sverigechef WSP och VD ELU Konsult. I Förnyelseforum fattas beslut om projekt och rekommendationer. Idéforum, med avdelnings-, regionchefer och liknande från samma organisationer som i Förnyelseforum. Idéforums uppgift är att identifiera och prioritera problem och att starta projekt och utredningar. Medlemsforum, dit samtliga medlemsföretag inbjuds årligen i syfte att belysa och diskutera olika frågor. Arbetet bereds i ett Sekretariat med representanter för i stort sett samma organisationer som Förnyelseforum. Åsa Söderström Jerring :28

10 Arbetet i Förnyelse- och Idéforum leds av en oberoende ordförande, Sven Landelius. Bengt Jäderholm, är oberoende sekreterare och leder också arbetet i Sekretariatet. Respektive medlemsorganisation svarar för sina insatser. Sekretariat och kansli och projektarbete finansieras av Vägverket och Banverket. Arbetsgången är att identifiera och prioritera ett problem och därefter tillsätta en utredning eller ett projekt. Inriktningen är att inget projekt skall ta mer än tre månader. Resultatet blir ett kunskapsdokument eller en rekommendation som medlemmarna i Förnyelseforum ställer sig bakom och som skrivs under av ordföranden och skickas ut till medlemmarna för implementering. Under de första tre åren har följande projekt lett till rekommendationer: 1. Bergprogrammet 10 punkter 2. Asfaltprogrammet 15 punkter 3. Bilderböckerna erfarenhetsåterföring/bättre produktkvalitet 4. Överprövningar av upphandlingar 5. Samverkan för ökad effektivitet 6. Tillhandahållande av ballast 7. Tillhandahållande av bitumen Målet är att ett projekt inte skall ta mer än tre månader från start till rapport. Det har inte alltid fungerat. För närvarande pågår följande projekt: Kortare byggtider Resultatmätning av utvecklingen i branschen Systematisk kravhantering Funktionskrav generellt Funktionskrav Underhållsbeläggningar Industriellt tänkande och aktiv design Konsultuppdragsformer Kompetensförsörjning inom anläggningsbranschen Funktionsentreprenad Norrortsleden Ytterligare projektidéer finns men har inte prioriterats. Åsa Söderström Jerring :28

11 ATTITYDER TILL FIA FIA bildades av flera skäl. IVAs anläggningsutskott kom med rapporter som visade på låg produktivitet i branschen. Södra länken, som i sig anses vara en bra slutprodukt men först efter en konfliktfylld process, var en utlösande faktor. Det fanns en förtroendeklyfta i branschen och en nedåtgående spiral när det gällde samarbetsklimat. Alltfler blev övertygade om att branschen var på väg åt fel håll. IVA, med Carl-Olof Ternryd, tidigare Vägverket, tog initiativ till en diskussion mellan Vägverket, Banverket och de tre stora entreprenörerna om finansiering av FoU inom anläggningssektorn, vilket främst entreprenörerna var tveksamma till. Istället bildades FIA, på initiativ av verkens generaldirektörer och med syfte att få snabba resultat till stånd. Konsulterna bjöds in att delta senare. Rapporten Skärpning Gubbar som kom ungefär samtidigt medförde ytterligare förändringstryck. Reaktionerna på FIAs tillkomst var blandade och av två slag; dels fanns en positiv grupp som hoppades på snabba och konkreta resultat, dels fanns de som var tveksamma eller negativa till FIA av konkurrensskäl. Till de senare hörde även Konkurrensverket. Attityderna till FIA beror i stor utsträckning på hur man i grunden ser på sin egen roll. I främst, men inte bara, den äldre generationen finns många som i grunden inte tror på samverkan. Inom verken, men också bland konsulter och entreprenörer, förefaller det finnas två läger: å ena sidan de som tycker att problemen måste lösas av parterna gemensamt, å den andra de som efter egna negativa erfarenheter i grunden har en djup misstro och som menar att dom skall hållas kort. Den senare gruppen menar att FIAs struktur gynnar de stora aktörerna som följer sin egen agenda och de fick onekligen vatten på sin kvarn när asfaltkartellerna uppdagades. Efter tre år är FIAs verksamhet dock etablerad i branschen och väl känd, i alla fall högre upp i organisationerna. FIA som företeelse är accepterad och respekterad i branschen, mycket på grund av att de högsta cheferna engagerat sig personligt. Just detta faktum är en väsentlig skillnad mellan FIA och många andra nätverk och sannolikt en framgångsfaktor. Bortsett från en del principiella invändningar verkar det finnas få starka negativa uppfattningar om FIA. Att de stora entreprenörerna dominerat verksamheten accepteras bland de mindre, som tycker att det är naturligt att de stora och resursstarka banar väg. Konsulterna är mer avvaktande och upplevde att de bjöds in med armbågen eller inte alls när FIA bildades. Detta verkar sitta kvar och är möjligen en anledning till att ett större engagemang från konsulternas sida efterfrågas från flera håll. Kommunerna verkar känna till FIAs verksamhet i liten omfattning, vilket är förvånande med tanke på den betydelse den delen av sektorn sammantaget har som byggherre. FIAs medlemmar svarar för en absolut merpart av anläggningssektorn. Det förefaller vara få icke medlemmar som träffat aktiva val. Det är intressant att notera att attityden blir mer positiv och intresse för medlemskap och aktivt deltagande verkar Åsa Söderström Jerring :28

12 öka ju mer information om FIAs verksamhet och resultat som en tidigare avvaktande person får. För mindre företag och många konsulter är dock det krav på engagemang som FIA ställer ett hinder för medlemskap. Attityden till förnyelse Visionen att minska samhällets kostnader med 1/3 är känd och uppfattas som ett krävande men inte helt orimligt mål dock svårt att mäta och inte nåbart inom avsatt tid. Formuleringen att få mer väg och järnväg för pengarna och stabil och uthållig lönsamhet hos företagen uppfattas väl balanserad. Insikten om att anläggningssektorn måste förnyas är mycket etablerad. Med en röst talar branschens företrädare om hur nödvändig en förändring är för att öka produktiviteten, öka lönsamheten, göra branschen attraktiv för kommande generationer etc. Många inser att det kommer att ta tid och menar att anläggningssektorn är ännu mer konservativ än husbyggandet. Något mindre etablerad är förståelsen för att förändringen berör alla aktörer. De flesta tycks föredra att de andra skall ändra på sig. Särskilt inom verken finns en känsla av att FIAs arbete så här långt bara inneburit krav på förändring hos beställarna, vilket man upplever som ett problem. Dock finns en insikt om att det är kunderna som måste driva förändringen, eftersom de äger processen och projektet. VAD HAR FIA ÅSTADKOMMIT? FIA har lyckats väl när det gäller de första två hörnstenarna men har haft mindre framgång med implementeringen och ännu inte funnit formerna för att mäta och beskriva effekterna. Totalt sett får FIA godkänt betyg. Det tog tid att hitta arbetsformerna och bygga upp förtroende mellan deltagarna i olika fora. Det inledande arbetet påverkades av asfaltkartellerna m.m. och handlade mer om att rätta till än att förnya. Arbetet har sedan kommit igång och även om de konkreta resultaten är få och inte kan kvantifieras har FIA haft tydlig framgång som kulturprojekt. Den negativa trenden i branschen har brutits, samspel och samarbetsformer har förbättrats och rekommendationerna och kunskapsdokumenten har ökat tillit och förtroende mellan parterna. Sammanfattningsvis har FIA inte medfört någon förnyelse i ordets egentliga mening av anläggningssektorn under de första åren, men verksamheten har lagt en viktig och nödvändig grund för den utveckling som hela anläggningssektorn förefaller enig om är nödvändig. Åsa Söderström Jerring :28

13 FIAs hörnstenar - hur väl har man lyckats? ,9 3,0 2,3 1,8 1 0 Rätt frågor Hitta lösningar Implementera Mäta och beskriva Diagrammet visar intervjupersonernas betygssättning av FIAs förmåga att identifiera och prioritera rätt frågor, hitta lösningar som implementeras och sedan mäta och beskriva effekterna. FIA har kommit en bit på vägen när det gäller mer mjuka mål, som att skapa förutsättningar för bättre samspel, förtroende och tillit mellan parterna, men inte lika långt när det gäller de mer konkreta målen som att få effektivare produktion, bättre incitament för FoU etc. Totalt sett får FIA godkänt betyg. Många ger sina egna organisationer lägre betyg när det gäller engagemang i och genomförande av förnyelsearbetet. FIAs mål - hur väl har man lyckats? ,4 2,7 2,5 3,6 2,5 3,2 3,3 3, Förtroende och tillit Ständiga förbättringar Effektivare produktion Bättre samspel Incitament för FoU och KU Positiv imagepåverkan Totalbetyg FIAs insats Betyg insats egen org. Diagrammet visar intervjupersonernas betygssättning av FIAs påverkan på sektorn när det gäller olika frågor och bedömningen av dels FIA totalt och dels den egna organisationens engagemang och genomförande av förnyelsearbetet. Ju mer insatt IP är i FIAs arbete desto starkare högt respektive lågt betyg ges. Åsa Söderström Jerring :28

14 FIA har lyckats identifiera rätt områden och frågor och har i viss utsträckning lyckats hitta lösningar på problemen. Men lösningarna har inte implementerats och inte heller har man lyckats mäta och beskriva effekten i branschen. FIAs arbete har påverkat branschen (på hög nivå) i positiv riktning när det gäller att skapa förtroende och tillit mellan olika aktörer och att få bättre samspel och samarbetsformer. Däremot har arbetet inte gett tydlig effekt när det gäller att arbeta med ständiga förbättringar i vardagen eller att få effektivare produktion och produkter. Målet att skapa bättre incitament för att investera i FoU och kompetensutveckling har inte nåtts. Tvärtom har diskussionen kring tillhandahållande av bitumen haft omvänd effekt. FIA har knappast haft någon effekt på branschens image, eftersom kunskapen om FIA är mycket låg utanför högsta chefsnivå. Se vidare bil. 2. FIA får godkänt betyg av branschen, även icke aktiva medlemmar och icke medlemmar. Många av medlemsföretagen ger sina egna organisationer underkänt när det gäller implementering och engagemang i förnyelsearbetet. ARBETAR FIA MED RÄTT FRÅGOR? Generellt arbetar FIA på rätt sätt och med rätt frågor. Möjligen har man tagit sig an för många problem samtidigt. Under de första åren är det en allmän uppfattning bland de mer insatta att FIA mer rättat till eller undanröjt hinder än arbetat framåtsyftande. Vi har plockat de lågt hängande frukterna, eller snarare fallfrukten, är en kommentar. En högre strategisk nivå kan behövas för att verkligen nå förnyelse, samtidigt som det är klart att den största effekten inom branschen hittills har åstadkommits genom mycket konkreta rekommendationer som vänder sig till en begränsad del av sektorn. Det har funnits tendenser till att större frågor som behandlas i FIA blir föremål för omfattande kompromisser som urvattnar rekommendationen. Detta kan möjligen förbättras genom nya arbetsformer där färre personer deltar i själva formuleringen. I FIAs inledande arbete handlade mycket om väg och relationen mellan entreprenör och beställare. Järnvägsfrågorna är inte lika förekommande och frågor som rör konsulterna mer direkt kom först i andra vågen, t.ex. projektet kring konsultuppdragsformer. Bland pågående projekt finns sådana som kan få stor betydelse och direkt kan medföra konkreta förändringar, t.ex. Kortare byggtider. Det är nu väsentligt att FIA inte tar sig an fler frågor utan genomför och avslutar pågående projekt. Bland möjliga framtida områden för FIA finns kompetensförsörj- Åsa Söderström Jerring :28

15 ning, som visserligen finns som projekt men som inte är aktivt, samt internationell konkurrens. FIA har parkerat för branschen väsentliga frågor som frågan om utländsk arbetskraft samt verkens egna konsult- och produktionsorganisationer. Det är frågor som på sikt bör diskuteras. FUNGERAR FIAs ORGANISATION? FIAs organisation och arbetssätt har fungerat relativt väl under de första åren, men verksamheten bör nu sätta fokus på implementering och organisationen förändras i konsekvens med det. Deltagandet och engagemanget i FIAs olika fora har varit högt, klimatet öppet och diskussionerna givande. FIAs oberoende ordförande får ett mycket bra betyg och uppfattas som vidsynt, erfaren och diplomatisk förhandlare. FIAs oberoende sekreterare fungerar också utmärkt, och uppfattas som mycket kunnig och en skicklig ledare av sekretariatet. I en fortsatt verksamhet behövs sannolikt ytterligare fokus på information och kommunikation, då FIAs ordförande tar rollen som för språkrör för förnyelsen i olika sammanhang i ännu större utsträckning. Bland icke aktiva ifrågasätts sammansättningen av aktiva ledamöter: FIA måste få bort gubbstämpeln. Dom pratar om förnyelse och så sitter samma herrar där igen. Samtidigt som kritiken är rätt i sak representerar FIAs aktiva deltagare branschen rätt väl. Att Förnyelseforum bemannas av VD och GD i deltagande organisationer skiljer FIA från många andra nätverk, markerar frågornas status för de anställda och är därför förmodligen en väsentlig framgångsfaktor. Flera representanter för de organisationer som är aktiva i FIA upplever det därför som en nackdel att Banverket inte längre representeras av sin generaldirektör. Just det faktum att FIA består av representanter för olika företag och organisationer innebär i sig att ingen ledamot behöver ta ansvar för branschen. Jämfört med en branschorganisation har FIA här en stor möjlighet till kraftfull implementering, samtidigt som en mängd viktiga frågor kanske inte tas upp på grund av att medlemmarnas prioriteringar styr FIAs agenda. Det tar tid att bygga upp ett förtroende i en grupp. Samtidigt skall en grupp som Förnyelseforum inte bli för intim. Medlemskap i Förnyelseforum bör därför roteras och fortsatt öppenhet och transparens är väsentligt. Inför beslut om fortsatt arbete i FIA bör de öppna fora kompletteras med representanter för en liten entreprenör, järnvägsentreprenör/konsult, kommunal beställare etc. Gruppen får inte bli för stor, samtidigt som kompetens och bakgrund bör breddas. Idéforum har varit mycket aktivt och genomfört ett gediget arbete under FIAs första tre år. Engagemanget och närvaron har minskat den sista tiden och det finns tendens till att texter överarbetas och att det blir ett visst dubbelarbete. De projekt och utredningar som pågår bör kunna avslutas till halvårsskiftet Därefter bör Idéforum få en annan roll, som motor i implementeringsarbetet. Åsa Söderström Jerring :28

16 Sekretariatet svarar för ett stort arbete i FIA. Deltagarnas yrkesmässiga bakgrund är likartad duktiga och erfarna yrkesmän från branschen. Kommunikationskompetens finns i gruppen och också i form av resurspersoner, men utnyttjas lite. Detta bör omprövas, om FIA sätter fokus på implementering. Även kunskap om förändringsledarskap bör tillföras gruppen. Mötesfrekvensen bör kunna minska. Alla medlemmar kan teoretiskt påverka FIAs arbete genom att engagera sig i olika fora och projekt. Ett bra exempel är Asfaltprogrammet, som breddades till att engagera företag som inte är med i Idéforum och som också fått brett genomslag. I praktiken är dock påverkansmöjligheten liten. Dels fungerar informationskanalerna dåligt. Dels har Medlemsforum inte fungerat och formerna för detta måste omprövas, exempelvis genom att bjuda in till diskussion om enskilda frågor i form av workshops på olika ställen i landet några gånger per år. Idéforums ledamöter kan vara motorer och länkar till FIA i detta arbete. Ett samarbete med lokala branschorganisationer och nätverk bör eftersträvas liksom ett aktivt och brett deltagande från unga människor. Aktiviteterna som FIA gör i informationssyfte, t.ex. FIA-dagen och FIA-priset, har viss effekt men inget genomslag. Här finns utrymme för förbättringar och nytänkande. Även den löpande informationen bör ses över. FIA bör i större utsträckning än idag samverka med olika branschnätverk m.fl. aktörer inom sektorn. Resurserna bör från halvårsskiftet läggas på att informera via och i samarbete med andra snarare än på att organisera egna aktiviteter. Det gäller såväl aktiviteter som FIA-dagen som att försöka nå ut via medlemmarnas interna informationskanaler, branschtidningar m.m. och att samarbeta kring utbildning med ett utbildningsinstitut. HAR FIA HITTAT LÖSNINGAR? 10-punktprogrammet för berg och 15-punktprogrammet för asfalt har haft störst genomslag. De var bland de första, de berör en begränsad del av sektorn och de är konkreta. Till framgången bidrar förmodligen också att ett antal seminarier i ämnet genomfördes runt om i landet. Även bilderböckerna har fått en spridning ut i entreprenörernas organisationer. Övriga rekommendationer är inte särskilt kända utanför ledningen i medlemsorganisationerna. Trots det har en del av dem, bl.a. rekommendationen om överprövning, gett konkreta resultat. Det finns delade åsikter och förväntningar på FIAs arbete. En del vill se snabba resultat och konkreta åtgärder. Andra menar att förnyelse kräver att man tar tag i de stora frågorna, samtidigt som man inser att de är svårare att formulera så att de är tydliga men ändå inte så detaljerade att implementering hindras. De första utredningarna syftade till att rätta till missförhållanden i branschen. Senare utredningar och projekt syftar till att ändra förutsättningarna för alla aktörer. Åsa Söderström Jerring :28

17 Implementeringen av dessa rekommendationer kommer att ske först när beställarna för in dem i sina förfrågningsunderlag. Ingenting införs i sektorn om man inte tvingar oss till det. Därför måste beställarna gå före, trots att dom klagar. En entreprenör är ett djur som jobbar efter rådande förhållanden men som inte driver utveckling. Därför ligger bollen hos byggherrarna. Sammanfattningsvis blir FIAs arbete svårare ju mer komplex frågan är. Med nuvarande arbetssätt och kompromisser i främst Idéforum riskerar formuleringarna att bli otydliga och utslätade. Det finns därför skäl att se över arbetssättet men däremot inte metodiken med rekommendationer, som är den enda framkomliga vägen för ett nätverk som FIA. HAR RESULTATEN IMPLEMENTERATS? FIAs arbetssätt bygger på att medlemmarna inför rekommendationerna och sprider kunskap om FIAs utredningar. Ledningen i medlemsorganisationerna har en övertro på att detta sker och underskattar trögheten i en stor organisation. Bland beställarna finns dels en etablerad kultur av misstänksamhet på sina håll, dels stora regionala skillnader. Varför förändra sig när man går i pension om fem år. Det där med funktionsentreprenader kommer aldrig att fungera, du skall få se. Bland entreprenörer och konsulter finns en förväntan på att beställarna skall ändra sina förfrågningsunderlag och processer i linje med FIA och en besvikelse när handlingar utan FIAs rekommendationer kommer ut. Bästa sättet att implementera är att konkretisera i projekt, så att det berör människor i deras vardag. Det finns ett förväntansgap idag, och ett trovärdighetsproblem när informationen inte är detsamma som verkligheten, t.ex. som konsultfrågorna i Citybanan. Konsulterna har generellt en avvaktande hållning och inom branschorganisationen har man haft svårt att mobilisera resurser till FIAs projekt. Det som hittills framkommit i FIA berör inte oss. Generellt finns en uppfattning bland konsulter och entreprenörer att rekommendationer skall införas först när kunden efterfrågar det. Dessutom uppfattas rekommendationerna som tolkningsbara, där respektive part och region har rätt att tolka på sitt sätt. Det senare gäller även i verken. Vägverket har nu i sina direktiv tydliggjort kraven på införande av FIAs rekommendationer. Motsvarande görs i Banverkets GD-överenskommelser med banregionerna. Därmed tar implementeringen i branschen, av bl.a. FIAs rekommendation om utökad samverkan, ett stort steg framåt under nästa år. Information och implementering bygger på ett fåtal eldsjälars engagemang. FIA har medvetet valt en låg profil och har för närvarande ingen roll när det gäller implementering eller uppföljning. Det bör omprövas. Förutom aktivt informationsarbete kan den oberoende ordföranden och sekreteraren exempelvis arbeta med uppföljning av implementering. Åsa Söderström Jerring :28

18 Nya kommunikationskanaler och mer aktivt informationsflöde krävs från FIA. Branschtidningar bör kunna intresseras för att bevaka FIAs frågor. Informatörer hos medlemsföretagen kan engageras mer för att bevaka projekt m.m. Få medlemsföretag säger sig ha en länk till FIA på sina intranät. Hemsidan fungerar för dem som vet att den finns, men den uppdateras sällan. Syftet med hemsidan bör preciseras och utformningen göras utifrån detta. Uppfattningen om hemsidan verkar skilja sig beroende på ålder - många äldre har inte varit inne, de yngre tycker att sidan är trist. Namnet FIA Sverige är ingen naturlig sökväg. Ett enkelt sätt att öka besöksfrekvensen och informationstrycket vore att via mail informera om att ny information finns på sidan och om vad, tillsammans med en länk. KONKRETA RESULTAT Diskussionerna, rekommendationerna och kunskapsdokumenten har ökat tillit och förtroende mellan parterna. Det verkar som om kunskap och respekt har utvecklats genom samtal och insikt i de andras problem och vardag. Problembilden kvarstår men förtroendeklyftan har minskat och arbetsklimatet förbättrats. Det finns en mental mognad och annat förhållningssätt. Konkreta resultat märks i följande: Underjordsarbete. Bergprogrammet är infört i Vägverket och Banverkets förfrågningsunderlag, exempelvis för Citybanan och Ådalbanan. Flera entreprenörer säger sig ha eller överväga att ompröva tidigare beslut att lägga ner denna typ av verksamhet på grund av tidigare riskfördelning. Detta hade dock förmodligen skett även utan FIA, eftersom bergkommitténs arbete i huvudsak låg till grund för rekommendationen. Överprövningar. Diskussionerna i FIA har lett till att flera aktörer har ändrat sina interna rutiner, i syfte att flytta beslut om överprövning till en högre beslutsnivå för att minska risken för okynnesöverprövningar. Samverkan. Tydliga mål finns i Vägverkets GD direktiv Mål sätts i Banverkets GD-överenskommelser. Beläggning. Asfaltprogrammet har inarbetats i Vägverkets förfrågningsunderlag, andelen funktionsentreprenader har ökat och anbudstiderna har samordnats. Noteras kan att samma projekt nämns av olika branschföreträdare som exempel på effekt respektive det omvända. Exempelvis menar en del att upphandlingen av Norra Länken är ett tydligt exempel på förändring jämfört med Södra länken. Andra menar tvärtom att FIAs rekommendationer inte inarbetats i förfrågningsunderlaget till Norra Länken, trots att det står så i handlingarna. Åsa Söderström Jerring :28

19 MÄTNING OCH UPPFÖLJNING En av FIAs hörnstenar är att mäta och följa upp. Ett projekt har nyligen startats i syfte att hitta en metod för detta. Generellt är man i branschen positiv till att mäta, eftersom man inser betydelsen. Samtidigt är förhoppningarna små om att projektet skall leda till en metod som dels alla kan vara överens om och dels ger resultat som är möjliga att sprida. Oerhört viktigt, men hur skall det gå till? Även här ställs förhoppningarna till beställarna. Byggherren måste kräva dokumentation från uppföljning av projekten, annars genomförs det aldrig ute i produktionen. Som komplement till mätningen bör FIA överväga oberoende revisioner. En attitydundersökning bland medarbetare i branschen bör övervägas. I Observeruppdraget kan med fördel även sökning på ord som FIA och Förnyelse i Anläggningssektorn läggas in. SKALL FIA FORTSÄTTA ATT ARBETA? FIA skall fortsätta att arbeta men arbetsformer och inriktning bör ses över. Viktigast är att få mer fokus på implementering, bredda representationen i de olika fora och att engagera medlemmarna. Uppdraget bör tidsbegränsas. Inga nya projekt bör startas utan de som pågår bör avslutas senast till halvårsskiftet De olika foras roller, sammansättning och arbetssätt bör omprövas utifrån denna uppgift. Kompetens inom kommunikation och förändringsledarskap bör förstärkas. Finansieringsformerna bör omprövas för att utvärdera om en delad ekonomisk finansiering skulle öka engagemanget och möjliggöra ett bredare deltagande bland mindre företag. Fortsatt förändring/förnyelse är nödvändig. Bland de viktigaste frågorna/förväntningarna kan nämnas: att rätta till orimligheter, lämna detaljstyrningen och få en rimlig grundnivå för samarbete; att få en fungerande marknad fler som lämnar anbud, ökad konkurrens, konkurrensutsätt verkens produktions- och konsultverksamhet; att öka produktiviteten så att sektorn motsvarar de krav man ställer på en modern industri att få mer väg och järnväg för pengarna; att nå ut med budskapen, kräver metodik och ledarskap. att ta tag i de stora frågorna, t.ex. tid likaväl som pris; Åsa Söderström Jerring :28

20 att arbeta med sektorns image och framtidens rekrytering Bland de största hindren för en fortsatt förnyelse finns: Brist på incitament; Kultur och tradition; Brist på eldsjälar dåligt ledarskap; Att så mycket annat pågår inom olika delar av sektorn. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 1. FIA skall fortsätta arbeta, men arbetet bör koncentreras och inriktas på genomförande och uppföljning av redan genomförda eller pågående projekt och rekommendationer. Det är väsentligt att arbetet även fortsättningsvis bedrivs i öppna fora och att informationen når ut. 2. Mindre byggherre, t.ex. representant för kommun, och entreprenör bör finnas bland de aktiva deltagarna i Förnyelseforum. Järnvägskompetens bör eftersträvas bland konsulter och entreprenörer. Det är väsentligt att den högsta ledningen är representerad i Förnyelseform. 3. Efter slutförda projekt bör Idéforums roll övergå till att driva och stödja implementeringen av projekt och kunskap i branschen i olika delar av landet, se pkt. 4 och Formerna för Medlemsforum ändras i syfte att skapa större engagemang och få större genomslag. Olika frågor diskuteras i form av workshops några gånger per år, på olika orter i landet och gärna i samarbete med lokala branschorganisationer. Idéforums ledamöter är motorer och länken till FIA i detta arbete, och återför synpunkter som underlag för revidering av rekommendationer m.m. Brett deltagande eftersträvas, inte minst från unga människor 5. Sekretariatets sammansättning och arbetssätt ses över utifrån FIAs nya inriktning. Fokus sätts på att sprida kunskap om förnyelsearbetet och att stödja införandet av rekommendationer och kunskap i skarpa projekt. Sekretariatet eller kansliet tillförs förändrings- och kommunikationskompetens. Mötesfrekvensen bör kunna minskas. 6. Det är viktigt att betona att ansvaret för implementeringen av den kunskap och de rekommendationer som nätverket FIA kommer fram till åvilar medlemmarna. Den oberoende ordföranden och sekreteraren bör dock få ett utökat ansvar för uppföljning av implementeringen av olika rekommendationer. Uppdragens utformning och omfattning bör därför ses över. Åsa Söderström Jerring :28

21 7. Kommunikationen till branschtidningar och medlemsföretagens informationsenheter bör systematiseras, se vidare bil. 2. Informationen från FIA populariseras och intensifieras, bl.a. ses hemsidan och kommunikationen till medlemmarna över. 8. Samarbete med en utbildningsorganisation inleds i syfte att få en kontinuerlig kompetensutveckling i branschen i FIAs sakfrågor i olika delar av landet. FIAs roll blir då att tilllhandahålla kompetenta föreläsare och dokumentation samt bidra till marknadsföringen av kurser och seminarier. Därigenom avlastas både FIAs organisation och medlemsföretagen. 9. Samarbetet med andra nätverk och olika intresseorganisationer systematiseras så att FIAs budskap kan presenteras i olika branschsammanhang, inte minst via olika nätverk inom kommunal sektor. FIAs medlemmar bidrar med föreläsare och dokumentation. Samarbete med andra nätverk i branschen kring evenemang som FIA-dagen och FIA-priset övervägs. 10. Finansieringen av FIA ses över i syfte att dels bredda ansvaret dels möjliggöra för mindre organisationer att medverka aktivt. Åsa Söderström Jerring :28

22 BILAGA 1 - INTERVJUER Intervjupersoner Förnamn Efternamn Företag Medlem/icke medlem Magnus Alfredsson NCC Sekretariat Björn Andersson Oden Medlem Bengt Andersson Centerlöf & Holmberg Icke medlem Hans Andersson Skellefteå kommun Medlem Rikard Appelgren WSP Förnyelseforum Kjell-Åke Averstad Banverket Förnyelseforum Håkan Bergeå Borlänge kommun Medlem Bo Berggren S G I Medlem Håkan Blom Tyréns Medlem Jan Blomquist Helsingborgs kommun Icke medlem Lilian Bringle PEAB FIA Information Sven Bårström Banverket Förnyelseforum Håkan Carlsson Kvalitetsasfalt Medlem Tomas Carlsson NCC Medlem Olle Ehrlén NCC Förnyelseforum Lars-Bertil Ekman Göteborgs kommun Medlem Bo Eliasson Geosigma Medlem Christian Eriksson Vägverket Medlem Helena Eriksson Vägverket Medlem Åke Eriksson Vägverket Idéforum Jan Gilbertsson Banverket Medlem Miguel Guirao SwePro Medlem Gunnar Hammar Banverket Medlem Lars Åke Holmkvist Jönköpings kommun Icke medlem Hans Ingvarsson Vägverket Förnyelseforum Rolf Jeppsson Vägverket Medlem Bent Johannesson Ramböll Medlem Jörgen Johansson PEAB Idéforum Per-Olof Johansson Kalmar Kommun Icke medlem Bengt Jäderholm Sekreterare FIA Lars-Olov Karlberg ELU-konsult Idéforum Anders Karlin Banverket Sekretariat Fredric Kastevik JM-entreprenad Icke medlem Anders Kindmark Vägverket Medlem Jan Kjellson Frijo Icke medlem Sven Landelius Ordförande FIA Göran Landgren NCC Idéforum Lise Langseth STD Branschorganisation Bjarne Liljestrand Lemcon Medlem Tomas Lindblad Banverket Medlem Ronny Ludvigsson Midroc Icke medlem Per Olof Lövmar Vägverket Medlem Patrik Marelius Oden Anläggning Medlem Arne Mattsson Malmö kommun Icke medlem Åsa Söderström Jerring :28

23 Kurt Mårtensson Bygganalys Medlem Kenneth Nilsson Skanska Idéforum Mats O Paulsson PEAB Förnyelseforum Anders Petersson PEAB Sekretariat Tommy Pettersson Bangalore Sekretariat Lars Prendler Vägverket Medlem Mats Påhlsson SWECO VBB Medlem Lars Redtzer Banverket Medlem Åke Rosenius ÅF-infrastruktur Medlem Stefan Rydberg Skanska Sekretariat Anders Rydberg Flygfältsbyrån Icke medlem Åke Sandin Göteborgs kommun Medlem Eskil Sellgren WSP Idéforum Ulf Sjöde Vägverket Sekretariat Bo Skogwik Vägverket Medlem Ingemar Skogö Vägverket Förnyelseforum Jan Stattin Skanska Medlem Gunnar Stille Sveab Medlem Ljot Strömseng GF Konsult Medlem Lars Svensson Sh Bygg Icke medlem Sten-Åke Torefeldt ELU-konsult Förnyelseforum Gunnar Tunkrans Vägverket Idéforum Matz Wiklund Nynäs AB Medlem Per Wiktorsson Tyréns Sekretariat Mats Williamson Skanska Förnyelseforum Anders Willner Hifab Medlem Örjan Wolff Bergab Medlem Sven Åberg Atkins Icke medlem Hans Öhman Banverket Idéforum Lars Öhman Betongindustri Icke medlem Tomas Ölvebring Vägverket Medlem Åsa Söderström Jerring :28

24 FIA kontrollstation underlag för intervjuer medlemmar Inledande presentation av Kontrollstation Uppdraget: Utvärdera organisation, insatser, resultat hittills. Besvara: hur har FIA påverkat branschen, skall det fortsätta (form), kanalisering av problem. Anonymt. Ca 1 tim. Bakgrund På vilket sätt är ditt företag/organisation engagerat i anläggningssektorn? (ägare) Vad är din egen roll? Hur länge har du varit verksam i sektor? Ålder? Varför bildades FIA enligt din mening? Vilka reaktioner kom från omvärlden då? + / - Arbetet har pågått i tre år, hur ser man på FIA idag? Mer +? Med din erfarenhet, behövs det någon förnyelse av anläggningssektorn? Tycker du själv att FIA är ett bra initiativ? IP bakgrund Ni är medlemmar i FIA, varför togs det beslutet? Hur pass engagerade är er företagsledning i FIA 1 till 5? En del företag och org är inte medlemmar i FIA, vad tror du är skälet? Är det någon del av sektorn som inte är engagerad? Är du själv engagerad i FIA, på vilket sätt? OM JA Varför? Vad tycker du att du har åstadkommit? När du berättar om ditt engagemang i FIA, vad säger folk då? Vill du fortsätta arbeta för förnyelse? På vilket sätt? Är du engagerad i FIA, på vilket sätt? OM NEJ Varför inte? Skulle du vilja arbeta för förnyelse i anläggningssektorn? På vilket sätt? Generellt, hur engagerad är du själv i förnyelsearbetet 1 till 5? FIAs organisation Känner du till hur FIAs arbete bedrivs? Organisationsform 1-4. Förnyelse-, Idé- och Medlemsforum, Sekretariatet Vad gör de olika fora? Vilka sitter med är det rätt människor/typ av kompetenser? Hur tror du/tycker du att arbetet fungerar? Arbetsklimat? Delaktighet? Frekvens? Hur fungerar ordförande och sekreterare? Generellt, tycker du att FIA arbetar på rätt sätt? Ja nej. Om nej, finns det ett bättre sätt, vilket? Har medlemmarna tillräckliga möjligheter att påverka FIAs arbete? (Medlemsmöten/fora) Hur sprids information om förnyelsearbetet? Till ditt företag, inom din organisation? Skulle du vilja säga att alla medarbetare hos er vet att ni är med i FIA och varför? Om du skulle fråga dem som känner till FIA hos er vad de tycker om arbetet, vilket svar skulle du då få? (Skillnad i uppfattning beroende på ålder, bakgrund?) Har du varit inne på FIAs hemsida, vad tycker du om den? 1-5 Har du varit med på FIA-dagen, vad tycker du om det arrangemanget? 1-5 Känner du till FIA-priset, vad tycker du 1-5. Åsa Söderström Jerring :28

25 Arbetsmetodik Känner du till FIAs mål och vision? Markant mer väg och jv för pengarna, stabil och god lönsamhet hos företagen. Samhällets kostnader skall sänkas med 1/3. Högre effektivitet, bättre samspel och samarbetsformer, bättre incitament för FoU och kompetensutv, effektiv erfa och kunskapsförmedling, säkra rekr genom positiv image. FIA har identifierat en del problem i anläggningssektorn, vet du vilka? Är det rätt frågor? Om inte, vilka frågor borde FIA ta i? Saknar du någon fråga? Känner du till några projekt eller utredningar som FIA driver/har drivit? Vad tycker du om dem? Hur värdefulla tycker du att de projekten är för sektorn, 1-5 FIA utfärdar olika rekommendationer, vet du vilka som har utfärdats hittills? Är rekommendationer ett bra sätt att föra ut förnyelsen? Är det bra rekommendationer? Hur värdefulla är de för sektorn, 1-5. Det som rekommenderas måste införas i företagen för att åstadkomma förändring, görs det generellt, tror du? Har ni infört det i ditt företag hur? Har ni märkt någon effekt, vilken? FIA vill också följa upp och mäta förändringen, vet du hur? Rätt sätt? Generellt, anser du att FIAs arbete har medfört någon förnyelse i anläggningssektorn? På vilket sätt har arbetet haft effekt? Hade det inte kunnat ske utan FIA? Tycker du att det behövs fortsatt förnyelse? Vilken är den viktigaste frågan? Sammanfattande bedömning 1-5 A. Hur väl har man i FIA lyckats identifiera rätt områden och frågor? B. Hur väl har man lyckats hitta lösningar på problemen? C. I vilken utsträckning har lösningarna implementerats i branschen? D. Hur väl har man lyckats mäta och beskriva effekten av åtgärderna? Har FIAs arbete påverkat branschen i positiv riktning när det gäller Att skapa förtroende och tillit mellan olika aktörer 1-5 Att arbeta med ständiga förbättringar i vardagen 1-5 Att få effektivare produktion 1-5 Att få effektivare produkter 1-5 Att få bättre samspel och samarbetsformer 1-5 Att få bättre incitament för att investera i FoU och kompetensutv 1-5 I vilken utsträckning har FIAs arbete på verkat branschens image positivt? Vilket betyg ger du FIAs arbete som helhet efter tre år 1-5 Vilket betyg ger du ditt eget företag som helhet när det gäller engagemang i och genomförande av förnyelsearbetet 1-5 Tycker du att FIA skall fortsätta att arbeta? Om JA, på samma sätt? Om NEJ, hur skall förnyelsearbetet då bedrivas? Vilket är det största hindret för förnyelse? Är det någon del av anläggningssektorn som måste förnya sig mer än en annan? Avsluta: Är det någon fråga eller något område som jag inte har berört och som du vill ta upp? Är det någon person i eller utanför din organisation som du tycker att jag borde tala med? Resultatet av detta kommer att sammanställas och presenteras i FIAs olika fora samt på FIA dagen. Åsa Söderström Jerring :28

26 BILAGA 2 - MEDIAANALYS UTVÄRDERING AV PRESSKLIPP ANLÄGGNINGSBRANSCHEN I MEDIA SE VIDARE OBSERVERS RAPPORTER SAMMANFATTNING Banverket och Vägverket dominerar pressklippen, Anläggningsbranschen bevakas främst vid mediahändelser som Botniabanan, Hallandsåsen, Citytunneln, Asfaltskartellen, Ostlänken, Trängselskatten och lokala frågor som tunnlar, spårdragningar, dåliga vägavsnitt etc, samt stormen i januari 2005 och dess konsekvenser. Bilden av anläggningsbranschen svänger från månad till månad. Generellt kan man säga att branschen upplevs som långsam och otymplig. Någon större imageförändring som skulle kunna vara en tydligt följd av FIAs aktiviteter är svår att se. Möjligtvis är publiciteten något bättre under andra halvåret av Detta är till stor del en följd av att NCC, Skanska och Peab syns allt mer, bl.a. genom notiser i samband med nya uppdrag, vilket beskrivs positivt. Under 2006 försämras bilden, troligtvis till följd av händelser som att Banverket ställs inför rätta för utsläpp, Citybanan blir försenad och dyrare än beräknat, kartellmålet och granskningen av Hallandsåsen samt att flera projekt blir försenade. FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG FIAs mål är: Att samla hela den svenska anläggningsbranschen från beställare till enskilda entreprenörer, kring insikten om att en förändring och förnyelse är nödvändig. Det gäller såväl öppenhet och arbetssätt som kompetens- och kvalitetsutveckling. Måluppfyllelse mäts bland annat genom att via medieanalyser bedöma om imagen av anläggningsbranschen har förbättras. För att uppnå en imageförändring i media krävs positiva aktiviteter som syns där. Detta kan uppnås genom att t.ex. skriva inlägg och debattartiklar kring det man vill upplevas som, dvs. att; "Anläggningssektorn är, och upplevs som, en viktig och respekterad samhällsbyggare, vilken i en gemensam, innovativ och lärande process, på ett kostnadseffektivt sätt utvecklar väg - och baninfrastrukturen för att tillfredsställa samhälls- och (slut)kundbehoven. Anläggningsbranschen har jämfört med dagens situation uppnått dels markant höjd effektivitet, dels kraftigt minskad felfrekvens". Får FIAs sekretariat ett annat fokus efter avslutade projekt kan kraft ägnas åt att föra ut budskapen via t.ex. intervjuer med olika representanter för medlemsföretagen, särskilt i branschmedia. Åsa Söderström Jerring :28