Sammanträde i kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde Tisdagen den 22 april 2014, kl Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl Lokal,Frösjön/Lockvattnet Elektron. Oppositionen (M, FP, C, KD); kl Lokal, Björken Elektron Förslag till justerare Ordinarie: Ingalill Fredriksson (C) Ersättare: Sarah Kinberg (FP) Tid och plats för justering Tisdagen den 29 april 2014, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Information: Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare hälsas välkomna på visning av Åsbackaskolans lokaler tisdagen den 22 april. Samling kl på Åsbackaskolans parkering. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information Offentliga 1-19, Ej offentliga 20 Nr. Diarienummer Ärendemening 1 KS Ekonomiska uppföljningar- Kommungemensamma poster 2 KS Ekonomiska uppföljningar efter februari - kommunstyrelseförvaltningen

2 Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE 3 KS Ekonomiska uppföljningar - Kommunen totalt 4 KS Omfördelning av medel från reinvestering till investering - avser barn- och utbildningsförvaltningen 5 SN Ställningstagande angående Liljedalshemmet -Nytt äldreboende i Gnesta 6 KS Förslag till ny nämndsstruktur 7 KS Reglemente för partistöd 8 KS Yttrande - Regional innovationsstrategi Sörmland 9 MOB Ombyggnad av brandstation 10 KS Öppettider för Freja café 11 SN Upphandling av färdtjänst 12 KS Remiss - Riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland 13 SN Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal 4 14 KS Motion - Landsbygdssäkra politiska beslut - besvarande 15 KS Medborgarförslag - Trädplantering på nya detaljplanerade områden -besvarande 16 KS Ägardirektiv för bolagen - kompletteras senare 17 SN Remiss av förslag till struktur för samverkan och utveckling inom socialtjänsten och delar av hälsooch sjukvården (handlingar kompletteras till KS förmöten) 18 KS Anmälningsärenden kommunstyrelsen 19 KS Redovisning delegationsbeslut kommunstyrelsen 20 KS Kommunchefen informerar Johan Rocklind Ordförande Jenny Johansson Sekreterare

3 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Ekonomiska uppföljningar- Kommungemensamma poster Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna ekonomisk uppföljning för kommungemensamma poster. Sammanfattning Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 799 tkr. Inom verksamhetsområdet finns budget för återbetalning av AFA-premier med 5 mkr. Det är osäkert om dessa kommer att betalas ut 2014, det innebär att utfallet påverkas negativt med ca 800 tkr för perioden januari-februari. Det vägs dock till viss del upp av överskott för personalomkostnadspåslag, budget för semesterlöneskuld och medel för folkomröstning som inte kommer att utnyttjas under året. Prognos: tkr Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

4 Kommunledningskontoret UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning efter februari kommungemensamma poster Revision Verksamhetsområdet visar ingen avvikelse. Prognos: Enligt budget Överförmyndare Verksamhetsområdet visar en avvikelse på -58 tkr. Avvikelsen beror på att arvoden till gode män betalas ut i början av året. Prognos: Enligt budget Övriga förtroendevalda Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 161 tkr. Avvikelsen beror på att budgeten för valnämnden (budget 600 tkr) inte använts ännu samt att partistödet (budget 360 tkr) inte betalas ut förrän i mars. I valnämndens budget ingår också 300 tkr för folkomröstning som inte kommer att utnyttjas under året. Prognos: 300 tkr Pensioner Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 534 tkr. Avvikelsen beror på lägre kostnader än budgeterat men prognosen är än så länge enligt budget. Ny prognos från KPA kommer efter augusti. Prognos: Enligt budget Skatter och statsbidrag Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 42 tkr. Prognos: Enligt budget

5 Kommunledningskontoret EKONOMISK UPPFÖLJNING 2(2) Finansnetto och borgensavgift Verksamhetsområdet visar en avvikelse med -182 tkr. Prognos: Enligt budget Övrigt kommungemensamt Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 301 tkr. Inom övrigt kommungemensamt finns budget för återbetalning av AFA-premier med 5 mkr. Det är osäkert om dessa kommer att betalas ut 2014, det innebär att utfallet påverkas negativt med ca 800 tkr för perioden jan-feb. Det vägs till viss del upp av överskott för personalomkostnadspåslag och budget för semesterlöneskuld. Prognos: tkr Öronmärkningar I utfallet ingår också utfall av tidigare öronmärkta medel med 32 tkr. Verksamhetsområde Helårs Avvikelse Prognos Budget Utfall - budget Avvikelse Feb Revision Överförmyndare Övriga förtroendevalda Pensioner Skatter och utjämning Finansnetto Övrigt kommungemensamt Prognos utfall öronmärkningar 0 0 Totalt Feb Nils-Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

6 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Ekonomiska uppföljningar 2014 Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna ekonomisk uppföljning för kommunstyrelseförvaltningen. Sammanfattning Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 439 tkr. Större delen av avvikelsen återfinns inom personalenheten och samhällsunderstödda resor. IT-enheten prognostiserar ett underskott på 200 tkr p g a högre kostnader för telefoni och mark- och fastigheter prognostiserar ett underskott för Rekalfastigheten för andra halvåret 2014 med 300 tkr. Personalenheten prognosetiserar ett överskott på 100 tkr för en vakans och samhällsunderstödda resor ett prognostiserar 800 tkr p g a kollektivtrafikmyndighetens budget har förändrats efter att budget för samhällsunderstödda resor fastställdes. Prognos: 400 tkr Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

7 Kommunledningskontoret UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning efter februari KS förvaltning Kommunchef Verksamhetsområdet visar en avvikelse på -3 tkr. Prognos: Enligt budget Kansli- och nämndserviceenhet Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 40 tkr. Prognos: Enligt budget IT-enhet Verksamhetsområdet visar en avvikelse på -42 tkr. Prognosen pekar på att telefonikostnaderna blir högre än budgeterat (-250 tkr) under förutsättning att telefonianvändningen är likvärdig med föregående år. Prognosen vägs till viss del upp av en vakant tjänst (50 tkr). Prognos: -200 tkr Ekonomienhet Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 60 tkr. Prognos: Enligt budget Mark och fastigheter Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 61 tkr Prognosen beror på uteblivna hyresintäkter för andra halvåret för Rekalfastigheten. Prognos: -300 tkr

8 Kommunledningskontoret EKONOMISK UPPFÖLJNING 2(2) Personalenhet Verksamhetsområdet visar en avvikelse med 211 tkr. Prognosen beror på en vakans (100 tkr). Prognos: 100 tkr Samhällsunderstödda resor Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 113 tkr. I samhällsunderstödda resor ingår kostnader för busstrafik samt subventionen för att resa på SL-taxa på pendeltåget. Den positiva avvikelsen och prognosen beror på att kollektivtrafiksmyndighetens budget har förändrats efter att budgeten för Gnesta kommun fastställdes. Prognos: 800 tkr Verksamhetsområde Helårs Avvikelse Prognos Budget Utfall - budget Avvikelse FEB FEB Kommunchef Kanslienhet IT-enhet Ekonomienhet Mark och fastigheter Personalenhet Samhällsunderstödda resor Totalt Nils-Erik Selin Kommunchef Tomas Casserborg Ekonom

9 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Ekonomiska uppföljningar - kommunen totalt Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Godkänna ekonomisk uppföljning för kommunen totalt. Sammanfattning För kommunen totalt prognostiseras ett underskott med tkr, främst beroende på att det saknas besked om en förväntad återbetalning av AFA-premier, som har budgeteras med tkr. Det prognostiserade underskottet minskar till ca 200 tkr om hänsyn tas till det budgeterade resultatet på tkr. Förvaltningens synpunkter Ekonomiska konsekvenser Enligt de ekonomiska styrprinciperna är nämnden skyldig att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas, så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats. Detta innebär att förvaltningen samtidigt som det befarade underskottet redovisas för nämnden ska ge förslag till hantering av underskottet. Undantag kan gälla om avvikelsen är av relativt stor omfattning och fordrar förankring innan redovisning till nämnden. Då kan redovisningen göras vid nästkommande nämndsammanträde. Återkoppling ska även ske till det kommunstyrelsesammanträde som ligger närmast efter i tid. Med hänsyn till att det prognostiserade underskottet stannar vid ca 200 tkr om det budgeterade resultatet räknas med och att prognosen så tidigt på året är ganska osäker, föreslås inga förslag till hantering av underskottet. Det finns dock inget utrymme för oförutsedda händelser under året. Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

10 Kommunledningskontoret UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Ekonomisk uppföljning efter februari kommunen totalt Sammanfattning För kommunen totalt prognostiseras ett underskott med tkr, främst beroende på att det saknas besked om en förväntad återbetalning av AFA-premier, som har budgeteras med 5 mkr. I utfallet ingår också preliminära kostnader för löneökningsmedel, nya löner betalas ut i april. Det prognostiserade underskottet minskar till ca 200 tkr om hänsyn tas till det budgeterade resultatet på tkr. Enligt de ekonomiska styrprinciperna är nämnden skyldig att vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas, så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats. Detta innebär att förvaltningen samtidigt som det befarade underskottet redovisas för nämnden ska ge förslag till hantering av underskottet. Undantag kan gälla om avvikelsen är av relativt stor omfattning och fordrar förankring innan redovisning till nämnden. Då kan redovisningen göras vid nästkommande nämndsammanträde. Återkoppling ska även ske till det kommunstyrelsesammanträde som ligger närmast efter i tid. Med hänsyn till att det prognostiserade underskottet stannar vid ca 200 tkr om det budgeterade resultatet räknas med och att prognosen så tidigt på året blir ganska osäker, föreslås inga förslag till hantering av underskottet. Det finns dock inget utrymme för oförutsedda händelser under året. Kommungemensamma poster Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 799 tkr. Inom verksamhetsområdet finns budget för återbetalning av AFA-premier med 5 mkr. Det är osäkert om dessa kommer att betalas ut 2014, det innebär att utfallet påverkas negativt med ca 800 tkr för perioden januari-februari. Det vägs dock till viss del upp av överskott för personalomkostnadspåslag, budget för semesterlöneskuld och medel för folkomröstning som inte kommer att utnyttjas under året. Prognos: tkr Kommunstyrelsen Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 439 tkr. Större delen av avvikelsen återfinns inom personalenheten och samhällsunderstödda resor. IT-enheten prognostiserar ett underskott på 200 tkr p g a högre kostnader för telefoni och

11 Kommunledningskontoret EKONOMISK UPPFÖLJNING 2(3) mark- och fastigheter prognostiserar ett underskott för Rekalfastigheten för andra halvåret 2014 med 300 tkr. Personalenheten prognosetiserar ett överskott på 100 tkr för en vakans och samhällsunderstödda resor ett prognostiserar 800 tkr p g a kollektivtrafikmyndighetens budget har förändrats efter att budget för samhällsunderstödda resor fastställdes. Prognos: 400 tkr Miljö- och byggnämnden Verksamhetsområdet visar en avvikelse på -232 tkr. Avvikelsen beror på att de årliga miljötillsynsavgifterna faktureras först i mars/april. Vid miljö-och byggnämndens sammanträde i mars beslutades att brandstationen ska renoveras. Det innebär att hyran ökar från 1 augusti med 600 tkr per år, underskottet 2014 blir då 250 tkr. Prognos: -250 tkr Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsområdet visar en avvikelse på tkr. Det är främst grundskola, särskola, elevhälsa och gymnasieskola som bidrar till den positiva avvikelsen. Avvikelsen beror till stor del på kostnader som faktureras senare under våren. Grundskolans personalkostnader överskrider budget, men kommer att stabiliseras genom de åtgärder som görs i de skolor som gjorde underskott föregående år. Verksamhetsområde förskolan visar en avvikelse på ca 300 tkr p g a fler inskrivna barn än budgeterat. Prognos: Enligt budget Socialnämnden Verksamhetsområdet visar en avvikelse på 616 tkr. Störst positiv avvikelse visar individ- och familjeomsorg (ca 600 tkr) bl a beroende på vakanser och ej nyttjad budget för placeringar på HVB-hem. Verksamhetsområde äldre- och funktionsnedsättning (tidigare myndighetsutövning, äldreomsorg, stödverksamhet och kostenhet) har en avvikelse på -370 tkr och beror delvis på en viss övertalighet inom hemtjänsten. Förvaltningen genomgår en förändring och socialnämnden kommer att informeras löpande om det ekonomiska läget. Samtidigt pågår ett arbete med att ta fram resursfördelningssystem inom enheterna. Prognos: Enligt budget Kultur- och tekniknämnden Verksamhetsområdet visar en avvikelse med -233 tkr för den skattefinansierade delen och -217 för den taxefinansierade delen. Skattekollektivet Det är främst fritidsenheten och gata/park/anläggning som visar en avvikelse. Det beror på att planeringen med att stänga badhuset för renovering innebar en lägre personalbudget som har utnyttjats till en relativt stor del under januari och februari. Dessutom har ett bidrag på 200 tkr till Gnesta Ishockeyklubb redan

12 Kommunledningskontoret EKONOMISK UPPFÖLJNING 3(3) utbetalts. På helår prognostiseras ett underskott med 75 tkr pga av att stängningen av badhuset är försenat och ytterligare försening kommer att öka underskottet. Inom gata/park/anläggning beror avvikelsen främst på att kostnader för snöröjning/halkbekämpning (t ex jour/beredskap) tas i anspråk i stor utsträckning de första månaderna på året. Taxekollektivet VA-enhetens avvikelse ca -600 tkr, beror främst på minskad förbrukning av vatten (som redan kunde skönjas under 2013) och många åtgärder i Gnesta reningsverk. Kostnader som för närvarande belastar driftbudgeten för VA-verksamheten ska omföras till investeringsbudgeten, därför att det avser sådana aktiviteter. För helår bedöms att budgeten håller. Renhållningsenheten visar en positiv avvikelse med ca 400 tkr. Det beror på att några fakturor med stora belopp inte inkommit till kommunen. Prognos: Enligt budget Skattefinansierad verksamhet Verksamhetsområde Helårs- Budget Avvikelse Utfall - budget Feb Prognos avvikelse Helår Kommungemensamma poster exkl. öronm KS- förvaltning Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämden Kultur- och tekniknämnden Totalt exkl. Taxekoll Taxefinansierad verksamhet Verksamhetsområde Helårs Avvikelse Prognos Budget Utfall - budget Avvikelse Feb Helår Vatten och avlopp Renhållning Totalt Totalt inkl.taxekoll Nils-Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

13 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Besvarande av återremiss: Omfördelning av medel från reinvestering till investering Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Omfördela 2 mkr till investering av de 3 mkr som avsatts för reinvestering av undervisningsdatorer inom Barn- och utbildningsnämndens område. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 17 mars att återremittera ärendet för senare beslut. Ärendet överlämnades av kommunstyrelseförvaltningen till Barn- och utbildningsförvaltningen för vidare utredning. Under 2013 fanns 2 mkr för reinvestering av undervisningsdatorer. Investeringarna sköts delvis upp i avvaktan på ett nytt upphandlingsavtal via SKL. Det medför att det finns 1,1 mkr kvar att disponera för reinvesteringar från Eftersom det finns behov av att även göra nyinvesteringar av datorer och läsplattor bör 2 miljoner av 2014-års reinvesteringsmedel omvandlas till investeringar och resterande 1 mkr, tillsammans med 2013 års kvarvarande medel för reinvestering, användas för att byta ut gamla datorer. Ärendebeskrivning I ärende KS redovisades följande: I framtidsplan 2014 med flerårsplan beslutad på kommunfullmäktige i november 2013 beslutades bl a om investeringar i nämnderna. I Barn- och utbildningsnämndens reinvesteringsbudget för verksamhetsområde grundskola fanns 3 mkr avsatta för undervisningsdatorer och AV-utrustning (s.26). Det avser inte en ersättningsinvestering och ska därmed föras om till investering. Kommunstyrelsen beslutade 17 mars att återremittera ärendet för senare beslut. Ärendet överlämnades av kommunstyrelseförvaltningen till Barn- och utbildningsförvaltningen för ytterligare utredning.

14 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Förvaltningens synpunkter För att kunna utveckla undervisningen med modern teknik behöver förskola och skola ha tillgång till bra IT-utrustning, i form av datorer och läsplattor. Under flera år har barn- och utbildningsverksamheten investerat för att öka tillgången till datorer/läsplattor, både för lärare och barn/elever. I dagsläget finns behov av reinvesteringar, för att uppgradera undervisningsdatorer. Det finns dessutom behov av att öka antalet datorer/läsplattor för att fler barn/elever ska få tillgång till datorer. Under 2013 fick Barn- och utbildning 2 mkr för reinvestering av undervisningsdatorer. I avvaktan på ett nytt upphandlingsavtal via SKL fick investeringarna delvis skjutas upp. Det innebär att det finns 1,1 mkr kvar att disponera för reinvesteringar från Eftersom det även finns behov av att göra nyinvesteringar av datorer och läsplattor, bör 2 miljoner av 2014-års reinvesteringsmedel omvandlas till investeringar. Resterande 1 mkr, tillsammans med 2013 års kvarvarande medel för reinvestering (2,1 mkr) bör användas för att ersätta gamla datorer. Bilagor 1. S. 26 Investeringar och reinvesteringar Barn- och utbildningsnämnden ur Framtidsplan 2014 med flerårsplan Nils Erik Selin Kommunchef Monica Harlin Barn- och utbildningschef

15 Kommunstyrelsen PROTOKOLL 23 Sammanträdesdatum: Ärendenummer: KS Omfördelning av medel från reinvestering till investering Beslut 1. Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 3 mkr i tidigare beslutad budget för barn- och utbildningsnämnden avser investering och ska föras om från reinvestering. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 6 februari S. 26 Investeringar och reinvesteringar barn- och utbildningsnämnden ur Framtidsplan 2014 med flerårsplan Tjänsteförslag 1. Omfördela 3 mkr från Barn- och utbildningsnämndens beslutade reinvestering för undervisningsdatorer till investering. Förslag till beslut på sammanträdet Ingalill Fredriksson (C) föreslår att ärendet återremitteras. Ann-Sofie Lifvenhage (M), Sarah Kinberg (FP), Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) bifaller Ingalill Fredrikssons (C) återremissförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras senare vilket gör att ärendet återremitteras. Sändlista: ~ Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

16 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: KS Kommunstyrelsen Omfördelning av medel från reinvestering till investering Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Omfördela 3 mkr från Barn- och utbildningsnämndens beslutade reinvestering för undervisningsdatorer till investering. Sammanfattning 3 mkr i tidigare beslutad budget för Barn- och utbildningsnämnden avser investering och ska föras om från reinvestering. Ärendebeskrivning I framtidsplan 2014 med flerårsplan beslutad på kommunfullmäktige i november 2013 beslutades bl a om investeringar i nämnderna. I Barn- och utbildningsnämndens reinvesteringsbudget för verksamhetsområde grundskola fanns 3 mkr avsatta för undervisningsdatorer och AV-utrusting (s.26). Det avser inte en ersättningsinvestering och ska därmed föras om till investering. Bilagor 1. S. 26 Investeringar och reinvesteringar Barn- och utbildningsnämnden ur Framtidsplan 2014 med flerårsplan Nils Erik Selin Kommunchef Marlene Bernfalk Karlsson Ekonomichef

17

18 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Sid 1(2) Upprättad: Diarienummer: SN Kommunstyrelsen Nytt äldreboende i Gnesta Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Socialnämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag inklusive konsekvensanalys gällande en nybyggnation av ett äldreboende, bland annat ska följande frågeställningar belysas: tidpunkt för färdigställande, lokaprogram, verksamhetsbehov, boendealternativ, ekonomiska konsekvenser samt eventuell samordning med annan verksamhet. Rapporten som den politiska referensgruppen har tagit fram ska utgöra underlag. 2. Socialnämnden får i uppdrag återkomma till kommunfullmäktige med förslaget avseende ett nytt äldreboende som är baserat på den framtagna konsekvensanalysen. Socialnämnden bör samtidigt ge förslag på hur den politiska representationen i fortsatt process bör utformas. Fram till dess forsätter nuvarande referensgrupp och kan kallas samman vid behov. 3. Gnesta förvaltnings AB uppmanas att begära en planändring för detaljplan P 07-7, detaljplan för del av Prästhopen 2:3 och del av Vackerby 3:4 så att detaljplanen passar huvuddragen i den politiska referensgruppens rapport. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en politisk referensgrupp som fick uppdraget att arbeta fram ett underlag för kommande projektering av ett nytt äldreboende. Referensgruppen har arbetat fram ett underlag som utgör en bra grund för det fortsatta arbetet. Gruppen föreslår att det nya boendet ska placeras naturskönt, men ändå nära till service och kollektivtrafik. Därför föreslås tomten invid Sjöstugan intill det nya Frösjöstrandsområdet I övrigt så hänvisas till referensgruppens rapport. Förvaltningens synpunkter I referensgruppens rapport finns även förslag till beslut i kommunfullmäktige. Förvaltningen föreslår att dessa ändras till förmån för ovanstående. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

19 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Sid 2(2) Några kommentarer. Detaljplaneändring måste begäras hos kommunens planmyndighet och det är rimligt att det är den blivande fastighetsägaren som svarar för denna begäran. Referensgruppens rapport utgör ett mycket bra underlag för det fortsatta arbetet. Förvaltningen föreslår därför att nuvarande politisk referensgrupp kvarstår tills konsekvensanalysen är klar och att socialnämnden därefter får återkomma till kommunfullmäktige med ett förslag på hur den politiska representationen bör utformas. Bilagor 1. Socialnämndens tjänsteskrivelse 2. Referensgruppens rapport Nils-Erik Selin Kommunchef Gnesta kommun Gnesta vxl: besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer:

20 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: SN Socialnämnden Fullmäktigeberedning nybyggnation av äldreboende i Gnesta Förslag till beslut i socialnämnden 1. Socialnämnden har inga ytterligare synpunkter på fullmäktigeberedningens förslag till Kommunsstyrelsen gällande projektering och placering av nytt äldreboende. 2. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning Socialnämndens synpunkter på Fullmäktigeberedningens förslag till Kommunsstyrelsen gällande projektering och placering av nytt äldreboende. Då socialnämndens presidium tillsamman med referensgruppen med 3 personer ur majoriteten, 3 ur oppositionen har varit representerat i arbetet med att ta fram ett underlag för kommande projektering av ett nytt äldreboende, föreslås att nämnden beslutar att lämna svar till Kommunstyrelsen utan ytterligare synpunkter. Ärendebeskrivning Fullmäktigeberedningens förslag till Kommunsstyrelsen gällande projektering och placering av nytt äldreboende återges här nedan i sin helhet. Fullmäktigeberedning Nybyggnation av äldreboende Förslag till kommunfullmäktige 1. Arbetet med en planändring inleds omgående för detaljplan P 07-7, detaljplan för del av Prästhopen 2:3 och del av Vackerby 3:4, så att planen tillåter en byggnad med upp till 3 våningar som innehåller ett äldreboende samt tillhörande verksamheter. Planen ska tillåta en eventuell utbyggnad av byggnaden/boendet i framtiden. 2. Underlag för kommande projektering redovisas nedan, men kan behöva kompletteras efter att beslutspunkt 3 genomförts och en mer djupgående konsekvensanalys kan visa att kompletterande

21 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) verksamhetslokaler, trygghetsboende etc. bör ingå i det nya äldreboendets byggnad. 3. Socialnämnden får i uppdrag att tillsätta en utredning för att göra en mer djupgående konsekvensanalys gällande en nybyggnation av ett äldreboende som står klart 2016, 2017 eller Bland annat ska följande frågeställningar belysas och redovisas i juni 2014: - Lokalbehov och samordning (lokalutredning) - Verksamhetsbehov och samordning - Behov av trygghetsboende och boende för personer med enklare vårdbehov (t ex psykosociala problem) - Ekonomiska konsekvenser 4. Kommunfullmäktige får i uppdrag att tillsätta en politisk styrgrupp som är huvudansvarig gentemot Gnesta Förvaltning och den projektarbetsgrupp som tillsätts i socialförvaltningen samt referensgrupper. Styrgruppens arbete ska fortsätta genom hela processen fram till ett nytt äldreboende står klart. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en politisk referensgrupp som fick uppdraget att arbeta fram ett underlag för kommande projektering. Referensgruppen utgörs av 3 personer ur majoriteten, 3 ur oppositionen samt socialnämndens presidium. En redovisning ska ske till kommunstyrelsen i april I uppdraget till referensgruppen gjordes följande medskick Den politiska referensgruppen ska förutsättningslöst ta sig an uppdraget att utforma ett underlag för projektering av ett nytt äldreboende. Gruppen bör knyta till sig personer som har relevant kompetens, exempelvis tjänstemän från socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen samt representant från GFAB. Viktiga ingångsvariabler i arbetet är kommunfullmäktiges mål om jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet samt kommunfullmäktiges mål om att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. Detta innebär bl.a. att stor vikt ska läggas på delaktighet i processen när det gäller personal, boende och anhöriga. Frågan om en genomtänkt miljöprofil bör övervägas både när det gäller själva byggnaden (materialval, energisystem etc.) men också när det gäller hur verksamheten kan bedrivas. Övervägas bör även utifrån behoven om boendet ska anpassas till en viss verksamhet/ personkrets. En viktig aspekt är även kostnaden både vad avser investeringen men även fastighetens driftsekonomi såväl som driftskostnaden för verksamheten. Lämpliga lokaliseringar och storlek, kopplat till kvalitet och framtida behov behöver klaras ut. En rimlig bedömning är att ett nytt äldreboende kan stå färdigt år 2017.

22 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Beredningsgruppens arbetssätt - Beredningsgruppen har haft tre möten med minnesanteckningar. - Till beredningsgruppen har knutits tjänstemän från socialförvaltningen, representant för Gnesta Förvaltning, tjänsteman från Samhällsbyggnadsförvaltningen samt representanter från Kommunala Pensionärsrådet (KPR). - Beredningsgruppen har genomfört fyra studiebesök på olika typer av äldreboenden Slottsängen i Flen, Kungshamn i Nacka, Glasberga i Södertälje och Ekhagen i Björnlunda. Minnesanteckningar har förts vid samtliga studiebesök. - Beredningsgruppen har tagit del av olika grundläggande fakta, såsom framtida behov av platser inom särskilda boenden, socialförvaltningens kravspecifikation för ett nytt äldreboende etc. - Beredningen har frågat tre referensgrupper om prioriterade aspekter vid nybyggnation av ett äldreboende. Referensgrupperna har varit Kommunala Pensionärsrådet (KPR), Kommunala Handikapprådet (KHR) och fackliga representanter. Beredningens synpunkter - Eftersom beredningsgruppens arbetstid bara har varit drygt tre månader, så har inte en fullständig konsekvensanalys hunnit genomföras av socialförvaltningen. Därför föreslås en fördjupad konsekvensanalys genomföras, innan ett slutligt beslut fattas om utformning, när äldreboendet ska stå klart osv. Kompletterande information behöver också redovisas, när det till exempel gäller andra verksamheters samordning i det nya äldreboendets lokaler, ekonomiska konsekvenser och ifall trygghetsboende eller boende med enklare vårdbehov ska samordnas med det nya äldreboendet. - Enligt den information som beredningsgruppen fått fram, behöver ett äldreboende ha cirka platser för att vara ekonomiskt genomförbart. - Enligt den behovsutredning som beredningsgruppen tagit del av, kommer ett nytt äldreboende med cirka 40 platser, inte behövas förrän år Däremot kan det finnas andra kvalitetsskäl med mera som gör att ett nytt äldreboende ska stå klart tidigare. Men det kräver att en lokalutredning genomförs som visar hur det kan genomföras på ett genomtänkt sätt. - Prioriterad placering av boendet är naturskönt, men ändå nära till service och kollektivtrafik. Av de tre förslag som presenterats av Samhällsbyggnadsförvaltningen, så ansåg en enig beredningsgrupp att tomten invid Sjöstugan intill det nya Frösjöstrandsområdet skulle passa alldeles utmärkt.

23 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Underlag för kommande projektering av ett nytt äldreboende Nedanstående är ett övergripande projekteringsunderlag. En detaljerad projektering föreslås arbetas fram av en politisk styrgrupp i samarbete med referensgrupper, arbetsgrupp inom socialförvaltningen och Gnesta Förvaltning. I denna projektering redovisas behovet för ett äldreboende och vi tar inte hänsyn till eventuellt trygghetsboende, dagverksamhet för demenssjuka i samma byggnad etc. - Äldreboendet ska placeras i bottenplan och innehålla fyra avdelningar med 9-10 boenden per avdelning. - Eftersom ett behov av fler boendeplatser kan behövas i framtiden, ska utformningen av byggnaden göras så att två ytterligare avdelningar enkelt kan byggas till. Antingen som en utbyggnad i bottenplan eller på våning två, om byggnaden förses med fler våningar. - Lämplig yta per boende är cirka 80 kvm, inkluderande både boyta och gemensamhetsyta. - Utgångspunkten för boendet ska vara trivsamma och ljusa lokaler, lättillgängligt och närhet till utemiljön. - Det är viktigt med en lugn, trygg och lättillgänglig utemiljö. Därför föreslås någon form av ljusgårdar anläggas som kan nås av alla boende. De kan med fördel utformas som trädgårdar. - Ett tillagningskök förordas som kan laga upp till 120 portioner, för att serva alla boende, personal, personer som kommer till boendet för att äta samt för leverans till andra boenden i närheten. Köket ska placeras centralt och synligt i byggnaden, för att de boende ska kunna ta del av arbetet i köket. - Även om det finns ett tillagningskök, ska varje avdelning ha ett eget mottagningskök, där de boende kan ta del i det dagliga köksarbetet, delta vid bakning osv. - Det ska finnas ett gemensamhetsutrymme, där alla avdelningars boende kan samlas för gemensamma aktiviteter, fester med mera. Denna lokal ska också kunna användas av personer utanför boendet som t ex matsal och för gemensamma aktiveteter med boende på äldreboendet. - För närvarande verkar behovet av platser för demenssjuka vara stort och därför är det viktigt att både inne- och utemiljö är anpassat för deras behov och trygghet. - Varje boende ska ha ett eget rum och toalett med dusch. Den boende ska också ha ett förrådsutrymme samt enkel köksdel. Alla rum och toaletter ska förberedas med takliftar. Låga fönster är att

24 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) föredra, så att man även från sängen kan titta ut genom det. - Varje avdelning ska ha gemensamhetsutrymme samt ett lättanvänt kök. Undvik långa korridorer. - Det finns olika sätt att redan i byggskedet förbereda ett parboende av två separata boenderum, till exempel att kunna göra en dörr mellan rummen, när behov av parboende finns. - Något som man ofta har glömt bort vid nybyggnation av äldreboenden är behovet av förrådsutrymmen. Det kan gälla utrymmen för hjälpmedel (rullstolar etc.), arbetsmaterial osv. Även utrymme för en genomtänkt sophantering behövs. - Det är viktigt med miljövänliga och energieffektiva lösningar för uppvärmning etc. Vi förordar inte någon särskild metod, men vill poängtera vikten av detta. Förvaltningens synpunkter Då socialnämndens presidium tillsamman med referensgruppen med 3 personer ur majoriteten, 3 ur oppositionen har varit representerat i arbetet med att ta fram ett underlag för kommande projektering av ett nytt äldreboende föreslår socialförvaltningen att nämnden beslutar att lämna svar till Kommunstyrelsen utan ytterligare synpunkter. Bilagor 1. Fullmäktigeberedning Nybyggnation av äldreboende Alternativa lokaliseringar äldreboende 28 feb Prognos och behovstabell äldreboendeplatser Protokollsutdrag KF Marja Kammouna Förvaltningschef

25 Fullmäktigeberedning Nybyggnation av äldreboende Förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inleda arbetet med en planändring för detaljplan P 07-7, detaljplan för del av Prästhopen 2:3 och del av Vackerby 3:4, så att planen tillåter en byggnad med upp till 3 våningar som innehåller ett äldreboende samt tillhörande verksamheter. Planen ska tillåta en eventuell utbyggnad av byggnaden/boendet i framtiden. 2. Socialnämnden får i uppdrag att tillsätta en utredning för att göra en mer djupgående konsekvensanalys gällande en nybyggnation av ett äldreboende som står klart 2016, 2017 eller Bland annat ska följande frågeställningar belysas och redovisas i juni 2014: - Lokalbehov och samordning (lokalutredning) - Verksamhetsbehov och samordning - Behov av trygghetsboende och boende för personer med enklare vårdbehov (t ex psykosociala problem) - Ekonomiska konsekvenser 3. Kommunfullmäktige tillsätter en politisk styrgrupp som är huvudansvarig gentemot Gnesta Förvaltning och den projektarbetsgrupp som tillsätts i socialförvaltningen samt referensgrupper. Styrgruppens arbete ska fortsätta genom hela processen fram till ett nytt äldreboende står klart. Styrgruppen ska sammansättas av 5 personer varav 3 från majoriteten och 2 från oppositionen, vilka ska presenteras vid nästkommande fullmäktige. En person från majoriteten ska väljas till sammankallande för styrgruppen. Ärendebeskrivning: Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en politisk referensgrupp som fick uppdraget att arbeta fram ett underlag för kommande projektering. Referensgruppen utgörs av 3 personer ur majoriteten, 3 ur oppositionen samt socialnämndens presidium. En redovisning ska ske till kommunstyrelsen i april I uppdraget till referensgruppen gjordes följande medskick: Den politiska referensgruppen ska förutsättningslöst ta sig an uppdraget att utforma ett underlag för projektering av ett nytt äldreboende. Gruppen bör knyta till sig personer som har relevant kompetens, exempelvis tjänstemän från socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen samt representant från GFAB. Viktiga ingångsvariabler i arbetet är kommunfullmäktiges mål om jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet samt kommunfullmäktiges mål om att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. Detta innebär bl a att stor vikt ska läggas på delaktighet i processen när det gäller personal, boende och anhöriga. Frågan om en genomtänkt miljöprofil bör övervägas både när det gäller själva byggnaden (materialval, energisystem etc) men också när det gäller hur verksamheten kan bedrivas. Övervägas bör även utifrån behoven om boendet ska anpassas till en viss verksamhet/personkrets. En viktig aspekt är även kostnaden både vad avser investeringen men även fastighetens driftsekonomi såväl som driftskostnaden för verksamheten. Lämpliga lokaliseringar och storlek, kopplat till kvalitet och framtida behov behöver klaras ut. En rimlig bedömning är att ett nytt äldreboende kan stå färdigt år Beredningsgruppens arbetssätt - Beredningsgruppen har haft tre möten med minnesanteckningar. - Till beredningsgruppen har knutits tjänstemän från socialförvaltningen, representant för Gnesta Förvaltning, tjänsteman från Samhällsbyggnadsförvaltningen samt representanter från Kommunala Pensionärsrådet (KPR). - Beredningsgruppen har genomfört fyra studiebesök på olika typer av äldreboenden Slottsängen i Flen, Kungshamn i Nacka, Glasberga i Södertälje och Ekhagen i Björnlunda. Minnesanteckningar har förts vid samtliga studiebesök.

26 - Beredningsgruppen har tagit del av olika grundläggande fakta, såsom framtida behov av platser inom särskilda boenden, socialförvaltningens övergripande kravspecifikation för ett nytt äldreboende etc. - Beredningen har frågat tre referensgrupper om prioriterade aspekter vid nybyggnation av ett äldreboende. Referensgrupperna har varit Kommunala Pensionärsrådet (KPR), Kommunala Handikapprådet (KHR) och fackliga representanter. Beredningens synpunkter - Eftersom beredningsgruppens arbetstid bara har varit drygt tre månader, så har inte en fullständig konsekvensanalys hunnit genomföras av socialförvaltningen. Därför föreslås en fördjupad konsekvensanalys genomföras, innan ett slutligt beslut fattas om utformning, när äldreboendet ska stå klart osv. Kompletterande information behöver också redovisas, när det till exempel gäller andra verksamheters samordning i det nya äldreboendets lokaler, ekonomiska konsekvenser och ifall trygghetsboende eller boende med enklare vårdbehov ska samordnas med det nya äldreboendet. - Enligt den information som beredningsgruppen fått fram, behöver ett äldreboende ha cirka platser för att vara ekonomiskt genomförbart. - Enligt den behovsutredning som beredningsgruppen tagit del av, kommer ett nytt äldreboende med cirka 40 platser, inte behövas förrän år Däremot kan det finnas andra kvalitetsskäl med mera som gör att ett nytt äldreboende ska stå klart tidigare. Men det kräver att en lokalutredning genomförs som visar hur det kan genomföras på ett genomtänkt sätt. - Prioriterad placering av boendet är naturskönt, men ändå nära till service och kollektivtrafik. Av de tre förslag som presenterats av Samhällsbyggnadsförvaltningen, så ansåg en enig beredningsgrupp att tomten invid Sjöstugan intill det nya Frösjöstrandsområdet skulle passa alldeles utmärkt. - Innan kommunfullmäktiges möte, ska Socialnämnden och Kommunstyrelsen yttra sig över beredningens förslag, så att deras yttranden kan bifogas ärendet till Kommunfullmäktige. Underlag för kommande projektering av ett nytt äldreboende: Nedanstående är ett övergripande projekteringsunderlag. En detaljerad projektering föreslås arbetas fram av en politisk styrgrupp i samarbete med referensgrupper, arbetsgrupp inom socialförvaltningen och Gnesta Förvaltning. I denna projektering redovisas behovet för ett äldreboende och vi tar inte hänsyn till eventuellt trygghetsboende, dagverksamhet för demenssjuka i samma byggnad etc. - Äldreboendet ska placeras i bottenplan och innehålla fyra avdelningar med 9-10 boenden per avdelning. - Eftersom ett behov av fler boendeplatser kan behövas i framtiden, ska utformningen av byggnaden göras så att två ytterligare avdelningar enkelt kan byggas till. Antingen som en utbyggnad i bottenplan eller på våning två, om byggnaden förses med fler våningar. - Lämplig yta per boende är cirka 80 kvm, inkluderande både boyta och gemensamhetsyta. - Utgångspunkten för boendet ska vara trivsamma och ljusa lokaler, lättillgängligt och närhet till utemiljön. - Det är viktigt med en lugn, trygg och lättillgänglig utemiljö. Därför föreslås någon form av ljusgårdar anläggas som kan nås av alla boende. De kan med fördel utformas som trädgårdar. - Ett tillagningskök förordas som kan laga upp till 120 portioner, för att serva alla boende, personal, personer som kommer till boendet för att äta samt för leverans till andra boenden i närheten. Köket ska placeras centralt och synligt i byggnaden, för att de boende ska kunna ta del av arbetet i köket. - Även om det finns ett tillagningskök, ska varje avdelning ha ett eget mottagningskök, där de boende kan ta del i det dagliga köksarbetet, delta vid bakning osv. - Det ska finnas ett gemensamhetsutrymme, där alla avdelningars boende kan samlas för gemensamma aktiviteter, fester med mera. Denna lokal ska också kunna användas av personer utanför boendet som t ex matsal och för gemensamma aktiveteter med boende på äldreboendet.

27 - För närvarande verkar behovet av platser för demenssjuka vara stort och därför är det viktigt att både inne- och utemiljö är anpassat för deras behov och trygghet. - Varje boende ska ha ett eget rum och toalett med dusch. Den boende ska också ha ett förrådsutrymme samt enkel köksdel. Alla rum och toaletter ska förberedas med takliftar. Låga fönster är att föredra, så att man även från sängen kan titta ut genom det. - Varje avdelning ska ha gemensamhetsutrymme samt ett lättanvänt kök. Undvik långa korridorer. - Det finns olika sätt att redan i byggskedet förbereda ett parboende av två separata boenderum, till exempel att kunna göra en dörr mellan rummen, när behov av parboende finns. - Något som man ofta har glömt bort vid nybyggnation av äldreboenden är behovet av förrådsutrymmen. Det kan gälla utrymmen för hjälpmedel (rullstolar etc), arbetsmaterial osv. Utrymme för en genomtänkt sophantering behövs. Även tillgång till personalutrymme med könsuppdelade omklädningsrum. - Det är viktigt med miljövänliga och energieffektiva lösningar för uppvärmning etc. Vi förordar inte någon särskild metod, men vill poängtera vikten av detta. Bilagor: 1. Prognos och behovstabell äldreboendeplatser (12 mars 2014) 2. Alternativa lokaliseringar av ett äldreboende 3. Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Fullmäktigeberedningen (referensgruppen) Nybyggnation av äldreboende Mats Dellrud (sammankallande)

28 Fullmäktigeberedning Nybyggnation av äldreboende Förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inleda arbetet med en planändring för detaljplan P 07-7, detaljplan för del av Prästhopen 2:3 och del av Vackerby 3:4, så att planen tillåter en byggnad med upp till 3 våningar som innehåller ett äldreboende samt tillhörande verksamheter. Planen ska tillåta en eventuell utbyggnad av byggnaden/boendet i framtiden. 2. Socialnämnden får i uppdrag att tillsätta en utredning för att göra en mer djupgående konsekvensanalys gällande en nybyggnation av ett äldreboende som står klart 2016, 2017 eller Bland annat ska följande frågeställningar belysas och redovisas i juni 2014: - Lokalbehov och samordning (lokalutredning) - Verksamhetsbehov och samordning - Behov av trygghetsboende och boende för personer med enklare vårdbehov (t ex psykosociala problem) - Ekonomiska konsekvenser 3. Kommunfullmäktige tillsätter en politisk styrgrupp som är huvudansvarig gentemot Gnesta Förvaltning och den projektarbetsgrupp som tillsätts i socialförvaltningen samt referensgrupper. Styrgruppens arbete ska fortsätta genom hela processen fram till ett nytt äldreboende står klart. Styrgruppen ska sammansättas av 5 personer varav 3 från majoriteten och 2 från oppositionen, vilka ska presenteras vid nästkommande fullmäktige. En person från majoriteten ska väljas till sammankallande för styrgruppen. Ärendebeskrivning: Kommunfullmäktige beslutade att tillsätta en politisk referensgrupp som fick uppdraget att arbeta fram ett underlag för kommande projektering. Referensgruppen utgörs av 3 personer ur majoriteten, 3 ur oppositionen samt socialnämndens presidium. En redovisning ska ske till kommunstyrelsen i april I uppdraget till referensgruppen gjordes följande medskick: Den politiska referensgruppen ska förutsättningslöst ta sig an uppdraget att utforma ett underlag för projektering av ett nytt äldreboende. Gruppen bör knyta till sig personer som har relevant kompetens, exempelvis tjänstemän från socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen samt representant från GFAB. Viktiga ingångsvariabler i arbetet är kommunfullmäktiges mål om jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet samt kommunfullmäktiges mål om att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. Detta innebär bl a att stor vikt ska läggas på delaktighet i processen när det gäller personal, boende och anhöriga. Frågan om en genomtänkt miljöprofil bör övervägas både när det gäller själva byggnaden (materialval, energisystem etc) men också när det gäller hur verksamheten kan bedrivas. Övervägas bör även utifrån behoven om boendet ska anpassas till en viss verksamhet/personkrets. En viktig aspekt är även kostnaden både vad avser investeringen men även fastighetens driftsekonomi såväl som driftskostnaden för verksamheten. Lämpliga lokaliseringar och storlek, kopplat till kvalitet och framtida behov behöver klaras ut. En rimlig bedömning är att ett nytt äldreboende kan stå färdigt år Beredningsgruppens arbetssätt - Beredningsgruppen har haft tre möten med minnesanteckningar. - Till beredningsgruppen har knutits tjänstemän från socialförvaltningen, representant för Gnesta Förvaltning, tjänsteman från Samhällsbyggnadsförvaltningen samt representanter från Kommunala Pensionärsrådet (KPR). - Beredningsgruppen har genomfört fyra studiebesök på olika typer av äldreboenden Slottsängen i Flen, Kungshamn i Nacka, Glasberga i Södertälje och Ekhagen i Björnlunda. Minnesanteckningar har förts vid samtliga studiebesök.

29 - Beredningsgruppen har tagit del av olika grundläggande fakta, såsom framtida behov av platser inom särskilda boenden, socialförvaltningens övergripande kravspecifikation för ett nytt äldreboende etc. - Beredningen har frågat tre referensgrupper om prioriterade aspekter vid nybyggnation av ett äldreboende. Referensgrupperna har varit Kommunala Pensionärsrådet (KPR), Kommunala Handikapprådet (KHR) och fackliga representanter. Beredningens synpunkter - Eftersom beredningsgruppens arbetstid bara har varit drygt tre månader, så har inte en fullständig konsekvensanalys hunnit genomföras av socialförvaltningen. Därför föreslås en fördjupad konsekvensanalys genomföras, innan ett slutligt beslut fattas om utformning, när äldreboendet ska stå klart osv. Kompletterande information behöver också redovisas, när det till exempel gäller andra verksamheters samordning i det nya äldreboendets lokaler, ekonomiska konsekvenser och ifall trygghetsboende eller boende med enklare vårdbehov ska samordnas med det nya äldreboendet. - Enligt den information som beredningsgruppen fått fram, behöver ett äldreboende ha cirka platser för att vara ekonomiskt genomförbart. - Enligt den behovsutredning som beredningsgruppen tagit del av, kommer ett nytt äldreboende med cirka 40 platser, inte behövas förrän år Däremot kan det finnas andra kvalitetsskäl med mera som gör att ett nytt äldreboende ska stå klart tidigare. Men det kräver att en lokalutredning genomförs som visar hur det kan genomföras på ett genomtänkt sätt. - Prioriterad placering av boendet är naturskönt, men ändå nära till service och kollektivtrafik. Av de tre förslag som presenterats av Samhällsbyggnadsförvaltningen, så ansåg en enig beredningsgrupp att tomten invid Sjöstugan intill det nya Frösjöstrandsområdet skulle passa alldeles utmärkt. - Innan kommunfullmäktiges möte, ska Socialnämnden och Kommunstyrelsen yttra sig över beredningens förslag, så att deras yttranden kan bifogas ärendet till Kommunfullmäktige. Underlag för kommande projektering av ett nytt äldreboende: Nedanstående är ett övergripande projekteringsunderlag. En detaljerad projektering föreslås arbetas fram av en politisk styrgrupp i samarbete med referensgrupper, arbetsgrupp inom socialförvaltningen och Gnesta Förvaltning. I denna projektering redovisas behovet för ett äldreboende och vi tar inte hänsyn till eventuellt trygghetsboende, dagverksamhet för demenssjuka i samma byggnad etc. - Äldreboendet ska placeras i bottenplan och innehålla fyra avdelningar med 9-10 boenden per avdelning. - Eftersom ett behov av fler boendeplatser kan behövas i framtiden, ska utformningen av byggnaden göras så att två ytterligare avdelningar enkelt kan byggas till. Antingen som en utbyggnad i bottenplan eller på våning två, om byggnaden förses med fler våningar. - Lämplig yta per boende är cirka 80 kvm, inkluderande både boyta och gemensamhetsyta. - Utgångspunkten för boendet ska vara trivsamma och ljusa lokaler, lättillgängligt och närhet till utemiljön. - Det är viktigt med en lugn, trygg och lättillgänglig utemiljö. Därför föreslås någon form av ljusgårdar anläggas som kan nås av alla boende. De kan med fördel utformas som trädgårdar. - Ett tillagningskök förordas som kan laga upp till 120 portioner, för att serva alla boende, personal, personer som kommer till boendet för att äta samt för leverans till andra boenden i närheten. Köket ska placeras centralt och synligt i byggnaden, för att de boende ska kunna ta del av arbetet i köket. - Även om det finns ett tillagningskök, ska varje avdelning ha ett eget mottagningskök, där de boende kan ta del i det dagliga köksarbetet, delta vid bakning osv. - Det ska finnas ett gemensamhetsutrymme, där alla avdelningars boende kan samlas för gemensamma aktiviteter, fester med mera. Denna lokal ska också kunna användas av personer utanför boendet som t ex matsal och för gemensamma aktiveteter med boende på äldreboendet.

30 - För närvarande verkar behovet av platser för demenssjuka vara stort och därför är det viktigt att både inne- och utemiljö är anpassat för deras behov och trygghet. - Varje boende ska ha ett eget rum och toalett med dusch. Den boende ska också ha ett förrådsutrymme samt enkel köksdel. Alla rum och toaletter ska förberedas med takliftar. Låga fönster är att föredra, så att man även från sängen kan titta ut genom det. - Varje avdelning ska ha gemensamhetsutrymme samt ett lättanvänt kök. Undvik långa korridorer. - Det finns olika sätt att redan i byggskedet förbereda ett parboende av två separata boenderum, till exempel att kunna göra en dörr mellan rummen, när behov av parboende finns. - Något som man ofta har glömt bort vid nybyggnation av äldreboenden är behovet av förrådsutrymmen. Det kan gälla utrymmen för hjälpmedel (rullstolar etc), arbetsmaterial osv. Utrymme för en genomtänkt sophantering behövs. Även tillgång till personalutrymme med könsuppdelade omklädningsrum. - Det är viktigt med miljövänliga och energieffektiva lösningar för uppvärmning etc. Vi förordar inte någon särskild metod, men vill poängtera vikten av detta. Bilagor: 1. Prognos och behovstabell äldreboendeplatser (12 mars 2014) 2. Alternativa lokaliseringar av ett äldreboende 3. Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Fullmäktigeberedningen (referensgruppen) Nybyggnation av äldreboende Mats Dellrud (sammankallande)

31 2 Alt. lokaliseringar av äldreboende - cirka kvm tomt 3 1

32 Jmf Ekhagen cirka kvm