Västerbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling till

Transkript

1 Västerbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling till

2 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av Västerbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling: Grundskola 7-9. Vi kommer fortsättningsvis att endast använda ordet planen då vi syftar på Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvariga för planen: Rektor, arbetslag och lärare med särskilt ansvar för utvärdering, uppföljning och sammanställning av planen. Lagar och förordningar Diskrimineringslagen och skollagen Enligt 3 kap 14 och 15 i diskrimineringslagen ska utbildningsanordnare som bedriver verksamhet enligt skollagen främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Utbildningsanordnare ska också vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev utsätts för trakasserier. Motsvarande om huvudmannens skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling återfinns i 6 kap.7 Skollagen. I 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) står att likabehandlingsplanen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Motsvarande skyldighet för den årliga planen mot kränkande behandling återfinns i 6 kap. 8 Skollagen (2010:800). Definitioner Diskriminering: Särbehandling utan saklig grund. Direkt diskriminering: Elev diskrimineras med direkt koppling till diskrimineringsgrund. Indirekt diskriminering: Skolan diskriminerar elev eller elevgrupp genom att tillämpa en viss bestämmelse eller regel som egentligen skapats för andra syften. Diskrimineringsgrund: I Sverige finns sju skyddade diskrimineringsgrunder. Dessa är: kön etnisk tillhörighet religion funktionshinder ålder sexuell läggning könsöverskridande identitet. Trakasserier: Kränkning av någons värdighet med direkt koppling till diskrimineringsgrund. Kränkande behandling: Kränkning av någons värdighet utan koppling till diskrimineringsgrund. Mobbning: När en eller flera personer upprepade gånger kränker annan person och det råder ojämn maktbalans. Mobbning är inget juridiskt begrepp men ingår i begreppet kränkande behandling.

3 Västerbyskolans värdegrund: Fornängsskolan/Västerbyskolan 2013/2014: Alla människor har samma värde och rätt till respekt. Hur vi interagerar med varandra, med elever och vårdnadshavare är en stor del av den kultur som präglar en skola - denna aspekt av verksamheten försvårar eller underlättar vårt arbete. Varje möte gör skillnad. Varje elev ska få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Vi fokuserar på medmänniskans resurser och möjligheter. Generositet. Vi möter elever och vårdnadshavare som medmänniskor. Problem löses utifrån grundtanken att man tillsammans förmår mer än vad man kan ensam. Västerbyskolans vision: Varje elev känner sig trygg och respekterad i skolan. Västerbyskolan arbetar utifrån följande grundtanke: Alla människor har samma värde och rätt till respekt. På Västerbyskolan tolereras inga kränkningar. De vuxna är goda förebilder i situationer där människor umgås med varandra. Ingen vuxen ser på när en elev far illa, utan agerar för att stoppa beteenden som uppfattas som kränkande. Eleverna vänder sig med förtroende till en vuxen för att få hjälp i olika situationer. Planen gäller från Planen gäller till Skolans mål: Alla elever känner en social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Skolans mål uttrycks på samma sätt i vår utvecklingsplan för läsåret 2013/2014. Målet är utformat utifrån Lgr 11, Normer och värden: Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor och kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. samt Kommunstyrelsens mål för skolorna i Götene: Alla får ett gott bemötande.

4 Elevernas delaktighet: Elever från elevrådet har under vårterminen 2013 hjälpt till att ha synpunkter på skolans enkät och några frågor ändrades för att bli enklare förstå. Alla skolans elever svarade sedan på enkät om trivsel och likabehandling. Elevrådet har diskuterat och kartlagt läget på skolan under möten och utbildningsdagar. De har också samlat in synpunkter från sina klasskamrater. Elevernas synpunkter och förslag har använts i personalens diskussioner. Konkreta förslag från eleverna har blivit planerade åtgärder i planen. Personalens delaktighet: Resultat av kartläggningar har presenterats för personalgruppen. Diskussioner utifrån resultaten har resulterat i konkreta förslag till åtgärder. Förankring av planen: Resultat av kartläggningar och nya planerade åtgärder presenteras för elever, vårdnadshavare och skolans personal. Rektor besöker alla klasser för att informera om den nya planen. Rektor presenterar också innehållet i planen genom skriftlig information till alla vårdnadshavare samt på möten för vårdnadshavare. Lärare visar planens koppling till skolarbetet och klasserna arbetar med ord och begrepp från planen. Planen finns på skolans hemsida. Utvärdering och analys av föregående plan: Utvärderingen av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling under läsåret 2012/2013 visar att vi har kartlagt problemområden som är aktuella på skolan men att vi varit för splittrade i vårt arbete. Våra områden för utveckling och åtgärder under läsåret var: språkbruket på skolan begrepp matsalsplatser tydligare arbete med planen Resultatet av elevenkät visar att vi till stor del har samma problem som föregående år. Vi behöver alltså noga överväga hur vi ska gå vidare för att lyckas i vårt arbete. Ett stort problem för skolan är att eleverna inte ser någon röd tråd i arbetet och tycker att det är otydligt vad planen handlar om. Beroende på arbetsområden eller specifika behov i elevgrupper har planen tydliggjorts i olika grad i olika klasser. Flera av punkterna finns kvar som utvecklingsområden i vår nya plan eftersom vi inte haft någon systematik i arbetet sett ur skolperspektiv. Planerade gemensamma aktiviteter blev inte av eftersom det saknades samordning av arbetet och planeringen har sett alltför olika ut i olika grupper. Systematik i arbetet och mer gemensamt arbete behövs för att alla ska se vad skolan står för. Även om arbetet skett systematiskt i klasserna så ser eleverna ingen röd tråd i skolans arbete. Elever uttrycker att de vill prata mer om vad planen innehåller och att skolans arbete ska bli tydligare och mer gemensamt. Eleverna känner sig inte heller delaktiga i arbetet och känner inte till planens syfte och innehåll. De ser inte att vi kopplar arbetet med planen till det vardagliga arbetet. Därför kommer vårt arbete under kommande läsår att vara inriktat på att förankra planen, få fler elever mer delaktiga i arbetet med planen och att strukturera skolans arbete med likabehandling.

5 Främjande insatser Namn: Samband mellan LPP och planen. En punkt i vår LPP ska vara kopplingen till planen. Områden som berörs av insatsen: Förankring av planen och diskrimineringsgrunderna. Mål och uppföljning: Elever och personal ska se kopplingen mellan planen och det vardagliga arbetet. Vi vill se att kunskapen om planens innehåll och diskrimineringsgrunderna har ökat bland eleverna när vi genomför enkät i april. Eleverna ska se att det finns kopplingar mellan planen och olika arbetsområden. Insats: När ett arbetsområde planeras ska vi se över vilka diskrimineringsgrunder som är möjliga att beröra i undervisningen. Vi skriver in kopplingen mellan undervisning och diskrimineringsgrunderna i våra LPP. Vid de tillfällen då kopplingar finns så presenterar vi dem för eleverna. Namn: Bestämda platser i klassrum och matsal. Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, trygghet och studiero. Mål och uppföljning: Matro i matsalen. Eleverna känner trygghet vid grupparbeten. Elever ska arbeta med olika personer. Eleverna behöver inte känna osäkerhet om var de kan höra till. De vet att vuxna tar ansvar för gruppindelning. Upplevelsen av matro mäts i enkäter. Insats: Lärare bestämmer gruppindelningar och platser. Vi varierar platser och sättet att gruppera eleverna. Namn: Schemalagd handledartid. Områden som berörs av insatsen: Diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling, förankring av planen. Mål och uppföljning: Regelbundet arbete med värdegrund och likabehandling i klasserna och i personalgrupp. Elevråd är med och samordnar insatser för att säkerställa att det finns ett gemensamt arbete på skolan. Insats: Ta fram gemensamma trivselregler i klasserna och följa upp. Diskussioner om gemensamma frågor för skolan, till exempel områden för förbättring. Förbereda elevrådsfrågor. Ny mall för klassrådsprotokoll där kopplingen till elevrådet är tydlig. Förslag på löpande arbete med trivselfrågor i klasserna: 1. Hur känner vi igen när det är ett gott klimat i klassen? Beskriv ett fåtal konkreta punkter och bevis, till exempel att alla hälsar på varandra. Betona att det också är vår arbetsmiljö, att vi vuxna är en i gruppen och det ger oss möjlighet att styra. Utgå från det som står i planen och resultaten av våra kartläggningar. 2. Prata återkommande om hur vi har det (förslag: tre veckors intervall) på klassrådstid. Jämför på en skala med hur vi vill ha det. Utvärdera min egen insats Hur långt har vi kommit, hur mycket har du bidragit? 3. Reflektion kring hur vi förbättrar resultatet, inklusive självreflektion. Vi sätter upp nya mål.

6 Namn: Årscykel Områden som berörs av insatsen: Systematiskt och gemensamt likabehandlingsarbete. Mål och uppföljning: En fungerande årscykel där aktiviteterna är kända på skolan. Insats: Månadens planerade insatser presenteras på hela skolan första måndagen i varje månad. Vi följer också upp föregående månads aktiviteter i samband med detta. Likabehandlingsarbetet årscykel Augusti Första arbetsveckan: genomgång av rutiner med personal. Repetition av planen och de resultat som framkommit i kartläggningar. Rastvaktsschema upprättas. September Vi utformar trivselregler på klassrådstid. Sker klassvis med handledarna och kan innebära olika kriterier i olika klasser även om vi använder samma upplägg. Påbörja arbetet med att sätta upp mål, utvärdera och formulera nya mål ungefär i tre-veckors intervaller. Presentation i klasserna av kartläggningens resultat. Diskussion och förslag till åtgärder. Skolövergripande frågor behandlas i elevrådet. Personalen ser över rastvaktsschema och ändrar vid behov. Åk 7 väljer representanter till elevrådet. Oktober Utbildning av elevrådet. Förslag till åtgärder utifrån kartläggning och klassernas diskussioner. Elevrådet börjar planeringen av en gemensam aktivitet som främjar skolandan. Elevrådet börjar arbetet med utformning av ordningsregler. Nya planen klar. November Rektor gör klassbesök och informerar om likabehandlingsarbetet. Skriftlig information om den nya planen till vårdnadshavare. Första kartläggningsaktivitet med elevgrupp. Sammanställning av resultat. December Presentation av kartläggningens resultat. Diskussion i personal- och elevgrupper. Januari Planering av aktiviteter utifrån kartläggning och klassernas diskussioner. Elevrådet gör utvärdering av rastvaktsschemat. Februari Gemensam aktivitet för att främja skolandan. Mars April Elevenkät om trivsel och likabehandling genomförs i alla årskurser. Enkäten sammanställs. Maj Resultat av enkäten presenteras på handledartid för eleverna och diskuteras i klasserna. Diskussionen förs vidare till elevrådet. Halvdag för elevrådet där åtgärder för nästa års arbete diskuteras. Juni Resultat av enkät och elevernas synpunkter presenteras för personalgruppen. Diskussioner utifrån kartläggningen.

7 Namn: Rastvaktssystem. Områden som berörs av insatsen: Trygghet, kränkande behandling Mål och uppföljning: Eleverna känner sig trygga på rasterna. Elevrådet utvärderar i januari. Insats: Rastvaktsschema upprättas i augusti och justeras vid behov i september. Vi utvärderar tillsammans med eleverna i januari. Vid dessa tillfällen ska vi kartlägga vid vilka tider och var på skolan behovet är störst och vi planerar schemat efter det. Vi följer upp enligt vår årscykel. Namn: EHT. Områden som berörs av insatsen: Trygghet, diskriminering, kränkningar, särskilt stöd. Mål och uppföljning: Kränkningsärenden hanteras systematiskt och skolan har en helhetsbild av elever. Insats: Regelbundna möten för EHT-personal där också lärare deltar med frågor kring enskilda elever. EHT-gruppen diskuterar och fördelar ansvar om de anser att elevens behov av stöd behöver utredas. Rektor fördelar också arbete till EHT-personal då han får in anmälan om kränkningar, i de fall då han anser att dessa åtgärder behövs. Ansvarig: Rektor sammankallar EHT, handledare anmäler ärenden. Datum när det ska vara klart: EHT följer upp ärenden som de får ansvar för enligt tidsplan.

8 Förebyggande åtgärder Namn: Eleverna involveras i kartläggningen Områden som berörs av åtgärden: Diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling Åtgärd: Elever från elevrådet är med och planerar kartläggningsaktiviteter utifrån föregående års utvärdering. I klassrådet kartläggs upplevelsen av stämningen på skolan och fler elever involveras i aktiviteter. Kartläggningarna från elevrådet kopplas till klassråden. Motivera åtgärd: Vår kartläggning har varit ensidig och osystematisk. Det behövs gemensam planering så att hela skolan involveras. Vi vill ha en bättre bild av nuläget under året så att vi kan ta tag i problem när de uppstår. Elever har inte känt sig delaktiga i arbetet i tillräckligt hög grad. Mål och uppföljning: Eleverna känner sig delaktiga i utformandet av aktiviteter och ny plan. Ansvarig: Rektor och vuxna ansvariga för elevråd. Datum när det ska vara klart: Se årscykel. Namn: Tydligare arbete med planen Områden som berörs av åtgärden: Diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling, trygghet och studiero, förankring av planen. Åtgärd: Lektioner kring olika begrepp i planen på handledartid. Vi visar hur skolarbetet är relaterat till planen och varför vi arbetar med det. Även normkritiskt: till exempel diskussioner då elever får roller för att se olika perspektiv. Personalen planerar och bestämmer gemensamt vilka begrepp som ska tas upp i alla klasser. Planeringen ska ske på gemensamma personalmöten så att alla kan presentera månadens begrepp och aktiviteter den första måndagen i varje månad. Motivera åtgärd: Eleverna känner inte till innehållet och syftet med planen. Flera elever har gett förslaget att vi ska prata mer om vad som står i planen mot diskriminering och kränkande behandling och visa hur det hör ihop med undervisningen Mål och uppföljning: Alla elever känner till planen och dess innehåll. Synliggörandet av olika normer är ett mål i sig men konkreta orättvisor på skolan kan rättas till. Enkät i april visar om fler elever känner till planen. Ansvarig: Handledare är ansvariga för att arbetet sker kontinuerligt i klassen. När nya planen är klar. Datum när det ska vara klart: April 2014.

9 Namn: Gemensamt förhållningssätt kring trygghet och studiero Områden som berörs av åtgärden: Trygghet och studiero. Mål och uppföljning: Alla lärare har likartade rutiner vid genomförande av lektion. Eleverna känner igen rutinerna och att lärare har samma förhållningssätt. Åtgärd: Gemensamt beslut om vissa ramar för lektion. Lektionsplanering: innehåll, tid. Gula lappen (ordningsregler på skolan) Gemensam inledning: mål för lektionen, repetition, presentation. Gemensam avslutning: Lärare avslutar lektionen. Motivera åtgärd: Vi behöver tydliga lektionsrutiner så att eleverna känner igen sig. Ansvarig: Alla undervisande lärare Datum när det ska vara klart: gäller från 4 november Namn: Språkbruk Områden som berörs av åtgärden: Diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling. Åtgärd: Personal reagerar när vi hör oönskat språkbruk. Genom observation ta reda på vad det negativa språkbruket på skolan innebär. För att underlätta kartläggning har vi konstruerat ett observationsschema för språkbruk. Vi presenterar resultatet av kartläggning och diskuterar vad det står för i personalgrupp och i klasserna. Diskussionsfråga: Vad blir konsekvenserna av olika typer av språkbruk? Vilka normer ligger till grund för olika språkbruk och hur påverkar det andra människor? Material som vi har på skolan för att arbeta med frågorna är till exempel Bryt, Likabehandling i skola och förskola och I normens öga. Motivera åtgärd: Många elever tycker att språket på skolan ofta innehåller kränkande uttryck och vill minska svordomar och nedsättande kommentarer. Mål och uppföljning: Vårt mål är att synliggöra språkbruket på skolan och minska kränkande behandling. Eleverna är medvetna om varför aktiviteter kring språkbruk på skolan genomförs. Vi följer upp kartläggning med diskussioner om resultat. Upplevelsen av språkbruket mäts i den årliga enkäten. Ansvarig: All personal. När ska det vara klart: Se årscykel.

10 Åtgärda: Rutiner vid kränkning Policy: Rektor är ansvarig för att utredning påbörjas då någon form av kränkning blir känd. Lärare eller annan personal som får kännedom om kränkande behandling är enligt skollagen skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Rektor vänder sig i första hand till berörda elevers handledare för att få hjälp med utredning. Om handledare inleder en utredning på eget initiativ så meddelas rektor snarast om ärendet. Lärare som får kännedom om kränkning eller diskriminering vänder sig till berörda handledare. Om flera handledare är berörda av ärendet så gör de upp ansvarsfördelningen tillsammans. Om kränkning skett mellan elev och personal, håller alltid rektor i utredningen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Elevens trivsel är en punkt under utvecklingssamtal med elev/vårdnadshavare. Återkommande trivselenkäter bland eleverna. Personalen diskuterar gemensamt förhållningssätt till kränkningar. Personalen är uppmärksam på signaler om att elev verkar vara utanför. Regelbundna EHT- möten. Lärarpersonal kan komma till elevhälsoteamet med frågor kring elever. Rastvakter är uppmärksamma på bråk och oro bland elever. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till vid kränkning/diskriminering: Elevens handledare, annan vuxen på skolan, rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Vi använder oss av följande modell vid utredning: Personal som får kännedom om något som kan betraktas som kränkande behandling eller trakasserier ingriper och tar reda på vad som hänt. Rektor och handledare för berörda elever informeras skriftligt om att något hänt. Det är viktigt att handledare informeras snarast eftersom rektor i första hand vänder sig till handledare för att få hjälp med utredning. Enskilt samtal med elev som blivit utsatt för kränkning eller trakasserier. Överenskommelser om hur eleven behöver hjälp att hantera händelsen eller annat som känns angeläget. Tid för uppföljning bestäms i samband med samtalet. Vårdnadshavare informeras om händelsen och överenskommelser som gjorts. Första gången ska kontakten vara direkt, till exempel genom telefonsamtal. Fortsatta kontakter kan ske på annat sätt. Enskilt samtal med elev som utsatt någon för kränkning eller trakasserier. Överenskommelse om åtgärder för att stoppa vidare kränkningar eller trakasserier. Tid för uppföljning bestäms i samband med samtalet. Vårdnadshavare kontaktas och informeras. Första gången ska kontakten vara direkt, till exempel genom telefonsamtal. Fortsatta kontakter kan ske på annat sätt. Uppföljning vid överenskommet datum. Enskilt samtal med varje elev. Kontinuerlig uppföljning, för att se att kränkningen upphört. Uppföljningsintervall bestäms med elev.

11 Rekommendationen är att två vuxna deltar i samtal med elev och att samtalsledaren är densamma vid alla tillfällen. Samtal och överenskommelse dokumenteras på blankett Anmälan till rektor om kränkande behandling. Dokumentationen lämnas snarast till rektor. Rektor kan besluta om att någon annan än handledare är lämplig att hålla i utredningen, till exempel personal från EHT-teamet. Detta kan gälla då elev utsatts/utsätter någon för upprepade kränkningar eller då annat i elevens skolsituation motiverar detta. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal/när personal kränks av elev: Rektor håller i utredningen. Rektor får kännedom om något som kan vara kränkning eller trakasserier mellan elev och personal. Enskilt samtal med elev/personal som blivit utsatt för kränkning eller trakasserier. Enskilt samtal med elev/personal som utsatt någon för kränkning eller trakasserier. Överenskommelse om åtgärder för att stoppa vidare kränkningar eller trakasserier. Tid för uppföljning bestäms i samband med samtalet. Elevs vårdnadshavare kontaktas och informeras. Första gången ska kontakten vara direkt, till exempel genom telefonsamtal. Fortsatta kontakter kan ske på annat sätt. Kort uppföljning av överenskommelsen. Kontinuerlig uppföljning, för att se att kränkningen upphört. Rutiner för uppföljning: Överenskommelse om uppföljning görs i de enskilda samtalen och i samråd med vårdnadshavare. Överenskommelse om uppföljning ska finnas med i dokumentationen. Om kränkning eller trakasserier inte upphör efter vidtagna åtgärder, upprepas arbetsmodellen ev. med annan samtalsledare. Om kränkningar ändå fortsätter kan kontakt med RC, sociala myndigheter eller polismyndighet vara aktuell.