Kursbeskrivning, delkursen ämnesdidaktik, historia

Transkript

1 Kursbeskrivning, delkursen ämnesdidaktik, historia Kurs: Ämnesdidaktik, historia UCG35K Kursperiod: 26 mars 5 april, 15 april 18 april och 21 maj 7 juni 2019 Kursstart: 26 mars (för lokal se TimeEdit troligen sal P100, Vita paviljongen Frescati Backehusen Svante Arrhenius väg 19G) Kursansvarig:, per.hojeberg@hsd.su.se Lärare på kursen:, Per-Arne Karlsson, Ylva Wibaeus, per-arne.karlsson@hsd.su.se, ylva.wibaeus@hsd.su.se Delkursens innehåll Delkursen kommer i huvudsak att behandla följande frågeställningar: Hur gör vi skolans styrdokument till undervisning? om läroplan, ämnesplaner och kursplaner i teori och praktik. Hur utvecklar vi elevernas ämneskunnande? ämnesdidaktik som reflektionsarena och bas för utvecklande av elevernas ämneskunnande. Undervisningen är upplagd som en seminarieserie där vi träffas för att diskutera olika perspektiv på de innehållsliga frågor som behandlas. Vid varje tillfälle förväntar vi oss att ni förbereder er genom att läsa den litteratur som kommer att behandlas. Seminarium kommer från latinets semin, frö, och själva tanken med ett seminarium är att ett tankefrö ska gro. En förutsättning för att en planta ska slå upp ur marken är dock att ni själva sätter fröet i marken inför varje seminarium: det vill säga att ni läser litteraturen och reflekterar över det ni förkovrar er i. Varje seminarium förbereds i en smågrupp på 4-6 personer. När och var ni träffas i dessa grupper bestämmer ni själva, men de är obligatoriska. 1

2 Under seminariets gång kommer vi att hålla i en del genomgångar, men vi vill också att ni arbetar praktiskt med de frågeställningar vi behandlar. Det kommer att vara en del mindre uppgifter under kursens gång som alla kan användas till den avslutande hemtentamen som ska lämnas in i slutet av kursen. Det kommer även att vara praktiska inslag där ni får pröva på olika typer av undervisningsmoment. Undervisningens tider och innehåll återfinns i schemat nedan. Salsangivningen hittar ni i TimeEdit. Datum, tid och lokal (kontrollera i Time Edit) Seminarium 1 Ti 26 mars VP100 Innehåll och uppgifter: Presentation av kursen och dess deltagare. Gruppindelning. Detaljplanering för ämnesdidaktikpassen. Vad innebär det att kunna skolämnet historia? - Vad ska skolan och dess undervisning handla om? Läroplanen och frågan om kunskap. - Skolans värdegrund och uppgifter (Läroplanen) - Syfte, lärandemål, centralt innehåll, kunskapskrav (Historia) Presentation av uppgifterna för nästa seminarium LÄROPLANSTEORI OCH SKOLANS STYRDOKUMENT Litteratur att läsa: God utbildning i mätningens tidevarv (Biesta, 11 sidor) 2

3 Seminarium 2 To 28 mars VP100 LÄROPLANSTEORI OCH SKOLANS STYRDOKUMENT Gruppredovisningar och diskussion (Läroplan och lärandemål) Arbete i smågrupper på valfri plats inför seminariet med: 1) Finns det någon hierarki mellan lärandemålen? Är alla kunskapsmål lika viktiga? 2) Varför har läroplansförfattarna valt just dessa fyra/fem förmågor? Saknar du någon förmåga? Något i det centrala innehållet? 3) Bör alla lärandemål prövas i kursens samtliga delmoment? Vad talar för respektive mot detta? 4) Gör en kort planering för en kurs historia1b, (84 timmar), med utgångspunkt i de fem målen och förmågorna och det centrala innehållet. 4) Vilka bildningsideal är synliga i kurs- o. ämnesplanerna i historia? 5) Hur stämmer de svenska läroplanerna övers med Ninni Wahlströms och Ingrid Carlgrens resonemang kring läroplaner. Nyckelord: kunspafilosofi, bildningsideal, läroplanskoder, läroplan som styrdokument. Kunskapskulturer och undervisningspraktiker (Carlgren) Läroplansteori och didaktik, s extensivt (Wahlström) CENTRALA HISTORIEDIDAKTISKA BEGREPP Presentation av uppgifterna för nästa seminarium Repetition av begreppen: historiemedvetande, historieanvändning, narrativ kompetens, narrativa förkortningar, historiskt tänkande m.m. 3

4 Seminarium 3 Månd 1 april VP100 CENTRALA HISTORIEDIDAKTISKA BEGREPP Repetition av begreppen: historiemedvetande, historieanvändning, narrativ kompetens, narrativa förkortningar, historiskt tänkande. Arbete i smågrupper på valfri plats inför seminariet med följande frågor: 1) Hur känner vi igen uttryck för ett historiemedvetande? 2) Ge exempel på när du mött individer/elever vars historiemedvetande aktiverats. 3) Hur kan elevens historiemedvetande utvecklas och kvalificeras? 5) Hur kan vi använda oss av narrativa förkortningar i undervisningen? Presentation av uppgifterna för nästa seminarium: Processbegrepp/tankeverktyg - Historiskt tänkande traditionen inom historiedidaktik - Tankeverktyg i teori och praktik utmaningar och möjligheter Repetera: Historien är närvarande, s (Klas-Göran Karlsson) KGB Bar men inte Gestapo Café (Klas-Göran Karlsson) Hiroshimagrejen liksom i Kritiska perspektiv på historiedidaktiken, s (Olofsson) Valfri läsning: Skolinspektionens rapport (2015), Undervisningen i historia, s

5 Seminarium 4 On 3 april VP100 VFU 1 8 april 12 april Arbeta i smågrupper på valfri plats inför seminariet med: Historiskt tänkande/tankeverktyg Förbered individuellt en tänkt undervisningssekvens/lektion: 1. Formulera klara lärandemål för lektionen. 2. Förklara hur tankeverktyget förändring/kontinuitet kan användas under lektionen. 3. Välj ytterligare ett eller flera tankeverktyg och förklara hur dessa kan användas under lektionen. 4. Förklara hur referenskunskaper och tankeverktyg samverkar. 5. Tänk på Backward Design när ni gör denna uppgift! Under seminarierna presenterar ni denna uppgift individuellt VFU, del 1 The Big Six (ej kapitel 2) Vid ev. tidsbrist: Läs s samt (Seixas & Morton) New Directions in Assessing Historical Thinking, s (Duquette) Backward Design (Wiggins, Grant & McTighe, 3 sidor) 5

6 Seminarium 5 Månd 15 april Vp100 Seminarium 6 Tisd 16 april Seminarium 7 Onsd 17 april Vp100 VFU 23 april 20 maj Formativt lärande och arbetssätt Betygsättning och bedömning - Lärandemål och kunskapskrav i styrdokumenten - Hur bedömer vi elever? - Hur arbetar vi formativt? - Hur får vi eleverna att tänka historia? - Hur kvalificerar vi deras historiemedvetande? Presentation av uppgifterna för nästa seminarium: Elevtexter att bedöma. Formativt lärande. Casemetodik i historieundervisningen Ylva Wibaeus Casemetodik i historieundervisningen Ylva Wibaeus VFU1, del 2 Reflektionsseminarium den 20 maj. För sal och tid se Time Edit Formativ bedömning på 2000-talet en översikt av svensk och internationell forskning, s Historiedidaktikens byggstenar - grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. (Hermansson Adler) s , Utdelade texter (läggs ut i filsamlingen på Mondo i god tid innan seminariet) 6

7 Seminarium 8 Tisd 21 maj Vp100 Seminarium 9 Torsd 23 maj Betygsättning och bedömning Progression av historisk kunskap Formativt lärande och arbetssätt Arbete i smågrupper på valfri plats inför seminariet med: 1) Hur förklarar vi kunskapskraven o dess progressionsuttryck för elever? 2) Gör en bedömning av de utdelade elevsvaren a. Vilket/Vilka kunskapskrav är aktuella? b. Vilken nivå ligger svaren på? Motivera med omsorg. 3) Hur ger du en formativ återkoppling? 4) Hur hjälper vi eleverna att tänka historia? Presentation av uppgifterna för nästa seminarium: Historiundervisning praktiken Undervisningsexempel och metoder Rollspel i historieundervisningen. Per-Arne Karlsson. Minister för en dag. Studiebesök på armémuseum, Riddargatan 13. Samling vid entrén Skolverkets kurs- och ämnesplaner Elevtexter, utdelade vid förra seminariet Utdelande av material/uppgift. 7

8 Seminarium 10 Fred 24 maj P302 Månd 27 maj Rollspel i historieundervisningen. Spel: Nordamerika 1753 och Europa Rollspel i historieundervisningen. Per-Arne Karlsson Studiegruppsarbete ej schemalagt. Undervisning och lärande i historia ett kreativt rum för narrativ kompetens, (Per- Arne Karlsson) Historiedidaktikens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. (Hermansson Adler) s Utdelat material/uppgifter. Seminarium 11 Tisd 28 maj P302 Rollspel i historieundervisningen. Per-Arne Karlsson Studiegruppsuppgift design rollspel. 8

9 Seminarium 12 Månd 3 maj Seminarium 13 Onsd 5 maj VP 100 Historieundervisning i praktiken Undervisningsexempel och metoder 1) Tag ställning till Hermansson-Adlers fyra M. Underlättar denna indelning planeringen av undervisningen? 2) Hur hanterar Hermansson Adler begreppen historiemedvetande och historiskt tänkande? 3) Den mångdimentionella framställningen? 4) Analysverkty? 5) Tankestrukturer? 6) Endogena och exogena parametrar? 7) Den lilla och stora historien (berättelsen)? Presentation av de kommande seminarierna. Hur kan rollspel och caseundervisning bidra till att få igång elevernas historiska tänkande och aktivera deras historiemedvetande? Sammanfattning och avslutning Historiedidaktikens byggstenar - grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. (Hermansson Adler) s Genom att följa undervisningen och göra de uppgifter som följer på undervisningen kommer ni att kunna ha skrivit stora delar av er hemtentamen under kursen. Kursen examineras både muntligt och skriftligt utifrån de målrelaterade betygskriterier som återfinns nedan. 9

10 Examinationsuppgift Examinationsuppgiften består av en reflekterande hemskrivning där jag vill att ni diskuterar och problematiserar er ämnesundervisning. Frågan består av tre frågeställningar som följs av några förslag på ledord. Du använder de som för ditt resonemang framåt. Skrivningen ska lämnas in senast den kl i din inlämningsmapp på Mondo. Lämna in i pdf-format. De tre frågorna ska återfinnas under respektive rubrik enligt nedan. Jag och min ämnesundervisning 1. Gert Biesta (2011) beskriver utbildning utifrån tre dimensioner. Relatera Biestas resonemang med ditt ämne när du besvarar frågan: Vad innebär det att kunna mitt ämne? Ledord: socialisation, kvalifikation, subjektifikation, kunskapssyn, kunnande, kunskaper/förmågor, begrepp, styrdokument, universitetsämne-skolämne. 2. Relatera dina förda resonemang till frågan: Hur bedriver jag en undervisning som underlättar för eleverna att lära sig mitt ämne? Ledord: Kunskaper/förmågor, kunnande, undervisningssätt, metoder, IKT, måluppfyllelse. 3. Relatera dina förda resonemang till frågan: Hur bedömer jag att eleverna lärt sig det de ska lära sig? Ledord: Kunnande, kunskaper/förmågor, Formativ/summativ bedömning, kunskapskrav, rättvisa, rättsäkerhet, måluppfyllelse, examinationssätt, individ-struktur. Resonera utifrån lektionsinnehåll, kurslitteratur och styrdokument, det vill säga inte bara jag tycker, jag tänker snarare: För mig är det i likhet med Carlgren (2015:100) viktigt att poängtera eller det jag skulle vilja lyfta fram som problematiskt i ämnesplanen för historia är Skriv max 5 antal sidor. Lycka till! 10

11 Betygskriterier A Nyanserade och välgrundade didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Problematiserande, stringenta och självständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. C Strukturerade och logiska didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Strukturerade logiska och självständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. E Enkla och logiska didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Enkla, logiska och självständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. Fx Betyget Fx innebär att kunskapskraven för E ännu inte är uppfyllda. F I sin helhet oklara didaktiska diskussioner om hur innehålls- organisations-, urvals- och bedömningsfrågor kopplade till ämnesundervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesteori, ämnesdidaktik samt teorier om lärande och kunskapsbildning. Otillräckliga och osjälvständiga resonemang i reflektioner om forskning och beprövad erfarenhet i relation till undervisning och lärande. 11