KURSBESKRIVNING Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning II, CEPÄ20, HT 2014

Transkript

1 KURSBESKRIVNING Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning II, CEPÄ20, HT 2014 Allmänt Kursen fördjupar tematiskt aspekter av den didaktiska kompetens som lärarprofession grundar sig på. Dess övergripande syfte är att utveckla er förtrogenhet med denna kompetens. Kursen utgör ett sammanhållet moment om 7,5hp som examineras i sin helhet och är en fortsättning på grundkursen, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning I, termin 2. Det innehåll som behandlas under kursen är omfattande och det krävs mycket arbete för att bli förtrogen med detta innehåll. I kursen behandlas följande teman: A. Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang. B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer. C. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning. D. Läroplansteori, betyg och bedömning. E. Psykosociala aspekter på lärararbete. F. Kommunikativa aspekter, tala, läsa, skriva och IKT. Möjligheter och begränsningar. Ovanstående teman ansvarar i huvudsak Sten Arevik (SAK) för. Sten Arevik är även kursansvarig. Kerstin Grenö (KGO) kommer att behandla case-metodik, professionsmatrisövningar, VFU-portfölj och Mondo. Cecilia Lundholm (CLM) och Ola Halldén kommer att ha en föreläsning där de fördjupar det vetenskapliga perspektiv på lärande som utgör grunden för deras forskning; det konstruktivistiska (Piaget). Om du vill börja läsa in litteratur innan kursstart föreslår jag, Egan, Från myt till ironi, (2005) eller Bronäs & Runebou, Ämnesdidaktik (2010). Undervisningens uppläggning I denna kursbeskrivning redovisas de delar som Sten Arevik ansvarar för. Kerstin Grenö och Cecilia Lundholm kommer att ge instruktioner närmare kursstart. Kursens innehåll behandlas tematiskt. Varje tema inleds med en föreläsning som följs upp med ett seminarium några dagar senare. Mellan föresläsning och seminarium krävs det individuellt arbete och ett gemensamt bearbetande av innehåll och övningar i de mindre studiegrupperna. Detta arbete ska sedan på olika sätt redovisas under seminarierna. Innehållsmässigt ligger tyngdpunkten på tema A, B, D och E. Tema C, teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning, innehåller de teoretiska perspektiv ni ska använda för att utveckla och fördjupa er förståelse för kursens andra teman. I kursplanens förväntade studieresultat formuleras detta som att studenten ska: - diskutera utifrån ämnesdidaktiska frågeställningar med relevans för läraryrket och de aktuella ämnena, - diskutera olika sätt för hur urval och organisering av undervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesvetenskapliga sammanhang, teorier om lärande och kunskapsbildning samt ämnesdidaktiska perspektiv och begrepp.

2 Schema Må 1/9, 8-11 F413 Ti 2/9, 8-10 E413 (Schemat är preliminärt och Kerstin Grenö ska träffa er minst en gång.) Kursstart, Sten Arevik och Kerstin Grenö. Sten Arevik To 4/9, F603 Seminarium grupp 1, Sten Arevik F603 Seminarium grupp 2, Sten Arevik Må 8/9, 8-10 F307 Föreläsning, Sten arevik To 11/9, F603 Seminarium grupp 1, Sten Arevik F603 Seminarium grupp 2, Sten Arevik Må 15/9, 8-10 F307 Ti 16/9, D416 On 17/9, D416 Föreläsning, Sten Arevik Föreläsning, Ola Halldén Föreläsning, Cecilia Lundholm To 18/9, F603 Seminarium grupp 1, Sten Arevik F603 Seminarium grupp 2, Sten Arevik Må 22/9, 8-10 F307 Ti 23/9, Hörsal 7 Föreläsning, Sten Arevik Gästföreläsning, obligatorisk On 24/9, F603 Seminarium grupp 1, Sten Arevik Seminarium grupp 2, Sten Arevik VFU Må 27/10, 9-11 F320 Fr 31/10, 9-13 F320 Föreläsning/seminarium, Sten Arevik Examinationsseminarium, Sten Arevik Undervisningens struktur och innehåll översiktligt. Under kursens gång gör vi kontinuerligt en mer detaljerad kursbeskrivning. (Denna planering är preliminär och kommer att kunna anpassas till behov och önskemål.) Kursstart Må 1/9 - Kursens innehåll redovisas; vad du förväntas kunna, hur du kan arbeta mot förväntade studieresultat, hur du kan arbeta med litteraturen, hur examinationen kommer att gå till m.m. Ni får tillfälle att komma med synpunkter på kursens innehåll och uppläggning.

3 Litteratur: - Egan K (2005): Från myt till ironi. Första delen av boken behandlar tre synsätt ett samhälle, eller olika aktörer, kan ha på skola, undervisning och utveckling. Du ska sätta dig själv i relation till dessa synsätt och diskutera dig själv i förhållande till dessa. Du ska även fundera kring varför dessa synsätt tycks vara så svåra att förena. - Bronäs & Runebou (2010): ämnesdidaktik. Hur söker författarna ringa in ämnesdidaktik? Hur resonerar de kring ämnesdidaktikens redskap? Hur resonerar de kring möjligheten att formulera principer för undervisning? - Läroplan; den gemensamma delen. Tema A: Undervisningens innehåll; skolämnen och ämnesvetenskapliga sammanhang - De samhällsvetenskapliga ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. - Skolämnenas relation till de vetenskapliga ämnena. - Skolämnenas relation till styrdokument. - Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. - Olika begreppsliga sammanhang. Tema B: Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll i olika undervisningssituationer - Realisering av undervisning. Gestaltning av ett ämnesinnehåll. - Olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. - Undervisningsprinciper i praktiken. - Urvalsprinciper i praktiken. Litteraturer tema a och b: - Arevik & Hartzell: Tankekvaliteter, s ; Två undervisningsexempel, s Egan K (2005): Från myt till ironi. Daidalos. Göteborg. - Marton m fl (1987): Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: AWE/Gebers. - Säljö R (2010): Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Ca 250 s. - Läroplan och kursplan. - Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat. - Diskutera den bild ni nu har av ert ämne, efter fem terminers studier. Hur har den förändrats? Jämför hur man inom den vetenskapliga disciplinen ser på ämnet. Jämför med läroplanens syn. - För skolämnenas del är urvalsfrågor centrala. Vad, av allt det som det är möjligt att undervisa om eller lära sig, skall vi välja? Och varför skall vi välja just det? Hur kan man allmänt tänka kring dessa frågor? - Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat. - Hur kan man göra ett innehåll begripligt och intressant? Hur ordnar man på bästa sätt undervisningssituationer?

4 Tema C: Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning - Cecilia Lundholm, Ola Halldén och Sten Arevik kommer att lyfta fram några teoretiska perspektiv. En del av dessa har ni redan mött så tanken är fördjupning och tillämpning av dessa. - Samtal kring olika teoretiska perspektiv. o Vilka är de bärande tankarna? o Hur har denna teoribildning påverkat svensk skola? o Vad har du sett när du själv varit ute i skolor eller under din egen skolgång som kan beskrivas och/eller förklaras med denna teoribildning? o Ser du några tillämpningar för din egen undervisning? Seminarium: - Vi följer upp föreläsningen samt samtalen i studiegruppen med ett gemensamt seminarium kring dessa frågor. Tema D: Läroplansteori, betyg och bedömning - Föreläsningen behandlar begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. - Skolans styrdokument fördjupas och analyseras. Vidare behandlas frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. - Mål och målkonflikter. - Principiella problem och svårigheter vid bedömning. - Fördjupning kring bedömning; formativ och summativ bedömning - Att kommunicera dessa aspekter till elever. Litteraturer: - Ett kompendium med artiklar kring dessa frågor. - Läroplan och kursplan. - Korp - Litteratursamtal. Diskussion kring läsningen av den litteratur som hör till temat. - Diskutera läroplan och kursplan. Vad är det för sorts text? Ser ni några problem med den? - Vilka är de förändrade och nya krav som har lagts på skolan? Hur påverkar detta arbetet i skolan? - Mål är inte bara formulerade i läroplanstexter. Det cirkulerar mängder av mål runt undervisningspraktiken. Lärarnas enskilda mål, elevens mål, föräldrars mål, skolans mål, kommunens mål, samhällets mål. Försök konkretisera en del av dessa mål. Ser ni några möjliga målkonflikter? - Vilka principiella problem är förknippade med de olika faserna i läroplansarbetet; formulering, transformering och realisering? - Ge exempel på principiella problem vid bedömning. - Samtala kring er nuvarande kunskapssyn, etiksyn, människosyn och samhällssyn i relation till undervisning. Har den förändrats?

5 Seminarium: - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetat med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar Tema E: Psykosociala aspekter på lärararbetet - Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? - Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. - Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. - Spänningen mellan individ samhälle. Socialisation: värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse. Litteraturer: - Läroplanens allmänna del. - Ni ska samtala kring vad ett professionellt ansvar för det som sker i klassrummet verkligen innebär. - Vad kännetecknar ett förhållningssätt som pekar mot ett gott klassrums- och undervisningsklimat? Seminarium: - Vi följer upp föreläsningen samt hur ni enskilt och i seminariegruppen arbetet med föreläsningens innehåll, samt aktuella uppgifter eller övningar Avslutning/examination - Inlämning av examinationsuppgifter - Muntligt seminarium kring examinationsuppgifterna Kunskapskontroll och examination I kursen används varierade examinationsformer med såväl fortlöpande examination inom ramen för obligatoriska seminarier samt individuella skriftliga examinationsuppgifter. Förväntade studieresultat Kursens övergripande syfte är att utveckla den didaktiska kompetens som läraryrkets professionalitet grundar sig på och därmed ge de studerande förutsättningar att behärska en komplex och varierad undervisningspraktik. Efter att ha genomgått kursen förväntas den studerande ha följande kunskaper, färdigheter och förmågor: Efter att ha genomgått kursen förväntas den studerande: - vara förtrogen med sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som skapar förutsättningar att i undervisning sätta elevens kunskapsbildning i fokus; - kunna förstå och anlägga olika teoretiska perspektiv på olika aspekter av undervisning och lärande; - föra resonemang utifrån ämnesdidaktiska frågeställningar med relevans för läraryrket och de aktuella ämnena;

6 - visa på fördjupade kunskap om de psykosociala sammanhang olika undervisnings- och lärandesituationer ingår i; - diskutera kring olika sätt för hur urval och organisering av undervisning formas av relevanta styrdokument, ämnesvetenskapliga sammanhang, teorier om lärande och kunskapsbildning samt ämnesdidaktiska perspektiv och begrepp; - visa på fördjupade kunskaper om betyg i bedömning, i praktik och teori; - visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Betygskriterier Kriterierna är kvalitativa (skall läsas som kännetecknas av och inte finns med ). Studentens kunskapshantering av en rimlig del av kursinnehållet ska kännetecknas av de kvaliteter som respektive betygssteg uttrycker. F = Studenten har inte löst uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Fx = Studenten visar kunskaper av huvudsakligen reproduktiv karaktär, alternativt för resonemang eller hävdar åsikter utan tillräcklig underbyggnad. E = Studenten har börjat införliva kursens kunskapsinnehåll i sin egen erfarenhet och underbygger huvudsakligen sina påståenden och ställningstaganden på ett rimligt sätt D = Studenten har införlivat väsentliga delar av kursens kunskapsinnehåll och underbygger sina påståenden och ställningstaganden på ett hållbart och relevant sätt C = Studentens resonemang är integrerade (sammanhållna i en helhet) och visar också en ansats till att anlägga flera perspektiv på kursens kunskapsinnehåll. B = Studentens resonemang uppvisar klarhet i framställningen, är tydligt integrerat och anlägger flera perspektiv, samt hanterar komplexiteten i kursens kunskapsinnehåll på ett klart och rimligt sätt. A = Studenten för klara, väl underbyggda och väl sammanhållna resonemang utifrån flera perspektiv och med begreppsligt djup. Dessutom visar texten kvaliteter av problematisering av de egna ståndpunkterna på ett relevant och väl underbyggt sätt. Kurslitteratur OBS att var och en i viss utsträckning får skapa sin egen litteratur för att kunna formulera de perspektiv ni vill använda för att analysera kursens olika teman. En del av denna litteratur har ni helt eller delvis arbetat med i tidigare kurser. Arevik S & Hartzell O (2007): Att göra tänkande synligt. Stockholm: HLS Förlag. Ca 150 s. Bronäs & Runebou, Ämnesdidaktik (2010). Stockholm: Norstedts. Ca 150 s. Egan K (2005): Från myt till ironi. Daidalos. Göteborg. Ca 300 s. Forsell A (red)(2005 ): Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Några individuellt valda kapitel. Jerlang (red.) (1908): Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Några individuellt valda kapitel.liber. Korp H (2003): Kunskapsbedömning. Stockholm: Skolverket. Ca 130 s. Finns som elektronisk resurs på Mondo och kurshemsida.

7 Marton m fl (2009): Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: AWE/Gebers. Säljö R (20210): Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Ca 300 s. Aktuella styrdokument (skollag, grundskole- eller gymnasieförordning, läroplan, kursplaner och betygskriterier) finns att ladda ned på Ev. artiklar eller någon text av Piaget inför Lundholm och Halldéns föreläsningar. Du kan även använda litteratur från andra kurser, främst statsvenskap, sociologi och teorier om lärande. Litteratur som du redan har läst men som kan tillföra mycket värdefulla perspektiv på innehållet i denna kurs.