Utrustningsinvesteringar

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Avdelning Ekonomi Torbjörn Harlenbäck Bengt-Arne Ljungberg Peter Nilsson Enhet Fysisk utveckling Datum Dnr Bilaga 2 - Sammanfattning utrustning-bygg 2020 ( ) Skånes universitetssjukvård Utrustningsinvesteringar Större utrustningsobjekt I sammanställningen finns upptaget större objekt till ett beräknat värde om totalt 225 mkr, varav 86,4 mkr behövs under planperiodens första år Även utrustningsbehov till följd av äskade större byggprojekt finns med i förteckningen och är inkluderade totalt utrustningsbehov (11,7 mkr). I sammanställningen finns förtecknat ett byggprojekt som avser en lönsam investering som SUS önskar hanteras i särskild och skyndsam ordning eftersom driftsättning planeras redan 2020-Q1. I sammanställningen finns även upptaget fem projekt som enbart är flaggningar inför 2021 års budget. Specificerade större utrustningsobjekt år 2020 ( ) Generellt gäller att installations- och lokalanpassningskostnader är uppskattningar gjorda i verksamheten och som oftast baserats på historiska installationer och kvadratmeterpriser av motsvarande utrustningar. Det är inte möjligt att göra en mer säker installationskalkyl innan vi vet vilka utrustningar, fabrikat, storlek etc. som ska installeras. Inför kommande regionala anskaffningsbeslut senare under 2019 måste dessa preliminära kalkyler verifieras av Regionfastigheter. Tyvärr medför SUS gamla lokaler ofta relativt dyra och omfattande lokalanpassningar för att vi ska kunna installera ny utrustning. Framförallt är installationerna i Lund mycket kostsamma. En ytterligare synnerligen försvårande och fördyrande omständighet i Lund är att asbestsanering och sprinkling i många fall måste genomföras i samband med installationerna. Kostnaden för asbestsanering och sprinkling ska inte belasta utrustningarna i samband med installationerna utan måste finansieras som en tillkommande bygginvestering. Vår bedömning är att anpassningarna i vissa fall med både tids- och kostnadsmässig framgång kan läggas ut på utrustningsleverantören (totalentreprenad) och vi har för avsikt att i större omfattning försöka genomföra projekt på detta sätt framöver. Samtliga årliga driftskostnadsförändringar och engångskostnader som genereras av investeringarna kommer att prioriteras och finansieras i verksamheten. Samtliga driftskostnader framgår av de bilagda och specificerade utrustningsäskandena. Fullständiga beskrivningar av utrustningarna med motiveringar och medicinska teknologiutvärderingar (MTU) framgår av bilagda underlag. I det fall HTA (Health Technology Assessment) krävs ska särskild utredning genomföras enligt detta förfarande. Samtliga objekt som äskas har beretts och prioriterats i SUS investeringsgrupp och i SUS styrgrupp för investeringar och lokalförsörjning (ILF). Endast nya utrustningar där anskaffningar behöver påbörjas och finansieras under planperioden är upptagna i förteckningen. Specificerade äskanden lämnas dock endast för de utrustning där finansiering behövs under planperiodens första år. Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet:

2 2 Det råder relativt stor osäkerhet gällande SDV-projektet och vilka eventuella investeringar det för med sig. Under Q planeras driftsättning av systemet i SUS och regionen bör avsätta medel centralt i avvaktan på säkerställning av uppgradering och ersättning av utrustning som systemet för med sig. Investeringsbehov E MR 1,5T, VO BoF, Malmö, 14,5 mkr totalt 2020, varav 11,5 mkr för utrustning och 3 mkr i installation och lokalanpassning. 2. E Linac, SOK, Lund, 29 mkr totalt varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Äskandet är fördelat med 1/3, 8,3 mkr, av utrustningen 2020 för att möjliggöra beställning och resten, 20,7 mkr, 2021 för leverans och driftsättning av utrustningen. 3. E AL14 (Angiolab 14), BoF, Lund, 15,5 mkr totalt 2020, varav 14 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. 4. N - Syntesutrustning, 4 st, SOK, Lund, 6,4 mkr totalt (4 x 1,6 mkr) E SPECT-CT 102, BoF, Malmö, 10,5 mkr totalt 2020, varav 9 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. 6. E SPECT-CT Siri, BoF, Lund, 10,5 mkr totalt 2020, varav 9 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. 7. N Automatiserad strålbehandling, SOK, Lund, 9 mkr totalt varav 3 mkr 2020 och 6 mkr E GL28 (Genomlysningslab 28), BoF, Lund, 12,5 mkr totalt, varav 6 mkr för utrustning 3 mkr i installation och lokalanpassning och ytterligare 3,5 mkr i bygginvestering. Äskandet är fördelat med 1/3, 2 mkr, av utrustningen 2020 för att möjliggöra beställning och resten, 10,5 mkr, 2021 för leverans och driftsättning av utrustningen. 9. E Brachyterapiutrustning, 2 st, SOK, Lund, 12,2 mkr totalt, varav 12 mkr för 2 utrustningar och 0,2 mkr i installation och lokalanpassning. Äskandet är fördelat med 1/3, 4 mkr, av utrustningen 2020 för att möjliggöra beställning och resten, 8,2 mkr, 2021 för ombyggnationer, leverans och driftsättning av utrustningen. Investeringsbehov 2020 beskrivningar per projekt 1. E MR 1,5T, VO BoF, Malmö, 14,5 mkr totalt 2020, varav 11,5 mkr för utrustning och 3 mkr i installation och lokalanpassning. Sammanfattning Äldre MR-kamera från 2003 (uppgraderad 2009) och nu finns risk för längre stilleståndstider. Utrustningen äskades inför 2019 men prioriterades inte regionalt då ersättning bedömdes kunna anstå ett år. Kameran används framförallt för akuta gastro-undersökningar samt akuta kärl- och neuro-undersökningar. Med ny teknik kan även den kliniska MR-hjärtverksamheten på BoF utökas till Malmö. Motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser utbyte av befintlig Siemens 1,5T (Symphony) magnetkamera. Utrustningen installerades 2003 den har varit väldigt driftsäker men börjar nu bli så gammal att risken ökar för längre stillestånd. Tekniken kameran bygger på är gammal vilket innebär att det finns begränsningar i vad systemet klarar av gällande undersökningar, undersökningstider och bildkvalitet jämfört med ny teknik. Magnetkameran används för såväl inneliggande som polikliniska patienter från ett flertal verksamhetsområden såsom neuro, gastro, onkologi, kardiologi. Den används ffa för akuta gastroundersökningar samt akuta kärl- och neuro-undersökningar. Med ny teknik kan även den kliniska MRhjärtverksamheten på BoF utökas till Malmö (denna bedrivs enbart i Lund idag). Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Ca undersökningar/år. Antal undersökningar på Siemens Symphony: st, st, st (tom. nov). Minskning beror bl a på fler stillestånd beroende på ökad felfrekvens.

3 3 Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Ersättningsinvestering som inte innebär några andra förändrade driftskostnaderna än kapitalkostnader och dessa uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid och finansieras inom verksamhetens befintliga driftsbudget. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under 2020-Q3 med hänsyn till tid för upphandling, 12 månader (om det finns option i regionen går merparten av denna tid bort), leveranstid ca 3 månader, installation 1,5 månader. 2. E LINAC, SOK, Lund, 29 mkr totalt varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Äskandet är fördelat med 1/3, 8,3 mkr, av utrustningen 2020 för att möjliggöra beställning och resten, 20,7 mkr, 2021 för leverans och driftsättning av utrustningen. Sammanfattning Upphandling av Linacar pågår. 2 st Linac är beviljade ( ) med kompletterande utrustning för precisionsbehandling av små tumörer (1 av 2). Detta äskande har endast flaggats tidigare inför Utrustningen är från 2006 och borde ersättas 2018/2019. Oavsett utfall i pågående upphandling (option eller separat upphandling för denna apparat) bör driftsättning inte kunna vara aktuell förrän 2021 men anslag med 1/3 bör avsättas för att beställning ska kunna ske. För att säkerställa produktionen långsiktigt vid strålbehandlingen behöver i genomsnitt en apparat ersättas årligen (12 bunkrar och 12 års livslängd). Motivering och bakgrund till äskandet: För strålbehandlingen i Region Skåne finns idag 12 behandlingsmaskiner (i 12 bunkrar). Den äldsta av dessa är vid planerat byte minst 15 år gammal och är redan idag inte längre tekniskt jämförbar med övrig utrustning. Den saknar bland annat ett modernt bildgivande system för patientpositionering och har passerat förväntad livslängd med påtaglig risk för att sämre patientsäkerhet. Detta medför bl a ett ökat underhållsbehov och medföljande höga kostnader för enskilda reservdelar. Leverantören garanterar inte heller leverans av reservdelar/service/säkerhetsuppdateringar i mer än 10 år. Vi måste därför förlita oss på vårt eget reservdelslager samt kompetens bland våra ingenjörer. Ersättningsmaskiner bör passa in behandlingsflöde och möjliggöra fri flytt mellan åtminstone 2-3 behandlingsmaskiner vilket t ex underlättar vårt LEAN-arbete med förkortade ledtider och gemensamma processer. Det underlättar även planeringen både vid akut och planerad service. Maskinen bör utrustas med det senaste då det gäller kollimator, bild- och positioneringssystem så att såväl stora som små strålmål kan behandlas med stor precision. För att ytterligare säkerställa produktionen i framtiden bör en strukturerad långsiktig upphandlingsplan genomföras med flertalet maskiner vilket är en förutsättning för att utbyten skall kunna lösas inom verksamheten samt bör kunna resultera i bättre pris. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Antal behandlingstillfällen 2015 var uppdelat på behandlingsserier relativt jämnt fördelat över året. Behandlingar och inflöde beskrivs i detalj i produktionsplan, varje dag passerar mer 300 patienter genom vår strålbehandlingsprocessen. För 2016 är prognosen för helåret plus 12% ( behandlingar genomförda jan-okt) och för möta detta kraftigt ökade behov har under året bland annat en tillgänglighetssatsning genomförts och effektivitetsprojekt med EVPU påbörjats. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Ersättningsinvestering som innebär kapitalkostnader om tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid och dessa finansieras inom verksamhetens befintliga driftsbudget. Ny utrustning genererar troligen en högre avskrivningskostnad än ersatt maskin pga högre initial investeringsutgift. Aningen högre servicekostnad kan också förväntas men under 1-2 år är utrustningarna under garanti utan servicekostnader. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under 2021-Q1/Q2. Upphandling pågår f.n. av eftersom två utrusningar redan är beviljade. Ersättningar kommer att ske etappvis och denna, den tredje Linac-utrustningen, bedöms tidigast vara möjlig att ersätta under början av 2021.

4 4 3. E AL14 (Angiolab 14), BoF, Lund, 15,5 mkr totalt 2020, varav 14 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. Sammanfattning Investeringen avser åldersutbyte av befintlig biplan-angioutrustning. Systemet används inom all typ av angio och intervention med inriktning på ffa. barnhjärta. Den ingår i den maskinpark som krävs för SUS riksuppdrag inom barnkirurgi. Utrustningen används 20 % till avancerad ERCP med SpyGlass undersökning. Utrustningen installerades 2009 och har en förväntad livslängd på 10 år. Utrustningen har de senaste åren haft omfattande driftproblem som härleds till slitage med återkommande stillestånd. Motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser utbyte av befintligt angiosystem Siemens Artis Zee biplane. Utrustningen ska liksom den befintliga användas huvudsakligen för hjärtangiografier och interventioner på barn med medfödda hjärtsjukdomar. Även undersökningar av vuxna med medfödda hjärtsjukdomar utförs på utrustningen och i mindre utsträckning förekommer även interventioner utanför hjärta-kärl-området på barn, tex nefrostomier och dräninläggningar samt för avancerade ERCPundersökningar med SpyGlass. Hjärtangiografier och interventioner på barn uppgår till ca 180 årligen. Patienterna är till stor del regionexterna då hjärtkirurgi på barn och ungdomar i Sverige är koncentrerad till två centra i landet, varav Lund är det ena enligt avtal om nationell högspecialiserad vård (tidigare rikssjukvård). Dessa patienter blir ofta aktuella för undersökningar och ingrepp på angiografilab som led i preoperativ utredning och behandling som komplement eller alternativ till kirurgi. Även för hjärtkirurgi på vuxna med medfödd hjärtsjukdom är Lund ett av två nationella centra. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Angiografier och interventioner på barn med medfödda hjärtfel har blivit ett alltmer komplext område med en minskning av enklare, okomplicerade, snabba undersökningar och ökning av komplicerade och tidskrävande interventioner. Speciellt anpassad, modern utrustning för undersökningar och ingrepp på barn är avgörande för ett patientsäkert arbete, både pga. den ökande komplexiteten och för att reducera stråldosnivåer. En angiografi/intervention på ett barn tar ca 2-8 h att genomföra dvs. det är möjligt att utföra 1-3 barnundersökningar/dag beroende på komplexitet. 60 % av undersökningarna görs på patienter under 20 år Totalt antal undersökningar: st, st, st och st (tom nov). Minskningen beror till stor del på ökande felfrekvens och längre stillestånd Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Ersättningsinvestering som inte innebär några andra förändrade driftskostnaderna än kapitalkostnader och dessa uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid och finansieras inom verksamhetens befintliga driftsbudget. Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under 2020-Q3/Q4. 4. N - Syntesutrustning, 4 st, SOK/Strålningsfysik, Lund, 6,4 mkr totalt (4 x 1,6 mkr) Sammanfattning SVF med cancerdiagnostik och uppföljning av dyrbara behandlingar ökar behovet av PET-CTundersökningar och ökningstakten för dessa har varit ca 13% per under och prognosen är 15% per år. Prognosen utifrån remittenternas behovsanalys är att det ska utföras drygt PET-CTundersökningar/år i Region Skåne. Utbyggnaden av PET/CT-utrustningar i regionen är ett regionalt beslut: CSK fick sin PET/CT i juni 2017, Lund får sin 3:e utrustning under våren 2019 (SUS 5:e utrustning) och Hbg en PET/CT Därmed behövs fler syntesutrustningar för att kunna framställa mer och nya PET- radiofarmaka. Nuvarande syntesmoduler är redan utnyttjade till 100% och det behövs därför fler. Behovet har flaggats tidigt i planeringen av den regionala PET/CT-satsningen. (Bemanningsbehov och plan för kompetensförsörjning inom PET-CT-verksamheten vid Skånes Universitetssjukhus, Jonas Jögi och Peter Hochbergs ).

5 Behovet PET- radiofarmaka har redan ökat markant. Produktionen av PET-radiofarmaka som inte är FDG har ökat med 13% gällande antal batcher och med 39% gällande aktivitet under 2018 jämfört med Nya radiofarmaka och flera parallella produktioner av olika radiofarmaka ställer ökade krav på cyklotronenverksamhetens kapacitet. 5 Diagram 1: Antal PET-CT i regionen Diagram 2: PET-CT fördelning mellan olika radiofaramaka 2018 Motivering och bakgrund till äskandet: Tillverkningen av PET-radiofarmaka för de PET/CTundersökningar som utförs inom Region Skåne sker vid Nuklearmedicinsk fysik. För att möta den ökade efterfrågan av PET-radiofarmaka när PET/CT- verksamheten utökas markant de närmsta åren kommer ett nytt renrum med 5 hotceller att tas i drift vid årsskiftet. Endast en av hotcellerna kommer att vara utrustad

6 6 med en syntesmodul vid driftsättande. För att driftsätta de andra fyra hotcellerna behövs det syntesmoduler även i dessa för att kunna tillverka PET- radiofarmaka. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: De nya syntesmodulerna beräknas kunna tillverka PET-radiofarmaka till ca 5000 undersökningar per år vid full drift. På grund av de höga radioaktivitetsmängderna som används vid synteserna är driften begränsad till en syntes per dag. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 978 tkr per år (för alla fyra utrustningarna) i genomsnitt baserat på 2% ränta och 7 års avskrivningstid. Det behövs även personalutökningar vilket ger årliga kostnader med 2,5 mkr/år och avser 4 st Kemist/BMA-resurser. Därutöver tillkommer förbrukningsmaterial/kemikalier vid tillverkningen av PET-radiofarmaka, ca 1,2 mkr. Regionexterna intäkter beräknas öka med ca 0,8 mkr/år. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd att ske etappvis från 2019-Q2 till 2020-Q3. Det nya renrummet driftsätts i januari 2019 med den syntesmodul som har inköpts tillsammans med de nya hotcellerna (och som är beviljade 2018). Driftsättningen beräknas ta ca 3 månader. Därmed är det lämpligt att driftsätta nästa syntesmodul i april 2019, dvs den första syntesmodulen inom detta äskande. Nästa syntesmodul är lämplig att driftsättas september/oktober De två andra syntesmodulerna driftsätts våren 2020 respektive hösten E SPECT-CT 102, BoF, Malmö, 10,5 mkr totalt 2020, varav 9 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning Sammanfattning Under planperioden finns behov att ersätta tre nuklearmedicinska system (SPECT-CT) i Malmö och Lund; två Siemens Symbia T2 (Malmö) och en Philips Precedence (Lund). Ett av systemen, SPECT-CT 101 i Malmö, äskas dock inte 2020 utan flaggas endast inför 2021 men det bör omfattas av regional samupphandling, varav ett till Malmö (detta äskande), ett till Lund (SPECT-CT Siri, prio 6) och ett till Helsingborg. Motivering och bakgrund till äskandet: Investeringen avser åldersutbyte av befintlig SPECT-CT. Systemet används inom all typ av bildgivande nuklearmedicin (utom PET/CT), särskilt de som kräver bildåtergivning med tomografisk teknik (SPECT), t ex myocardscintigrafi, skelettscintigrafi, lungscintigrafi, olika typer av lymfscintigrafi. Antalet genomförda nuklearmedicinska undersökningar utanför PET-CT området har de senaste åren varit ganska konstant men efterfrågan på flera av de mera högspecialiserade undersökningar som kräver tomografisk teknik och samtidig datortomografi (SPECT-CT) ökar. Utrustningen installerades 2007 och har en förväntad livslängd på 8 år. Det finns ett regionalt behov av att åldersutbyta ytterligare tre SPECT-CT (2 på SUS och 1 i Sund), dessa investeringar bör samordnas. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: 2013: us, 2014: us, 2015: us, 2016: us, 2017: us, 2018: 7500 us (tom. okt) troligen 9000 us på helår ersattes en SPECT med PET-CT och 2018 ersattes en SPECT-CT med PET-CT. Med andra ord har kamerakapaciteten minskat med totalt 2 system de senaste åren. Obs! Samtliga SPECT och SPECT/CT-undersökningar ingå i ovan statistik (5 st utrustningar). Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Ersättningsinvestering som inte innebär några andra förändrade driftskostnaderna än kapitalkostnader och dessa uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid och finansieras inom verksamhetens befintliga driftsbudget. Vid samordning av utbytesbehov bedöms kostnaden för utrustningen gå ner med 10-15%. Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under 2020-Q3. 6. E SPECT-CT Siri, BoF, Lund, 10,5 mkr totalt 2020, varav 9 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning.

7 Motivering och bakgrund till äskandet: Investeringen avser åldersutbyte av befintlig SPECT-CT. Systemet används inom all typ av bildgivande nuklearmedicin (utom PET/CT), särskilt de som kräver bildåtergivning med tomografisk teknik (SPECT), t ex myocardscintigrafi, skelettscintigrafi, lungscintigrafi, olika typer av lymfscintigrafi. Antalet genomförda nuklearmedicinska undersökningar utanför PET-CT området har de senaste åren varit ganska konstant men efterfrågan på flera av de mera högspecialiserade undersökningar som kräver tomografisk teknik och samtidig datortomografi (SPECT-CT) ökar. Utrustningen installerades 2007 och har en förväntad livslängd på 8 år. Utrustningen har visat sig vara väldigt känslig för strömbortfall, planerade såväl som oplanerade vilket resulterat i återkommande stillestånd. Det finns ett regionalt behov av att åldersutbyta ytterligare tre SPECT-CT (2 på SUS och 1 i Sund), dessa investeringar bör samordnas. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: 2013: us, 2014: us, 2015: us, 2016: us, 2017: us, 2018: us (tom. okt) troligen us på helår ersattes en SPECT med PET-CT och 2018 ersattes en SPECT-CT med PET-CT. Med andra ord har kamerakapaciteten minskat med totalt 2 system de senaste åren. Obs! Samtliga SPECT och SPECT/CT-undersökningar ingå i ovan statistik (5 st utrustningar), dvs inte enbart för de som äskas ersättning för nu. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Ersättningsinvestering som inte innebär några andra förändrade driftskostnaderna än kapitalkostnader och dessa uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid och finansieras inom verksamhetens befintliga driftsbudget. Vid samordning av utbytesbehov bedöms kostnaden för utrustningen gå ner med 10-15%. Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under 2020-Q N Automatiserad strålbehandling, SOK, Lund, 9 mkr totalt varav 3 mkr 2020 och 6 mkr Sammanfattning Automatiseringsutrustning/-system (AI) är avgörande för planering (dosplanering) inför strålbehandling. Med denna digitalisering kan AI-system utföra personalens arbetsuppgifter, vilket är nödvändigt för att möta de ökande behoven av strålbehandling. Utvecklingen av dessa system går mycket fort och för att SUS snabbt ska kunna tillgodogöra sig vinsterna i denna utveckling är det viktigt att medel finns avsatta under perioden för att möjliggöra införande under flera etapp. Sannolikt kommer dessa system visa sig vara nödvändiga och lönsamma i framtiden. Motivering och bakgrund till äskandet: Detta äskande innehåller en kombination flera system som är nödvändiga för att möta kraven från ffa statens strålsäkerhet myndighet (SSM), men också en ökande patienttillströmning, gällande: a. Effektivisering och automatisering Vi ser ökad patienttillströmning över längre tid, och denna kommer att öka gradvis under överskådlig tid. Vi har redan problem att hinna med rutinarbetet, som till mycket betydande del är manuellt. Vi behöver investera i automatiseringsmjukvara som kan ta hand om target/riskorgans inritning (eg Velocity), MRbaserad dosplanering, samt automatiserad dosplanering (eg RapidPlan, Elements). b. Oberoende kontroll stråldosplaner Kontrollberäkning av stråldosplaner kan spara kliniken massor av tid jämfört med att göra experimentella kontroller för varje plan (eg Mobius); SSM kräver detta av oss. c. Klinisk revision av behandlingsdata För att strålbehandlingen ska kunna möta kravet på att upprätthålla patientsäkerheten vid kraftig produktionsökning så måste ett stort antal processer som nu är manuella automatiseras mha. flera digitalisering projekt. Vi önskar använda oss av vår egen verksamhets evidens (t.ex. Big Data) för att förbättra våra egna processer.

8 8 Rutinmässig kontroll av behandlingskvaliteten och evaluering av berättigande är ytterligare (nya) krav från SSM. Denna kontroll måste automatiseras för att vi inte ska behöva ta mycket stora personalresurser i anspråk (eg Oncology360, Insightive, TRAMS). Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: 2017 genomfördes externa strålbehandlingar (fraktioner) på patientstarter, relativt jämnt fördelat på årets veckor och vardagar. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 7 års avskrivningstid. Därutöver tillkommer service- och underhållskostnader samt IT-kostnader med ca tkr per år. Driftsättning: Driftsättning är önskas ske etappvis under Akuta behov (bedömning 2 mkr) kommer att hanteras inom lokal pott (befintliga system) under Om upphandling påbörjas under 2019 kan etappvisa installationer ske under med regional finansiering. 8. E GL28 (Genomlysningslab 28), BoF, Lund, 12,5 mkr totalt, varav 6 mkr för utrustning 3 mkr i installation och lokalanpassning och ytterligare 3,5 mkr i bygginvestering. Äskandet är fördelat med 1/3, 2 mkr, av utrustningen 2020 för att möjliggöra beställning och resten, 10,5 mkr, 2021 för leverans och driftsättning av utrustningen. Sammanfattning Investeringen avser åldersutbyte av befintlig genomlysningsutrustning. Genom föreslagen investering kan två befintliga äldre utrustningar med omfattande driftsproblem och återkommande stillestånd (Genomlysnings-lab 28 och Konventionellt röntgenlab 29) ersättas av en kombinationsutrustning. Kombinationsutrustningen kommer att används inom all typ av genomlysning som är nödvändig för SUS riksuppdrag inom barnkirurgi och även för konventionell slätröntgen. Med ett kombinationslab kommer nyttjandegraden att öka. Projektet omfattar bygginvestering om 3,5 mkr för ny lokal som måste flyttas för att bereda plats åt nytt genomlysningsrum och preliminär kalkyl (100 m 2 á 35tkr/m 2 ) baseras på historiska kostnader. Motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser utbyte av befintlig genomlysningsutrustning, Philips MultiDiagnost Eleva FD och befintligt konventionellt röntgensystem, GEHC Discovery XR656. Utrustningen ska liksom den befintliga användas för genomlysnings- och konventionell slätröntgenundersökningar på barn, framförallt avseende mag-tarmkanal och urinvägar. Delar av patientunderlaget utgörs av regionexterna patienter då Lund är ett av två nationella centra (enligt avtal om nationell högspecialiserad vård - tidigare rikssjukvård) för kirurgi vid medfödda missbildningar på matstrupen och medfött diafragmabråck samt viss kirurgi vid vissa anorektala och vissa urogenitala missbildningar samt vid Hirschsprungs sjukdom. Dessa patienter är ofta i behov av pre- och postoperativa undersökningar på detta genomlysningslab. Generellt har behovet av genomlysningsundersökningar minskat de senaste åren, dock ser vi snarare en liten ökning på barnsidan. Även slätröntgen minskar något men inte i någon betydande omfattning. De senaste åren har man på BoF Lund minskat kapaciteten för både genomlysning och konventionell röntgen på barn och skelett. KR23 stängdes för ett par år sedan och GL22 ersattes med ett kombilab samtidigt som KR25 stängdes. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt (på GL28): st, st, st och st. 75 % av undersökta patienter är <10 år (50% <5 år) och 5 % av undersökta patienter >19 år. Med ett kombinationlab kommer undersökningsvolymerna att öka och därmed nyttjandegraden. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Ersättningsinvestering som innebär kapitalkostnader om 840 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid och dessa

9 9 finansieras inom verksamhetens befintliga driftsbudget. Service- och underhållskostnader minskar med ca 200 tkr/år eftersom ett konventionellt röntgenlab tas ur bruk. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under 2021-Q1/Q2. 9. E Brachyterapiutrustning, 2 st, SOK, Lund, 12,2 mkr totalt, varav 12 mkr för 2 utrustningar och 0,2 mkr i installation och lokalanpassning. Äskandet är fördelat med 1/3, 4 mkr, av utrustningen 2020 för att möjliggöra beställning och resten, 8,2 mkr, 2021 för ombyggnationer, leverans och driftsättning av utrustningen. Sammanfattning Brachyterapibehandlingar är den botande delen i kombinationsbehandlingar för cervix-, prostata-, vaginaloch vulvacancer. Utrustningarna upplevs som relativt stabila för närvarande och ersättning bedöms kunna anstå till 2021 men upphandling behöver starta upp under 2020 för att möjliggöra att ersättning kan ske under 2021 Motivering och bakgrund till äskandet: Utrustningen för brachyterapi är först installerat , ett av systemen blev modifierad till HDR (high dose rate) under Tillhörande löpande serviceavtal inkluderar kontinuerliga utbyte av radioaktiva källor. Den tekniska utvecklingen medför att systemen snabbt blir föråldrade och företagen garanterar endast reservdelar i 10 år. Vi har på senare tid även upplevt driftstopp som kan relateras till ålder och den mekaniska förflyttningen av de radioaktiva källorna. Driftstopp medför en stor patientrisk, där strålkällan kan bli kvar i patienten som får behandling. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: 2017 utfördes 230 brachyterapibehandlingar, där anestesi medverkar på måndagar, onsdagar och torsdagar. Övriga dagar behandlas vid behov patienter som inte måste sövas. (Omkring 5-6 patienter per behandlingsvecka, ojämn belastning med 1-4 patienter per behandlingsdag). Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år (för båda utrustningarna) i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Därutöver tillkommer service- och underhållskostnader, IT-kostnader och Övriga kostnader med 650 tkr/år. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under 2021-Q1/Q2. Ingen prioritering 2020 Flaggning av behov längre fram i planperioden alternativt projekt som ännu är under utredning SPECT/CT 101, Ersättning, BoF, Malmö Flaggning inför 2021 (dock option i SPECT-CT-upphandling, prio 5 och 6). Utrustning 9 mkr och lokalanpassningar/installation 1,5 mkr. Önskad Drift 2021-Q1/Q2. AL16, Ersättning, BoF/Hjärt- och Lungmedicin, Lund Flaggning inför Utrustning 14 mkr och lokalanpassningar/installation 1,5 mkr. Drift 2021-Q2/Q3. Akut-MR, Ny, BoF, Malmö Flaggning inför Utrustning 12,5 mkr och lokalanpassningar/installation 7 mkr. Obs! tillkommer även 1 mkr i bygginvestering. Drift 2021 (tidigast).

10 10 PET-MR Forskning, Ny, Lund Flaggning 2021 Utrustning 15 mkr och lokalanpassningar/installation 15,5 mkr. Obs! Tillkommer även 3,7 mkr i bygginvestering Drift 2021 (tidigast). CT-Dosplan, 2 st, Ersättning, Lund Flaggning inför Utrustning 15 mkr (2 x 7,5 mkr). Drift 2021 (tidigast).

11 11 Mindre utrustningsobjekt 2020 ( ) Lokal pott Till 2020 äskar SUS ett lokalt investeringsanslag för utrustning om 175 mkr. Ett lokalt investeringsanslag om ca 150 mkr har erfarenhetsmässigt varit en nivå som upplevts som hanterbar och rimlig ur prioriteringshänseende i SUS. Detta har dock varit en investeringsnivå som legat fast under relativt många år och det finns nu behov av viss uppräkning/justering av detta anslag. En ökning från 150 till 175 mkr motiveras dels av att SUS de senast åren och under kommande år räknar med relativt stora ersättningsbehov i tex anestesiapparater, operationsbord, övervakningsutrustning och ventilatorer och dels har SUS finansierat ett antal större investeringar som initialt bedömts som regionala projekt över 5 mkr - men som inte prioriterats regionalt - och där investeringsutgiften senare bedömts understiga 5 mkr och därför finansierats ur SUS lokala utrustningspott. Exempel på de senare projekten är EOS-utrustningen i Malmö till BoF/Ortopeden, Uppgraderingen av Scapis-CTn i Malmö med flytt till Lund samt Mobil CT till NK i Lund. Därmed är en rimlig investeringsnivå vid SUS ca 175 mkr. Lägre investeringsnivåer/anslag kommer på sikt att innebära att vissa återanskaffningar kommer att skjutas upp med ökad risk för haverier. Regional upphandling av övervakningsutrustning har inletts och enligt preliminär tidplan kommer etappvisa ersättningar att inledas under För SUS del, som är regionens överlägset största förvaltning, i synnerhet vad gäller antal övervakningsplatser, kommer denna investering att bli mycket stor. Hur stor mer exakt samt hur etappvisa ersättningar per sjukhus kan genomföras håller Medicinsk service på att utreda. Under alla omständigheter kommer SUS inte att inom ram för ordinarie lokal pott att klara av att finansiera ersättning av all denna utrustning, utan är precis som övriga förvaltningar beroende av att särskilt riktad förstärkning av den lokala potten görs för övervakning (utöver den äskade nivån om 175 mkr). Uppföljning lokal utrustningspott 2018 Totalt är 230 projekt beviljade per 31/ Hela den lokala potten var fördelad per augusti men pga av förväntat överskott mot budget i upphandlingen av anestesiapparater (M711) om ca 12 mkr har detta överskott kunnat fördelas till ca projekt under hösten Av de beviljade 230 projekten knappt 170 projekt kunnat avslutas under året för ca 83 mkr (+ 3 mkr mot budget). Av resterande pågående projekt, 65 st, med beviljad finansiering 2018 är hälften redan beställda och kommer att avslutas inom kort och den andra hälften kommer att avslutas under första halvåret Några större projekt har försenats under året och därför har de periodiserats budgetmässigt till T ex har några pendelprojekt ej kunnat genomföras under sommaren 2018 pga bristande elförsörjning och detta kan inte åtgärdas förrän 2019 av Regionfastigheter. Något projekt har fått skjutas till sommaren 2019 pga verksamheten inte har haft möjlighet att avsätta tid för upphandlingsarbete. Trots att fördelning av investeringsmedel prioriterats ffa till projekt som är nödvändiga för att upprätthålla produktion och patientsäkerhet i verksamheten har årets lokala pott om 150 mkr inte varit en tillräcklig nivå för SUS investeringsbehov. Enda anledningen till att behoven trots allt klarats av beror på överskottet som genererades i upphandlingen av anestesiapparater. I tertialprognosen efter augusti prognostiserades ett årsutfall om totalt 110 mkr och denna prognos har uppfyllts med råge - faktiskt utfall blev ca 126 mkr - eftersom SUS haft ett flertal större upphandlingar som kunnat avslutas alt leveranser har kunnat ske under senare delen av året, tex anestesiapparatupphandlingen, ca 30 mkr, Patientövervakning ORK Malmö, 8,6 mkr, Mobil röntgen BoF, 7 mkr och 3 Konventionella röntgen/genomlysningslab BoF, 9,7 mkr kunnat levereras under hösten. Hela projektet M711, Anestesiarbetsstationer, redovisas under lokal pott 2018 i den särskilda bilagan (5c) i årsbokslutet (verksamhetsberättelsen). Budgetmässigt är detta projekt egentligen fördelat med 19 mkr 2017 och 23 mkr 2018 men nu redovisas allt (budget, utfall och prognos) under lokal pott Några projekt, 6 st, som budgeterats 2019, har hunnit levereras och genererat utfall redan under 2018 och dessa redovisas även som lokal pott 2018 (budget 4,2 mkr, utfall 2,9 mkr och prognos 4,2 mkr). OBS! Eftersom dessa projekt inte är budgeterade 2018 ingår de dock inte utfallet. Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan hösten Hela 2018 års anslag är

12 12 fördelat sedan hösten Enligt tidplaner i projekt som ännu är pågående beräknas hela anslaget vara förbrukat under första halvåret ,0 LP utrustning ,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall/prognos), mkr ,5 0, Diagram 3: Lokal utrustningspott Fördelning och utfall. Totalt har hela SUS lokala utrustningsanslag 2018 om 150 mkr fördelats till ca 230 projekt. Av dessa har 166 projekt, som budgeterats med knappt 86 mkr, redan avslutats under året. Status för återstående 64 projekt, som anslagits ca 76 mkr, framgår av nedanstående diagram. Driftsättning för dessa ännu pågående projekt planeras ske under första halvåret LP 2018, budget 150 mkr och antal (230 st) per status Under planering; tkr, 22 st Under anbud; tkr, 5 st Avslutade; tkr, 166 st Beställd; tkr, 9 st Leverans; tkr, 13 st Drift; tkr, 15 st Under planering Under anbud Beställd Leverans Drift Avslutade Diagram 4: Lokal utrustningspott Statusfördelning

13 13 Av tabellen nedan framgår vilka utrustningskategorier som 2018 års lokala pott fördelats till. Budget Antal Budget Antal Utrustningskategori 2018 projekt Utrustningskategori 2018 projekt Annat Laboratorieutrustning Narkosutrustning Ögon, utrustning för diagn och -behandling Ultraljudutrustning, diagnostisk PET/CT, SPECT/CT Patientövervakningsutrustning Diatermi, kirurgisk Mobil röntgenutrustning Bladderscanner Röntgenutrustning - konventionell Operationsbord Endoskop, flexibla och stela Patientsängar Steril- och desinfektionsutrustning ÖNH, utrustning för diagn och -behandling Endoskopistaplar Operationslampa Defibrillator Sjukgymnastikutrustning Respirator/Ventilator Arbetsstationer + nätverkskomponenter MR-utrustning Röntgenutrustning - angio och intervention EKG-apparat Mikroskop inkl. operationsmikroskop Dialysutrustning Lokal pott Totalt Tabell 1: Lokal utrustningspott Fördelning av anslag per utrustningskategori Överuttaget ur lokal pott 2018 (11,8 mkr) balanseras av motsvarande överskott mot budget i andra projekt och då framförallt i projektet anestesiapparater till verksamhetsområde Intensiv- och Perioperativ Vård (IPV) där SUS budgeterat 42 mkr under men utfallet beräknas landa kring ca 32 mkr. Kategorin Annat innehåller alla de utrustningar som inte har egen kategori, tex möbler och inventarier i samband med bygginvesteringar, kallelsesignalanläggningar, överfallslarm, försörjningspendlar, diverse operationsutrustningar etc. Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan under våren Nu vid årsskiftet har redan drygt halva årets anslag fördelats men utfallet är självklart relativt lågt fortfarande.

14 14 160,0 140,0 LP utrustning ,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall/prognos), mkr , Diagram 5: Lokal utrustningspott Fördelning och utfall. Primärvården Extern förhyrning Prio Ersättning - Renovering Önskad drift Avtalsvärde (10 år), mkr 1 Vc Bunkeflo - ersättning 2020-Q1 19,2 Vi äskar medel för VC Bunkeflo eftersom nuvarande lokaler är alldeles för små att växa i. Verksamheten har redan fått lägga ner såväl barnläkarverksamhet som barnmorskefilial på grund av platsbrist. Området är expansivt och behovet av en ny vårdcentral stor.

15 15 Byggnadsinvesteringar Region Skånes utvecklingsplan för sjukhusområdena i Malmö och Lund påverkar i hög grad SUS interna lokalplanering och fysiska utveckling. Det är därför svårt att i detalj förutse och definiera alla de behov som kommer att finnas I avvaktan på nya sjukhusbyggnader kommer vi att fokusera på ett antal behov av främst överlevnadsåtgärder i lokaler/byggnader som behöver genomföras för att uppfylla dagens krav på arbetsmiljö och effektiv vård. Precis som tidigare år är SUS sjukhusområden fullbelagda till den grad att vi inte har tillgång till de lokaler som krävs för att klara både behov av evakueringar och nya uppdrag. Det ställer i sin tur krav på att vi tar vara på möjligheten att bygga under sommarstängningar och helger då lokalerna finns tillgängliga, vilket medför högre kostnader för byggprojekten. Nya behov 2020 Större byggprojekt (över 100 Mkr) - Mindre byggprojekt (under 100 Mkr) Etablering av CED - Central Endoskopidiskenhet i Lund Prioritering 1 Flexibla endoskop används vid alltmer avancerade underökningar i modern medicinsk diagnostik och behandling. Patientunderlaget har under senare år ökat och förväntas öka ytterligare under de kommande åren. I en utredning från 2014 (samordnad av Ingrid Lenninger Sundberg, enh. Fysisk utveckling SUS) gällande handhavande av endoskop vid SUS, Lund, var slutsats att det behövs en central endoskopidiskenhet (CED) för att kunna hantera endoskop på ett patientsäkert sätt. Under 2016 genomfördes ytterligare en utredning som resulterade i rapport - Förutsättningar för att samla verksamhet för rengöring av endoskop på SUS Lund respektive Malmö (161123, Peter Jerntorp) Rapport från utredningsgruppen lämnades till FLG i november Bakgrunden till den utredningen var att det under 2015 inträffade ett utbrott med smittspridning av vancomycinresistenta enterokocker. I samband med smittspårningen framkastades möjligheten att smittan skulle kunna ha medierats via endoskop, vilket dock inte med säkerhet kunde beläggas. Mot bakgrund av detta initierades endoskopironder vid SUS. Ronderna genomfördes våren 2016 i samarbete Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne och Regionservice. Resultatet av dessa ronder, som bland annat påvisade att lokaler, logistik, rengöring och följsamhet till rengöringsrutiner enligt Vårdhandboken överlag inte var tillfyllest på SUS Lund, utgjorde underlag för det uppdraget. Rapporten utgjorde grund för förvaltningsledningsbeslut om att en central endoskopidiskenhet ska tillskapas inom den steriltekniska enheten i Blocket i SUS Lund. Detta för att säkerställa rengöringsprocessen av flexibla endoskop, tillförsäkra spårbarhet och effektiv hantering av smittspridning. Enligt förslag i utredning från 2016 och efter muntlig dialog med vårdhygien bör endoskopidiskrengöring fortsätta existera på fyra fysiska ställen i Lund CED, lungmottagning, urologimottagning och öronmottagning. Under 2018 tillsattes en förvaltningsstyrd styrgrupp, ledd av bitr FV-chef Björn Ekmehag, för att genomlysa konsekvenserna av ett genomförande. Slutsatsen av detta arbete, nya hygienföreskrifter gällande spårbarhet samt IVO-anmärkningar rörande smittspridning, är att CED ska etableras vid SUS Lund.

16 Sedan tidigare har SUS beslutat om installationer i perifera enodskopidiskenheter med finansiering ur lokal pott. Ytterligare beslut kommer att fattas under 2019, vilket sammantaget betyder att det kommer att finnas en diskredundans vid sjukhuset. Den större funktionellt sammanhängande investeringen i både ombyggnationer och ytterligare endoskopidiskinstrument som krävs för etablering av en central diskenhet (CED) vid sterilcentralen överstiger dock beloppsgränsen för lokal pott kommer motsvarande CED-enhet att etableras inom NSM. Önskad driftsättning: 2020 Preliminär kalkyl från RFA: Investering: bygg: 10 mkr och utrustning 10,9 mkr 16 Vävnadsbanken, OP-sal för vävnadsdonationer, by52, Lund - Start 2019 Prioritering lönsam investering (ingen rangordning 2020) När verksamheten är igång beräknar verksamheten att Op-salen ger överskott på ca 2,5 mkr/år genom ökade intäkter vid försäljning av vävnader och minskade kostnader för import av senor. Investeringen är därmed återbetald under år 3. Med tillgång till ett eget tillvarataganderum i regionen kommer fler donatorer kunna bli multivävnadsdonatorer. Detta kommer att leda till en ökning av hjärtklaffar för hjärtkirurgi, hornhinnor till ögonoperation och hud för brännskadevård. Nya vävnader som långa rörben och senor kan börja tillvaratas. Med ett ökat antal tillvarataganden ökar också antalet möjliga vävnadstransplantationer. Den nya Vävnadsbanken, som stod färdig i januari 2017, är Skandinaviens största vävnadsbank med 3 renrum klass B, vilket möjliggjort hantering av ett ökat antal vävnader. Samtidigt som renhetsgraden vid banken har ökat har renheten vid de enheter där själva uttagsoperationen av vävnaden sker ej förbättrats. Vävnadsuttag sker idag förutom på rättsmedicinska avdelningen och patologavdelningen i Lund på regionens olika bårhus, där tillgång till rena ytor, vatten etc. är begränsat. Detta skall jämföras med att ett flertal europeiska vävnadsinrättningarna har speciella operationsrum för tillvaratagande av vävnader från multidonatorer. För att minska risken för kontaminering av vävnaderna bör tillvaratagandet utföras i lokaler med begränsat tillträde och under rena förhållande. I anslutning till den nya Vävnadsbanken finns idag utrymme för upprättande av en sådan facilitet. Den direkta närheten till bårhuset i Lund är mycket fördelaktig i detta sammanhang då det möjliggör tillgång till kroppar, förvaring i kyla och korta transporter. Förutom att det finns ett stort behov av vävnader för transplantationsändamål i Sverige, finns det också utbildningsbehov av bl.a. nya operationstekniker som kan utföras i samband med tillvaratagande av vävnader i de egna lokalerna. Med tillgång till ett eget tillvarataganderum kommer fler donatorer kunna bli multivävnadsdonatorer. Detta kommer att leda till en ökning av hjärtklaffar för hjärtkirurgi, hornhinnor till ögonoperation och hud för brännskadevård. Nya vävnader som långa rörben och senor kan börja tillvaratas. Med ett ökat antal tillvarataganden ökar också antalet möjliga vävnadstransplantationer. Idag importeras senor för den ortopediska operationsverksamheten från USA till betydande kostnader. Med en egen tillvaratagande verksamhet skulle stora kostnader sparas. Det finns i landet en ökande efterfrågan på långa rörben som inte kan tillgodoses av Benbanken i Östersund. Vävnadsbankens ekonomi är konstruerad i enlighet med svensk lagstiftning när det gäller vävnader från avlidna för transplantationsändamål, så att de avgifter som tas ut från transplanterande enheter bestäms av omkostnaderna för Vävnadsbankens verksamhet. Utgifter och inkomster skall vara i balans. Avgifterna regleras årligen.

17 17 Kalkyl tillvarandetaganderum A r1 A r2 A r3 A r4 - senor hud hjärtklaffar hornhinnor temporalben Totala intäkter Personalkostnader besparing av importkostnader senor Transportkostnader Antibiotika lösning Sterila påsar, uttagskostnad, sterilisering av kirurgiska instrument klädset, sterila handskar Kostnader för utrustning till op-sal* Totala kostnader Resultat Tabell 2: Förändrade kostnader vid etablering av op-sal för vävnadsdonationer Detta projekt äskas som en lönsam investering. Planeringen av byggprojektet beräknas vara klar under våren 2019 och tänkt byggstart är till hösten Driftsättning bör därmed kunna vara klar under Q Totalinvesteringen i byggprojektet har beräknats till 11,5 mkr av RFA. SUS har löfte om 6,1 mkr i extern finansiering (investeringsbidrag) varav 2,3 mkr från Vinnova och 3,8 mkr från Vävnadsrådet. Därmed behöver regionen tillskjuta 5,4 mkr för bygginvesteringen och 0,8 mkr i utrustningsinvestering. Op-salen ger enligt verksamhetens business case årliga överskott (faktiska intäkter minus kostnader) om drygt 2 mkr upp till 3,0 mkr (se ovan tabell) genom ökade intäkter för försäljning av vävnader och minskade kostnader för import av senor vilket i betyder att investeringen är återbetald under år 3. Önskad driftsättning: 2020 men projektet behöver starta våren 2019 Kalkyl från RFA: 11,5 mkr, investeringsbidrag avgår med 6,1 mkr, dvs nettoinvestering 5,4 mkr i bygg. Investering: bygg: 5,4 mkr och utrustning 0,8 mkr Akutmottagningen i Lund - Anpassning/uppgradering samt övervakningsplatser. Prioritering Omfördelning av befintligt anslag På akutmottagningen i Lund vårdas runt 200 patienter per dygn. Av dess är ca 10 % larm/röd prioritering, ytterligare % är prio 2/orange prioritering. Dessa patienter kräver nära monitorering och översyn i väntan på beslut om vidare utredning/inläggning eller hemgång direkt ifrån akuten. Tidigare äskat ombyggnadsprojekt inkluderande etablering av ny CT på akuten visat sig ej genomförbart och mycket kostsamt enligt Regionfastigheters utredning Då behov av ombyggnad av akutmottagningen kvarstår önskar SUS att tidigare anslagna byggmedel om 9 mkr kan tas i anspråk för dessa behov av anpassningar inom akutmottagningen för bättre flöde och omhändertagande. Patientbesöken ökar dock årligen och framgent förväntas en fortsatt ökning med tanke på befolkningsutveckling med ökad andel äldre samt ökad inflyttning till Lund. För att kunna undersöka och behandla patienterna behövs ytterligare undersökningsrum. För att öka patientsäkerheten för patienter med sviktande vitalparametrar är kontinuerlig övervakning nödvändig. Behovet är 6 övervakningsplatser.

18 Akutmottagningen i Lund är anpassad efter de patientflödena som fanns 2001 och har därför behov av att anpassa lokalerna till dagens ökade flöden (ca patienter/år). Under 2009 sökte patienter akutmottagningen i Lund med en medianvistelsetid på 2 timmar och 56 minuter var antalet patienter patienter och medianvistelsetiden var 4 timmar och 10 minuter. Under 2009 lade akutmottagningen in 27,8 % av patienterna och under 2016 lades 22,7 % av patienter in (CDU borträknad). I medeltal söker 185 patienter (variation ) akutmottagningen varje dag lades drygt patienter in från akutmottagningen och det är den absolut vanligaste vägen för patienterna in på sjukhuset. Den ökade medianvistelsetiden bedöms bero på ökad beläggning till följd av minskade vårdplatser och fler utredningar för att om möjligt kunna skriva hem patienter. För närvarande bedrivs vården i 19 patientrum, vidare finns två små inre väntrum, vilket är kraftigt underdimensionerat. Ofta befinner sig patienter och deras anhöriga i lokalerna samtidigt. Sedan tidigare finns beslut i fullmäktige ( ) om etablering av CT vid akutmottagningen med 9 mkr för ombyggnationen och 7 mkr för själva datortomografen. Då behov av ombyggnad av akutmottagningen kvarstår önskar SUS att tidigare anslagna byggmedel om 9 mkr kan tas i anspråk för dessa behov av anpassningar inom akutmottagningen för bättre flöde och omhändertagande. Önskad driftsättning: (eftersom medel redan finnas anslagna av fullmäktige) Tidig kalkyl: Bygg: 9 mkr (omfördelning av tidigare beviljat anslag) 18 Samlokalisering Logopedi och Centrum för sexuell hälsa Ingen Prioritering 2020 Extern förhyrning (lokalsökning pågår) 2018 beslutades att Centrum för sexuell hälsa skulle samlokaliseras med RMC i externa lokaler. Det visade sig senare att RMC s teknikbehov inte gick att uppfylla i de tilltänkta lokalerna. Centrum för sexuell hälsas behov kvarstår dock och nu finns det möjlighet att istället samlokalisera med Logopedin (beslut RF:181211) när de ska flytta ut från sjukhusområdet i Malmö. Centrum för sexuell hälsa finns i dag på Claesgatan i Malmö i ett våldsutsatt område och verksamheten har växt och bedömningen är att den kommer att fortsätta växa ytterligare. Centrum för sexuell hälsa är därför i stort behov av nya lokaler i ett mindre utsatt område. En samlokalisering med Logopedin ger fördelar i utnyttjande av lokalerna och ger förutsättning för eventuellt utökat uppdrag för sexuellt våldsutsatta. Kärl avdelning 10, Malmö Ingen Prioritering - Redan beslutad i region Skånes budget 2018 Då det råder oklarheter om finansiering i detta projekt så tar vi upp det på nytt. Projektet beslutades med 2 mkr 2017 och 12 mkr RFA har haft en annan uppfattning än SUS kring projektets omfattning, det utvecklades till mer helrenovering än de överlevnadsåtgärder som SUS beskrivit i ärendet. Detta har i sin tur drivit kostnaderna till en nivå som SUS inte accepterat. Q gjordes ett omtag med SUS och RFA där vi nu är överens om en omfattning inom ramen för de beslutade medlen. Utlåtande från Smittskydd Skåne, : Vårdlokalerna uppfyller inte kraven på en god hygienisk standard och det finns uppenbara patientsäkerhetsrisker kopplade till brister i vårdlokalerna. Flertal åtgärder måste vidtas snarast och Vårdhygien bör konsulteras i den processen. Smittskydd planerar en uppföljande tillsyn innan sommaren 2019.

19 19 Önskad driftsättning: Snarast (under 2019 enligt tidigare fullmäktigebeslut och verksamhetens/rfas planering i projektet. Etablering av Genterapeutiskt centrum. Ingen Prioritering 2020 Under utredning i verksamheten I enlighet med Regionstyrelsens beslut uppdrogs åt regiondirektören att påbörja planeringen av ett Genterapeutiskt centrum i Region Skåne. Forskning kring genterapi samt genterapeutiska metoder är internationellt mycket aktuell. Inom Lunds universitet finns forskare som är framstående inom detta område bl.a. inom neurovetenskap och oftalmologi. Region Skåne inledde 2014 en diskussion med professor Deniz Kirik kring möjligheten att bygga upp ett genterapeutiskt centrum. För att forskningen ska utvecklas till en behandlingsmetod att användas i klinisk verksamhet måste hälso- och sjukvården involveras. Idag saknas en väl fungerande struktur för forskning och kliniska prövningar specifikt inriktade för utveckling och användning av genterapiteknologi och behandling av patienter. Att en struktur inom hälso- och sjukvården upprättas är avgörande för möjligheten att erhålla externa finansiärer till såväl forskningen och processen att implementera denna i klinisk verksamhet. Förvaltningschefen vid Skånes Universitetssjukvård har av Regiondirektören fått i uppdrag: Tillsammans med aktuella intressenter inom SUS påbörja arbetet med att identifiera kliniska områden som ska ingå i centrumet. Involvera ledande forskare inom området och öka kunskaperna inom SUS kring genterapi som behandlingsmetod. Etablera ett genterapeutiskt centrum vid Skånes Universitetssjukvård. Pröva lämplig fysisk placering av centrumet med tillgång till lokaler för kliniska prövningar. Säkra att alla erforderliga beslut och tillstånd finns innan verksamheten startas. Regelbundet lämna information till forskningschefen i Region Skåne. Löpande rapportering till regiondirektören kvartalsvis. Uppdraget kommer att utredas vidare under 2019 inklusive lokalsökning i samband med labs ombyggnationer. I nuläget finns därför inga säkerställda kalkyler men projektet kommer med all sannolikhet att överstiga 5 mkr. Infektion slutenvård Ingen Prioritering 2020 Under bevakning så att projektet integreras i NSL Ärendet överlämnades till NSL 2016 och bör ej avvaktas längre med hänsyn till smittspridning på avd. 74. Patientsäkerhetsriskerna är höga på avdelningen där ventilation, avlopp och fastighetsstandard är föråldrad och inte lämplig för vård av akut sjuka och smittsamma patienter. Dessutom är rummen för små och trånga. SUS förutsätter att behovet hanteras inom NSL med hög prioritering för tidigt genomförande. Önskad driftsättning: Snarast Regionfastigheters kalkyl (från 2016): bygg: 85 mkr utrustning: 4,2 mkr

20 20 Lokal pott SUS kommer även fortsättningsvis att präglas av förändringsarbeten, vidare utvecklingsarbete som ställer krav på anpassningar inom ramen för lokal pott. SUS lokala byggpott har fr o m 2018 reducerats från tidigare 40 till 20 mkr, vilket kraftigt begränsar vår förmåga att hantera problem med arbetsmiljö, hygien och övriga överlevnadsbehov i våra gamla och slitna lokaler som inte omfattas av NSX projekten. I Regionfastigheters fastighetsanalys från 2015 ser man tydligt behovet av överlevnadsprojekt i väntan på nya lokaler (Malmö 2024, Lund ). SUS önskar att man uppdaterar denna analys för att få aktuellt nuläge av våra lokalers status. Diagram 6: RFA 2015, Lokalstatus Malmö och Lund Med de nu kända förutsättningarna hemställer SUS återigen om en lokal byggpott om 60 mkr för 2020 ( ) för att ha ska ha en rimlig chans att genomföra överlevnadsprojekt och för att följa prisutveckling inom byggbranschen och nya lagkrav. Som vi påtalat vid flera tillfällen är det en förutsättning att fastighetsägaren har tillräckliga medel för att finansiera underhåll, sanering, myndighetsåtgärder etc. i samband med våra lokal-pott-projekt är det viktigt att snabbt kunna åtgärda denna typ av behov. Uppföljning lokal byggpott 2018 Totalt har 2018 års lokala pott om totalt 27 mkr fördelats till 31 projekt. Lokal pott är i grunden 20 mkr 2018 med kompletterande förstärkt finansiering med 7 mkr för åtgärder i ffa Onkologihuset. Framförallt är det överlevnadsprojekt för att verksamheterna ska kunna leva upp till krav på arbetsmiljö och hygien men även projekt som föranletts av nya uppdrag har prioriterats. Några exempel på genomförda större projekt under 2018 med finansiering ur årets lokala byggpott: Ombyggnad samt flytt av LM-rum, SOK avd 86, Lund. Budget 3 mkr. Driftsättning 2018-Q2. Renovering av NK, avd 26, Lund. Budget 1,5 mkr. Driftsättning 2018-Q3. Ombyggnation av Handkirurgi Rehab, Malmö. Budget 1 mkr. Driftsättning 2018-Q1. Renovering av LM-rum, KK, Perinatal, Lund. Budget 0,6 mkr. Driftsättning 2018-Q2. Med en begränsning av den lokala byggpotten 2018 har SUS tvingats till att skjuta upp och avslå projekt som vi normalt genomför. Detta har skapat ett uppdämt behov av ca 30 projekt som inte kunnat medges pga bristande finansiering. Merparten av dessa projekt är av karaktären arbetsmiljö-, hygien-, patientsäkerhetsåtgärder. Ytterligare förseningar av genomförande av dessa projekt riskerar att resultera i produktionsstörningar och eventuella avvikelser och föreläggande.