Bilaga 2 - Sammanfattning utrustning-bygg 2017 ( )

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Staben för produktion och ekonomi Torbjörn Harlenbäck Peter Nilsson Enhet för fysisk utveckling Datum Dnr Version Bilaga 2 - Sammanfattning utrustning-bygg 2017 ( ) Skånes universitetssjukvård Utrustningsinvesteringar En önskvärd förändring, som framhölls redan i samband med tidigare års investeringsprocesser, är att på sikt permanent öka upp den lokala potten för SUS, så att även objekt över 5 mkr kan hanteras internt inom förvaltningen, i de fall det handlar om relativt okontroversiella ersättningsanskaffningar. Därmed skulle regionala beslut om större utrustningar kunna fokuseras på nyinvesteringar och investeringar i helt ny teknik eller av större strategisk betydelse. En översyn av den övre nivån för lokal pott vore därmed önskvärt. Nivån har varit 5 Mkr under många år och SUS bedömning är att 8 mkr är en mer lämplig nivå Internräntan har fr o m 2015 sänkts till 2 %, vilket är en mer adekvat nivå när vi nu mer fokuserar på investeringarnas ekonomiska driftskonsekvenser. Större utrustningsobjekt I sammanställningen finns upptaget större objekt till ett beräknat värde om totalt ca 150,5 mkr, varav 97,0 mkr behövs under planperiodens första år Ett projekt har ej prioriterats gentemot övriga äskanden och avser nyinvesteringen i PET/CT till DC i Malmö som redan är under planering i den pågående utökningen av PET/CT-kapaciteten i Skåne. Utrustningsbehov till följd av äskade större byggprojekt finns även med i förteckningen. Specificerade större utrustningsobjekt år 2017 ( ) Generellt gäller att installations- och lokalanpassningskostnader är uppskattningar gjorda i verksamheten och som oftast baserats på tidigare installationer av motsvarande utrustningar. Inför kommande regionala anskaffningsbeslut senare under hösten 2016 måste dessa preliminära kalkyler verifieras av Regionservice. Tyvärr medför SUS gamla lokaler ofta relativt dyra och omfattande lokalanpassningar för att vi ska kunna installera ny utrustning. Framförallt är installationerna i Lund mycket kostsamma. En ytterligare synnerligen försvårande och fördyrande omständighet i Lund är att asbestsanering i många fall måste genomföras i samband med ersättningarna. Kostnaden för saneringen ska inte belasta lokalanpassningarna i samband med installationerna utan måste finansieras som en fastighetsägarinvestering. Vår bedömning är att anpassningarna i vissa fall med både tids- och kostnadsmässig framgång kan läggas ut på utrustningsleverantören (totalentreprenad) och vi har för avsikt att i större omfattning försöka genomföra projekt på detta sätt framöver. Samtliga årliga driftskostnadsförändringar och engångskostnader som genereras av investeringarna kommer att prioriteras och finansieras i verksamheten. Samtliga driftskostnader framgår av de bilagda och specificerade utrustningsäskandena. Fullständiga beskrivningar av utrustningarna med motiveringar och medicinska teknologiutvärderingar (MTU) framgår av bilagda underlag. I det fall HTA (Health Technology Assessment) krävs ska särskild utredning att genomföras enligt detta förfarande. Samtliga objekt som äskas har beretts och prioriterats i SUS investeringsgrupp och i SUS styrgrupp för investeringar och lokalförsörjning. Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet:

2 Endast nya utrustningar där anskaffningar behöver påbörjas och finansieras under planperioden är upptagna i förteckningen. Specificerade äskanden lämnas dock endast för de utrustning där finansiering behövs under planperiodens första år. Investeringsbehov 2017: 0. N (E) PET/CT (SPECT till PET/CT), Malmö, 26 mkr totalt, varav 3 mkr i inst./lokalanpassning och ytterligare 3 mkr i bygginvestering. Detta äskande rangordnas inte gentemot SUS andra äskanden då det är pågående och under planering. 1. E Cyklotron för PET/CT, Lund, 15,5 mkr totalt 2017, varav 3,5 mkr i installation/lokalanpassning/bygg. 2. E - KR 22/23 till CT, Lund, 7,5 mkr totalt 2017, varav 2,5 mkr i installation/lokalanpassning. 3. E KR101/104 till CT, Malmö, 7,0 mkr totalt 2017, varav 2,0 mkr i installation/lokalanpassning. 4. E - Utbyte CT36, Lund, 14,5 mkr totalt 2017, varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning. 5. E MR 1,5T, Malmö, 10,5 mkr totalt 2017 varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning. 6. E- AL31 biplan, Lund, 16,0 mkr totalt 2017, varav 3,5 mkr i installation/lokalanpassning/bygg. 7. E - Genomlys 403, Malmö, 5,5 mkr totalt 2018, varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning. 8. N PET/CT dosplan, Lund, 19,0 mkr totalt 2018, varav 4,0 mkr i installation/lokalanpassning/bygg. 9. E - LINAC, Lund, 29 mkr totalt senare i planperioden (2019), 4,0 mkr i installation/lokalanpassning. 0. N (E) PET/CT (SPECT till PET/CT), Detta äskande är inget nytt äskande utan under planering och är en del av de planerade investeringar som görs i satsningen i regionen för att utöka PET/CT kapaciteten. Rent formellt avser detta äskande kapacitetsökningen i Malmö där två befintliga utrustningar en SPECT vid BoF, DC i Malmö och en SPECT/CT vid BoF i Lund, ersätts mot en PET/CT. Enligt Rapport från arbetsgrupp för genomlysning av utökat behov av PET-CT i Region Skåne anges nedanstående tidplan eller schema för anskaffningarna, vilket innebär att SUS behöver helfinansiering för denna utrustning under 2017: 2 1. E Cyklotron för PET/CT, Lund Äskandet är förlagt till 2017 med totalt 15,5 mkr, varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning och 2,0 mkr i bygginvestering. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: En cyklotron används för att producera kortlivade radionuklider för tillverkning av PET-radiofarmaka. FDG är den viktigaste PET-radiofarmaka, som används inom PET/CT-diagnostik och för denna tillverkning krävs det stor produktion av radionukliden 18F (halveringstid 110 min). Cyklotronenheten har idag 2st cyklotroner för denna produktion. En modern och en av äldre modell från början av 80-talet. Den moderna cyklotronen installerades 2012 och har ungefär 3 gånger högre produktionskapacitet än den äldre. Den äldre cyklotronen har främst fungerat som back-up vid olika produktionsstörningar, men även som komplement vid extra stora behov av radioaktivitet. Utbyggnaden av antalet PET/CT-kameror i regionen inom den närmsta tiden kommer att kraftigt öka behovet av FDG och andra PET-radiofarmaka. För att klara av det ökade behovet måste den äldre cyklotronen bytas mot en ny med högre kapacitet för att säkerställa utbyggnaden av PET/CT-verksamheten i RS enligt plan fastställd av investeringsrådet

3 Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Cyklotronenheten producerar för närvarande PET- radiofarmaka för ca 200 PET/CTus per vecka. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Enligt tidigare beslut i Regionstyrelsen beräknas den samlade utbyggnaden av PET/CT-kapaciteten i regionen innebära en utökad direkt driftkostnad för PET-CT verksamheten med drygt 70 Mkr/år vid utgången av 2018 med en successiv kostnadsökning under åren Medel för år 1, 13,9 Mkr, av denna utbyggnad finns avsatt i Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget 2016 och förslag om fördelning av medlen fattas i samband med fastställande av internbudgeten i december. Driftsättning: 2017 Q3/Q4. Enligt reviderad tidplan för detta projekt som är en förutsättning för utökningen av regionen PET/CT-kapacitet måste den nya cyklotronen driftsättas senast under hösten E - KR 22/23 till CT, Lund Äskandet är förlagt till 2017 med totalt 7,5 mkr, varav 2,5 mkr i installation/lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Internationellt överförs många konventionella röntgenundersökningar till datortomografi (CT). Vi äskar nu att byta två konventionella röntgenutrustningar till en CT. Rum 22 används idag för konventionell röntgen men utrustningen är gammal (från 1999) och går ofta sönder. Reservdelar är dyra och svåra att får tag på vilket ger långa stillestånd då utrustningen sedan en tid tillbaka är "end of Life" hos leverantören. Den konventionella röntgenutrustningen på rum 23 är utdömd och används ej. Utrustningen ska huvudsakligen användas för skelettfrågeställningar men kommer också användas till thorax-, gastro- och neuroundersökningar. De ökade undersökningarna med kort ledtid inom standardiserade vårdförlopp som innebär fler CT-undersökningar, bl.a. inom urologi med CT-urografi och CT-skelett istället för konventionell röntgen kommer utföras på den äskade utrustningen. Internationellt används CT alltmer för att karaktärisera frakturer inför operation. Detta har vi börjat utföra på BoF och det kommer bli alltfler undersökningar då det underlättar operationsplanering och därigenom kan förkorta operationstiden. Detta gäller både frakturer i rygg, armbåge, höft och knä. Skoliosundersökningar kan också utföras med CT. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Antalet CT 2015 i Lund: (2014: CT). Det är dock en större efterfrågan, under 2015: remisser för CT jämfört med under Vid byte till CT kan i flera fall fler patienter undersökas jämfört med röntgen. Beräknat antal undersökningar; 20 /dag, 100 /normal vecka, 4500 /år med hänsyn tagen till semester och helgdagar. Kommentar till (förändrad) årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade kostnader för externt serviceavtal med ca 600 tkr/år (efter garantitiden, dvs fr o m år 3) samt ett ökat internt behov av service med ca 0,15 resurs ingenjör, vilket motsvarar ca 100 tkr/år. Samtliga förändrade driftskostnader finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q2/Q E KR101/104 till CT, Malmö Äskandet är förlagt till 2017 med totalt 7,0 mkr, varav 2,0 mkr i installation/lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Internationellt överförs många konventionella röntgenundersökningar till datortomografi (CT). Vi äskar nu att byta konventionell röntgenutrustning som är i slutet av livslängden med risk för haveri till CT. Rum 101 i Malmö används idag för urinvägsundersökningar (urografi och miktionsuretrocystografi). Rum 104 har en kombinerad

4 4 konventionell röntgenutrustning för urinvägsundersökningar och skelettundersökningar samt genomlysning och har lagats med delar av utrustningen som tidigare fanns i rum 102. Utrustningen i dessa rum ( ) är från 1999 och reservdelar finns ej att beställa. Mekaniken i utrustningen i rum 104 fungerar dåligt p.g.a. slitage efter många års användande. Utrustningen ska användas för skelett och urologiska frågeställningar men kan också användas till thorax-, gastro- och neuroundersökningar. De ökade undersökningarna med kort ledtid inom standardiserade vårdförlopp som innebär fler CT-undersökningar, bl.a. inom urologi med CT-urografi och CT-skelett istället för konventionell röntgen kommer utföras på den äskade utrustningen. Internationellt används CT alltmer för att karaktärisera frakturer inför operation. Detta har vi börjat utföra på BoF och det kommer bli alltfler undersökningar då det underlättar operationsplanering och därigenom kan förkorta operationstiden. Detta gäller både frakturer i rygg, armbåge, höft och knä. Skoliosundersökningar kan också utföras med CT. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Beräknat antal undersökningar; 20 /dag, 100 /normal vecka, 4500 /år med hänsyn tagen till semester och helgdagar Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 945 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade kostnader för externt serviceavtal med ca 600 tkr/år (efter garantitiden, dvs fr o m år 3) samt ett ökat internt behov av service med ca 0,15 resurs ingenjör, vilket motsvarar ca 100 tkr/år. Samtliga förändrade driftskostnader finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q2/Q E - Utbyte CT36, Lund Äskandet är förlagt till 2017 med totalt 14,5 mkr, varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandena: Den befintliga utrustningen är föråldrad och hindrar att verksamheten kan utveckla och tillhandahålla avancerade och nya applikationer som efterfrågas av kliniker. Detta inskränker BoF:s möjlighet att utföra delar av sitt uppdrag för neuroradiologiska och muskuloskeletala CT-undersökningar. Det finns en överhängande risk för maskinhaveri. Ett haveri skulle medföra allvarliga konsekvenser för BoF:s produktionskapacitet, för den regionala interventionella strokeverksamheten och för möjligheten att utföra punktioner för tumördiagnostik. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Genomförda undersökningar: , , , , , Beräknat antal undersökningar; 20 /dag, 100 /vecka, 5200 /år Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade kostnader för externt serviceavtal med ca 550 tkr/år (efter garantitiden, dvs fr o m år 3). De närmsta åren kommer serviceingreppen och kostnaderna att minska, vilka de senaste åren uppgått till ca 200 tkr per år. Samtliga förändrade driftskostnader finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q2/Q

5 5 5. E MR 1,5T, Malmö Äskandet är förlagt till 2017 med totalt 10,5 mkr, varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Befintlig MR-kapacitet svarar inte mot den ökande efterfrågan av undersökningar. I Malmö önskas utökning med en basal helkropps-mr (1,5T), varefter kapaciteten i Malmö skulle vara 5 MR-utrustningar (2 st 3T MR och 3 st 1,5T MR). Det finns ett ökat behov av MR-undersökningar och väntetiderna vid ortopediska MR är mycket lång på SUS. Ett ökat antal indikationer för MR föreligger, med införandet av Region Skånes vårdprogram för ländryggsmärta införs 2016 MR-ländryggsöversikt istället för röntgen ländrygg vilket beräknas ge 660 fler MR ländrygg/ländryggsöversikt per år på SUS. Förutom detta efterfrågas MR av knä, handleder och axlar vilka till stor del idag remitteras till privata vårdgivare/röntgen-avdelningar då SUS inte har möjlighet att undersöka dem med rimlig väntetid. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Totalt utfördes MR undersökningar i Malmö 2015 på befintliga MRkameror. För den planerade utrustningen där enklare undersökningar kommer göras beräknas i snitt 16 undersökningar/dag under 8 h arbetsdag eller 3600 per år med hänsyn tagen för semester. Kommentar till (förändrad) årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade personalkostnader (1,0 rtg.ssk) med ca 550 tkr per år, smärre ökade lokalkostnader, externt serviceavtal med ca 800 tkr/år (efter garantitiden, dvs fr o m år 3) samt ett ökat internt behov av service med ca 0,20 resurs ingenjör, vilket motsvarar ca 150 tkr/år. Samtliga förändrade driftskostnader finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q E AL31 biplan, Lund Äskandet är förlagt till 2017 med totalt 16,0 mkr, varav 2,5 mkr i installation/lokalanpassning och 1,0 mkr i bygginvestering. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Befintlig Angiografi-kapacitet svarar inte mot den ökande efterfrågan av under-sökningar. I Lund önskas därför ett angio monolab ersättas mot ett biplanslab. Idag finns två angiografiutrustningar på neuroröntgen; lab 31 (monoplan) och lab 32 (biplan). På lab 31 utförs f f a icke-vaskulära ingrepp och enstaka angio-grafier/endovaskulära behandlingar, medan majoriteten av vaskulära behandlingar (inklusive trombektomi) sker på lab 32. Nya rön och kommande riktlinjer kring hanteringen av strokepatienter gör att efterfrågan på behandling (trombektomi) hos denna patientkategori kraftigt kommer att öka de närmaste åren. Redan under 2015 noterades i Lund en dubblering av antalet fall jämfört med föregående år och ytterligare ökning är att förvänta. Vi har med befintlig utrustning svårt att öka vår verksamhet i detta avseende, och en uppgradering är nödvändig för att kunna utföra uppdraget inom Södra Sjukvårdsregionen. Lab 31 är installerat 2007 men uppgraderat 2014 med en beräknad livslängd till och kan med fördel användas för t.ex. SUS endo-skopiverksamheten i annan lokal. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Genomförda undersökningar , och utfördes 45 st trombektomier, st och st i Lund. Under 2016 förväntas antalet trombektomier öka till åtminstone 150 st Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade service- och underhållskostnader med 250 tkr per år då servicekostnaderna för biplan är något högre jämfört med monoplan. Samtliga förändrade driftskostnader finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget.

6 6 Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q E Genomlys 403, Malmö Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 5,5 mkr, varav 1,5 mkr i installation/lokalanpassning Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Genomlysningsutrustning är en standardutrustning på alla röntgenavdelningar, och i praktiken kan en röntgenavdelning inte fungera utan sådana. Det är nödvändigt att ha tillgång till genomlysningsutrustning vid ett flertal röntgenundersökningar, både av rutinkaraktär och vid specialiserad verksamhet. Uppdrag beträffande t.ex. akuta och elektiva sväljningsundersökningar, uro-radiologiska undersökningar, olika interventioner, flebografier, etc, kommer överhuvud taget inte att kunna utföras. Två genomlysningslab har under beslutats att byta ut men det återstår en utrustningarna som på grund av ålder behöver bytas. Det finns en överhängande risk för ökade servicekostnader och haveri samt att en ny utrustning kan möjliggöra bättre diagnostik och mindre stråldoser. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: Genomförda undersökningar 2013: 5463 / på 4 utrustningar Lab 102 (akutrtg); , , Lab 403 (barn); , , Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 605 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare viss minskad service- och underhållskostnader med 100 tkr per år. Samtliga förändrade driftskostnader planeras prioriteras och finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget. Driftsättning: Denna utrustning kan avvakta ersättning och behöver ersättas tidigast 2018 då ett par genomlysningslab byts ut nu och ytterligare en utrustning har beviljats för ersättning under Behovet kommer att utredas och aktualiseras inför 2018 eller senare. 8. N PET/CT dosplan, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 19,0 mkr, varav 1,0 mkr i installation/lokalanpassning och 3,0 mkr i bygginvestering. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser PET-CT utrustning primärt avsedd för dosplanering inför strålbehandling. Äskandet är en utökning i förhållande till tidigare inlämnade äskanden och pågående upphandling. Efterfrågan efter PET-CT vid onkologiska undersökningar är stor och ökar stadigt. Under 2015 infördes fem Standardiserade vårdförloppen (SVF) inom onkologi och under 2016 kommer ytterligare 12 att införas. Idag har en bristsituation uppstått med förlängda väntetider trots produktionsökning. Produktionsökningen har inte kunnat hålla jämn takt med remissinflödet. Behovet förväntas öka mellan15-20% till 30-40% per år under för cancerprocesserna. Upphandling av nya PET-CT system pågår men har fokuserat på att tillgodose det hastigt påkomna diagnostiska behov som bla. införandet av SVF medför. Införandet av SVF var inte känt vid tiden då tidigare PET-CT äskande från SUS skrevs. En viktig tillämpning av PET-CT är inför strålbehandling. PET-CT används då för att avgränsa och optimera målområdet för strålbehandlingen. Användningsområdet är väl dokumenterat i litteraturen. Den avancerade cancervården i regionen är idag centraliserad till SUS, Lund. Från Onkologen uppskattas behovet till dosplans-undersökningar/år. En dosplansundersökning tar 1,5 undersökningstider i anspråk och dosplanerinsundersökningarna kommer därför fylla en PET-CT kamera. PET-CTn bör placeras nära där behandlingen av patienterna sker för att undvika att fixering och patienter behöver flyttas runt. Lämplig placering är därför på strålbehandlingen i Lund. PET-CTn som äskas bör vara dedicerad för dosplanering och således ha ett stort gantry (stor öppning). Utrustningsnivån bör i övrigt kunna ligga på basnivå för att sänka investeringskostnaden. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc) per år, vecka och dag i genomsnitt: dosplaner om året

7 7 Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade personalkostnader (3,5 BMA/Rtg.ssk/Onk.ssk, 1,25 Läkare och 0,3 Tekniker/Fysiker) med totalt ca tkr per år, ökade service- och underhållskostnader med tkr per år, ökade kostnader för radiofarmaka/spårämne med ca 675 tkr per år samt viss ökad kostnad för Medicinsk teknik. Samtliga förändrade driftskostnader planeras prioriteras och finansieras inom SUS/BoFs befintliga budget. Driftsättning: Denna nyinvestering kan avvaktas till Behovet kommer att utredas och aktualiseras inför 2018 eller senare. 9. E - LINAC, Lund Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 29,0 mkr, varav 1,0 mkr i installation/lokalanpassning och 3,0 mkr i bygginvestering. Kommentar till äskandet: Flaggning av behov av ersättning längre fram i planperioden. Behovet kommer att utredas och aktualiseras inför 2018 eller senare.

8 8 Mindre utrustningsobjekt 2017 ( ) Lokal pott Till 2017 äskar SUS ett lokalt investeringsanslag för utrustning om 170 mkr. Ett lokalt investeringsanslag om ca 150 mkr är erfarenhetsmässigt den nivå som upplevs som hanterbar och rimlig ur prioriteringshänseende i SUS. Samtidigt är det den basnivå som förvaltningen långsiktigt bör sträva efter att finansiera avskrivningar och räntor av. Lägre investeringsnivåer/anslag kommer på sikt att innebära att återanskaffningar kommer att skjutas upp med ökad risk för haverier och därefter kommer investeringsutrymmet snart att ätas upp av haverimässig utrustning. Äskandet 2017 och 2018 inkluderar temporär förstärkning av anslaget om 20 mkr som behövs både 2017 och 2018 för ersättning av samtliga narkosapparater vid verksamhetsområde Intensiv- och perioperativ vård. Totalt behöver 84 narkosapparater ersättas. Även om SUS har en lokal pott om 150 mkr är kan vi inte rymma denna utrustning investeringsmässigt när den av patientsäkerhetsskäl bör ersättas samtidigt Uppskattad totalinvestering när utrustningarna nu behöver ersättas är mkr. Ålder och anskaffningsvärden i befintlig utrustning framgår av nedan tabell. Merparten av utrustningarna går på övertid. Lev.datum Summa av Inköpspris Antal narkosapparater Totalt Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan hösten Hela anslaget är sedan november 2015 helt fördelat. Fram till Q2/Q3 beräknas hela anslaget vara förbrukat. 150,0 130,0 110,0 90,0 70,0 50,0 30,0 10,0-10, , , , Lokal pott , ,8 27,5 19, ,5 0, Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall), mkr , Per den 31/ fanns totalt 49 projekt med finansiering ur SUS tidigare års lokala potter, varav 46 projekt är finansierade ur 2014 års pott och resterande 3 projekt är finansierade ur 2013 års pott. Samtliga dessa projekt är avslutade vid årsskiftet, vilket betyder att SUS inte har några projekt i "överhäng" till 2016 med finansiering från 2014 eller tidigare år. Total budget i projekten uppgår till knappt 40 mkr och utfall till ca 39 mkr. Vissa projekt som finansierats ffa 2014 har omdisponerats budgetmässigt till 2015 eller 2016 för att få bättre matchning mellan budget- och utfallsår. Kvarstående medel i SUS lokala potter från tidigare år är ca 65,7

9 9 mkr 2013, då särskild åtstramning gjordes för att få totalekonomin i balans vid SUS, och 1,1 mkr år Ingen ytterligare fördelning sker ur SUS lokala potter 2015 eller tidigare år. Totalt har SUS hela lokala utrustningsanslag 2015 om 130 mkr fördelats till drygt 230 projekt per 31/ Av dessa har ca 170 projekt avslutats under året för knappt 82,7 mkr (budget 84 mkr). Av återstående ca 60 projekt, som anslagits ca 46 mkr, är knappt 40 projekt redan beställda eller i senare skede av anskaffning. Samtliga dessa kommer avslutas under Q Även i flertalet av resterande, ca 20 projekt, planeras driftsättning under Q1 eller Q Av nedanstående diagram framgår status per den sista februari 2016 i samtliga projekt som finansierats ur lokal pott 2015 LP Budget (130 mkr) och antal (230 st) per status LP; tkr Planering; tkr, 15 st Anbud; 491 tkr, 2 st Beställd; tkr, 9 st Levererad; tkr, 7 st Drift; tkr, 8 st Avslutad; tkr, 191 st Av tabellen nedan framgår vilka utrustningskategorier som 2015 års lokala pott fördelats till. Utrustningskategori Antal projekt Budget 2015 Utrustningskategori Antal projekt Budget 2015 Ultraljudutrustning, diagnostisk Ögon, utrustning för diagn och -behandling Patientövervakningsutrustning Laboratorieutrustning Utr vid bygge (Annat) Patientsängar Steril- och desinfektionsutrustning EKG-apparat Div op-utrustninig (Annat) Kuvös Operationsbord Övrig rtg-utrustning Endoskopistaplar Bladderscanner Mobil röntgenutrustning Diatermi, kirurgisk Endoskop, flexibla och stela Narkosutrustning Stråln.fysik (Annat) Sjukgymnastikutrustning ÖNH, utrustning för diagn och -behandling Datortomograf Larm/Kallelse/Säkerhet (Annat) CTG Dialysutrustning Operationslampa Laser, kirurgi, ögon, hud Röntgenutrustning - angio och intervention Annat Defibrillator Röntgenutrustning - konventionell LP Totalt

10 Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan under våren Vid slutet av februari har halva årets anslag fördelats men utfallet är självklart relativt lågt fortfarande. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, , Lokal pott ,4 73, Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall), mkr Av nedan diagram framgår status per februari 2016 i samtliga projekt som finansierats ur lokal pott LP Budget (150 mkr) och antal (ca 230 st) per status Levererad; tkr, 2 st Drift; 852 tkr, 3 st Avslutad; tkr, 4 st Beställd; tkr, 41 st Anbud; tkr, 7 st LP; tkr Planering; tkr, 51 st Av planeringen i de beslutade projekten framgår när driftsättning beräknas och vilka utfall som därmed kan prognostiseras. Tkr Lokal pott Ackumulerad prognos för beslutade projekt

11 Av tabellen nedan framgår vilka utrustningskategorier som 2016 års lokala pott fördelats till hittills. Värt att nämnas är att SUS gjort en stor samlad kompletteringsupphandling av patientövervakningsutrustning i Lund. Utrustningskategori Antal projekt Budget 2016 Utrustningskategori Antal projekt Budget 2016 LP Diatermi, kirurgisk Patientövervakningsutrustning Endoskopistaplar Ultraljudutrustning, diagnostisk Pendlar (Annat) Operationsbord Ögon, utrustning för diagn och -behandling Dialysutrustning Röntgenutrustning - konventionell Respirator/Ventilator Operationslampa Utr vid bygge (Annat) Laboratorieutrustning Annat Övrig rtg-annat Mikroskop inkl. operationsmikroskop Div op-utrustning (Annat) Larm/Kallelse/Säkerhet (Annat) Bladderscanner Utrustning Patientsängar Mobil röntgenutrustning ÖNH, utrustning för diagn och -behandling Endoskop, flexibla och stela Kuvös Datortomograf EKG-apparat Sjukgymnastikutrustning 1 64 Totalt Lokal pott Förväntat återanskaffningsbehov mindre projekt (< 5 mkr) Hösten 2015 gjordes en större genomlysning av SUS samtliga anläggningar i anläggningsredovisningen i syfte att få en prognos för förväntat återanskaffningsbehov av utrustning. Rapporten biläggs i sin helhet men här lyfts de viktigaste slutsatserna fram. Totalt värde av SUS samtliga anläggningar i anläggningsredovisningen uppgår till 1 607,1 miljoner där finansiering kan förväntas ske ur lokala utrustningsanslag de kommande åren. Om återanskaffning av dessa anläggningar antas fördelas enligt de slutår, dvs när anläggningarna är helt avskrivna, kommer återanskaffningsbehoven fördelas per år enligt diagram 9 nedan. Miljontal 180 Planmässigt5återanskaffningsbehov5för5SUS5samtliga5anläggningar5där5ersättning5i5 framtiden5bedöms5finansieras5ur5lokal5utrustningspott.5anskaffningsvärden5per5slutår5 Totalt515607,15miljoner5kr (Diagram 9) Som synes av diagrammet ovan finns en hel del anläggningar som är helt avskrivna men ännu inte ersatta eller utrangerade. Totalt uppgår anskaffningsvärdena där planenlig och förväntad ersättning borde skett innan innevarande år till ca 528 mkr. Dessa anläggningar kommer med all sannolikhet att behöva ersättas de närmaste åren (2016 och framåt) och bör läggas till de värden som beräknas behöva ersättas 2015 framöver.

12 12 Byggnadsinvesteringar Region Skånes utvecklingsplan för sjukhusområdena i Malmö och Lund påverkar i hög grad SUS interna lokalplanering och fysiska utveckling. Det är därför svårt att i detalj förutse och definiera alla de behov som kommer att finnas I avvaktan på nya sjukhusbyggnader kommer vi att fokusera på ett antal behov av främst överlevnadsåtgärder i lokaler/byggnader som behöver genomföras för att uppfylla dagens krav på arbetsmiljö och effektiv vård. Precis som tidigare år är SUS sjukhusområden fullbelagda till den grad att vi inte har tillgång till de lokaler som krävs för att klara både behov av evakueringar och nya uppdrag. Det ställer i sin tur krav på att vi tar vara på möjligheten att bygga under sommarstängningar och helger då lokalerna finns tillgängliga, vilket medför högre kostnader för byggprojekten. Lokal pott SUS kommer även fortsättningsvis att präglas av förändringsarbeten, vidare utvecklingsarbete som ställer krav på anpassningar inom ramen för lokal pott. Med de nu kända förutsättningarna hemställer SUS om lokal byggpott på 60 mkr för För att svara upp till behoven av våra överlevnadsprojekt och för att följa prisutveckling inom byggbranschen ber vi om en ökad övre nivån för lokal pott, 8 mkr. Med ett fortsatt gott samarbete med SFU kan vi strategiskt planera våra investeringar för de nödvändigaste behoven i våra nuvarande lokaler. Som tidigare år är det främst arbetsmiljö, hygien och patientsäkerhet som behöver säkerställas med dessa investeringar. Som vi påtalat vid flera tillfällen är det en förutsättning att fastighetsägaren har tillräckliga medel för att finansiera underhåll, sanering, myndighetsåtgärder etc. i samband med våra lokal pott projekt. Större byggprojekt (över 50 Mkr) Lund Infektion, Slutenvård/öppenvård by27 Infektionshuset i Lund innehåller en infektionsavdelning med 32 patienter, två onkologiavdelningar med 25 patienter och en infektionsmottagning. Fastigheten har behov av omfattande ombyggnadsarbete för att lösa arbetsmiljöproblem framhållna i riskanalysen. (Bilaga:Bygg1_ Infektion Riskanalys). Ombyggnad av dubbelrum till enkelrum med tillhörande toalett med mera för att uppfylla verksamhetens hygienkrav. Kostnad: Bifogar en tidigt kostnadskalkyl för helrenovering (minst 10års överlevnad). (Bilaga: Bygg2_Infektion Kostnadsbedömning)

13 13 Mindre byggprojekt (under 50 Mkr) Lund Neonatal, Slutenvård by30 För att tillgodose dagens behov behöver verksamheten utöka sin kapacitet av vårdplatser från 10 till 12. Vi har ännu inga färdiga kalkyler, men uppskattar anpassningarna till: Kostnad: Anpassning Mkr (Bilagor: Bygg3_Neonaltal Verksahetsbeskrivning, Bygg4_Neonatal Äskan) Malmö RMC, by40 Reproduktionsmedicinskt centrum flyttade till sina nuvarande lokaler (i by27) Redan då var lokalerna trångbodda men fungerande. Verksamheten har utökats kraftigt sedan , både vad gäller antal mottagningar och vårdåtagande och antal personal. Genom att anpassa labmedicins gamla lokaler i by40 kan man skapa lokaler för verksamhetens behov. Vi har ännu inga färdiga kalkyler, men uppskattar anpassningarna till: Kostnad: Lokalanpassning: Mkr, Utrusning 4Mkr(Bilagor: Bygg5_RMC Äskan, Bygg6_RMC Behovsanalys) Familje BB, by27 Enligt politiska och egna önskemål vill vi utreda möjligheten att etablera vårdplatser för Familje BB i by27. Enligt ovan kan RMC nuvarande lokaler anpassas för detta behov. Vi har ännu inga färdiga kalkyler, men uppskattar anpassningarna till: Kostnad: Renoveringar: Mkr Utrusning Under utredning (Bilagor: Bygg7_Familje BB Uppdrag, Bygg8_Familje BB Verksamhetsbeskrivning) Uppgradering av befintliga vårdavdelningar Hösten 2016 då by95 och 96 står klara får vi det evakueringsutrymme som vi sedan länge saknat i Malmö. Vi hoppas då kunna starta renovering likt de vi under de senaste åren gjort i Lund. Kostnadsbedömning: Byggåtgärder från och med sommaren Mkr per år, Utrustning: 5Mkr per år.

14 14 Försenade projekt (äskade inför 2016) med nytt kostnadsutfall: Lund Efter beslut om att skapa en ÄVA-avdelning har vi inte längre en evakueringsavdelning i Lund. Utredning pågår med att försöka slå samman verksamheter och därmed frigöra en avdelning för evakuering. D3-15, Slutenvård Blocket Helrenovering enligt modellen för generell vårdavdelning. Kostnad: Renovering Mkr, Mkr Utrustning MKr (Bilagor: Bygg9_D3-15 Behovsanalysrapport, Bygg10_D3-15 Ritning Vårdavdelning) D2-15, Slutenvård Blocket Helrenovering enligt modellen för generell vårdavdelning. Kostnad: Renovering Mkr, Mkr Utrustning MKr Malmö By65, Barnmottagning Malmö SUS lyckades under 2012 flytta in barns slutenvård till norra området. Vi länge planerat för att flytta resterande mottagning och administration från det södra sjukhusområdet. Vi arbetar med att kunna placera mottagningen i långa raden i anslutning till slutenvården. Vi har ännu inga färdiga kalkyler, men uppskattar anpassningarna till: Lokalanpassning: Mkr, Mkr Utrustning: MKr By63, (långa raden), Hematologi mott/dagv Avdelningen är i stort behov av samlokalisering av verksamheten för att klara sitt uppdrag. Anpassning: Mkr, Mkr (Bilagor: Bygg11_Hematologen kostnadsbedömning, Bygg12_Hematologen Ritning)

15 15 Särskild prioriteringsordning för extern förhyrning division 5, primärvård 1. B_Vc Husie Förhyrning av mer yta_ a) Husie_behovsanalys_ B_Ny lokal för Vc Limhamn_ a. Behovsanalys_Vc_Limhamn_ B_Nybyggnad Vc Bunkeflo_ a. behovsanalysrapport_bunkeflo_ B_Vc Lomma ny lokal_ a. Behovsanalys_Vårdcentralen_Lomma 5. B_VC Kirseberg Ny lokal_ a. Behovsanalys_Kirseber_dec_ B_Vc Staffanstorp Ny lokal_ B_Ny vc Brunnshög_ B_Ny BVC-filial Stångby_ a. S_rapport_primärvården_ b. BefolkningsprognosSkåne B_Ny vc - Malmö C_Glasvasen_Nyhn_ a. BehovsanalysVårdcentral_Malmö b. S_rapport_primärvården_ c. BefolkningsprognosSkåne B_Ny vc Hyllie_ a. S_rapport_primärvården_ b. BefolkningsprognosSkåne Jan Eriksson Förvaltningschef