Utrustningsinvesteringar

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Staben för produktion och ekonomi Torbjörn Harlenbäck Peter Nilsson Enhet för fysisk utveckling Datum Dnr Version Rev Bilaga 2 - Sammanfattning utrustning-bygg 2018 ( ) Skånes universitetssjukvård Utrustningsinvesteringar Större utrustningsobjekt I sammanställningen finns upptaget större objekt till ett beräknat värde om totalt 168,9 mkr, varav 146,3 mkr behövs under planperiodens första år Även utrustningsbehov till följd av äskade större byggprojekt finns med i förteckningen och är inkluderade totalt utrustningsbehov. Projekt under beredning/utredning ännu ej finansierade Cyklotron för PET/CT, Lund (Ersättning) (Kalkyler säkerställs inför förväntat beslut under början av 2017) Önskvärd driftsättning under Q Kalkyl: 20 mkr för cyklotronen, varav 12 mkr för utrustningen och 8 mkr (5 8 mkr enligt RS) i bygg/ lokalanpassning. Driftseffekt/år: 1,9 mkr. Beslut om cyklotron ska även omfatta beslut om kompletterande utrustningar till cyklotronen. Beslut om dessa utrustningar förväntas senare under våren: Renrum med utrymme för QC. Kalkyl: 5 mkr totalt i bygginvestering Hotceller (8 st). Kalkyl: 8 mkr totalt i utrustningsinvestering Syntesutrustning. Kalkyl: 1,25 mkr totalt i utrustningsinvestering Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet:

2 2 Nya behov 2018 Specificerade större utrustningsobjekt år 2018 ( ) Generellt gäller att installations- och lokalanpassningskostnader är uppskattningar gjorda i verksamheten och som oftast baserats på tidigare installationer av motsvarande utrustningar. Det är inte möjligt att göra en mer säker installationskalkyl innan vi vet vilka utrustningar, fabrikat, storlek etc. som ska installeras. Inför kommande regionala anskaffningsbeslut senare under hösten 2017 måste dessa preliminära kalkyler verifieras av Regionfastigheter. Tyvärr medför SUS gamla lokaler ofta relativt dyra och omfattande lokalanpassningar för att vi ska kunna installera ny utrustning. Framförallt är installationerna i Lund mycket kostsamma. En ytterligare synnerligen försvårande och fördyrande omständighet i Lund är att asbestsanering och sprinkling i många fall måste genomföras i samband med installationerna. Kostnaden för asbestsanering och sprinkling ska inte belasta utrusningarna i samband med installationerna utan måste finansieras som en tillkommande bygginvestering. Vår bedömning är att anpassningarna i vissa fall med både tids- och kostnadsmässig framgång kan läggas ut på utrustningsleverantören (totalentreprenad) och vi har för avsikt att i större omfattning försöka genomföra projekt på detta sätt framöver. Samtliga årliga driftskostnadsförändringar och engångskostnader som genereras av investeringarna kommer att prioriteras och finansieras i verksamheten. Samtliga driftskostnader framgår av de bilagda och specificerade utrustningsäskandena. Fullständiga beskrivningar av utrustningarna med motiveringar och medicinska teknologiutvärderingar (MTU) framgår av bilagda underlag. I det fall HTA (Health Technology Assessment) krävs ska särskild utredning att genomföras enligt detta förfarande. Samtliga objekt som äskas har beretts och prioriterats i SUS investeringsgrupp och i SUS styrgrupp för investeringar och lokalförsörjning. Endast nya utrustningar där anskaffningar behöver påbörjas och finansieras under planperioden är upptagna i förteckningen. Specificerade äskanden lämnas dock endast för de utrustning där finansiering behövs under planperiodens första år. Investeringsbehov 2018 i prioriteringsordning: 1. E LINAC, Strålningsfysik, Lund, 29 mkr totalt 2018, varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning 2. E SPECT till MR, BoF, Lund, 18,5 mkr totalt 2018, varav 13 mkr för utrustning och 5 mkr i installation och lokalanpassning samt 0,5 mkr i bygg (för flytt av spirometri) 3. E Uppgradering MR 3T, Malmö, 12,2 mkr totalt 2018, varav 12 mkr för utrustning och 0,2 mkr i installation och lokalanpassning 4. E LINAC nr 2, Strålningsfysik, Lund, 29 mkr totalt 2018, varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning 5. E Genomlysning lab 8, BoF, Lund, 9 mkr totalt 2018, varav 7 mkr för utrustning och 2 mkr i installation och lokalanpassning 6. N CT på akuten, BoF, Lund, 19 mkr totalt 2018, varav 12 mkr för utrustning och 2 mkr i installation och lokalanpassning samt 5 mkr i bygg (för flytt av befintlig verksamhet på akuten) 7. N Mobil CT på NIVA, BoF, Lund, 6 mkr totalt E LINAC nr 3, Strålningsfysik, Lund, 29 mkr totalt , varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. - N EOS skoliosröntgen, BoF/Ortopedi, Malmö, 6,5 mkr totalt 2018, varav 5,8 mkr för utrustning och 0,7 mkr i installation och lokalanpassning. HTA-utredning inväntas.

3 3 1. E LINAC, Strålningsfysik, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 29 mkr, varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: För strålbehandlingen i Region Skåne finns idag 12 behandlingsmaskiner. Den äldsta av dessa är vid planerat byte minst 15 år gammal och är redan idag inte längre tekniskt jämförbar med övrig utrustning. Den saknar bland annat ett modernt bildgivande system för patientpositionering och har passerat förväntad livslängd med påtaglig risk för att sämre patientsäkerhet. Detta medför bl a ett ökat underhållsbehov och medföljande höga kostnader för enskilda reservdelar. Leverantören garanterar inte heller leverans av reservdelar/service/säkerhetsuppdateringar i mer än 10 år. Vi måste därför förlita oss på vårt eget reservdelslager samt kompetens bland våra ingenjörer. Ersättningsmaskiner bör passa in behandlingsflöde och möjliggöra fri flytt mellan åtminstone 2 3 behandlingsmaskiner vilket t ex underlättar vårt LEAN-arbete med förkortade ledtider och gemensamma processer. Det underlättar även planeringen både vid akut och planerad service. Maskinen bör utrustas med det senaste då det gäller kollimator, bild- och positioneringssystem så att såväl stora som små strålmål kan behandlas med stor precision. För att ytterligare säkerställa produktionen i framtiden bör en strukturerad långsiktig upphandlingsplan genomföras med flertalet maskiner vilket är en förutsättning för att utbyten skall kunna lösas inom verksamheten samt bör kunna resultera i bättre pris. och dag i genomsnitt: Antal behandlingstillfällen 2015 var uppdelat på 5156 behandlingsserier, relativt jämnt fördelat över året. Behandlingar och inflöde beskrivs i detalj i produktionsplan, varje dag passerar mer 300 patienter genom vår strålbehandlingsprocessen. För 2016 är prognosen för helåret plus 12% ( behandlingar genomförda jan-okt) och för att möta detta kraftigt ökade behov har under året bland annat en tillgänglighetssatsning genomförts och effektivitetsprojekt påbörjats. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Investeringen innebär årliga service- och underhållskostnader om ca 800 tkr. Ny utrustning genererar troligen en högre avskrivningskostnad än de ersatta maskinerna pga. högre initial investeringskostnad. Aningen högre service- och underhållskostnad kan också förväntas men under 1 2 år är utrustningarna under garanti utan servicekostnader. Slutsatsen är att den förändrade driftkostnaden är lägre än uppskattad ovan. Driftsättning: 2018 Q2. Den långa upphandlingstiden medför att upphandling måste påbörjas i början av 2017 för verksamhetens önskemål om ersättning och driftsättning av två utrustningar under 2018 ska kunna genomföras. Tidsschema för anskaffning av ersättningsmaskin är från beslut om anskaffning till driftsättning ca 16 månader: 1: Kravspecifikation 3 mån 2: Offert, anbudstid inkl. utvärdering 3 mån 3a: Leveranstid 6 mån 3b: Upphandling bygge, demontering och modifiering av befintligt rum - 6 mån 4: Installation 10 v. 5: Driftsättning 6 8 v. Den andra maskinen (prio 4) bör lyftas ut när den första är i klinisk drift och då kan modifiering av rummet påbörjas, totalt 8 mån installation. Figur 1: Befintlig maskinpark med installationsår, klinisk drift samt tidpunkt då den tekniska livslängden uppnås. De apparater som äskas inför 2018 är installerade 2003, 2005 och 2006.

4 4 Figur 2: Antal behandlingsmaskiner som krävs för att motsvara behovet enligt olika ökningar av cancerincidensen med en överkapacitet på 10 % för att undvika köbildning dvs att väntetiderna inte växer. Grönt område innebär att en maskin/bunker för utbyte finns tillgänglig. I gult område användes alla maskiner/bunkrar för produktion och i rött område är behovet fler behandlingsmaskiner än vad det finns fysisk plats för vid SUS Lund. (3,5 fraktioner/h, 10% överkapacitet, 8h arbetstid). 2. E SPECT till MR, BoF, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 18,5 mkr, varav 13 mkr för utrustning och 5 mkr i installation och lokalanpassning samt 0,5 mkr i bygg (för flytt av spirometri). Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Avser byte av teknik vid hjärtdiagnostik av kranskärlssjukdom med infarkt eller kärlkramp från nuklearmedicinsk gammakamerateknik (SPECT) till magnetkamerateknik (MR). Detta teknikskifte kommer ge lägre stråldoser till personal och patienter, kortare undersökningstid för patienten, mer diagnostisk information från en och samma undersökning med god kostnadseffektivitet då färre BMA kan göra samma antal undersökningar. Bytet av teknik kommer också leda till att SUS fortsättningsvis kan verka på en hög internationell nivå vad gäller diagnostik av hjärtpatienter. En stor förändring för patienterna är att undersökningen är utan strålning och att tidsåtgången för undersökningen går från 4 timmar med SPECT till 1.5 timme (inklusive förberedelser) med MR. och dag i genomsnitt: Den befintliga SPECT-utrustningen är placerad i samma rum som ytterligare en SPECT- kamera (GE Discovery). Patienterna undersöks på den SPECT-kamera som är ledig för tillfället. Därför finns det inte statistik uppdelat på de två kamerorna. Cirka hälften av patienterna undersöks på den aktuella SPECT-kameran patienter totalt, cirka 790 med aktuell kamera patienter totalt, cirka 840 med aktuell kamera patienter till v 45 och 1869 projicerat till årsskiftet totalt, cirka 840 med aktuell kamera Kommentar till (förändrad) årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade kostnader för externt serviceavtal med ca 600 tkr/år (efter garantitiden, dvs fr o m år 3). Personal som idag utför myokardscintigrafi internutbildas för att utföra MR-undersökningar. Åtta patienter kan undersökas med 3.5 BMA med SPECT och 2.5 BMA på MR. Därför sparar investeringen personalkostnader, ca 525 tkr årligen. Investeringen kommer vidare att innebära ökade regionexterna intäkter, ca 300 tkr årligen. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q4 2018, ca 6 månader efter avtalstecknande.

5 5 3. E Uppgradering MR 3T, Malmö Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 12,2 mkr, varav 12 mkr för utrustning och 0,2 mkr i installation och lokalanpassning Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser uppgradering av en befintlig Siemens 3T magnetkamera. Magnetkameran används för såväl inneliggande som polikliniska patienter från ett flertal verksamhetsområden såsom neuro, gastro, ortopedi, onkologi, psykiatri och pediatrik. Patienter remitteras i första hand från kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Vissa specialpatienter t.ex. från Handkirurgen kan vara bosatta utanför Region Skåne. Efterfrågan på MR ökar generellt. MR utförs såväl som enklare rutinundersökningar som inom högspecialiserad vård. I nuläget har vi svårt att uppfylla vårdgarantin. Väntetider hålls trots en del extrainsatser (kösatsningar) inte på en rimlig nivå. Med tanke på den snabba tekniska utveckling som finns inom fältet tillkommer hela tiden nya indikationer. Med införande av SVF (Standardiserade vårdförlopp) har bl.a. efterfrågan av MR av prostata ökat markant och ökningen förväntas fortsätta. Dessa patienter skall undersökas i denna typ av magnetkamera med hög fältstyrka (3T). Att undersöka barn med MR blir också alltmer önskvärt med tanke på risker med joniserande strålning vid alternativa undersökningsmetoder. och dag i genomsnitt: Genomförda undersökningar på befintlig Siemens Trio: , En tänkbar anledning till det något minskade antalet undersökningar kan vara en ökad andel prostataundersökningar vilka är förhållandevis tidskrävande. En uppgradering ger möjlighet att börja använda moderna, snabbare sekvenser (se MTU) vilket i sin tur kan ge möjlighet att undersöka fler patienter per tidsenhet. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q E LINAC nr 2, Strålningsfysik, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 29 mkr, varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandena: Se ovan och dag i genomsnitt: Se ovan Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Se ovan Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q E Genomlysning lab 8, BoF, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 9 mkr, varav 7 mkr för utrustning och 2 mkr i installation och lokalanpassning. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Befintlig genomlysningsutrustning tillgänglig för akuta och elektiva patienter inom gastro/thorax och akutröntgen är av äldre datum. Dagtid utnyttjas en av två maskiner för ERC av kirurgen. Eftersom en hel del undersökningar konverterats till DT numera finns goda förutsättningar att i framtiden klara akut och elektivt med en i stället för två maskiner. Flexibel utrustning är då extra viktig. Undersökningstyperna är exempelvis: Sväljningsundersökningar med kontrast både utredning av sväljningsbesvär samt främmande kropp akut. Enklare interventioner. Sondnedläggningar. Flebografier. Anastomoskontroller, CVK- och Port-à cath kontroll, colonröntgen och reponering av

6 volvering. Miktionsutethrografier. Neftrostomikontroller och pyelografier. Akuta barngenomlysningar på jourtid såsom pendling vid främmande kropp, och invaginationscolon. En del patientgrupper såsom esofagusröntgen vid sclerodermiutredning är regionexterna. Eftersom man behöver kunna utföra många skiftande undersökningar på denna genomlysningsutrustning är kravet stort på flexibilitet. Man behöver kunna vinkla undersökningsbordet steglöst med patienten på plats från liggande horisontellt till stående. Eftersom man alla dygnets timmar inte använder genomlysning vore det dessutom en fördel med ett kombinationslab som kan användas till konventionell röntgen. och dag i genomsnitt: 2016: Lab 8+7: i snitt genomlysingsus/månad (ERC ej inräknat)= 79. Kommentar till (förändrad) årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 840 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Något högre årliga service- och underhållskostnader beräknas, ca 100 tkr/år, pga. att kombinationsutrustning önskas. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q N CT på akuten, BoF, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 19 mkr, varav 12 mkr för utrustning och 2 mkr i installation och lokalanpassning samt ca 7-9 mkr i bygginvestering (enligt mycket tidig bedömning). Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Det finns önskemål om att placera en datortomograf på akutmottagningen i Lund. I nuläget finns enbart möjlighet för konventionell röntgenundersökning. Behovet för akutmottagningen är att kunna göra relativt basala CT undersökningar motsvarande vad som idag görs på akutröntgen. Eftersom man sett att efterfrågan på mer avancerade undersökningstyper på akutröntgen ökat föreslås att man köper in en avancerad CT till akutröntgen och flyttar en av de två befintliga basala kamerorna till akutmottagningen. De av akutmottagningens patienter som behöver akut datortomografi undersöks idag på akutröntgen plan 5. Övriga akuta patienter är inneliggande patienter, många från intensivvårdsavdelningar som undersöks i narkos och har stort behov av övervakning. I nuläget med befintlig utrustning på akutröntgen kan inte de avancerade akuta undersökningarna utföras. T ex undersöks akuta barn, (både vaket och i narkos), på en av de två elektiva maskinerna, (lab 1 och 2). Även akuta punktioner och CT-ledda dräninläggningar samt alla EKG-triggade undersökningar av hjärta, kranskärl och aorta måste flyttas till de elektiva maskinerna. Detta på grund av befintlig utrustnings prestanda. Dessa byten och ändringar av patientflödet från akut till elektivt skapar problem och ger försämrad tillgänglighet. Både för akut och elektiv verksamhet. Vi ser också att de avancerade datortomografiska undersökningarna blir mer efterfrågade i takt med att nya vårdprogram och behandlingsmetoder införs. och dag i genomsnitt: ca undersökningar/år. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Investeringen innebär vidare ökade personalkostnader, ca tkr per år. För att driva utrustning på akutmottagning dagtid ej helger behövs 3 rtg ssk, 1,5 usk (enligt ny bilaga: 6-bil2_CT pa akuten i Lund. 102 Initiativa rende. Effektivisera akutva rden i Lund pdf). Investeringen innebär ökade serviceoch underhållskostnader med tkr per år samt viss ökning av lokalkostnader och kostnader för Medicinsk service (20% tjänst). Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q

7 7 7. N Mobil CT på NIVA, BoF, Lund Äskandet är förlagt till 2018 med totalt 6 mkr Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandet: Patienter med svåra skallskador, omfattande hjärnblödningar och liknande tillstånd vårdas på neurokirurgiska klinikens intensivvårdsavdelning NIVA. Datortomografi (CT) av skallen är en rutinundersökning som görs initialt och därefter ibland flera gånger per vecka under ett intensivvårdsförlopp. För närvarande görs ca 700 CT undersökningar årligen på de patienter som vårdas på NIVA. För en patient på NIVA är det viktigt att kunna utföra CT frekvent och utan försening. Varje förflyttning utgör en medicinsk risk och därför finns det ur patientens synpunkt fördelar om en CT undersökning kan utföras på NIVA, utan förflyttning och försening. Vår bedömning är att en mobil CT stationerad på NIVA skulle medföra en ökad patientsäkerhet. Med lättillgänglig utrustning och omedelbar tillgång skulle sannolikt totala antalet undersökningar öka men med samtidig förbättring av vården. Utrusningen finns idag vid fyra av landets neurointensivvårdsavdelningar. Exempel på användningsområden utgör: Regelbunden undersökning av instabila patienter med svår skallskada. Omedelbar CT angiografi möjlig för att diagnosticera spasm i hjärnans kärl hos patienter med subaraknoidalblödning. Omedelbar undersökning vid försämring hos nyopererad patient. Postoperativ kontroll före transfer till annat sjukhus. Patient med mulitrauma / uttalad multiorgansvikt på andra intensivvårdsavdelningar. På NK operation vid misstanke om blödning. och dag i genomsnitt: För närvarande görs ca 700 CT undersökningar årligen på NIVAs patienter. Undersökningar genomförs under alla tider på dygnet och under veckans alla dagar. För att minska störningar av "akuta" undersökningar har vi fn en fast tid på röntgen (10.30) för att utföra undersökningar där behovet uppstår vid morgonens rond. Eftersom utrustningen är mobil kan även svårt sjuka patienter på IVA/THIVA/BIVA vara aktuella. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 561 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Investeringen innebär viss service- och underhållskostnader, 400 tkr/år, samt kostnader för Medicinsk service (10% tjänst). Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q1/Q E LINAC nr 3, Strålningsfysik, Lund Äskandet är förlagt till 2018 och 2019 med totalt 29 mkr, varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Option om en tredje LINAC och 1/3 av utrustningen äskas till 2018 så att denna utrustning kan beställas i slutet av året för att möjliggöra installation och driftsättning under hösten Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandena: Se prio 1 ovan och dag i genomsnitt: Se prio 1 ovan Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: Se prio 1 ovan Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q

8 8 - N EOS skoliosröntgen, BoF/Ortopedi, Malmö Äskandet är förlagt till 2018 totalt 6,5 mkr, varav 5,8 mkr för utrustning och 0,7 mkr i installation och lokalanpassning. HTA-utredning inväntas. Kort sammanfattande motivering och bakgrund till äskandena: Projektet innefattar introduktion av ny bilddiagnostikmetod med ultralåg strålbelastning vid spinala deformitetstillstånd hos barn och vuxna, vid extremitets- och bäckendeformiteter hos barn, vid komplexa leddeformiteter inför artroplastik hos vuxna. EOS är en tvåplansröntgenapparatur där man använder slot scanningmetod baserad på Charpaks utveckling av partikeldetektorer (speciellt multiwire propotional chamber), Nobelpris i fysik Fördelen är att man kan få frontala och laterala bilder samtidigt vilket tillåter att man med datorer kan bygga upp en tredimentionell modell utifrån vilken man kan göra många beräkningar och simuleringar i forskningssyfte. Den kliniska nyttan är uppenbar: man kan se hela skelettet under belastade betingelser. Prognosticering vid debuterande idiopatisk skolios synes vara övertygande - progressiv vs. icke-progressiv skolios. Med Microdos-protokoll får man närmast försumbar strålexposition (20 bilder i 2 plan från hjässhöjden till fotvalven) och samtidigt en klart förbättrad bild (parallax-fenomenen i stort sett övervunna då 20 i stället för 1 bild tages). Frågeställning: tidigare ansökan har avslagits - utvecklingen har gått vidare och metoden är etablerad internationellt, inom riket finns ännu ingen sådan installerad. Man kan med denna metod få bättre operationsresultat då den patologiska anatomin inkluderande alignment bättre förstås och man kan ta hänsyn till kompensationsmekanismer (böjda höfter och knän) vilket idag inte är möjligt. Idag belastas personer med adult spinal deformitet med en re-operationsfrekvens upptill 40 % inom 5 år (Charosky S et al. Complications and Risk Factors of Primary Adult Scoliosis Surgery, Spine 37; (8): ) till mycket stor del beroende på den geometriska situationen som inte kan optimeras med äldre (nuvarande) bildtekniker (belastningsförhållanden). och dag i genomsnitt: Idag rör det sig om två röntgenundersökningar per opererad i samband med ingreppet (preop- och postop undersökning), därefter följs patienterna vid 3,6,12,24,60 och 120 månader. Vi op ca 100 patienter/år, därtill görs röntgen av ytterligare ca 450 polikliniska patienter Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 607 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Investeringen innebär viss service- och underhållskostnader, 250 tkr/år. Med den nya röntgenmetoden skulle man kanske kunna undvika ca 10 reoperationer per år. Varje sådan operation kostar i genomsnitt 200 tkr. Den årliga besparingen (av dessa reoperationer som kan undvikas) skulle således bli ca 2 mkr. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q under förutsättning att HTAutredningen tillstyrker metoden.

9 9 Mindre utrustningsobjekt 2018 ( ) Lokal pott Till 2018 äskar SUS ett lokalt investeringsanslag för utrustning om 150 mkr. Ett lokalt investeringsanslag om ca 150 mkr är erfarenhetsmässigt den nivå som upplevs som hanterbar och rimlig ur prioriteringshänseende i SUS. Samtidigt är det den basnivå som förvaltningen långsiktigt bör sträva efter att finansiera avskrivningar och räntor av. Lägre investeringsnivåer/anslag kommer på sikt att innebära att återanskaffningar kommer att skjutas upp med ökad risk för haverier och därefter kommer investeringsutrymmet snart att ätas upp av haverimässig utrustning. Under 2017 och 2018 kommer SUS att finansiera ersättning av samtliga narkosapparater (84 st) vid verksamhetsområde Intensiv- och perioperativ vård. Inför 2017 äskades temporär förstärkning av de lokala potterna men detta äskandet avslogs i 2017 års anslag. Under hösten 2016 har anslag beviljats med 42 mkr, fördelat med 19 mkr 2017 och 23 mkr 2018 och enligt plan kommer utrustningarna att driftsättas runt årsskiftet Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan våren Hela 2016 års anslag är sedan årsskiftet fördelat. Enligt tidplaner i projekt som ännu är pågående beräknas hela anslaget vara förbrukat till Q2/Q ,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Lokal pott Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall), mkr , , Per den 31/ fanns totalt 75 projekt med finansiering ur SUS lokala potter 2015 eller 2014, varav 65 projekt är finansierade ur 2015 års pott och resterande 10 projekt är finansierade ur 2014 års pott. Av dessa projekt är samtliga avslutade vid årsskiftet utom 6 st som beräknas avslutas under första halvåret Totalt har SUS hela lokala utrustningsanslag 2016 om 150 mkr fördelats till ca 260 projekt per 31/ Av dessa har ca 160 projekt avslutats under året för 71,3 mkr (budget 72,6 mkr). Status för återstående ca 90 projekt, som anslagits ca 74,5 mkr, framgår av nedanstående diagram. Driftsättning planeras ske under första halvåret LP 2016, bugdet (150 mkr) och antal (260 st) per status Lokal pott; tkr Planering; tkr, 29 st Avslutad; tkr, 167 st Anbud; tkr, 4 st Beställd; tkr, 28 st Leverans; tkr, 17 st Drift; tkr, 15 st Lokal pott Planering Anbud Beställd Leverans Drift Avslutad

10 10 Av tabellen nedan framgår vilka utrustningskategorier som 2016 års lokala pott fördelats till. Kategorin Annat inneha ller alla de utrustningar som inte har egen kategori, tex möbler och inventarier i samband med bygginvesteringar, kallelsesignalanläggningar, diverse operationsutrustningar, pendlar etc. Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan under våren Nu vid årsskiftet har redan halva årets anslag fördelats men utfallet är självklart relativt lågt fortfarande. Lokal pott ,0 140,0 120,0 100,0 145,5 Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall), mkr 80,0 76,6 60,0 40,0 20,0 0,

11 11 Lokal pott Förväntat återanskaffningsbehov mindre projekt (<5 mkr) Hösten 2015 gjordes en större genomlysning av SUS samtliga anläggningar i anläggningsredovisningen i syfte att få en prognos för förväntat återanskaffningsbehov av utrustning. Totalt värde av SUS samtliga anläggningar i anläggningsredovisningen uppgår till 1 607,1 miljoner där finansiering kan förväntas ske ur lokala utrustningsanslag de kommande åren. Om återanskaffning av dessa anläggningar antas fördelas enligt de slutår, dvs när anläggningarna är helt avskrivna, kommer återanskaffningsbehoven fördelas per år enligt diagrammet nedan. Miljontal 180 Planmässigt återanskaffningsbehov för SUS samtliga anläggningar där ersättning i framtiden bedöms finansieras ur lokal utrustningspott. Anskaffningsvärden per slutår Totalt 1 607,1 miljoner kr Som synes av diagrammet ovan finns en hel del anläggningar som är helt avskrivna men ännu inte ersatta eller utrangerade. Totalt uppgår anskaffningsvärdena där planenlig och förväntad ersättning borde skett innan innevarande år till ca 528 mkr. Dessa anläggningar kommer med all sannolikhet att behöva ersättas de närmaste åren (2016 och framåt) och bör läggas till de värden som beräknas behöva ersättas 2015 och åren därefter.

12 12 Primärvården Extern förhyrning Prio Nyetablering Önskad drift Avtalsvärde (10 år), mkr 1 Vc Brunnshög - nyetablering 2021-Q1 25 Prio Ersättning - Renovering Önskad drift Avtalsvärde (10 år), mkr 1 Vc Bunkeflo - ersättning 2020-Q1 19,2 2 Vc Lomma - ersättning 2020-Q1 28,8 3 Vc Staffanstorp - ersättning 2020-Q Vc Kirseberg - ersättning 2020-Q1 24 Befolkningen i Malmö/Lund-området förväntas öka med över invånare till år 2020, vilket motsvarar 10 medelstora vårdcentraler. Även med en ökad mängd digitala vårdbesök kommer det att finnas behov av fler vårdcentraler, särskilt i nya och expansiva områden. Ett område som kommer att växa särskilt mycket är Brunnshög i Lund, ett helt nytt område i anslutning till Max 4 och ESS, och där det kommer att byggas för invånare fram till år Det finns idag ingen vårdcentral i angränsande område och det är därför det område som är strategiskt bäst för en helt ny vårdcentral i offentlig regi inom Malmö/Lund-området. Kommunen uttrycker också i sin planering att man vill ha en vårdcentral i området som blir stort som dagens Trelleborg. Övriga fyra objekt avser ersättningslokaler. För VC Bunkeflo eftersom nuvarande lokaler är alldeles för små att växa i. Verksamheten har redan fått lägga ner såväl barnläkarverksamhet som barnmorskefilial på grund av platsbrist. Området är expansivt och behovet av en ny vårdcentral stor. För vårdcentralerna Staffanstorp, Lomma och Kirseberg gäller att respektive kommun, som är hyresvärd, vill riva nuvarande lokaler och nya lokaler behövs därför för att säkra fortsatt verksamhet. Samtliga objekt ga ller nybyggnation och den av Region Ska ne framtagna konceptva rdcentralen kommer att ligga som grund för planering. För samtliga objekt gäller att bindande avtal kommer att behöva skrivas på under 2017 för att lokaler ska kunna stå klara för inflyttning 2020/2021.

13 13 Byggnadsinvesteringar Region Skånes utvecklingsplan för sjukhusområdena i Malmö och Lund påverkar i hög grad SUS interna lokalplanering och fysiska utveckling. Det är därför svårt att i detalj förutse och definiera alla de behov som kommer att finnas I avvaktan på nya sjukhusbyggnader kommer vi att fokusera på ett antal behov av främst överlevnadsåtgärder i lokaler/byggnader som behöver genomföras för att uppfylla dagens krav på arbetsmiljö och effektiv vård. Precis som tidigare år är SUS sjukhusområden fullbelagda till den grad att vi inte har tillgång till de lokaler som krävs för att klara både behov av evakueringar och nya uppdrag. Det ställer i sin tur krav på att vi tar vara på möjligheten att bygga under sommarstängningar och helger då lokalerna finns tillgängliga, vilket medför högre kostnader för byggprojekten. Lokal pott SUS kommer även fortsättningsvis att präglas av förändringsarbeten, vidare utvecklingsarbete som ställer krav på anpassningar inom ramen för lokal pott. Med de nu kända förutsättningarna hemställer SUS om lokal byggpott på 60 mkr för För att svara upp till behoven av våra överlevnadsprojekt och för att följa prisutveckling inom byggbranschen och nya lagkrav. Som vi påtalat vid flera tillfällen är det en förutsättning att fastighetsägaren har tillräckliga medel för att finansiera underhåll, sanering, myndighetsa tga rder etc. i samband med va ra lokal pott projekt. Enligt de tolkningar som vi fått ifrån Regionfastigheter ska även mindre projekt bära kostnaden för dessa myndighetskrav vilket ofta innebär en rejäl kostnadsökning. Nya regler om bland annat sprinkling, elsäkerhet och strålningsskydd gör att mindre behov av anpassning riskerar att gränsvärdet på 5 mkr i vissa fall överskrids. För att fortfarande kunna åtgärda problem med arbetsmiljö, hygien och övriga överlevnadsbehov är det viktigt att dessa nya krav inte hindrar oss att snabbt åtgärda denna typ av behov. Projekt under beredning/utredning ännu ej finansierade Större byggprojekt (över 100 Mkr) -

14 14 Pågående mindre byggprojekt (under 100 Mkr) Malmö RMC, by40 Malmö Reproduktionsmedicinskt centrum flyttade till sina nuvarande lokaler (by27) Redan då var lokalerna trångbodda men fungerande. Verksamheten har utökats kraftigt sedan , både vad gäller antal mottagningar och vårdåtagande och antal personal. Status: Extern lokalsökning påbörjas Q (Bilagor: RMC Äskande, RMC Behovsanalys, RMC Ytor och Utrustning) Familje BB, by27 Malmö Enligt politiska och egna önskemål vill vi utreda möjligheten att etablera vårdplatser för Familje BB i by27. Enligt ovan kan RMC nuvarande lokaler anpassas för detta behov. Regionfastigheters tidiga kalkyl: Renoveringar: ,4 mkr Utrustning 3 mkr enligt tidig prognos. (Bilagor: Familje BB kalkyl, Familje BB lokalförteckning, Familje BB ritning 1, Familje BB ritning 2, Familje BB verksamhetsbeskrivning) Kärlavdelning 10 - by33 Malmö Avdelningen är i stort behov av hygienanpassningar. Toaletter, skölj och läkemedelsrum måste renoveras för att uppfylla tillräcklig hygienstandard. För att genomföra projektet krävs evakueringsavdelning som blir tillgänglig Q Regionfastigheters tidiga kalkyl: Renoveringar: ,2 mkr Utrustning 0,5 mkr (Bilagor: KÄRL10 behovsanalys, KÄRL10 kalkyl, KÄRL10 ritning, KÄRL10 verksamhetsbeskrivning) Hematologi mott/dagv by63 Malmö Avdelningen är i stort behov av samlokalisering av verksamheten för att klara sitt uppdrag. Vi planerar att omplacera närliggande verksamhet för att därefter anpassa lokalerna för Hematologins behov. De planerade lokalerna a r av 70-tals standard. Regionfastigheters tidiga kalkyl: Renoveringar: ,2 mkr Utrustning 2,5 (Bilagor: HEMA behovsanalys, HEMA kalkyl, HEMA lokalförteckning) By65, Barnmottagning Malmö SUS lyckades under 2012 flytta in barns slutenvård till norra området. Vi länge planerat för att flytta resterande mottagning och administration från det södra sjukhusområdet. Vi arbetar med att kunna placera mottagningen i långa raden i anslutning till slutenvården. Vi har ännu inga färdiga kalkyler, men uppskattar anpassningarna till: Regionfastigheters tidiga kalkyl: Renoveringar: mkr mkr Utrustning Under utredning (Bilagor: Barnmottagning behovsanalys Barnspecialistmottagning, Barnmottagning behovsanalys, Barnmottagning behovsanalys ÖNH, Barnmottagning lokalfo rteckning O NH KA K 2, Barnmottagning Lokalfo rteckning, Barnmottagning Projektkalkyl by62 O HN, Barnmottagning Projektkalkyl by65 plan11, Barnmottagning Projektkalkyl by65 plan12, Barnmottagning Projektkalkyl by65 plan13, Barnmottagning ritningar) Lund Neonatal, Slutenvård by30 Lund För att tillgodose dagens behov och krav enligt IVO behöver verksamheten anpassa sina lokaler till 20 enkelrum och 2 tvillingrum. Regionfastigheters tidiga kalkyl: Renoveringar: mkr Utrustning 2,8 mkr (Bilagor: NEO Behovsanalys, NEO kalkyl utrustning, NEO ritningar, NEO samverkan, NEO verksamhetesbeskrivning)

15 15 Hud, Öppenvård by22 Lund Detta är ett nytt byggprojekt men anpassningar av Huds lokaler i by22 behöver genomföras redan 2017 då: SVF för malignt melanom införts på grund av en 6 % ökning av hudcancer. Riskanalys genomförd efter Lex Maria ärende pga smittspridning av MRSA. Regionfastigheters tidiga kalkyl: Renoveringar: 2017 max 13 mkr Utrustning 3,2 mkr (bilaga: HUD behovsanalys inkl kalkyl) Infektion, Slutenvård/öppenvård by27 Lund Infektionshuset i Lund innehåller en infektionsavdelning med 32 patienter, två onkologiavdelningar med 25 patienter och en infektionsmottagning. Fastigheten har behov av omfattande ombyggnadsarbete för att lösa arbetsmiljöproblem framhållna i riskanalysen. Status: Projektet är överfört till NSL och därefter kalkylerat till, Bygg: 85 mkr och Utrustning: 4,2 mkr. Projektet avvaktar fortfarande beslut om finansiering. Nya behov 2018 Mindre byggprojekt i prioriteringsordning (under 100 Mkr) Lund Det finns flera renoveringsbehov på Lunds sjukhusområde men i nuläget finns det ingen evakueringsavdelning för att tillgodose dessa behov. SUS har tidigare år lämnat in äskanden på vårdavdelningar i Blocket (D3-15, D2-15) som inte går att genomföra utan evakuering. Dessa behov tillsammans med nya finns fortfarande kvar för att kunna överleva i avvaktan pa nya fastigheter. 1. TAF*-tak, 3 OP salar by40 Lund CFU-mätning som utförts vid neurokirurgens operationsavdelning visar på värden som överstiger riktvärdet för infektionskänslig kirurgi. Merparten av de neurokirurgiska ingreppen genomförs med implantat och klassas därför som infektionskänsliga. Verksamheten har vidtagit åtgärder för att minska CFU i den utsträckning man kan. Ytterligare möjliga åtgärder innebär ombyggnation för optimering av ventilationen. Den åtgärd som förordas av projektgruppen är installation av TAF-tak på de tre salar där detta är möjligt. Regionfastigheters tidiga kalkyl: mkr * Temperature Controlled Airflow (Bilaga: TAF-tak Behovsanalysrapport och kalkyl) 2. Vävnadsbanken, tillvarataganderum by52 Lund Vävnadsbanken (VB) i Lund är Skandinaviens enda multivävnadsbank med distribution av vävnader till hela Norden, och vid särskilda behov, även till övriga Europa. Tillvaratagande av vävnader ökar ständigt och för att minska risken för kontaminering av vävnaderna bör tillvaratagandet utföras i lokaler med begränsat tillträde och under rena förhållande. Detta är ett nyinkommet behov som uppkommit i samband med driftsättning av Vävnadsbankens nya lokaler. Kalkyl enligt referens Östersund: Renoveringar: mkr Utrustning 0,5 mkr (Bilagor: Vävnadsbanken behovsanalys, Vävnadsbanken utrustning, Vävnadsbanken verksamhetsbeskrivning)

16 3. Uppgradering av befintliga vårdavdelningar Malmö Hösten 2016 då by95 och 96 står klara får vi det evakueringsutrymme som vi sedan länge saknat i Malmö. Det första projektet blir enligt ovan Kärlavdelning 10 och därefter sannolikt Njuravdelning 23 i by33. Investeringsbehovet för 2018 är direkt påverkade av fastigheternas livslängd och är därför svåra att i nuläget uppskatta. Vi har i äskandet använt Kärlavdelning 10 som schablon. Regionfastigheters tidiga kalkyl (Kärl10): Renoveringar 2018 och därefter årligen bygg: 14 mkr/år utrustning: 1 mkr/år 16 Status för byggprojekt under utredning Röntgen, Eslöv Utvecklingen inom radiologin går sedan några år mot att ersätta undersökningar utförda på konventionell röntgenutrustning med datortomograf som ger betydligt mer diagnostisk information. Tidigare har den höga stråldosen patienten får vid en datortomografundersökning varit en begränsande faktor men skillnaden i dos är idag ganska marginell för många undersökningar. Bild- och funktion har idag en begränsad verksamhet i Eslöv bestående av två äldre konventionella röntgenrum. För att möta de framtida kliniska behoven i Eslöv bör båda dessa undersökningsrum inom en snar framtid ersättas med en datortomograf och en ny konventionell röntgenutrustning. Lokalen är inte anpassad efter dagens krav på lokaler för röntgenutrustning vilket innebär att det krävs en omfattande ombyggnad. Kliniskt finns det krav att läkare ska vara tillgänglig när man utför en datortomografundersökning med kontrast vilket innebär att undersökningsrummet måste lokaliseras i anslutning till en vårdcentral. Uppskattat lokalbehov: Undersökningsrum KR 30 kvm Undersökningsrum DT 40 kvm (+5 kvm teknikrum) Manöverrum 10 kvm Övriga ytor borde samordnas med vårdcentral Väntrum + toalett 15 kvm + handikapptoalett ca 6 kvm Personalytor samt reception 15 kvm + 6 kvm Förråd 10 kvm Uppskattad utrustningskostnad: Konventionell röntgen, 2-2,5 mkr Datortomograf, 4-6 mkr Etablering av Genterapeutiskt centrum, SUS I enlighet med Regionstyrelsens beslut uppdrogs åt regiondirektören att påbörja planeringen av ett Genterapeutiskt centrum i Region Skåne. Forskning kring genterapi samt genterapeutiska metoder är internationellt mycket aktuell. Inom Lunds universitet finns forskare som är framstående inom detta område bl.a. inom neurovetenskap och oftalmologi. Region Skåne inledde 2014 en diskussion med professor Deniz Kirik kring möjligheten att bygga upp ett genterapeutiskt centrum. För att forskningen ska utvecklas till en behandlingsmetod att användas i klinisk verksamhet måste hälso- och sjukvården involveras. Idag saknas en väl fungerande struktur för forskning och kliniska prövningar specifikt inriktade för utveckling och användning av genterapiteknologi och behandling av patienter. Att en struktur inom hälso- och sjukvården upprättas är avgörande för möjligheten att erhålla externa finansiärer till såväl forskningen och processen att implementera denna i klinisk verksamhet.

17 17 Förvaltningschefen vid Skånes Universitetssjukvård har av Regiondirektören fått i uppdrag: Tillsammans med aktuella intressenter inom SUS pa börja arbetet med att identifiera kliniska omra den som ska ingå i centrumet. Involvera ledande forskare inom omra det och öka kunskaperna inom SUS kring genterapi som behandlingsmetod. Etablera ett genterapeutiskt centrum vid Skånes Universitetssjukvård. Pröva la mplig fysisk placering av centrumet med tillga ng till lokaler för kliniska prövningar. Sa kra att alla erforderliga beslut och tillsta nd finns innan verksamheten startas. Regelbundet la mna information till forskningschefen i Region Skåne. Löpande rapportering till regiondirektören kvartalsvis. Uppdraget kommer att utredas under 2017 och det finns därför i nuläget säkerställda kalkyler men projektet kommer med all sannolikhet att överstiga 5 mkr. Barnakuten, genomlysning by82 Lund Bakgrund till äskande är dels att barnakutens nuvarande lokaler inte är ändamålsenliga och dels att utrymmena i barnsjukhuset inte räcker till för den verksamhet som bedrivs där. Barnakuten har funnits i nuvarande lokaler sedan barnsjukhuset byggdes Lokalerna är inte förenliga med att bedriva modern, effektiv och optimalt säker barnakutsjukvård, ej utifrån patientperspektiv och ej heller utifrån arbetsmiljöperspektiv. Ärendet är fortfarande i planeringsfas och det finns i nuläget inget komplett äskande. SUS önskar ändå informera om att arbetet pågår. (Bilagor: Barnakuten verksamhetsbeskrivning, Barnakuten äskande) Kärlkirurgi, flytt från Malmö till Lund Regionstyrelsen beslutade att bilda ett traumacenter i Lund som uppfyller Socialstyrelsens krav samt att kärlverksamheten skall flyttas från Malmö till Lund. VC Thorax och Kärl har på uppdrag av chefen för SUS programkontor utrett konsekvenserna av detta. Utredningen beaktar nuläge och konsekvenser för kärlverksamheten, men även överflyttningens påverkan på övriga verksamheter, inklusive den akademiska. Därefter har chefen för SUS programkontor startat en utredning om de fysiska förutsättningarna för denna överflyttning, utredningen blir klar 15 feb -17. Ärendet är fortfarande i planeringsfas och det finns i nuläget inget komplett äskande. SUS önskar ändå informera om att arbetet pågår. (Bilagor: Kärlkirurgi förstudie, Kärlkirurgi utredning omlokalisering) Björn Eriksson Förvaltningschef