Utrustningsinvesteringar

Transkript

1 Skånes universitetssjukvård Avdelning Ekonomi Torbjörn Harlenbäck Bengt-Arne Ljungberg Peter Nilsson Enhet Fysisk utveckling Datum Dnr Bilaga 2 - Sammanfattning utrustning-bygg 2019 ( ) Skånes universitetssjukvård Utrustningsinvesteringar Större utrustningsobjekt I sammanställningen finns upptaget större objekt till ett beräknat värde om totalt 114,9 mkr, varav 85,7 mkr behövs under planperiodens första år Även utrustningsbehov till följd av äskade större byggprojekt finns med i förteckningen och är inkluderade totalt utrustningsbehov. Specificerade större utrustningsobjekt år 2019 ( ) Generellt gäller att installations- och lokalanpassningskostnader är uppskattningar gjorda i verksamheten och som oftast baserats på tidigare installationer av motsvarande utrustningar. Det är inte möjligt att göra en mer säker installationskalkyl innan vi vet vilka utrustningar, fabrikat, storlek etc. som ska installeras. Inför kommande regionala anskaffningsbeslut senare under hösten 2018 måste dessa preliminära kalkyler verifieras av Regionfastigheter. Tyvärr medför SUS gamla lokaler ofta relativt dyra och omfattande lokalanpassningar för att vi ska kunna installera ny utrustning. Framförallt är installationerna i Lund mycket kostsamma. En ytterligare synnerligen försvårande och fördyrande omständighet i Lund är att asbestsanering och sprinkling i många fall måste genomföras i samband med installationerna. Kostnaden för asbestsanering och sprinkling ska inte belasta utrusningarna i samband med installationerna utan måste finansieras som en tillkommande bygginvestering. Vår bedömning är att anpassningarna i vissa fall med både tids- och kostnadsmässig framgång kan läggas ut på utrustningsleverantören (totalentreprenad) och vi har för avsikt att i större omfattning försöka genomföra projekt på detta sätt framöver. Samtliga årliga driftskostnadsförändringar och engångskostnader som genereras av investeringarna kommer att prioriteras och finansieras i verksamheten. Samtliga driftskostnader framgår av de bilagda och specificerade utrustningsäskandena. Fullständiga beskrivningar av utrustningarna med motiveringar och medicinska teknologiutvärderingar (MTU) framgår av bilagda underlag. I det fall HTA (Health Technology Assessment) krävs ska särskild utredning genomföras enligt detta förfarande. Samtliga objekt som äskas har beretts och prioriterats i SUS investeringsgrupp och i SUS styrgrupp för investeringar och lokalförsörjning (ILF). Endast nya utrustningar där anskaffningar behöver påbörjas och finansieras under planperioden är upptagna i förteckningen. Specificerade äskanden lämnas dock endast för de utrustning där finansiering behövs under planperiodens första år. Postadress: Malmö Organisationsnummer: Besöksadress i Malmö: Södra Förstadsgatan 101 Besöksadress i Lund: Getingevägen 4 Telefon (växel): Malmö: / Lund: Internet:

2 2 Investeringsbehov E Röntgensystem arytmilab, VO BoF/VO Hjärt- och Lungmedicin, Lund, 11 mkr totalt 2019, varav 10 mkr för utrustning och 1 mkr i installation och lokalanpassning 2. E Utbyte KR till CT, BoF, Lund, 10,5 mkr totalt 2019, varav 2,5 mkr för utrustning (uppgradering) och 8 mkr i installation och lokalanpassning samt 1 mkr i bygg (för anpassningar i angränsande lokaler) 3. E Utbyte MR 3T, BoF, Malmö, 15,5 mkr totalt 2019, varav 14 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning 4. Strålbehandling, Lund, 17 mkr totalt (2 x 8,5 mkr) 5. E Genomlysning Gastro, BoF, Malmö, 9,5 mkr totalt 2019, varav 6,5 mkr för utrustning och 3 mkr i installation och lokalanpassning 6. E Utbyte MR 1,5T, BoF, Malmö, 12,5 mkr totalt 2019, varav 11 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. 7. N Ers LINAC, SOK, Strålbehandling, Lund, 29 mkr totalt , varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Objektet är äskat inför 2018 med planerad ersättning E LINAC nr 3, Strålningsfysik, Lund, 29 mkr totalt , varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. - N EOS skoliosröntgen, BoF/Ortopedi, Malmö, 6,5 mkr totalt 2018, varav 5,8 mkr för utrustning och 0,7 mkr i installation och lokalanpassning. HTA-utredning inväntas. Investeringsbehov 2019 beskrivningar per projekt 1. E Röntgensystem arytmilab, VO BoF/VO Hjärt- och Lungmedicin, Lund Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 11 mkr, varav 10 mkr för utrustning och 1 mkr i installation och lokalanpassning. Sammanfattning På arytmisektionen behandlas patienter med ablationer mot hjärtarytmier på två labb. På det ena labbet är röntgenutrustningen nu så pass gammal (installerad ) att serviceavtalet inte kan förnyas efter Ett flertal oplanerade driftsstopp har inträffat under 2016 och 2017, med inställda operationer som effekt, och med mer och mer begränsad reservdelstillgång riskeras ett haveri som är irreparabelt. Det är önskvärt att upphandling kan inledas redan under 2018 så att driftsättning kan ske 2019-Q1. Totalt ca ingrepp på de två labben men verksamheten planerar utöka till totalt ca ingrepp/år genom ökad användningstid. Motivering och bakgrund till äskandet: På arytmisektionen behandlas patienter med ablationer mot arytmier på två labb för närvarande. På ett av labben är röntgenutrustningen nu så pass gammal (installerad ) att serviceavtalet inte kan förnyas efter nästa år då utrustningen är end of Life. Leverantören (Siemens) kan erbjuda "best effort"- avtal med risk att de inte kan reparera det pga att resevdelar inte är tillgängliga. Under förra och innevarande år har ett flertal haverier inträffat som medfört att operationer ställts in eller i vissa fall att patienter under pågående ingrepp fått flyttas till det andra labbet. Verksamheten är i behov av ett nytt monoplan röntgensystem så snart som möjligt. De två labben är de enda i regionen som kan utföra ablationer i hjärtat. Det finns redan nu en tillgänglighetsproblematik i verksamheten då det fn finns mer än 350 patienter väntande i kö. Kostnaden för att remittera dessa ablationspatienter utanför regionen är ca tkr/patient). Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Verksamheten utför flest ablationer på det äldre labbet (produktionsplaneringen redovisas för två labb dock) - för närvarande cirka ingrepp per år. Planering finns i verksamheten för att öka användandetiden på labben och redan nu lägga om produktionsplanen så att tre ingrepp utförs dagligen måndag-torsdag och 1-2 ingrepp på fredagar vilket innebär ingrepp årligen på detta labbet.

3 3 Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Investeringen innebär ökade årliga service- och underhållskostnader om ca 700 tkr. Ablationer för utomlänspatienter är oförändrade om labbet ersätts och uppgår till ca 2 mkr årligen. Totalt sett beräknas driftskostnaderna vara oförändrade med hänsyn till att dyrare serviceavtal med ny uppvägs av att kostnaderna de senaste åren varit högre för oplanerade serviceåtgärder och reservdelar. Driftsättning: 2019 Q1. Upphandling bör inledas så snart som möjligt för att driftsättning ska kunna ske under 2019-Q1. Upphandlingen kan med fördelas drivas som en totalentreprenad, dvs där utrustningsleverantören uppdras att genomföra samtliga lokalanpassningar och installationer i samråd med verksamheten och Regionfastigheter. 2. E Utbyte KR till CT, BoF, Lund Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 10,5 mkr, varav 2,5 mkr för utrustning (uppgradering) och 8 mkr i installation och lokalanpassning samt 1,0 mkr i tillkommande bygginvestering (för anpassningsbehov i angränsande lokaler). Sammanfattning Flytt och uppgradering av befintligt CT-lab som fn används i forskningsprojektet Scapis i Malmö. Utrustningen kommer huvudsakligen att användas för barn- och skelettfrågeställningar. Modalitetsskiftet motiveras av: Patientvinster: kortare kö- och undersökningstider, förbättrad diagnostik Arbetsmiljöaspekter: Snabbare undersökningar, inga ompositioneringar Myndighetskrav: SVF ökar krav på tillgänglighet Motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser ersättning av två stycken konventionella röntgenutrustningar till en CT-utrustning. Under 2018 kommer forskningsprojektet Scapis att avslutas och befintlig utrustning övergår då i BoFs ägo. Utrustningen kräver en uppgradering och planen är att flytta utrustningen till Barn och skelett i Lund där behovet av CT kapacitet sedan flera år är överhängande. Utrustningen ska huvudsakligen användas för barn- och skelettfrågeställningar. Inom barnradiologin är minimering av stråldoser avgörande, vilket gör att CT har blivit ett alternativ för att ersätta konventionell röntgen. Den diagnostiska säkerheten ökar vidare och i vissa patientkategorier ges dessutom vinster i form av att en undersökning kan ge svar på flera olika frågeställningar. Då en CT- undersökning går mycket snabbt kan dessutom narkos undvikas i flera fall. CT av skelett inför operation används CT i allt större utsträckning för att karaktärisera frakturer, vilket underlättar operationsplanering och förkortar operationstiden. Detta innebär ökad patientsäkerhet och förbättrat patientflöde. Frakturer i rygg, armbåge, höft och knä omfattas redan av dessa förbättringar, och andra tillkommer. Slutligen utförs både skoliosundersökningar och myelomöversikter med CT. Akutverksamhet förekommer inom verksamheten och den äskade utrustningen är planerad att kunna nyttjas även för denna. Jämfört med konventionell röntgen ger CT-undersökning en potentiell förbättring för patienten då undersökningen går fortare och patienten inte behöver positioneras om för bildtagning. Detta är av stor vikt då många patienter har smärtproblematik och förflyttningarna ofta ökar smärta. Ökade undersökningarna med kort ledtid inom standardiserade vårdförlopp innebär att behovet av CT- undersökningar ökar ytterligare. Behovet av CT undersökningar har de senaste åren ökat stadigt i och med att undersökningsmetoder utvecklas. Samma trend gäller för hela regionen. Standardiserade vårdförlopp började införas 2015 och idag är BoF aktiva i 27 av 28. Idag krävs att CT verksamhet på befintlig utrustningen bedrivs h/dag (forskning inkluderat) för att klara regionens krav på väntetid. För närvarande har vi ett underskott på CTkunnig personal och når inte detta mål. Personal som idag handhar den konventionella utrustningen utbildas för att utföra undersökningarna på CT-utrustningen. Det finns flera som har denna kompetens redan i.o.m. att de också arbetar på akutröntgen. Det kommer dock att finnas ett visst behov av applikationsutbildning samt teknisk utbildning beroende på tillverkare. En positiv effekt av bytet från konventionell röntgen till CT blir att personalen får ökad kompetens på CT vilket underlättar arbetet på jourtid. Dessutom kommer undervisningen av studenter från röntgensköterskeutbildningen att underlättas. Äskandet innebär därför inte någon utökning av antalet anställda jämfört med normal bemanning på avdelningen.

4 4 Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Antalet CT 2015 i Lund: (2014: CT). Det är dock en större efterfrågan, under 2015: remisser för CT jämfört med under Vid byte till CT kan i flera fall fler patienter undersökas jämfört med röntgen. Beräknat antal undersökningar; 20 /dag, 100 /normal vecka, 4500 /år med hänsyn tagen till semester och helgdagar. Kommentar till (förändrad) årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Tillkommande bygginvestering för anpassningar i angränsande lokaler, 1 mkr, ger vidare upphov till ökad hyra med ca 60 tkr/år (20 års avskrivningstid och 2 % ränta). Investeringen innebär vidare ökade kostnader för externt serviceavtal med ca 600 tkr/år och intern service (0,15 ingenjör) med ca 100 tkr. Besparing till följd av minskade undersökningstider/produktionsökning är inte inkluderad. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q3 2019, efter ca 8 månaders ombyggnadsarbete. 3. E Utbyte MR 3T, BoF, Malmö Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 15,5 mkr, varav 14 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. Sammanfattning Den befintliga magnetkameran är från 2003 och uppgraderades Magnetkameran har gammal hård- och mjukvara som inte utvecklas längre. Servicekostnaden är mycket hög jämfört med dagens teknik. De senaste tre åren har utrustningen haft omfattande driftproblem med reservdelskostnader på mellan 1-2 Mkr/år. Strax innan jul 2017 havererade återigen denna MR-kamera och har nu reparerats för ca 1 mkr. Ny teknik innebär bl.a. snabbare patientflöde och högre och jämnare undersökningskvalitet. En del undersökningar som i nuläget endast kan utföras i Lund skulle då även kunna utföras i Malmö. Motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser utbyte av befintlig Siemens 3T magnetkamera till en modernare variant med bättre generell prestanda. Magnetkameran används för såväl inneliggande som polikliniska patienter från ett flertal verksamhetsområden såsom neuro, gastro, ortopedi, onkologi, psykiatri och pediatrik. Patienter remitteras i första hand från kliniker på Skånes Universitetssjukhus. I undantagsfall kan patienter t. ex. från Handkirurgen vara bosatta utanför Region Skåne. Den befintliga magnetkameran är installerad 2003 och genomgick en större uppgradering Magnetkameran har en gammal hård- och mjukvaruplattform som leverantören inte utvecklar längre. Servicekostnaden är mycket hög jämfört med dagens teknik t.ex. hög heliumförbrukningen. De senaste tre åren har utrustningen haft omfattande driftproblem med reservdelskostnader på mellan 1-2 Mkr/år. Ny teknik innebär bl.a. funktioner för att snabba upp patientflödet och ge högre och jämnare undersökningskvalitet. Det finns också funktioner att tillgå som skulle snabba upp långa undersökningar (simultaneous multislice). Undersökningar av hjärnan skulle kunna utföras med högre upplösning. En del undersökningar som i nuläget endast kan utföras i Lund skulle då även kunna utföras i Malmö. Sannolikt kan även ryggar utföras med bättre kvalitet, då de vid vissa frågeställningar tidigare ej varit tillförlitliga på den äldre generationen av magnetkameror med 3T i fältstyrka. Ny teknik skulle medföra starkare gradienter vilket förbättrar diffusionssekvenser som är viktiga i diagnostiken inom många organområden. Med dagens teknik skulle man också ta del av ny hårdvaruteknik i form av modernare och mer lättarbetade spolar för bildinsamling samt förbättrad RF-elektronik. Detta ger en avsevärd bildkvalitetsförbättring för alla undersökningar. Strax innan jul 2017 havererade denna MR-kamera återigen och har nu reparerats för ca 1 mkr.

5 5 Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Genomförda undersökningar på befintlig Siemens Trio: , , , (tom. okt) 2015 minskade antalet undersökningar pga. långa stilleståndstider för service samt ökat antal prostataundersökningar vilka är förhållandevis tidskrävande. Med modern teknik beräknas det finnas goda möjligheter att öka antalet undersökta patienter. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 10 års avskrivningstid. Driftskostnaderna kommer att minska betydligt med en ny utrustning: Fullservice med ca -350 tkr (inkl. Heliumförbrukning)/år, intern service med ca -50 tkr/år, reservdelsdelskostnader med ca -600 tkr/år (senaste 3 åren har kostat 1-2 Mkr/år). Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under Q Planering för ersättning bör dock inledas relativt omgående med hänsyn till utrustningens mycket osäkra status och det nyligen inträffade haveriet innan jul. Om det är möjligt att avropa regional option beräknas det vara möjligt med installation 3 mån efter beslut. 4. N Precisionbehandling av små tumörer (kompletterande utrustning till två LINAC), SOK, Strålbehandling, Lund Äskandet är förlagt till 2019/2020 med totalt 17 mkr (2x8,5 mkr) Sammanfattning Nyinvesteringen avser två multbladskollimatorer (MLC) för precisionsbehandling av mindre tumörer (< 3 cm). Utrustningen ger möjlighet till behandling av patienter som för närvarande remitteras till gammaknivsbehandling i Stockholm, till en kostnad av ca 10 mkr/år, alternativt behandlas suboptimalt. Äskandet stöds av NK. Om MLC-utrustningarna inkluderas i upphandling av konventionella linjäracceleratorer, i en som redan beviljats 2018 (Projekt R076) och en som planeras inför 2019 (se prioritering 7 nedan), finns möjlighet att minimera investeringsutgifterna, installationskostnader samt stilleståndstider i förhållande till om utrustningen installeras på befintliga apparater. Totalt behövs utrustningen till drygt 200 patienter årligen och dessa behandlas flera gånger. Vid installation på två LINAC bedöms priset kunna pressas med minst 2-3 mkr/utrustning. Motivering och bakgrund till äskandet: Avser 2 st multbladskollimatorer (MLC) för precisionsbehandling av mindre tumörer (< 3 cm). Utrustningen ger möjlighet till behandling av patienter som fn remitteras till gammaknivsbehandling i Stockholm alt behandlas suboptimalt. Äskandet stöds av NK. Om MLCutrustningarna inkluderas i upphandling av konventionella linjäracceleratorer, i en som redan beviljats 2018 (R076) och en som planeras inför 2019, finns möjlighet att minimera investeringsutgifterna, installationskostnader samt stilleståndstider i förhållande till om utrustningen installeras på befintliga apparater. Totalt behövs utrustningen till drygt 200 patienter årligen och dessa behandlas flera gånger. Vid installation på två LINAC bedöms priset kunna pressas med minst 2-3 mkr/utrustning. Behandling av små tumörer, <3 cm, kräver precisionsbehandling och en konform anpassning av stråldosen till target vilket kan ha oregelbundet utseende. Denna anpassning skall minska dosen till näraliggande riskorgan vilket ibland kan vara ett krav för att behandlingen ska kunna genomföras. För att uppnå detta krävs att den multibladskollimator, MLC, som används ska ha en bladbredd på <2,5 cm, en brits med 6 frihetsgrader 6DOF samt ett röntgenverifikationssystem för avbildning av internrörelser i patienten. Då utrustningen inte behövs för dessa patientkategorier kommer den fortsatt att kunna användas för behandling av övriga strålbehandlingspatienter. Motivering: Vid strålbehandling av tumörer så har den nuvarande. MLC'n på linjäracceleratorn och dess minsta bladbredd om 5 mm en begränsning i hur små tumörer som kan behandlas. Genom att ersätta den nuvarande MLC'n med en utrustning med mindre bladbredd, företrädesvis 2,5 mm, kommer vi att kunna behandla de patienter som tidigare skickats till andra kliniker eller behandlats med suboptimal dosfördelning. Det handlar bland annat om tumörer i direkt anslutning till spinalkanalen samt neurotumörer eller andra tumörer som kräver precisionsbehandling.

6 Bakgrund: Nuvarande linjäracceleratorer är utrustade med MLC där den smalaste bladbredden är 5 mm. Vid denna bladbredd finns det begränsningar i hur väl acceleratorn kan bestråla mindre tumörer konformt. Det leder till att vissa tumörer inte kan bestrålas vid kliniken samt att andra lesioner enbart kan bestrålas med så stora marginaler att oacceptabla biverkningar blir följden. Onkologiska kliniken har en önskan om att kunna stödja neurokirurgin med möjlighet till intrakraniell bestrålning av tumörer samt andra benigna lesioner, bl.a. AVM. En del av dessa skickas idag till gammaknivsbestrålning i Stockholm på grund av att Region Skåne saknar behandlingsmöjlighet. Implementering av denna lösning ger därmed en direkt besparing för Region Skåne och dess patienter. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: Patientunderlaget uppskattas utifrån 2016 års statistik: Gammaknivsbehandling: ca 90 patienter vilka erhåller 1 behandling på KS. Hjärnmetastaser: ca 25 patienter vilka erhåller 3 behandlingar. Ett antal av dessa patienter kommer att kunna behandlas med 1 fraktion då riskorgan kommer att bestrålas med lägre dos. Lungtumörer: ca 100 patienter vilka erhåller 3 eller 5 behandlingar. Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 793 tkr per år och utrustning (totalt tkr för två utrustningar) i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Potentiell årlig nettobesparing ca 8,5 mkr. Investeringen bör bedömas som en lönsam investering då återbetalningstiden är 2 år. Driftsättning: Driftsättning är planerad och önskvärd under Q2/Q för den första utrustningen med installation på redan beslutad LINAC 2018 (R076) samt Q1/Q för den andra LINACen som är planerad 2019 och som äskas som prioritet nr E Genomlysning Gastro, BoF, Malmö Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 9,5 mkr, varav 6,5 mkr för utrustning och 3,0 mkr i installation och lokalanpassning. Sammanfattning Befintlig utrustning, från 2003, är sliten och serviceåtgärder har de senaste åren ökat med stigande stilleståndstider. Ett utbyte medför förbättrad driftsäkerhet, bättre bildkvalitet och minskad stråldos samt ett mer flexibelt undersökningsrum. Remissinflödet är för närvarande högre än produktionstakten vilket till inte obetydande del beror på driftproblem och stilleståndstider. Ny utrustning ska, liksom den befintliga, användas huvudsakligen för interventioner och diagnostik av vuxna samt funktionsundersökningar. Med utökad funktion för slätröntgen, i syfte att öka flexibiliteten, planeras utrustningen att etableras med ny placering på entréplan i DC-huset i syfte att förbättra patientflödena. Motivering och bakgrund till äskandet: Utrustningen ska, liksom den befintliga, användas huvudsakligen för interventioner och diagnostik av vuxna samt funktionsundersökningar. Genomlysning av esophagus och bukorganen görs i ökad grad. Urologiska undersökningar med miktionsuretrocystografi kommer att utföras också på denna utrustning. Dessutom används utrustningen för att lägga dialyskatetrar av kliniker utanför BoF. Undersökningarna och interventionerna är doktorsbundna. Viss akutverksamhet förekommer. För öka flexibiliteten av labbet finns ett önskemål om att utrustningen ska klara konventionell slätröntgen också. Utrustningen är ålderstigen, installerades 2003, serviceåtgärder har de senaste åren ökat med stigande stilleståndstider. Ett utbyte medför förutom en förväntad förbättring gällande driftsäkerhet även möjlighet av bättre bildkvalitet och minskad stråldos samt ett mer flexibelt undersökningsrum. Utrustningne planeras etableras med ny placering på entreplan i DC-huset vilket kan innebära att lokal måste strålskyddas. Planering för etablering på entréplan pågår och kalkylen, 3 mkr, är därmed relativt osäker och baseras på tidigare installationer i verksamheten. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: 2600 undersökningar/år. Remissinflödet är för närvarande högre än produktionstakten, till viss del beroende på driftproblem.

7 7 Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 887 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under Q E Utbyte MR 1,5T, BoF, Malmö Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 12,5 mkr, varav 11 mkr för utrustning och 1,5 mkr i installation och lokalanpassning. Motivering och bakgrund till äskandet: Äskandet avser utbyte av befintlig Siemens 1,5T (Symphony) magnetkamera. Utrustningen installerades 2003 den har varit väldigt driftsäker men börjar nu bli så gammal att risken ökar för längre stillestånd. Tekniken kameran bygger på är gammal vilket innebär att det finns begränsningar i vad systemet klarar av gällande undersökningar, undersökningstider och bildkvalitet jämfört med ny teknik. Magnetkameran används för såväl inneliggande som polikliniska patienter från ett flertal verksamhetsområden såsom neuro, gastro, onkologi, kardiologi. Den används ffa. för akuta gastroundersökningar samt akuta kärl- och neuro-undersökningar. Med ny teknik kan även den kliniska MRhjärtverksamheten på BoF utökas till Malmö (denna bedrivs enbart i Lund idag). Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: , (tom. okt) Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 12 års avskrivningstid. Hjärtdiagnostik med MR (20%) innebär en minskad personalkostnad på myocardscint med ca 100 tkr/år. Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under Q2/Q E Ers LINAC, SOK, Strålbehandling, Lund Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 29 mkr, varav 25 mkr för utrustning och 4 mkr i installation och lokalanpassning. Sammanfattning Objektet är äskat inför 2018 och har prioriterats av PROSAMT tillsammans med beslutad Linjäraccelerator (LINAC, R076). Detta äskande och tidigare beviljad strålbehandlingsapparat planeras ersättas under 2018 och MLC-utrustningarna, 2 st (se prio 4) kommer att inkluderas som option i upphandling av dessa linjäraccelarator. Inför 2019 års investeringsbudget finns kompletterande bilagor för denna utrustning. 8. E Mobil CT NIVA, BoF, Lund Äskandet är förlagt till 2019 med totalt 6,5 mkr Sammanfattning Datortomografi (CT) av skallen är en rutinundersökning som görs initialt och därefter ibland flera gånger per vecka under ett intensivvårdsförlopp. För närvarande görs ca 700 CT undersökningar årligen på de patienter som vårdas på NIVA. Varje förflyttning utgör en medicinsk risk och därför finns det för patientens fördelar om en CT undersökning kan utföras på NIVA, utan förflyttning och försening. Utrustningen finns idag vid fyra av landets neurointensivvårdsavdelningar. Fn har Neurokirurgin endast en fast tid för akuta undersökningar. Motivering och bakgrund till äskandet: Patienter med svåra skallskador, omfattande hjärnblödningar och liknande tillstånd vårdas på neurokirurgiska klinikens intensivvårdsavdelning NIVA. Datortomografi (CT) av skallen är en rutinundersökning som görs initialt och därefter ibland flera gånger per vecka under ett intensivvårdsförlopp. För närvarande görs ca 700 CT undersökningar årligen på de patienter som vårdas på

8 NIVA. För en patient på NIVA är det viktigt att kunna utföra CT frekvent och utan försening. Varje förflyttning utgör en medicinsk risk och därför finns det ur patientens synpunkt fördelar om en CT undersökning kan utföras på NIVA, utan förflyttning och försening. Vår bedömning är att en mobil CT stationerad på NIVA skulle medföra en ökad patientsäkerhet. Med lättillgänglig utrustning och omedelbar tillgång skulle sannolikt totala antalet undersökningar öka men med samtidig förbättring av vården. Exempel på användningsområden utgör: Regelbunden undersökning av instabila patienter med svår skallskada. Omedelbar CT angiografi möjlig för att diagnosticera spasm i hjärnans kärl hos patienter med subaraknoidalblödning. Omedelbar undersökning vid försämring hos nyopererad patient. Postoperativ kontroll före transfer till annat sjukhus. Patient med mulitrauma / uttalad multiorgansvikt på andra intensivvårdsavdelningar. På NK operation vid misstanke om blödning. Utrustningen finns idag vid fyra av landets neurointensivvårdsavdelningar. Totalt antal berörda patienter (undersökningar, behandlingar, vårdplatser, processer etc.) per år, vecka och dag i genomsnitt: För närvarande görs ca 700 CT undersökningar årligen på NIVAs patienter. Undersökningar genomförs under alla tider på dygnet och under veckans alla dagar. För att minska störningar av "akuta" undersökningar har vi fn en fast tid på röntgen (10.30) för att utföra undersökningar där behovet uppstår vid morgonens rond. Eftersom utrustningen är mobil kan även svårt sjuka patienter på IVA/THIVA/BIVA vara aktuella. 8 Kommentar till förändrad årlig driftskostnad samt finansiering: De årliga kapitalkostnaderna av investeringen uppgår till 879 tkr per år i genomsnitt baserat på 2% ränta och 8 års avskrivningstid. Investeringen innebär ökade årliga externa service- och underhållskostnader om ca 400 tkr och intern service (10% resurs) med ca 70 tkr. Driftsättning: Driftsättning är önskvärd under Q Ingen prioritering 2019 Flaggning av behov längre fram i planperioden alternativt projekt som ännu är under utredning PET-MR, BoF, Lund Forskningsutrustning som finns som option inom ram för PET/CT-upphandlingen Projektet måste utredas vidare framförallt avseende finansiering, uppdrag och driftskonsekvenser EOS, BoF/Ortopedi, Malmö Utslag från HTA-utredning inväntas under våren Vidare utredning avseende placering av utrustningen Akut-MR, BoF, Malmö Flaggning 2020 Ers LINAC, SOK/Stråln.fysik, Lund Flaggning 2020

9 9 Mindre utrustningsobjekt 2019 ( ) Lokal pott Till 2019 äskar SUS ett lokalt investeringsanslag för utrustning om 150 mkr. Ett lokalt investeringsanslag om ca 150 mkr är erfarenhetsmässigt den nivå som upplevs som hanterbar och rimlig ur prioriteringshänseende i SUS. Samtidigt är det den basnivå som förvaltningen långsiktigt bör sträva efter att finansiera avskrivningar och räntor av. Lägre investeringsnivåer/anslag kommer på sikt att innebära att återanskaffningar kommer att skjutas upp med ökad risk för haverier. För att SUS även framgent ska kunna finansiera större ersättningar är det viktigt att nuvarande nivå för den lokala potten ligger fast vid 150 mkr. De senaste åren har relativt stora investeringar gjort med finansiering ur lokal pott för att ersätta t ex operationsbord, övervakningsutrustning och narkosapparater. Under 2017 och 2018 har SUS finansierat ersättning av samtliga narkosapparater (84 st) vid verksamhetsområde Intensivoch perioperativ vård för totalt drygt 40 mkr. Uppföljning lokal utrustningspott 2017 Totalt är ca 240 st projekt för ca 151 mkr beviljade per 31/ Av dessa har ca 170 st projekt avslutats per den 31/12 för ca 90 mkr. Samtliga resterande ca 70 pågående projekt med beviljad finansiering 2017 har planerad driftsättning under första halvåret Ca 40 st har kommit relativt långt i anskaffningarna och är åtminstone beställda. Utfallet för dessa uppgår per bokslutet till ca 14 mkr. Under året har ffa projekt som är nödvändiga för att upprätthålla produktion och patientsäkerhet i verksamheten prioriterats. Tidigare prognos per tertial 2 för den lokala potten 2017 låg på 120 mkr och utfallet nu ligger på drygt 103 mkr. Det lägre utfallet beror ffa på att upphandlingen av anestesiapparater avbrutits. Första driftsättning i projektet har nu fått skjutas upp från 2017-Q4 till 2018-Q3. Anledningen till att totalt 174,7 mkr är budgeterat i förhållande till årsbudgeten om 150 mkr är att ett par större objekt (ffa IPVs anestesiarbetsstationer som budgeterats med 19 mkr 2017 och 23 mkr 2018). Ingen ytterligare fördelning sker ur 2017 års anslag. Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan våren Hela 2017 års anslag är fördelat sedan november Enligt tidplaner i projekt som ännu är pågående beräknas hela anslaget vara förbrukat under första halvåret LP utrustning ,0 140,0 120,0 100,0 Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall), mkr 80,0 60,0 40,0 46,8 20,0 0,0 0, Totalt har hela SUS lokala utrustningsanslag 2017 om 150 mkr fördelats till ca 240 projekt. Av dessa har ca 170 projekt redan avslutats under året för knappt ca 90 mkr. Status för återstående ca 70 projekt, som anslagits ca 60 mkr, framgår av nedanstående diagram. Driftsättning för dessa ännu pågående projekt planeras ske under första halvåret 2018

10 10 LP 2017, budget 150 mkr och antal (242 st) per status Under planering; tkr, 28 st Under anbud; tkr, 6 st Avslutade; tkr, 169 st Beställd; tkr, 14 st Leverans; tkr, 9 st Drift; tkr, 16 st Under planering Under anbud Beställd Leverans Drift Avslutade Av tabellen nedan framgår vilka utrustningskategorier som 2017 års lokala pott fördelats till. Kategorin Annat innehåller alla de utrustningar som inte har egen kategori, tex möbler och inventarier i samband med bygginvesteringar, kallelsesignalanläggningar, överfallslarm, försörjningspendlar, diverse operationsutrustningar etc. Av nedanstående diagram framgår hur fördelning ur och användning (faktiskt utfall) har utvecklats löpande i lokal utrustningspott Fördelningen ur anslaget påbörjades redan under senhösten Nu vid årsskiftet har redan knappt halva årets anslag fördelats men utfallet är självklart relativt lågt fortfarande. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, LP utrustning ,0 78, Disponibelt anslag Mkr Oanvänt anslag (utfall), mkr 150,

11 11 Primärvården Extern förhyrning Behov enligt äskande inför 2018 Prio Nyetablering Önskad drift Avtalsvärde (10 år), mkr 1 Vc Brunnshög - nyetablering 2021-Q1 25 Prio Ersättning - Renovering Önskad drift Avtalsvärde (10 år), mkr 1 Vc Bunkeflo - ersättning 2020-Q1 19,2 2 Vc Lomma - ersättning 2020-Q1 28,8 3 Vc Staffanstorp - ersättning 2020-Q1 24 Befolkningen i Malmö/Lund-området förväntas öka med över invånare till år 2020, vilket motsvarar 10 medelstora vårdcentraler. Även med en ökad mängd digitala vårdbesök kommer det att finnas behov av fler vårdcentraler, särskilt i nya och expansiva områden. Ett område som kommer att växa särskilt mycket är Brunnshög i Lund, ett helt nytt område i anslutning till Max 4 och ESS, och där det kommer att byggas för invånare fram till år Det finns idag ingen vårdcentral i angränsande område och det är därför det område som är strategiskt bäst för en helt ny vårdcentral i offentlig regi inom Malmö/Lund-området. Kommunen uttrycker också i sin planering att man vill ha en vårdcentral i området som blir stort som dagens Trelleborg. Övriga fyra objekt avser ersättningslokaler. För VC Bunkeflo eftersom nuvarande lokaler är alldeles för små att växa i. Verksamheten har redan fått lägga ner såväl barnläkarverksamhet som barnmorskefilial på grund av platsbrist. Området är expansivt och behovet av en ny vårdcentral stor. För vårdcentralerna Staffanstorp, Lomma gäller att respektive kommun, som är hyresvärd, vill riva nuvarande lokaler och nya lokaler behövs därför för att säkra fortsatt verksamhet.

12 12 Byggnadsinvesteringar Region Skånes utvecklingsplan för sjukhusområdena i Malmö och Lund påverkar i hög grad SUS interna lokalplanering och fysiska utveckling. Det är därför svårt att i detalj förutse och definiera alla de behov som kommer att finnas I avvaktan på nya sjukhusbyggnader kommer vi att fokusera på ett antal behov av främst överlevnadsåtgärder i lokaler/byggnader som behöver genomföras för att uppfylla dagens krav på arbetsmiljö och effektiv vård. Precis som tidigare år är SUS sjukhusområden fullbelagda till den grad att vi inte har tillgång till de lokaler som krävs för att klara både behov av evakueringar och nya uppdrag. Det ställer i sin tur krav på att vi tar vara på möjligheten att bygga under sommarstängningar och helger då lokalerna finns tillgängliga, vilket medför högre kostnader för byggprojekten. Nya behov 2019 Större byggprojekt (över 100 Mkr) - Mindre byggprojekt (under 100 Mkr) Prioritering 1 Akutmottagningen i Lund, anpassning/uppgradering Nödvändiga anpassningar för att kunna genomföra redan tidigare beslut om etablering av CT utrustning på akutmottagningen då utrustningen tränger ut befintliga flöden på akutmottagningen. Akutmottagningen i Lund är anpassad efter de patientflödena som fanns 2001 och har därför behov av att anpassa lokalerna till till dagens ökade flöden (ca pat/år). Under 2009 sökte patienter akutmottagningen i Lund med en medianvistelsetid på 2 timmar och 56 minuter var antalet patienter patienter och medianvistelsetiden var 4 timmar och 10 minuter. Under 2009 lade akutmottagningen in 27,8 % av patienterna och under 2016 lades 22,7 % av patienter in (CDU borträknad). I medeltal söker 185 patienter (variation ) akutmottagningen varje dag lades drygt patienter in från akutmottagningen och det är den absolut vanligaste vägen för patienterna in på sjukhuset. Den ökade medianvistelsetiden bedöms bero på ökad beläggning till följd av minskade vårdplatser och fler utredningar för att om möjligt kunna skriva hem patienter. För närvarande bedrivs vården i 19 patientrum, vidare finns två små inre väntrum, vilket är kraftigt underdimensionerat. Ofta befinner sig patienter och deras anhöriga i lokalerna samtidigt. Patientbesöken ökar årligen och framgent förväntas en fortsatt ökning med tanke på befolkningsutveckling med ökad andel äldre samt ökad inflyttning till Lund. För att kunna undersöka och behandla patienterna behövs ytterligare undersökningsrum. För att öka patientsäkerheten för patienter med sviktande vitalparametrar är kontinuerligt övervakning nödvändig. Behovet är 6 övervakningsplatser. CT och därav nödvändiga byggåtgärder För att bedriva CT-verksamhet på akutmottagningen behövs ett CT-rum, ett manöverrum, ett teknikrum, ett granskningsrum samt ett väntrum med toalett. Patienter som kommer från avdelningarna för akuta CTundersökningar behöver transporteras till akut-ct via hisshall EA. För att få plats med en CT krävs en utbyggnad på ca 80 kvadratmeter. Det är av stor vikt att CTn ligger nära akutrummet så att de mest medicinskt kritiska patienterna har så kort transportväg som möjligt. För medborgarna så innebär en CT på akuten förkortade väntetider och en ökad patientsäkerhet då snabbare tid till diagnos ger en snabbare tid till rätt behandling.

13 Behov av ökat antal patientrum samt övervakningsplatser. Patientbesöken ökar årligen och framgent förväntas en fortsatt ökning med tanke på befolkningsutveckling med ökad andel äldre samt ökad inflyttning till Lund. För att kunna undersöka och behandla patienterna behövs ytterligare undersökningsrum. För att öka patientsäkerheten för patienter med sviktande vitalparametrar är kontinuerligt övervakning nödvändig. Behovet är 6 övervakningsplatser. Förslag Efter undersökning av olika möjligheter är vårt förslag är utbyggnation på den nuvarande parkeringen (se ritning). Den nya byggnaden kan då rymma röntgenverksamhet (CT och slätröntgen) och utgöra nya lokaler för antingen ortopedi eller lättare akutverksamhet liknande urgent care. Det friställer då de lokaler som för närvarande handlägger ortopedpatienter (12 rum). Önskad driftsättning: 2019 Tidig kalkyl: Anpassningar: 2019 Bygg: 33,5 mkr, övrig utrustning: 3 mkr (tidig uppskattning) Tidigare beslut i RF om nyinvestering av CT vid akutmottagningen: Bygg: 9 mkr, CT-utrustning: 7 mkr (Beslut RF ) Totalt inkl tidigare beslut: Bygg: 42,5 mkr, utrustning 10 mkr (tidig uppskattning) 13 Prioritering 2 BIVA i Lund, anpassning/uppgradering Barn- och ungdomsavdelning intensivvård (BIVA) i Lund är en multidisciplinär avdelning som bedriver högspecialiserad intensivvård för barn och ungdomar. Här vårdas patienter med ett brett spektra av diagnoser som spänner över akuta infektioner, metabola- och barnmedicinska sjukdomar, neurologi, onkologi, trauma, ortopedi, barnkirurgi och barnhjärtkirurgi där vi som ett av två centra i Sverige har ett rikssjukvårdsuppdrag. BIVA är en del av Barnhjärtcentrum i Lund. Ansökan har dessutom gjorts och beslut har fattats om utökat rikssjukvårduppdrag för barnkirurgi (from ). BIVA är inrymt på fjärde våningen i Barnsjukhuset som byggdes Lokalerna är sedan dess inte ombyggda eller renoverade. Verksamheten och kraven på denna har avsevärt förändrats sedan projektering av lokalerna. Som exempel kan nämnas: * Utökat och bredare vårduppdrag med fler patientkategorier och vårdformer * Mer medicinskteknisk utrustning * Ökade och förändrade krav på arbetsmiljö * Ökade och förändrade krav på vårdhygien * Ökade och förändrade miljökrav * Ökade och förändrade krav på läkemedelshantering * Ökade krav på tillgänglighet av IT stöd * Ökat antal anställda * Ökat krav på att möjliggöra föräldranärvaro dygnet runt Sammanfattningsvis kan konstateras att föreslagna ombyggnadsåtgärder är nödvändiga för att kunna möta gällande lagstiftning och förordningar samt kunna svara upp mot såväl utökade uppdrag som att erbjuda patienter och anhöriga en högkvalificerad och säker vård i lokaler som inbjuder till trygghet. Vidare att erbjuda våra medarbetare en god arbetsmiljö för att även i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare. Önskad driftsättning: 2019 Tidig bedömning: Anpassning: 2019 bygg: 6,5 mkr utrustning 0,4 mkr

14 14 Prioritering 3 Ombyggnad för befintligt angio monolab, by40 Sammanfattning Investeringsmedel finns beviljade för att utöka antalet angioutrustningar från totalt 2 till 3 utrustningar. (Biplan, R070) och denna ska placeras i ett befintligt lab. Befintlig angiografiutrustning (monoplan) måste därmed flyttas till ny placering och kommer där att kunna fungera ytterligare ett antal år till (5-10 år). Byggprojektet för att etablera befintlig utrustning med ny placering bör genomföras i samband med beviljad utökningen (R070). Utökningen av antalet lab ger oss möjlighet att utföra det utökade uppdraget av trombektomier och samtidigt kan ickevaskulära undersökningar (som idag ställs på kö) utföras i det flyttade monolabbet. Motivering och bakgrund till äskandet: För närvarande finns två angiografiutrustningar på neuroröntgen, varav den ena är en utrustning med genomlysning i ett plan (monoplan). Medel finns beviljat för att utöka antalet utrustningar med en biplansutrustning (se R070, MTU daterad ). Äskandet avser kostnad för ombyggnad som krävs för totalt 3 angiolab (om man behåller befintlig monoplanutrustning). Bakgrunden är att efterfrågan på akut strokebehandling ökar vilket medför att vi ofta använder två angiografiutrustningar för detta ändamål (regionalt uppdrag), detta medför otillräcklig kapacitet att utföra icke-vaskulära undersökningar och behandlingar (nervrotsblockader, myelografier, punktioner, sialografier mm). Monplansutrustningen kommer också att användas av andra sektioner för t.ex. artrografi och genomlysningsundersökningar på barn. För att göra plats till tre angiografiutrustningar krävs anpassning av lokalerna. Befintlig monoplanutrustning bedömdes vara tillräckligt funktionsdugligt för ytterligare 5-10 år drift, dock var placering oklar vid äskandet för biplanutrustning. Ombyggnadskostnad Ny lokal ALab mono 4000 Installation monoplan 1500 Förberedelserum 1000 Ultraljud 2000 (flytt av två UL lab för att göra plats åt nytt AL varav ett indikerades i R070) (samordnas med biplan ombyggnad (ombyggnadskostnad R070, tot 5000 tkr)) Finansiering Drift 2019-Q3. Verksamhetens tidiga bedömning: Anpassning: 2019 bygg: 8,5 mkr Prioritering 4 Onkologen avd87, by13 anpassning/uppgradering Befintliga lokaler är från 70-talet och behöver nu uppgraderas för att kunna fungera ytterligare ett antal år. Lokalerna är sedan dess inte ombyggda eller renoverade. Kraven på läkemedelshantering, arbetsmiljö och vårdhygien har avsevärt förändrats sedan 70-talet. Byggprojektet omfattar anpassningar/uppgraderingar av läkemedelsrum, desinfektionsrum, förråd samt avdelningsexpedition. Finansiering Drift 2019-Q3. Verksamhetens tidiga bedömning: Anpassning: 2019 bygg: 5,2 mkr

15 15 Ingen Prioritering 2019 Vävnadsbanken, tillvarataganderum by52 Lund Tidigare men ej beslutat äskande Vävnadsbanken (VB) i Lund är Skandinaviens enda multivävnadsbank med distribution av vävnader till hela Norden, och vid särskilda behov även till övriga Europa. Tillvaratagande av vävnader ökar ständigt och för att minska risken för kontaminering av vävnaderna bör tillvaratagandet utföras i lokaler med begränsat tillträde och under rena förhållande. Investeringen leder till: Minskad vävnadsbrist i regionen, uttagsoperationer från multivävnadsdonatorer/år skulle kunna genomföras på uttagsoperationssalen. Besparingar i form av minskade nuvarande importer Beräknade ökade intäkter och besparingar som skulle kunna göras genom ett eget tillvarataganderum i anslutning till Vävnadsbanken: Senor besparing av importkostnader Hud ökning av donatorer, intäktsökning Hjärtklaffar ökning av donatorer, intäktsökning Långa rörben ny vävnad, intäktsökning Hornhinnor ökning av donatorer, intäktsökning Summa ökade intäkter och besparingar: Vävnadsbanken planerar att göra denna ökning inom befintliga ramar utan nytillskott av personal. Detta kan göras genom att resor till andra sjukhus och bårhus minimeras och att fler donatorer kan bli multivävnadsdonatorer, d.v.s. att fler vävnader kan tillvaratas från varje donator. Investeringen bör bedömas som en lönsam investering då återbetalningstiden är ca 5 år. Kalkyl enligt referensobjekt i Östersund och reviderad preliminär bedömning från RFA: Anpassning: bygg: 10 mkr Utrustning: 0,8 mkr Ingen Prioritering 2019 Etablering av Genterapeutiskt centrum I enlighet med Regionstyrelsens beslut uppdrogs åt regiondirektören att påbörja planeringen av ett Genterapeutiskt centrum i Region Skåne. Forskning kring genterapi samt genterapeutiska metoder är internationellt mycket aktuell. Inom Lunds universitet finns forskare som är framstående inom detta område bl.a. inom neurovetenskap och oftalmologi. Region Skåne inledde 2014 en diskussion med professor Deniz Kirik kring möjligheten att bygga upp ett genterapeutiskt centrum. För att forskningen ska utvecklas till en behandlingsmetod att användas i klinisk verksamhet måste hälso- och sjukvården involveras. Idag saknas en väl fungerande struktur för forskning och kliniska prövningar specifikt inriktade för utveckling och användning av genterapiteknologi och behandling av patienter. Att en struktur inom hälso- och sjukvården upprättas är avgörande för möjligheten att erhålla externa finansiärer till såväl forskningen och processen att implementera denna i klinisk verksamhet. Förvaltningschefen vid Skånes Universitetssjukvård har av Regiondirektören fått i uppdrag: Tillsammans med aktuella intressenter inom SUS påbörja arbetet med att identifiera kliniska områden som ska ingå i centrumet. Involvera ledande forskare inom området och öka kunskaperna inom SUS kring genterapi som behandlingsmetod. Etablera ett genterapeutiskt centrum vid Skånes Universitetssjukvård. Pröva lämplig fysisk placering av centrumet med tillgång till lokaler för kliniska prövningar. Säkra att alla erforderliga beslut och tillstånd finns innan verksamheten startas.

16 16 Regelbundet lämna information till forskningschefen i Region Skåne. Löpande rapportering till regiondirektören kvartalsvis. Uppdraget kommer att utredas vidare under 2018 inklusive lokalsökning i samband med labs ombyggnationer. I nuläget finns därför inga säkerställda kalkyler men projektet kommer med all sannolikhet att överstiga 5 mkr. Ingen Prioritering 2019 Infektion slutenvård Äskandet är reviderat per Ärendet överlämnades till NSL 2016 och bör ej avvaktas längre med hänsyn till smittspridning på avd. 74. Patientsäkerhetsriskerna är höga på avdelningen där ventilation, avlopp och fastighetsstandard är föråldrad och inte lämplig för vård av akut sjuka och smittsamma patienter. Dessutom är rummen för små och trånga. SUS förutsätter att behovet hanteras inom NSL med hög prioritering för tidigt genomförande. Önskad driftsättning: snarast Regionfastigheters kalkyl (från 2016): bygg: 85 mkr utrustning: 4,2 mkr Lokal pott SUS kommer även fortsättningsvis att präglas av förändringsarbeten, vidare utvecklingsarbete som ställer krav på anpassningar inom ramen för lokal pott. Lokal byggpott för 2018 beslutades att sänkas potten från 40 till 20 mkr vilket kraftigt begränsar vår förmåga att hantera problem med arbetsmiljö, hygien och övriga överlevnadsbehov i våra gamla och slitna lokaler som inte omfattas av NSX projekten. I Regionfastigheters fastighetsanalys från 2015 ser man tydligt behovet av överlevnadsprojekt i väntan på nya lokaler (Malmö , Lund ). Med de nu kända förutsättningarna hemställer SUS om lokal byggpott på 60 mkr för För att svara upp till behoven av våra överlevnadsprojekt och för att följa prisutveckling inom byggbranschen och nya lagkrav. Som vi påtalat vid flera tillfällen är det en förutsättning att fastighetsägaren har tillräckliga medel för att finansiera underhåll, sanering, myndighetsåtgärder etc. i samband med våra lokal pott projekt. är det viktigt att snabbt kunna åtgärda denna typ av behov.

17 Uppföljning lokal byggpott 2017 Totalt har 2017 års lokala pott om totalt 40 mkr fördelats till 35 projekt. Framförallt är det överlevnadsprojekt för att verksamheterna ska kunna leva upp till krav på arbetsmiljö och hygien men även projekt som föranletts av nya uppdrag har prioriterats. Ingen ytterligare fördelning sker ur SUS lokala pott 2017 eller tidigare år. Av nedanstående diagram framgår status i projekten: LP 2017, Budget (40 mkr) och antal (35 st) per status Planering; tkr, 5 st 17 Projektering; tkr, 2 st Drift/Klar; tkr, 24 st Produktion; tkr, 4 st Planering Projektering Produktion Drift/Klar Några exempel på genomförda större projekt under 2017 med finansiering ur lokal pott 2017: Operation/skölj, VO Hjärt- Lungmed (Lung och allergimott), Lund, 5 mkr, driftsättning i hösten Ett av tre delprojekt för införande av standardiserat vårdförlopp avseende lungcancer i syfte att korta tid till behandling. Vävnadsbanken, Lund, VO Barnkirurgi och neonatalvård, 4,9 mkr, driftsättning i januari Konsekvens av det stora LKL-projektet (Lab-Koncentation-Lund). Omklädningsrum i by 33 Malmö, 3,7 mkr, samt Påsdialys Malmö, 3,5 mkr. Det förstnämnda projektet är ett arbetsmiljöprojekt och även konsekvensprojekt av NSM och det sistnämnda en konsekvens av politiskt utökat uppdrag. Sammanfattningsvis kan projekten i 2017 års lokala pott (40 mkr) hänföras till följande typ av behov: Hygien/Arbetsmiljö 23 projekt, 19 mkr Utökade uppdrag 7 projekt, 13 mkr Konsekvenser av NSX 1 projekt, 5 mkr Patientvinster 4 projekt, 3 mkr Björn Eriksson Förvaltningschef