Plan fö r likabehandling öch plan möt diskriminering öch kra nkande behandling

Transkript

1 Plan fö r likabehandling öch plan möt diskriminering öch kra nkande behandling Lejonströmsskolan F-3 med tillhörande fritidshem

2 Innehåll Inledning 3 Ansvar 3 Trygghetsteamet 4 Trygghetsteamets ansvar 4 Elevhälsateamet 5 Delaktighet, implementering och information 5 Ansvariga gällande information: 6 Kartläggningsmetoder och nulägesanalys 6 Främjade arbete utifrån diskrimineringsgrunderna 7 Förebyggande och främjande arbete 8 Uppföljning och utvärdering av åtgärdande arbete 9 Resultat och utvärdering från 2017/ Revision 9 Vad är diskriminering? 13 Definition av begrepp 13

3 Lejonströmsskolan vision Jag ser människor som unika med olika tillgångar och skapar en verksamhet Sjungande dalens som är skola/särskolas tillgänglig för vision alla. Jag formar lärandemiljöer där varje individ får ett meningsfullt utbyte och deltar aktivt i det gemensamma och gemensamhetsskapande. Inledning Huvudmannen ska varje år se till att det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga samt förhindra diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Planen grundar sig på de bestämmelser som finns i skollagens 6 kap (2010:800, i de delar av diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet samt gällande läroplan. I Lgr-11(läroplanen)står det: Skolan skall främja förståelse för andra människor. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet, uttryck, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Detta dokument är Lejonströmsskolan F-3 årliga plan mot diskriminering & kränkande behandling. Planen omfattar såväl arbetet med likabehandling och mot diskriminering, som arbetet mot kränkande behandling för åk F-3 samt fritidshemmets verksamhet. Planen innehåller en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att påbörjas eller genomföras under det kommande året. Ansvar är huvudansvarig för att arbetet med likabehandling och att lagens tillämpning följs. ansvarar för årlig uppdatering av planen vid läsårets början och en utvärdering kommer att göras i slutet av vårterminen Alla som arbetar i skola och fritidshem har ansvar för att vara ett gott föredöme samt att arbeta för att motverka kränkande behandling och diskriminering. All personal har ansvar för att reagera och agera direkt man ser eller hör något som kan upplevas kränkande. Den vuxne har också ett ansvar att följa upp det inträffade samt att delge berörd personal och rektor. Varje elev ansvarar för att inte utsätta någon för diskriminering, annan kränkande behandling eller passivt se på när någon kränks. Eleverna ska berätta för någon vuxen om

4 de ser att någon utsätts för kränkande behandling av såväl annan elev som av annan vuxen. Det är den utsatta eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Föräldrar ansvarar för att kontakta rektor eller personal i skolan om de får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer. De ska samverka med skolans personal om läroplanens värdegrund för att förebygga förekomsten av kränkande behandling. Vad gör vi i vardagen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling? Trygghetsteamet Trygghetsteamet träffas var annan månad, eller när behov finns. Teamet arbetar förebyggande och trivselfrämjande. Teamet arbetar med att skapa aktiviteter för hela skolan som främjar likabehandling. Trygghetsteamet är också endel av skolans krisgrupp. Följande personer ingår i Trygghetsteamet: Ulrika Widerlund, rektor för Lejonströmsskolan F-3 Lisa [Ange Klingstedt, ett citat speciallärare från dokumentet eller Victoria sammanfattningen W. Gustavsson, Lärare en intressant punkt. Du kan David placera Lindström, textrutan fritidspedagog var som helst i dokumentet. Sofie Använd Eriksson fliken Åström, Ritverktyg Lärare om du vill ändra Cecilia formateringen Stenman, Lärare av textrutan för citatet.] Stina Sehlstedt, Lärare Trygghetsteamets ansvar Driva och utvärdera det främjande och förebyggande arbetet i skolan och på fritidshemmet Genomföra analys av trygghet och trivsel Identifiera riskområden för kränkande behandling Dokumentera det förebyggande arbetet Utreda och åtgärda ärenden där elev kränker elev

5 Elevhälsateamet Elevhälsateamet träffas varje vecka och består av: Lisa Klingstedt, speciallärare Victoria Gustavsson Lärare med inriktning specialpedagogik Marie Wännström och Jörgen Fällman, skolsköterska Stina Högdahl Kurator Marie Ellström Specialpedagog Rickard Lindfors och Camilla Bodén specialpedagog Eva Segerstedt och Maria Berntsson Specialpedagog Åsa Larsson Specialpedagog Ulrika Widerlund, rektor för Lejonströmsskolan F-3 Viktoria Israelsson Öhlund, rektor för Lejonströmsskolan 4-6 Hanna Birath, rektor för Lejonströmsskolan 1-6 grundsärskola Charlotta Carlstedt, rektor för Lejonströmsskolan 7-9 grundsärskola Helen Lindberg Stenmark, rektor för Lejonströmsskolan 7-9 Om du är missnöjd med det skolan gör kan du kontakta: BRIS BRIS vuxentelefon Rädda Barnen Rädda Barnens vuxentelefon FRIENDS Skolinspektionen Delaktighet, implementering och information Personal, elever och föräldrar deltar i utformandet av planen mot kränkande behandling genom information, diskussion på arbetsplatsträffar, klassråd, elevråd, skolråd och föräldramöten. Planen skall göras känd för alla och vara ett verktyg i vårt systematiska likabehandlingsarbete på skolan.

6 Ansvariga gällande information: Information till Ansvarig All personal Vikarier Praktikanter Elever, klasser Skolråd Vårdnadshavare vid föräldramöte, hemsida Arbetslag, rektor Respektive handledare Klasslärare Klasslärare, rektor Kartläggningsmetoder och nulägesanalys För att veta vad vi främst behöver göra för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling görs kartläggningar av nuläget. I slutet av läsåret sammanställs skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Kartläggningar och nulägesanalys görs i form av: Aktivitet Ansvarig Utvärdering Samtal med elever, personal, Klasslärare, rektor föräldrar Personal observerar Pedagoger, rastvärdar elevernas samspel med varandra Elevhälsaträffar varje vecka Lärare, fritids, elevhälsateam Elevhälsaträff i arbetslaget varje månad Lärare, fritids, speciallärare, specialpedagog Trygghetsteamet har träffar var annan månad samt när likabehandlingsärenden har anmälts., trygghetsteamet Trivselenkät varje termin och kartläggning av riskfaktorer. Sociogram på fritids Genomförs av klasslärare, sammanställs av klasslärare och analyseras tillsammans med fritids samt i arbetslagen Fritidspersonalen

7 Främjade arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Främjande arbete handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta arbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck genom att: Pedagogerna styr gruppindelningar. Satsa på att ge alla oavsett kön lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Tänka över syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper. Vara medveten om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning genom att: Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning genom att: Undervisningen kring olika religioner ska ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt. Skolan ska arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i enlighet med skollagen. Uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning genom: Kompetensutveckling och fortbildning för personal. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel. Anpassning av undervisningen, friluftsdagar, aktiviteter, läromedel så att alla elever kan delta. Lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder genom: Samarbete mellan årskurser och skolformer. Skapa gemensamma aktiviteter, friluftsdagar där årskurserna och skolformerna kan samarbeta och umgås. Samma ordningsregler gäller för alla elever oavsett ålder.

8 Förebyggande och främjande arbete Vårt förebyggande och främjande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, i vår verksamhet. Organisationsnivå Aktiviteter Ansvarig När All personal delges planen mot diskriminering och Aug/sep kränkande behandling. Alla elever på skolan delges planen mot diskriminering Lärare Aug/sep och kränkande behandling. Elevrådsansvarig Information om planen mot diskriminering och Lärare Aug/sep kränkande behandling på föräldramöten. Planen mot diskriminering och kränkande behandling Hela läsåret finns tillgänglig på hemsidan. Planen mot diskriminering och kränkande behandling Maj revideras årligen. Trygghetsteamet träffas var annan månad Var annan månad Trygghetsteamet Elevhälsan (EHT) träffas 1 gång/vecka 1 gång/vecka EHT Trivselenkät genomförs på skolan. EHT 1 gång/termin Klasslärare Riskanalys över särskilda platser där kränkningar Personal Hela läsåret sker. Regelbundet värdegrundsarbete i klasserna. Klasslärare, Hela läsåret fritidspedagog Kurator, skolsköterska, psykolog arbetar Kurator Hela läsåret hälsofrämjande på skolan. Skolsköterska Psykolog Hälsosamtal i åk 1 Skolsköterska Klassråd Klasslärare 1 gång/mån Elevråd Britta, Lotta 1 gång/mån Skolråd 2 gång/termin Trivselregler Rasttillsyn Pedagogisk lunch Friluftsdagar, temaarbeten och gemensamma aktiviteter genomförs årligen tillsammans med grundsärskolan. Personal Personal Personal Trygghetsteamet Personal September, tillsammans med elevråd Pågående hela läsåret Pågående hela läsåret Under läsåret Kommenterad [UW1]: När ligger hälsosamtalen?

9 Gruppnivå Aktiviteter Ansvarig När Arbete med kamratrelationer och trivsel i Pedagoger Regelbundet klasserna och på fritids. Styrda gruppindelningar, under skol- och fritidstid. Pedagoger Alltid Placering i klassrummet. Klasslärare Alltid Gruppstärkande övningar med klasserna. Klasslärare Återkommande Samarbete grundskola-grundsärskola åk F-3. Klasslärare Återkommande Värdegrundsarbete Pedagoger Under läsåret Individnivå Aktiviteter Ansvarig När Hälsosamtal med skolsköterska Skolsköterska Pågående hela läsåret Barnintervjuer, sociogram på fritids Fritidspersonal Under läsåret Utvecklingssamtal Klasslärare 1 gång/termin Uppföljning och utvärdering av åtgärdande arbete är huvudansvarig för att planen utvärderas och att de insatser som genomförts följs upp. Trivselteamet sammanställer och utvärderar sedan insatserna tillsammans med rektor. Övriga medarbetare utvärderar målen i samband med utvärderingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Med kartläggningen som utgångspunkt formuleras tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan. Målen ska vara tydliga och utvärderingsbara. Därefter formuleras tidsbestämda åtgärder för hur målen ska nås och vem som ska ansvara för dem, (bilaga 8). Resultat och utvärdering från 2017/2018 Genomförs i maj 2018 Revision Planen revideras av rektor och trygghetsteamet vid varje läsårsstart utifrån analysen av utvärderingen. Elever och föräldrar görs delaktiga genom elev, klass och skolråd, samt vid höstterminens föräldramöte.

10 Arbetsgång Vad gör vi när kränkningar sker? Alla som arbetar på skolan ska meddela rektor om man misstänker att personal agerat i strid mot lagen. Om personal handlar i strid mot lagen är rektor ansvarig för att omgående utreda ärendet och skyndsamt se till att nödvändiga åtgärder vidtas. följer upp ärendet med berörda personer. När elev, personal eller förälder misstänker att en elev diskriminerats eller kränkts av en annan elev ska rektor och trygghetsteamet informeras. delger huvudman om anmälda kränkningar. trygghetsteamet samlar in information från den diskriminerade/kränkta, personal, andra elever. Utifrån detta planeras lämplig åtgärd beroende på ärendets art. Alla genomförda insatser i ärendet ska dokumenteras skriftligt och dokumentet ska arkiveras på skolan i minst 10 år efter avslutat ärende. får kopia på dokumentationen och vidarebefordrar den till barn- och grundskolenämnden. Återkoppling i ärendet sker av rektor till berörda pedagoger. Rutin för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Om en elev utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en annan elev/andra elever följs nedanstående plan: 1. Personal som upptäcker kränkning ska genast ingripa. 2. Personal som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling informerar elevens klasslärare. 3. Klasslärare och ytterligare personal samtalar med inblandade. Dokumentation görs: av den personal som upptäckt & ingripit i situationen. Lämnas till rektor eller trygghetsteamsrepresentant (blankett Dokumentation av händelse, vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) 4. Föräldrakontakt tas av klasslärare. Dokumentation: Incidentrapport skrivs. Det åtgärdande arbetet påbörjas direkt det kommit signaler om att en elev utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

11 Åtgärd: Utredning av händelsen, elev kränker elev Steg1. 1. Information inhämtas av den som rapporterat händelsen. 2. Samtal förs med den utsatte för att få dennes version av det inträffade. 3. Samtal förs med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Vi tar upp konkreta händelser och undviker skäll, anklagelser i allmänhet. Under samtalet klargör vi begreppen mobbing, kränkningar. Vi förklarar att kränkningar inte accepteras, att de inte får förekomma enligt lag och att de genast ska upphöra. 4. Vårdnadshavare till den utsatte och den/de som utfört kränkningen informeras. 5. Kort information till de inblandade elevernas klasslärare. 6. Trygghetsteamet och elevhälsateamet informeras. När alla inblandade fått möjlighet att ge sin bild av det inträffade kan teamet göra en objektiv bedömning av hur arbetet ska fortsätta och göra upp en plan för hur kränkningarna ska upphöra. Uppföljning med berörda elever Dokumentation: Blanketten samtalsanteckningar (arbetsmaterial) Om inte mobbingen, kränkningarna upphört med vidtagna åtgärder i steg 1 genomförs steg 2. Steg2: 1. Vårdnadshavare till den/de som utfört kränkningen kallas till skolan för samtal. 2. Samtal förs med den/de som utfört kränkningen samt vårdnadshavare. En handlingsplan upprättas för att komma tillrätta med problemet. Dokumentationsblanketten: Dokumentation av händelse, vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling används 3. Åtgärdstrappan följs. Vid allvarliga kränkningar eller trakasserier kontaktas de inblandade elevernas vårdnadshavare genast. kallar till träff. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder som kontakt med sociala myndigheter, polis. All personal som agerat har ansvar för att dokumentera händelsen och lämna den till representant i Trygghetsteamet eller rektor. Dokumentationen förvaras inlåst i rektors dokumentationsskåp.

12 Rutin för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker elev Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en mycket utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Skyldigheten att utreda om någon utsatts för trakasserier eller kränkande behandling inträder så fort någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Om en elev anser sig blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärd: Utredning när vuxen kränker elev 1. Händelsen anmäls till lärare, fritidspedagog, trygghetsteamet eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan rapporterar händelsen till rektor. Dokumentation: blankett: Incidentrapport 3. Vårdnadshavare informeras. 4. informerar närmaste chef inom förvaltningen, huvudman. 5. ansvarar för att utredning sker. 6. Samtal förs med berörda parter. Fackligt ombud eller elevhälsa kan delta. Dokumentation: blankett: Samtalsanteckningar ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. 7. Åtgärderna dokumenteras i blanketten: Dokumentation av händelse, vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. följer upp ärendet med berörd elev & vårdnadshavare. 8. träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. 9. Uppföljningen dokumenteras på blanketten: Dokumentation av händelse, vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vid allvarliga trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som utfört trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för kränkande behandling eller trakasserier. De åtgärder som kan bli aktuella är: Muntlig eller skriftlig erinran Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas.

13 Vad är diskriminering? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, och ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom regler och rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Detta kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan/förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan/förskolan indirekt elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat (skolverket 2009b). Definition av begrepp Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier, eller genom annan kränkande behandling. I denna plan används de definitioner av begrepp som återfinns i handledningen Lika rättigheter i skolan som är en gemensam utgåva från diskrimineringsombudsmannen(do), Barn- och elevombudet(beo) samt skolinspektionen. Flera av de exempel nedan på vad som är exempelvis en diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är hämtade från denna skrift. Diskriminering är när skolan, på osakliga grunder, behandlar ett barn/en elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller könsuttryck ålder Diskriminering kan till exempel ske genom verksamhetens rutiner eller regler. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en individ missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara om en flicka eller pojke nekas att göra ett visst val i skolan beroende på könstillhörighet. Indirekt diskriminering kan vara att man behandlar alla lika. Om en verksamhet har bestämmelser som verkar vara neutrala men missgynnar någon utifrån diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att alla serveras samma mat trots att det finns individer som på grund av religiösa skäl eller allergier behöver annan mat.

14 Trakasserier och annan kränkande behandling är att det handlar om att någon gör något eller uppträder på ett sådant sätt att det kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar, att puttas) Verbala (svordomar, öknamn, hot, nedsättande tilltal, att retas) Psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, ryktesspridning, gå iväg när någon kommer) Texter och bilder (lappar, klotter, foto, sms, mms, meddelanden på olika webcommunities) Med Trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att bli retad för att man som pojke har intressen eller gör något som är vanligast bland flickor. Annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Det kan vara exempelvis att retas, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning, hota, knuffas eller dra någon i håret. Kränkningen kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbing är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Eftersom skolans skyldighet att utreda kränkande behandling inträder redan vid första tillfället och oberoende om det förelåg en avsikt att kränka eller inte, används inte begreppet mobbning i utredningssammanhang. Bristande tillgänglighet: När en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.