Kvalitetsredovisning. Skärsätra förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Skärsätra förskola Hélène Holm Tappert

2 Sammanfattning Efter en turbulent hösttermin upplevs nu arbetsklimatet som mycket trivsamt, trevligt och stimulerande. Hösten upplevdes som mycket tung och turbulent pga personalförändringar på fem av sex avdelningar, flera långa sjukskrivningar samt pga att mycket tid och kraft gick åt till att iordningställa avdelningarna efter renoveringarna av förskolan under sommaren. Pedagogerna har ett stort engagemang och vilja att samarbeta och utveckla verksamheten utifrån läroplansmålen och våra utvecklingsområden. Trots en tung och krävande höst har vi fortsatt att utveckla och förbättra förskolans organisation, kommunikation och verksamhetsinnehåll. Vi ser fram emot ett läsår då vi i lugn och ro kan fortsätta att utveckla en trivsam och lärorik verksamhet. Ibland upplevs dock arbetet som mycket stressigt och otillfredsställande pga många barn i grupperna och otillräckliga resurser för att täcka upp vid sjukfrånvaro, kompetensutveckling och planering. På grund av sämre ekonomiska förutsättningar har vi under tidigare år ersatt förskollärartjänster med barnskötare samt skrivit in fler barn på förskolan. Men pga det ökade kravet på förskolan med att förskollärarna har det pedagogiska huvudansvaret så har vi under våren anställt två förskollärare istället för de två barnskötarna som gick i pension vilket medfört ökade kostnader. Vi har inte i samma utsträckning kunnat skriva in fler barn för att täcka upp de ökade kostnaderna pga den turbulenta personalsituationen. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av Pilen AB undersökningarna samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Efterfrågan på platser är stor trots minskat barnafödande. Inledning Skärsätra förskola består av sex avdelningar med öppettiden Avdelning Barn ht Barn vt Personal Övrigt Biet 1-2 år fsk 1 bsk 0,125 bsk (outbild) Snigeln 1-2 år Sländan 3-4 år Gräshoppan 4-5 år Fjärilen 3 och 5 år 2,125 totalt fsk 1 fsk 1 bsk (outbild) 3 totalt bsk 1 bsk (fsk från feb) 1 bsk (fsk från apr) 3 totalt fsk 0,83 fsk 1 bsk 2,83 totalt fsk 1 bsk 1 bsk (outbild) 3 totalt 2

3 Humlan 3 och 5 år fsk 0,91 bsk 1 bsk (outbild) 2,91 totalt Kök 1 kokerska Ny from aug 2010 Städ 0,875 lokalvård Ledning 0,6 förskolechef Samt 0,4 Stockby förskola Pool 0,875 HT 0,8 VT Tillvägagångssätt Avdelningarna utvärderar och följer upp verksamheten kontinuerligt samt utvärderar och följer upp de uppsatta målen i läroplanen, utvecklingsområdena i den lokala arbetsplanen en gång per år. Avdelningarna redovisar sina utvärderingar i en kvalitetsredovisning. Förskolechefen sammanställer sedan en kvalitetsredovisning från hela enheten. Kvalitetsredovisningen, resultat från Pilen undersökningen och från medarbetarenkäten och den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya utvecklingsmål på förskolan. Vi har fortsatt att utveckla samverkan på förskolan, arbetet med att utveckla miljön och vårt förhållningssätt. Vi har tack vare att vi fokuserat på våra mål och utvecklingsområden kunnat fortsätta att förbättra verksamheten på förskolan. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Var tredje vecka har vi pedagogiskt forum där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, diskutera och utvärdera utvecklingsarbetet. Pga den nya organisationen har vi detta läsår inte haft ett kvalitetsteam i skolområdet som planerat och utvärderat utvecklingsarbetet och gemensam kompetensutveckling. Vi har dock fortsatt träffa de pedagogiska ombuden i gamla Högsätra skolområdet, dock inte lika regelbundet som tidigare. Ledningsgruppen i den nya organisationen har diskuterat mål och utvecklingsinriktning. Bakgrundsfaktorer På förskolan arbetar 18 pedagoger varav 6 (ht) / 8 (vt) pedagoger har förskollärare/ lärarutbildning. På grund av sämre ekonomiska förutsättningar under tidigare år har vi i flera år skrivit in fler barn på förskolan, vilket medfört en ökad arbetsbelastning. Pga det ökade kravet på förskolan med att förskollärarna har det pedagogiska huvudansvaret så har vi under våren anställt två förskollärare istället för de två barnskötarna som gick i pension vilket medfört ökade kostnader. Vi har inte i samma utsträckning kunnat skriva in fler barn för att täcka upp de ökade kostnaderna pga den turbulenta personalsituationen med ny personal på fem av sex avdelningar. Under höstterminen har vi haft flera längre sjukskrivningar vilket medfört ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det finns svårigheter med att rekrytera vikarier och att det inte alltid går att anställa samma vikararier under hela sjukskrivningstiden. Inga större investeringar har gjorts detta läsår pga sämre ekonomi. Fastighetskontoret har bytt ut alla golvmattor, målat om i korridoren samt bytt ut några av avdelningsköken under sommaren Dock är det två till tre golv på två avdelningar som måste åtgärdas igen på grund av bubblor och repor i golvmattan. 3

4 Det som kvarstår nu på förskolan är ommålning av personalutrymmena samt nya klädhängare till en av småbarnsavdelningarna. Fastighetskontoret ska under denna sommar byta ut de två kvarvarande köken samt asfaltera om den långa trappan ned till gården. Vilket vi är mycket glada över. Ekonomin är inte i balans och för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Åtgärder enligt förgående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Vi har fortsatt arbeta med att utveckla den pedagogiska miljön det kreativa lärandet att lära med hela kroppen. Tex har vi tillsammans med föräldrarna under fixardagen påbörjat ommålning och reparation av två lekhus på gården, planterat bärbuskar, byggt ett flygplan av lastpallar och plank, byggt bensinpump och trafikskyltar, målat vägar på asfaltslingan runt gården, målat siffror och bokstäver på trästaketet. Vi har tidigare byggt en båt och en buss av lastpallar och plankor mm. Allt material och alla byggen stimulerar och utmanar barnen till olika typer av aktiviteter och upplevelser. Det har varit kreativt och stimulerande för barnen att delta i de olika byggprojekten. Finns även en koja som nu renoverats av barn och personal. De olika växterna som vi planterat i våra pallkragar växer och frodas. Barnen kan då följa växternas förändring och deras olika sinnen som lukt, smak och känsel stimuleras. Snickarbänk, virke, däck, lastpallar och målarstativ finns för att stimulera och utmana barnens bygg- och skaparlust. Vi har ordnat flera små mötesplatser på gården. Vi har genomfört två rörelsetävlingar tillsammans, Högsätraloppet och Pyrolaloppet med alla barn och all personal. Barn och personal har även anordnat hinderbanor på gården då barnen får krypa, klättra, hänga, balansera mm Vi har också fortsatt utveckla den pedagogiska miljön inomhus genom att ta in mer material som stimulerar barns fantasi och kreativitet, vi har börjat arbeta med mera skrot och skräp material med inriktning på former, färger och mönster. Vi själva, barnen och föräldrarna har samlat in skrot och skräp material till förskolan. Pedagogerna har med hjälp av miljö och material stimulerat barnens intresse för språk och kommunikation och matematik. Pedagogerna utmanar barnen med hjälp av olika typer av språkmaterial, matteburkar mm under samlingar och i vardagen. Vi har köpt in en overhead till varje avdelning för att med hjälp av ljuset och olika material stimulera barnens intresse för former, färger och mönster. Omstrukturering av miljön är en ständigt pågående process för att stimulera och utmana barnen. Vi har arbetat med att utöka samverkan/samsynen på förskolan genom att vi avsatt mer tid för gemensam diskussion och reflektion samt avsatt tid för samverkan minst en gång i veckan. Vi har arbetat med gemensamma teman och projekt. Vi har inte genomfört kollegial observation med inriktning på förhållningssätt - hur vi bemöter barnen pga sjukfrånvaro och en turbulent hösttermin. Syftet var att lära av varandra och att utvecklas i sin yrkesroll. Vi har fortsatt arbeta med att tydliggöra vår verksamhet och ge föräldrarna möjlighet att vara delaktiga. Föräldrarna har regelbundet fått informationsbrev via e-post från alla avdelningar och förskolechef. Föräldrarna får också information om verksamheten via arbetsplan, hemsidan, dokumentation på respektive avdelning, föräldraråd och föräldramöten på respektive avdelning samt under inskolningen i förskolan. Under föräldramötena har föräldrarna också haft möjlighet att i 4

5 smågrupper diskutera olika frågor som rör verksamheten. Frågorna skickades ut i förväg så att föräldrarna hade möjlighet att förbereda sig. Vi har haft ett föräldramöte under hösten, gemensam gårdsfest/fixardag ute där föräldrar och personal hjälptes åt med vissa förbättringar på gården samt tillverkat nya saker. Gårdsfesten avslutades med sånguppvisning av barnen och gemensam picknick. Avdelningarna har under året haft olika former av föräldrasammankomster. Föräldrarådet har träffats tre gånger under läsåret för information och för att utveckla arbetet med föräldrasamverkan. Vi har under läsåret haft daglig kontakt med föräldrarna och vi har genomfört två utvecklingssamtal/uppföljningssamtal per barn för att ge föräldrarna information om det enskilda barnets utveckling samt insyn i den dagliga verksamheten. De får därigenom möjlighet att vara delaktiga och möjlighet att påverka verksamheten. De Målet att bli bättre på att uppdatera information och aktuella datum på hemsidan kvarstår fortfarande men tyvärr räcker tiden inte riktigt till. Vi får hjälp och stöd med uppdatering av hemsidan i skolområdet, vilket underlättar arbetet. Behov av åtgärder på gården har delvis åtgärdats. Vi önskar fortfarande utökade resurser för att kunna sträva mot färre barn i grupperna och för att kunna minska den stress och otillräcklighet som personalen upplever. Måluppfyllelse Vi har arbetat mot läroplansmålen, med våra utvecklingsområden och med våra förbättringsområden utifrån Pilen undersökningen och medarbetarenkäten. Alla pedagoger har ett visat stort engagemang och vilja att utveckla verksamheten. Se även under rubrik - Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser och modersmål Vi har inte haft modersmålsstöd eller extra resurstimmar detta läsår. Däremot har vi ansökt om extra resurstimmar för vårterminen. Resurstimmarna vi sökte beviljades först från höstterminen. Två avdelningar har haft konsultation med förskolepsykolog kring några barn. Arbetslagen har tillsammans med förskolepsykologen reflekterat och diskuterat arbetet i barngruppen. Konsultation har varit lärorik och pedagogerna har fått mycket stöd och hjälp. Normer och värden Trygghet och trivsel - Likabehandling Avdelningarna har på olika sätt arbetat med det sociala samspelet barnen emellan; exempelvis genom att träna dem i att vänta på sin tur, inte tala i munnen på varandra, öva upp förmågan att lyssna, att ta hänsyn, att kompromissa och kunna diskutera. Andra viktiga övningar har varit att uppträda vänligt, trevligt och artigt, med visad empati och respekt, såsom att inte knuffas, trängas eller förstöra för varandra. Vi har lärt barnen att visa respekt för att vi alla är olika, med olika viljor, önskemål och behov. Vi har påvisat sambandet handling/konsekvens, samt hur man ber om ursäkt och hjälper, stöttar och tröstar varandra. Avdelningarna har också arbetat mycket med konfliktlösning och uppmuntrat barnen att lära sig att man inte behöver tycka och/eller göra som de andra barnen gör och säger, utan att lita mer till sig själva. Vi har tränat barnen att hämta hjälp av vuxen för att lösa konflikter. 5

6 Vi har uppmuntrat barnen att ta hänsyn till varandras lek men även ibland hjälpt dem att utveckla och öppna sin lek för varandra. Vi har även uppmuntrat barnen att visa respekt för varandra och varandras integritet. Vi har varit tydliga och konsekventa i ord och handling, vi har poängterat för barnen att vi inte accepterar att barnen kränker varandra. Vi har lyssnat på varandra och gett utrymme för samtal och diskussioner bland barn och personal. Genom att lyssna på barnen, fråga efter deras åsikt, be dem tänka efter och komma med förslag hjälper vi dem att reflektera, lösa problem och påverka. Genom observationer av barnen och med hjälp av intervjuer med barnen har vi fått förståelse för barnens behov och har därefter gjort förändringar i miljön. Genom diskussion och en dialog med barnen har pedagogerna och barnen tillsammans utformat regler och normer som ska gälla på avdelningen. Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer och grupp. De vågar ta för sig som individer och hävda sin rätt i det sociala samspelet. De är glada, nyfikna och intresserade. De tar ansvar och hjälper och stöttar varandra. Barnen har visat empati genom att bry sig om och ställa upp för varandra. De har, vid behov påkallat hjälp av vuxen, samt också själva tröstat den som varit ledsen. Barnen har tagit egna initiativ till aktiviteter och till att själva plocka fram och ställa undan material. För de barn som varit i behov av särskilt stöd har en vuxen funnits i närheten för att ge extra stöd i det sociala samspelet. Tidsbristen, och många barn i grupperna, har dock gjort att personalen inte alltid tyckt sig ha hunnit med alla barn, och då framförallt under perioder med hög sjukfrånvaro. Utveckling och lärande Kreativt lärande - Lära med hela kroppen Språk och kommunikation De två småbarnsavdelningarna tar emot barnen ute från kl: 8.00 på morgonen varje dag och en tredje avdelning några dagar/vecka. Barnen kan då leka mer ostört och nya lekar växer spontant fram. Barnen slipper avbrott för olika övergångar, samt att det finns större möjlighet att dela upp dem i mindre grupper för olika pedagogiska arbeten och projekt. Genom att erbjuda olika typer av material både inne och ute har lusten att skapa bygga och utforska utvecklats hos barnen. Genom observationer av barnen och med hjälp av intervjuer med barnen har vi fått förståelse för barnens behov och intressen och har därefter gjort förändringar i miljön som inspirerar barnen till nya aktiviteter. Vi möblerar tex om; skapar nya aktivitetsområden, som i sin tur skapar nyväckta intressen och nyfikenhet. Vi försöker även använda väggarna med impulsgivande, stimulerande och intresseväckande material. Vi har utmanat barnens kroppsuppfattning och motorik genom att ha rörelsebanor utomhus, då barnen får krypa, klättra, hänga, balansera, rulla mm. I anslutning till Lidingöloppet anordnar vi varje höst Pyrolaloppet för alla barn och all personal. De äldsta barnen deltar även i Högsätra loppet som anordnas av 6-9 eleverna i Högsätra skola. Alla avdelningar använder rörelserummet nere på fritidsgården till gymnastik och rörelse en gång i veckan. Flera odlingslådor finns ute på gården där barnen har möjlighet att följa växternas förändring och stimulera barnens olika sinnen som lukt, smak och känsel. Barnen har sedan kunnat äta av de odlade grönsakerna. Under vintern har de äldre barnen haft 6

7 möjlighet att åka skridskor på HSB-områdets skridskobana. Barnen här även byggt snöfort, snögubbar, snölyktor och olika snöfigurer av snön. Avdelningarna har, naturligt i de dagliga aktiviteterna och rutinerna arbetat med matematik, teknik och naturvetenskap. De har arbetat med ämnen som lång/kort, större/mindre, äldre/yngre, lätt/tung, mjukt/hårt, flyter/sjunker, räknat antal barn på avdelningen, hur många ben och armar vi har etc samt genomfört en del matematiska övningar och experiment. Barnen har bla själva fått mäta och väga och reflektera över olika begrepp och material. De har också fått möjlighet att jämföra, utforska och själva fundera ut hur man tex kan klassificera och kategorisera saker. Barnen har varit intresserade, kreativa och tyckt det varit roligt med naturvetenskap, teknik och matematik som nu ingår naturligt i de dagliga aktiviteterna och rutinerna. Vi ser också att barnen har utvecklat sitt forskande och att de är stolta när de upptäcker vad de kan och har lärt sig. De vill gärna berätta och delge andra sin kunskap. De större barnen har visat stort intresse för siffror och bokstäver; och har börjat läsa och skriva. De adderar, subtraherar och har nosat på multiplikation, samt decimalsystemet. Barnen har utvecklat sitt språk och sin sociala samvaro. Vi har pratat om bokstäver former, mönster, färger, siffror och uppmuntrat barnens ritande och berättande. Vi har pratat om olika ord och att de betyder olika saker. Vi har gjort nya ord- och sifferspel som stimulerat barnens språkliga och matematiska utveckling. Barnen har också lärt sig många nya sånger som de gärna sjunger spontant under dagen. De äldre barnen leker ofta spontant med språket under hela dagarna, de sjunger, gör ramsor med varandra, låtsasläser och låtsasskriver. De är mycket intresserade av böcker och läser gärna högt för varandra. Under samlingarna har barnen bla arbetat mycket med rim och ramsor och språklekar. Språk och matematik har en central plats i verksamheten, både individuellt och i grupp och finns dokumenterat inne på avdelningarna. Vi har startat upp ett nytt projekt, skrot och skräp projekt, för att ytterligare stimulera barns fantasi och kreativitet. Antalet barn i grupperna har ibland gjort det svårt att tillgodose barnens behov av ostörd lek. På de avdelningar där vi har haft barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna funnits i närheten av barnen för att stötta och hjälpa till vid tex konflikter och för att hjälpa till att utveckla leken på ett positivt och kreativt sätt. Via dokumentation synliggör vi barnens arbeten och vad de lärt sig, barnen har då känt sig bekräftade. Alla barn har en egen portfoliopärm där vi tydliggör barnens läroprocesser. Barns inflytande, delaktighet & självständighet. Vi har arbetat med att barnen ska lyssna på varandra och att alla ska vara med och bestämma. Vi har förändrat miljön efter barnens behov. Barnen får själva välja vad de vill leka med och vad de vill använda för material, vilket har stärkt deras delaktighet. Leksaker och material har flyttats runt på avdelningarna vilket har förnyat barnens intresse för lek och skapande. Genom att materialet är synligt och tillgängligt har barnen möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med. Genom att barnen själva får vara med och tycka och tänka om hur man ska lösa problem har vi försökt få dem mer öppna till att hjälpa varandra. För att det enskilda barnet ska kunna komma till uttryck och ges utrymme har en del aktiviteter bedrivits i mindre grupper. 7

8 Vid samlingar har barnen fått möjlighet att göra sig hörda genom att få tala utan att bli avbrutna samt, därigenom lärt sig lyssna på varandra. Storleken på grupperna har dock ibland gjort det svårt att ge varje barn tid att synas och komma till tals. Vi har också lagt stor vikt vid att hjälpa barnen växa till självmedvetande och självständighet. Vi har försökt ge dem ett gott självförtroende och en känsla av egenvärde. Vi har hjälpt dem till självständighet tex vid de dagliga rutinerna, så som påklädning, fram- och undanplockning av material, toalettbesök och måltider samt också i konfliktsituationer. Vi dokumenterar med bilder, foton och text i barnens höjd så att barnen tillsammans med pedagoger kan reflektera över vad de gjort. Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer. De har också visat stort intresse för sin omvärld och ställt många frågor, diskuterat, reflekterat och funderat. Många barn och få vuxna i gruppen gör det svårare att ta hänsyn till barnens individuella behov. Förskola och hem Genom en öppen dialog, daglig kontakt och utvecklingssamtal/uppföljningssamtal två gånger per år får föräldrarna information om det enskilda barnets utveckling samt insyn i den dagliga verksamheten. De får därigenom möjlighet att vara delaktiga och att påverka verksamheten. Föräldrarna har även möjlighet att påverka och få information om verksamheten via arbetsplan, hemsidan, dokumentation på respektive avdelning, föräldraråd och föräldramöten på respektive avdelning samt under inskolningen i förskolan. Tex får föräldrarna information om förskolans mål och utvecklingsområden under föräldramötet. Under föräldramötena har föräldrarna också haft möjlighet att i smågrupper diskutera olika frågor som rör verksamheten, i år diskuterades läroplanens mål med hur föräldrarna ska ha möjlighet att vara med och utvärdera verksamheten. Varje år genomförs en brukarundersökning där vi i förskolan sedan tar del av resultaten och genomför förändringar utifrån resultatet. Vi har utvecklat samverkan med föräldrarna genom att barnen fått ta med sig uppgifter hem, tex har barnen fått en guldpåse med sig hem med uppgift att ta med saker med olika färger, former eller sin favoritbok. Alla avdelningar skriver informationsbrev regelbundet med information om vad som händer på avdelningen. Dessa skickas via e-post till alla föräldrar. Informationsbreven är också en möjlighet för föräldrarna att få en kontakt med personalen utöver det dagliga mötet. Föräldrarna får även informationsbrev regelbundet från förskolechefen. Vi dokumenterar mycket via digitalkameran, vilket upplevs som mycket positivt och underlättar arbetet. Det är då lätt att presentera och dokumentera verksamheten för föräldrarna och är dessutom mycket betydelsefullt för barnens egen bekräftelse och reflektion. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa i brukarundersökningarna samt framgår av den dagliga kontakten med föräldrarna och via de utvecklingssamtal vi har varje år med alla föräldrar. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Samverkan fungerar mycket bra. För att underlätta övergången mellan förskola och skola har barnen besökt skolan tre gånger detta läsår, två gånger med pedagoger från förskolan och en gång med föräldrarna. Barnen har upplevt besöken som 8

9 mycket positiva. De har varit med på samlingen i skolan och tagit del av förskoleklassens/skolans verksamhet. De planerade samverkansträffarna med skolan har genomförts och fungerat bra. Vi har diskuterat skolstart och informerat varandra om det utvecklingsarbete som pågår i de olika enheterna. I år igen har våra blivande förskoleklassbarn på förskolan skrivit brev till skolan med frågor angående skolstarten som sedan besvarades vid besöken i förskoleklasserna under våren. Överlämningssamtalen har genomförts och varit mycket viktiga för mottagande pedagoger. Alla barn som slutar och ska börja i förskoleklass tar med sig sin portfoliopärm till första utvecklingssamtalet i skolan för att lättare visa vem man är. Vi lägger stor vikt vid att förbereda barnen inför skolan och vi upplever också att det arbetet sedan får stor uppskattning från skolans personal. Styrning och ledning En lokal arbetsplan för 09/11 som bygger på läroplanen har utformats i ledningsgruppen tillsammans med de pedagogiska ombuden från respektive förskola i gamla skolområdet. Pedagogerna på förskolan utformar/reviderar varje läsårsstart enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de gemensamma utvecklingsområdena. Den lokala arbetsplanen och arbetsplanen för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsredovisning varje läsår. Informations- och reflektionsmöten genomförs regelbundet en timme varje vecka då en pedagog per avdelning är representerad. Ett informationsblad delas ut i förväg inför varje informationsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under reflektions/ diskussionsmötena varje vecka och under pedagogisk forum mötet där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet var tredje vecka. På förskolan finns två förskollärare som är platsansvariga när förskolechefen inte är på plats. Förskolan har också några pedagoger som är inköpsansvariga för olika typer av material. Kokerskan ansvarar för alla matinköp. Förskollärarna på avdelningarna är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Alla pedagoger ska ständigt reflektera över sitt förhållningssätt och tillsammans i arbetslaget diskutera ledarskapet i förhållande till barns utveckling och självständighet. All administration förutom inköp sköts av förskolechefen. Varje höst får all personal svara på en arbetsmiljöenkät om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som sedan redovisas i en handlingsplan. I samband med arbetsmiljöarbetet får varje avdelning och varje personal göra en kompetensutvecklingsanalys, en inventering av kompetensutvecklingsbehov, som sedan redovisas i en kompetensutvecklingsplan för förskolan. Kommunen genomför också en medarbetarenkät vart annat år. Resultatet från medarbetarenkäten redovisas och ligger som grund för nya förbättringsområden. Vi ska tex utveckla samarbetet och samverkan på förskolan och hitta mer tid till viktiga diskussioner och reflektioner. Kvalitet och utveckling Avdelningarna utvärderar och följer upp verksamheten kontinuerligt samt utvärderar och följer upp de uppsatta målen ur läroplanen och arbetsplanen en gång per år. Avdelningarna redovisar sina utvärderingar i en kvalitetsredovisning. Förskolechefen sammanställer sedan en kvalitetsredovisning från hela enheten. 9

10 Kvalitetsredovisningen, resultat från Pilen undersökningen och från medarbetarenkäten ligger som grund för nya utvecklingsmål på förskolan. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Var tredje vecka har vi pedagogiskt forum där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, diskutera och utvärdera utvecklingsarbetet. Under utvecklingsdagarna har vi arbetat med att implementera den reviderade läroplanen, planering/uppföljning/utvärdering av våra mål och utvecklingsområden. Utvecklingsdagarna är mycket viktiga och givande för att kunna planera och utveckla verksamheten. Det finns ett stort behov av att utöka antal utvecklingsdagar för att bättre kunna utveckla och planera verksamheten och för att kunna uppnå de ökade läroplanskraven. Avdelningarna har i stort sett kunnat schemalägga en timmes enskild reflektionstid en gång per vecka. Det upplevs som mycket värdefullt för personalen att regelbundet kunna följa upp verksamheten och det fungerar bra så länge ordinarie personal är närvarande. På grund av sjukfrånvaro har det ibland varit svårt att genomföra enskild reflektionstid. Alla pedagogerna har tillsammans börjat arbeta fram en ny gemensam arbetslplan för förskolan som bygger på den reviderade läroplanen och den lokala arbetsplanen. Pedagogerna arbetar aktivt för att utveckla samverkan mellan avdelningarna. Medarbetarsamtal och lönesamtal med personalen genomförs en gång per år enligt dokument som är gemensamt för gamla Högsätra skolområdet. Medarbetarsamtalet inleds med en hälsopromenad på ca 30 minuter. Varje medarbetare får under medarbetarsamtalet sätta upp mål för sin egen kompetensutveckling. Kompetensutveckling för Skärsätra förskola hösten 2010 våren 2011: Studiebesök för all personal på Äppelbo förskola under ett arbetsplatsmöte för att utveckla miljön och göra den ännu mer inspirerande och utmanande för barnen. Studiebesöket bidrog med mycket tips och idéer hur man kan utveckla och utmana barnen med hjälp av miljön Föreläsning för all personal med Ingrid Engdahl och Britt Åkesson angående den reviderade läroplanen: Föreläsningarna följdes sedan upp i skolområdet under en utvecklingsdag med tvärgruppsdiskussioner utifrån givna frågeställningar. Föreläsning för all personal om Vygostikj teorier: - Viktigt med en fiffig kompis att barnen kan hjälpa och lära av varandra. Pedagogisk dokumentation- dekoration eller utgångspunkt för förändring med Ann Åberg Del av personalgrupp Estetiska läroprocesser, estetikens betydelse Del av personalgrupp Dilemma i mötet med föräldrar Del av personalgrupp Att räkna med varandra, fokus på matematikutveckling Del av personalgrupp LABC-kurs för all personal under en arbetsplatsträff. Konsultation med förskolepsykolog Två avdelningar Hälsa och livsstil - Likabehandling Varje barn ska känna sig trygg i sig själv och i samvaron med andra. Det grundläggande arbetet för barnets trygghet sker i den lilla gruppen som också är basen för allt arbete med barnen. Vi arbetar aktivt mot all form av diskriminering och kränkande behandling. 10

11 Hur gör vi: - Vi som arbetar i förskolan är förebilder för barnen, i ord och handling. Barnens lyhördhet för varandra ökar genom att vi uppmuntrar dem att lyssna samt att hjälpa och trösta varandra. Barnen har också möjlighet att uttrycka sina tankar och funderingar kring livsfrågor och moral i vardagen genom att vi samtalar med barnen i mindre grupper. - Vi som arbetar i förskolan är tillmötesgående och har daglig kontakt vid lämning och hämtning för att föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. - Vi vill också utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och barnens familjer; dels genom fortlöpande samtal om barnets trivsel och vistelse i förskolan och dels genom att välkomna föräldrarna att delta i förskolans verksamhet. - Att börja förskolan är ett viktigt skede i barnets liv och därför har inskolningen en avgörande betydelse för hela familjen. En positiv start underlättar barnets vistelse på förskolan. - En hälsoplan för barnen, likabehandlingsplan och andra handlingsplaner för att öka tryggheten på förskolan är framtagna. Det finns tex en handlingsplan vid ev olycksfall, om ett barn försvinner och en utrymningsplan mfl. - Alla som arbetar i förskolan har tystnadsplikt och sprider inte uppgifter om enskilda barn eller familjer. Vid all kontakt med andra myndigheter ska föräldrarna antingen delta eller lämna sitt samtycke kring frågor som ska diskuteras. - Vi kan begära medel för reducerad barngrupp eller förstärkt personalgrupp. Vi får hjälp av vår stöd- och utvecklingsenhet. - Våra arbetsplatsträffar har vid några tillfällen inletts med olika slags fysiska övningar för att ta bort spänningar mm. - Personalen har på arbetstid möjlighet till massage var fjärde vecka samt möjlighet att låna hem en shaktimatta och en backnobber. - Friskvårdsbidrag finns för alla anställda att söka. Framåtblick Vi kommer att fortsätta att utveckla den pedagogiska miljön - det kreativa lärandet - att lära med hela kroppen Vi ska fortsätta med skrot och skräp projektet med fokus på material som stimulerar barns fantasi och kreativitet samt skapa förståelse och delaktighet i naturens kretslopp, ge respekt för tingen, återbruka och inte bara köpa. Vi ska också fortsätta stimulera barns språk och kommunikation och matematikutveckling med hjälp och stöd av miljö och material, tex mer skrot och skräp material i bygghörnan. Vi kommer fortsätt att fokusera på en utökad samverkan/samsyn och ökad kännedom/inblick i varandras verksamheter. Vi ska fortsätta att arbeta med ett gemensamt tema för hela förskolan och att fredag fm är avsatt för samverkan och att måndag fm är avsatt för möten och reflektionstid. Vi ska fortsätta skriva en gemensam arbetsplan för hela förskolan istället för en per avdelning. Vi ska bli ännu bättre på att informera föräldrarna om barns lärande och om verksamhetens innehåll genom en bra daglig kontakt, informationsbrev via e- post och utvecklingssamtal två gånger per år samt utveckla arbetet med barnens portfoliopärmar. Vi har också under föräldrarådsmötena bestämt att de frågeställningar som ska diskuteras under föräldramötet ska skickas ut i förväg så att föräldrarna har möjlighet att förbereda sig. 11

12 Målet att bli bättre på att uppdatera information och aktuella datum på hemsidan kvarstår. Likabehandlingsplanen ska revideras. Förskolan är fortfarande i behov av underhåll av förråd och av barnens lekhus/kiosker på gården. Kioskerna har till viss del reparerats av föräldrar under fixardagen. Resurser behöver tillföras förskolan för att kunna sträva mot mindre barngrupper och för att kunna minska den stress och otillräcklighet som personalen upplever samt för att kunna behålla personal. 12